Respektabilitet

Skeggs (2015:9) beskriver att respektabilitet utmärker hur en individ talar, hur denne vet sin position och vad som anses rätt att göra, vad denne väljer att studera samt hur vi

klassificerar andra runt omkring oss. Genom respektabiliteten menar skribenten att vi kan urskilja vem som tillhör vilken klass. Ur resultatet framkommer det av majoriteten av kvinnorna att de var motiverade till att hitta ett jobb. Detta för att påvisa deras

respektabilitet och att dessa kvinnor inte tillhörde den kategori av utlandsfödda som inte har ett jobb. Skeggs (2015:9) förmedlar att de individer som tenderar att anstränga sig mest för att bli sedda som respektabla av andra individer är de individer som inte tycks besitta respektabiliteten. Vidare framkommer det att vissa av kvinnorna har upplevt att de blev placerade i kategorier, såsom socialbidragstagande och invandrare, baserade på ytliga attribut av individer runt omkring de. Det faktum att de kvinnor besvarade dessa individer med att stå emot och inte acceptera detta resulterade i att de inte är i centrum för

skapandet av subjektet som Skeggs (2015:9) belyser. Dessa kvinnor valde att se bort från andras uppfattningar om de och inte värdesätta sig själva utifrån andras uppfattningar om de vilket bevisade att kvinnorna känner till sin klasstillhörighet och position i samhället (Skeggs 2015:9). Även det faktum att kvinnorna ivrigt ville sysselsätta sig med arbete för att kunna tjäna in egna pengar och hjälpa till med den ekonomiska grunden i deras hem tyder på att dessa kvinnorna besitter en form av respektabilitet. Att inte leva upp till de förutsatta meningarna om att de är socialbidragstagande framkommer i resultatet som en viktig aspekt.

6. Slutsatser

Härnedan kommer uppsatsens slutsatser att presenteras samt att resultatet dessutom kommer att ställas i relation till uppsatsens syfte, frågeställningar, inledning, bakgrund och tidigare forskning. Hädanefter kommer eventuella tankar och funderingar att framkomma gällande uppsatsens helhet.

Denna uppsats syftar till att frambringa och öka kunskapen gällande utlandsfödda kvinnors, mer specifikt från Mellanöstern, erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras fasta anställning. Vidare lyder uppsatsens frågeställningar att frambringa vilka upplevelser samt erfarenheter som kvinnorna har av vägen till deras första fasta

anställning. Men även vilka eventuella faktorer, om några överhuvudtaget, som kan ha haft en inverkan i kvinnornas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Det framkommer i resultatet att ett antal olika faktorer har vägt in i dessa kvinnors etablering på den svenska arbetsmarknaden där en bland annat var språket. Informanterna har alla varit eniga gällande att bristande kunskaper inom det svenska språket har utgjort ett hinder. Dock påpekar vissa av kvinnorna att dessa svårigheter har varit mindre betydelsefulla för de i jämförelse med de andra kvinnorna. Detta i och med att dessa kvinnor har haft det engelska språket som ett andra alternativ att luta sig tillbaka på efter att det kommit till Sverige. Som i sin tur åtskiljer de från de resterande kvinnorna som varken hade engelska kunskaper att luta sig tillbaka på och fann det svårt med deras svenska språkkunskaper. Likaväl i statens offentliga utredning (SOU 2012:69:16) som i skribenten Fakihs (2017:1-2) studie framkommer det att bristande språkkunskaper är en faktor som leder till att

utlandsfödda kvinnor, samt utlandsfödda individer generellt, får det svårare att hitta jobb och etablera sig på arbetsmarknaden.

Vidare framkommer det dessutom i resultatet att respektive informant har någon form av högre utbildning med sig från hemlandet. Vissa har kunnat tillämpa deras tidigare

utbildningar efter deras ankomst till Sverige tillskillnad från andra som har varit tvungna att omskola sig på plats i Sverige. Detta i och med att deras tidigare utbildningar

exempelvis inte gav de några jobb då de inte matchade med kvalifikationerna i Sverige eller av andra okända anledningar. Alici (2007:8) förmedlar att svårigheterna bakom att

utlandsfödda individer finner arbete i Sverige som matchar deras tidigare

utbildningskvalifikationer från hemlandet är höga. Skribenten belyser att individer som besitter en högre utbildning från hemlandet och immigrerar till Sverige kommer av större sannolikhet att bli erbjuden ett jobb som inte helt och hållet stämmer överens med dennes kvalifikationer. Vare sig individen väljer att komplettera sin utbildning i Sverige eller omskola sig helt i Sverige kommer individen troligtvis fortfarande inte att få ett jobb som sträcker sig jäms med denne kompetenser (Alici 2007:8). Detta förklarar Lundh,

Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:40) är på grund av att svenska arbetsgivare tenderar att värdera svenska utbildningar högre än utländska utbildningar.

Detta mot den bakgrund att arbetsgivarna kan ha kännedom kring de svenska utbildningarna i en större skala än de utländska utbildningarna. Dessutom belyser skribenterna att om individen har svensk utbildning kan detta i sin tur sammankopplas med att individen har goda kunskaper i både svenskt tal och skrift (Lundh, Björkman- Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth 2002:40). Detta påvisas i resultatet stämma överens med en del av informanternas upplevelser och erfarenheter då deras kvalifikationer och tidigare utbildningar inte gav jobbmöjligheter i Sverige. Kvinnorna fick omskola sig i Sverige innan de fick ett jobb som senare ledde till en fast anställning. Dock förekommer det även i resultatet att vissa av kvinnorna kunde tillämpa sina tidigare kvalifikationer i form av utbildning efter deras ankomst till Sverige och dessutom fick en fastanställning inom de yrket.

Faktorer såsom diskriminering eller ytliga attribut kan i sig utgöra ytterligare svårigheter för dessa kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden (Fakih 2017:1-2; Franzén 2000:181). Dessa hindrande faktorer stöttas av kvinnorna i resultatet där två av informanterna lyfter fram att de har varit med om situationer där nära och kära har blivit anklagade utifrån vissa fördomar på grund av att de är invandrare. Det framkommer även att en informant har varit med om, vad hon uppfattade det som, en form av rasism på grund av ytliga attribut såsom hårfärg. Alltså kan det konstateras att likaväl ytliga attribut som

diskriminering, som skribenterna ovan lyfter fram, har utgjort en hindrande faktor för dessa kvinnor när de redan har fått en anställning. I och med detta kan en fråga sig utifall att det faktum om kvinnorna har höga kapital och utifall att de utnyttjar sina resurser om det är tillräckligt? Kommer dessa kvinnor att ses som respektabla i det svenska samhället då de har en fast anställning eller kommer de att fortsätta ses som socialbidragstagande utlandsfödda? Trots det faktum att dessa kvinnor har använt sig av sina resurser och sina kapital betyder detta i sig inte att kvinnorna fullständigt kan förlita sig på att detta kommer resultera i ett jobb.

En brist i denna uppsats är de faktum att jag inte fokuserade på ifall de fick hjälp av arbetsförmedlingen eller inte. Detta mot den bakgrund att det framkom under

intervjuerna att de tackade nej till deras hjälp. Detta är ett faktum som kan ha haft en påverkan på resultatet. Dessutom värt att nämna är det att den kvinnan som sökte hjälp via arbetsförmedlingen kan ha fått ett bredare spektrum av kunskap och kännedom gällande det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden. Diskriminering

framkommer som en faktor som kan förhindra utlandsfödda kvinnor från att få jobb. Det framkommer att en informant har blivit utsatta för diskriminering när hon väl hade fått ett jobb. Däremot har vissa av kvinnorna varit medvetna om att diskriminering av

utlandsfödda kvinnor förekommer. Jag har heller inte diskuterat sexism i denna uppsats, däremot värt att understryka är det att det var en informant som pratade om det under intervjun. Dock förmedlade hon att det inte påverkade henne när det kom till arbete. Genus är även en viktig aspekt som kunde ha kommit att diskuterats eller påverkat

resultatet i denna uppsats. Men mot den bakgrund att jag, som tidigare nämnt, valt att inte jämför utrikesfödda män och kvinnor samt heller inte att jämföra utrikesfödda kvinnor med inrikes födda män eller kvinnor i och med att jag ville åt informanternas egna

upplevelser och erfarenheter inkluderades inte genusaspekten. Tillslut, varför jag inte har tagit upp detta är på grund av att jag i denna uppsats fokuserar på hur dessa kvinnor har åstadkommit att komma ut på arbetsmarknaden. Jag har kommit fram till det resultat som jag har fått på grund av att jag har fokuserat på de kvinnor som har åstadkommit en fast anställning. Detta i sin tur kan resultera i att varken jag eller informanterna har lagt ner större vikt vid att reflektera kring andra eventuella hinder som inte har lyfts upp av informanterna själva under intervjuerna. Kvinnornas legala status eller medborgarskap har inte kommit fram i materialet som något som var av större vikt för dessa kvinnor när det kommer till deras erfarenheter och upplevelser kring att få ett jobb och sedan en fast anställning.

Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter har jag fått en ökad förståelse till varför kvinnorna exempelvis kan ha uppmålat och lagt stor vikt vid att framstå som kvinnor som inte går på socialbidrag utan som är självförsörjande. Detta i och med

respektabilitetsteorin som Skeggs (2015) belyser. Samt att Bourdieus (2010) kulturella- och sociala kapital har resulterat i att jag bättre har kunnat förstå den roll som dessa kapital utgör för kvinnorna. Vikten av att ha bra språkkunskaper, ett brett socialt

kontaktnät, en utbildning samt kännedom kring myndigheter och samhället utgör i sig en stor del för kvinnorna i relation till arbete.

Denna uppsatsens insamlingsmetod var hermeneutisk meningstolkning. Genom att tillämpa denna upplever jag att jag har kunnat tolka och se djupet av de transkriberade intervjuerna bättre för att komma åt informanternas erfarenheter och upplevelser. Genom att man som forskare bryter isär en text som skribenterna påpekar underlättar detta både tematiseringen i sig samt läsningen mellan raderna kring det informanterna vill förmedla (Kvale & Brinkman 2014:252). Detta anser jag dessutom har gått bra i hand med den tematiska analysen som har tillämpats för denna uppsats. Detta mot den bakgrund att genom en tematisk analys menar Bryman (2011:528) att man studerar sitt material

djupgående. Både insamlingsmetoden och den tematiska analysen går ut på att gå in i sitt material och se djupet, se mellan raderna vilket har resulterat i en mer noggrann läsning. Dessutom användandet av huvudteman och subteman i relation till transkriberingen gav en bättre struktur i materialet och presentation av resultatet.

Sammanfattningsvis trots det faktum att de olika studier som har genomförts och det faktum att utlandsfödda kvinnor är en utsatt grupp framkommer det i resultatet för denna uppsats att informanterna har åstadkommit en etablering på den svenska

arbetsmarknaden och fått en fast anställning relativt enkelt och snabbt. Dock särskiljs inte dessa kvinnors erfarenheter och upplevelser till fullo med de tidigare studier och den

tidigare statistik som finns kring detta fenomen. Detta i och med att även dessa kvinnor har, som resultatet påvisar, stött på en del hinder och svårigheter. Däremot framkommer det även att informanternas väg till en fast anställning påvisas skilja sig en aning i och med att kvinnorna var eniga om vissa hinder men oense om andra. Värt att påpeka är dock det faktum att var och en av kvinnornas erfarenheter och upplevelser av vägen till deras första anställning var unika och i sig betydelsefull. Resultatet påvisar att vissa av kvinnorna fick hjälp av Arbetsförmedlingen, andra via sina kontaktnät och de tredje genom eget initiativ. Däremot varierar tiden från och med att respektive informant började söka jobb till att de fick ett jobb och sedan vidare till att de fick en fast anställning.

7. Fortsatta studier

Resultatet som denna uppsats har kommit fram till kan vara en grund till fortsatta studier kring utlandsfödda kvinnors etablering eller utsatta grupper i sig. I och med det faktum att vi idag har en fortsatt ökning av migration till Sverige kan sådana studier kring hur man kan förbättra etableringen vara positiva för både individen i sig men även för statliga myndigheter såsom exempelvis Arbetsförmedlingen. Det vore även intressant att

undersöka hur Arbetsförmedlingen framställs ur utlandsfödda individers perspektiv när det kommer till arbete. Dessutom vore det även intressant att göra en liknande studie men däremot lägga fokus på mäns, från Mellanöstern, upplevelser och erfarenheter av deras väg till deras första anställning. Detta för att se eventuellt om och hur vägarna kan skilja sig. Kan det vara en fråga om kön? Dessutom vore det intressant att studera utlandsfödda individers upplevelser och erfarenheter och specificera sig på ett land specifikt land och ställa sig frågan kan detta fenomen vara geografiskt beroende?

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer vilket ger oss möjligheten till att skapa en klarare och mer strukturerad bild kring dessa kvinnors upplevelser och erfarenheter

specifikt. Dessutom belyser denna studie vilka områden som de utvalda kvinnorna upplever som mer diffus eller av större svårighet att ta sig igenom. Värt att påpeka är att detta fält i sig inte är ett nytt fenomen utan fenomenet har studerats tidigare. Dock anser jag att mot den bakgrund att jag specifikt har fokuserat på kvinnors, som kommer från Mellanöstern, upplevelser och erfarenheter kring deras väg och de hinder som de upplever ger detta ett bidrag till fältet. Detta genom att framtida forskaren får en möjlighet att börja från dessa ändar i fortsatta studier.

8. Referenser:

Litteratur:

Alici, Güler. 2007. Integration på arbetsmarknaden, en studie av personer med utländsk bakgrund. Licensierad avhandling., Luleå tekniska universitet. http://ltu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:990497/FULLTEXT01.pdf (Hämtad:2020-05-03).

Allwood, M. Carl. och Franzén, C. Elsie 2000. Tvärkulturella möten. I Allwood, M. Carl. och Franzén, C. Elsie (red) Tvärkulturella möten: Grundbok för psykologer och socialarbetare.

Stockholm: Natur och kultur, 15-38.

Ahrne, Göran. och Svensson, Peter. 2015. Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. Bourdieu, Pierre. 2010. Distinction. A social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge. Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg.

Skeptronhäften/Skeptron Occasional Papers, 15, s. 1-29. Uppsala: SEC, Uppsala universitet.

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Bursell, Moa. 2012. Ethnic discrimination, name change and labor market inequality mixed

approaches to ethnic exclusion in Sweden. Doktorsavhandling., Stockholms universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-79041 (Hämtad: 2020-04-01)

Catomeris, Christian. 2004. Som att förflytta sig tjugo år tillbaka i tiden. I Brune, Ylva. (red) Mörk

magi i vita medier: svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism.

Stockholm: Carlsson, 15-28.

David, Matthew. och Sutton, D. Carl. 2016. Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

De los Reyes, Paulina.; Molina, Irene. och Mulinari, Diana. (red.) 2006. Maktens (o)lika

förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas.

Fakih, Zainab. 2017. Labour market integration of female refugees, a comparative study of the

Swedish and Norwegian labour market. Doktorsavhandling., Göteborgs universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/54490/1/gupea_2077_54490_1.pdf (Hämtad: 2020-04-01)

Franzén, C. Elsie. 2000. Invandring, arbete och arbetslöshet. I Allwood, M. Carl. och Franzén, C. Elsie (red) Tvärkulturella möten: Grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur, 180-201.

Grand, le, Carl. och Szulkin, Ryszard. 1999. Invandrarnas löner i Sverige, betydelsen av vistelsetid, invandrarland och svensk skolgång. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 5 (2), s. 89-110.

http://nile.lub.lu.se/arbarch/aa/1999/aa1999_vol05_s89-110.pdf (Hämtad: 2020-04-01) Hjerm, Martin.; Lindgren, Simon. och Nilsson, Marco. 2014. Introduktion till samhällsvetenskaplig

analys. 2. uppl. Malmö: Gleerup.

Kaijser, Lars. och Öhlander, Magnus. (red.) 2011. Etnologiskt fältarbete. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar. och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lundh, Christer.; Björkman-Bennich, Li.; Ohlsson, Rolf.; Pedersen, J. Peder. och Rooth, Olof-Dan. 2002. Välfärdspolitiska rådets rapport 2002: Arbete? Var god dröj! Invandrare i

välfärdssamhället. Stockholm: SNS Förlag.

Skeggs, Beverly. 2015. Att bli respektabel. Göteborg: Diadalos.

Digitala källor:

Arbetsförmedlingen, svenska för invandrare, sfi. https://arbetsformedlingen.se/for-

arbetssokande/stod-och-ersattning/stod-a-o/svenska-for-invandrare-sfi (Hämtad: 2020-

04-24)

Borrman, Therese.; Cheung, Maria. och Larsson, K. Jennie. 2017. Arbetsförmedlingens återrapportering 2017, handledningsplan för att fler utrikes födda kvinnor ska vara

sysselsatta i arbete eller studier, 2017-2018.

https://arbetsformedlingen.se/download/18.3e623d4f16735f3976eacd/1542901056969/ handlingsplan-for-att-fler-utrikesfodda-kvinnor-ska-vara-sysselsatta-i-arbete-eller-

studier.pdf (Hämtad: 2020-04-01)

Bühring, Tobias.; Paavola, Matti-Juho.; Rafnsdóttir, L. Guðbjörg.; Guðmundsson, Sveinn.; Viblemo, E. Tor.; Gustafsson, Karin-Anna.; Lönnroos, Tönnes, Lisa. och Joyce, Louise-Marie.

2018. Nyanlända kvinnors etablering, en komparativ studie av nyanlända kvinnors

etablering på arbetsmarknaden i Norden och de etableringspolitiska insatserna. Nordiska

ministerrådet. https://oxfordresearch.se/wp- content/uploads/2018/04/Nyanl%C3%A4nda-kvinnors-etablering.pdf (Hämtad 2020-04- 02). Migrationsinfo, anhöriginvandring. https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/anhoriginvandring/ (Hämtad: 2020-05- 22).

Migrationsverket, historik. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-

Sverige/Historik.html (Hämtad: 2020-04-27).

Migrationsverket, vad betyder orden?. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd- och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Vad-betyder-orden.html (Hämtad: 2020-05-22).

Nationalencyklopedin, arbetsmarknad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetsm

SOU 2012:69. Med rätten att delta – nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på

arbetsmarknaden. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

https://www.regeringen.se/49baff/contentassets/fde8f60006f74609a153cf9ba5c5b9c0/ med-ratt-att-delta---nyanlanda-kvinnor-och-anhoriginvandrare-pa-arbetsmarknaden-sou- 201269-kapitel-1-till-5 (Hämtad: 2020-04-04)

Statistiska centralbyrån. Ordlista. https://www.scb.se/dokumentation/ordlista/ (Hämtad: 2020-04- 04).

Åberg, Ingrid. och Hedman, Rune. 2015. Förarbetet inför serierna om Mellanöstern 2014-25. I Johansson, Birgitta.; Jonsell, Lena. och Öbrink, Gunilla. (red) Fokus på Mellanöstern – ur

Uppsala Senioruniversitets program 2011-2015. Uppsala: Uppsala Senioruniversitet

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:866154/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-04-30).

9. Bilagor

Här nedan kommer de bilagor som har använts inför- och under studiens gång att presenteras.

9.1

Bilaga 1. Informationsbrev

Hej!

Mitt namn är Isabella Nowicki och jag är studerande på Linköpings Universitet. För närvarande läser jag min sista termin på programmet Samhälls- och kulturanalys. I och med detta ska jag skriva en kandidatuppsats. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram individer som identifierar sig som kvinnor, och mer specifikt kvinnor som kommer från mellanöstern, och deras upplevelser och erfarenheter kring hur deras väg till deras fasta anställning i Sverige har sett ut via intervjuer. Jag vore väldigt tacksam om just du bestämmer dig för att vilja ställa upp i en intervju där du får möjligheten att berätta just din berättelse som kommer att vara oerhört viktig i min studie.

Hur kommer detta att gå till?

I och med den tid vi lever i just nu med Coronaviruset är det bättre, för likaväl din som min trygghet, att i den mån som det går utföra intervjuer via exempelvis Skype eller andra liknande digitala kommunikationsformer. Intervju via telefon är även möjligt men jag skulle föredra en intervju med video för din samt min bekvämlighet. Enskilda intervjuer beräknas ta ungefär 60 minuter, men längre intervjuer kan förekomma vid behov.

Viktigt att nämna är det faktum att intervjun kommer att spelas in i syfte för att efter kunna

transkriberas (överskrivas till en flytande text). Under denna process kommer en avidentifiering av dig som informant att ske för att skydda dina personliga uppgifter.

Vad händer med mina uppgifter och kan jag ångra mig?

Till denna kandidatuppsats kommer jag att behöva ta del av en del personliga uppgifter om dig som informant. Detta i syfte för att kunna kontakta dig inför intervjuerna samt för att kunna tillämpa en del av denna information i uppsatsen. Uppgifterna som behövs inför uppsatsskrivandet är namn, telefonnummer och e-mail. Den rättsliga grunden för att behandla dina personuppgifter är ditt samtycke och dessa kommer enbart att behandlas av mig. De personliga uppgifter som jag får av dig och intervjuerna kommer att sparas till och med det att kandidatuppsatsen är färdigställd.