Vägen till en fast anställning : En kvalitativ forskningsstudie kring arbetsmöjligheter för kvinnor från Mellanöstern i Sverige

Linköpings universitet Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) Kandidatuppsats, 15 hp – Samhälls- och kulturanalys (SKA) ISRN: LiU-IKOS/SKA-G--20/22--SE

Vägen till en fast anställning

– En kvalitativ forskningsstudie kring arbetsmöjligheter för

kvinnor från Mellanöstern i Sverige.

Isabella Nowicki

Sammanfattning

Tidigare studier och rapporter indikerar att utlandsfödda individer generellt sätt har det svårare att få ett jobb. Svårigheterna till att skaffa sig ett jobb som utlandsfödd individ tycks ha en koppling till vilket land individen geografiskt härstammar ifrån. Dessutom framkommer det att de utlandsfödda individer som tycks ha de svårast är utlandsfödda kvinnor. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen gällande utlandsfödda kvinnors, mer specifikt från mellanösterns, erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras första fasta anställning. För att uppfylla uppsatsens syfte har kvalitativa intervjuer tillämpats då det ansågs vara det lämpligaste angreppsättet till att komma åt kvinnornas erfarenheter och upplevelser. De teoretiska utgångspunkterna som har använts i denna uppsats är Pierre Bourdieus kapitalsteori samt Beverly Skeggs teori kring respektabilitet. Resultatet i denna uppsats påvisar att det finns ett antal olika faktorer som har inverkat i kvinnornas väg ut på den svenska arbetsmarknaden. Tilläggas kan även att varje kvinnas väg, erfarenheter och

upplevelser i sig är betydelsefulla och unika. Detta mot den bakgrund att kvinnornas väg till deras första jobb och sedan första fasta anställning skiljer sig något. De framförda teorierna och den framförda tidigare forskningen har legat till grund för att lättare förstå det insamlade data. Slutligen påvisar denna uppsats att kvinnorna upplever hinder när det kommer till att få ett jobb.

Nyckelord

Abstract

Previous studies and reports indicate that foreign-born individuals generally find it harder to get a job. The difficulties in obtaining a job as a foreign-born individual seem to have a connection to which country the individual geographically originates from. In addition, it appears that the foreign-born individuals who appear to have the most difficulty are foreign-foreign-born women. The purpose of this thesis is to increase knowledge regarding women born abroad and their experiences on their way to their first employment. More specifically this thesis is going to be focusing on women from the Middle East. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were conducted since it is considered an appropriate approach to accessing women's experiences. Furthermore, the theoretical approach in this thesis are Pierre Bourdieu’s capital theory and Beverly Skegg’s theory about respectability. It may also be added that each woman's path and experiences in themselves are significant and unique. This is in light of the fact that the women's path to their first job and then their first permanent employment differs slightly. The theories and the previous research have formed a ground point to easier understand the data. Finally, this thesis demonstrates that the women are experiencing difficulties when finding a job.

Keywords:

Förord

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla informanter som har varit villiga att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser kring deras väg till deras första anställning. Utan dessa kvinnor hade inte uppsatsen varit genomförbar! Dessutom vill jag även rikta ett stort tack till min handledare Rudeina Mkdad som har varit min stöttepelare under hela uppsatsskrivandet. Utan hennes vägledning, kunskap och uppmuntran hade denna uppsats inte varit sig lik. Tack till alla involverade!

Innehåll

2.1 Låg kvinnlig arbetssysselsättning och utsatta positioner ... 6

2.2 Diskriminering av utlandsfödda på arbetsmarknaden ... 7

2.3 Betydande faktorer som påverkar etableringen och myndigheters insatser ... 7

3. Teori ... 10

3.1 Bourdieus kapitalsteori ... 10

3.2 Beverly Skeggs Respektabilitetsteori... 11

4. Metod... 12

4.1 Insamlingsmetod ... 12

4.2 Kvalitativ intervjumetod ... 12

4.3 Styrkor och svagheter med intervjuer ... 13

4.4 Urval... 14

4.5 Genomförande av intervjuer ... 14

4.6 Bearbetning av materialet ... 15

4.7 Etiska ställningstaganden ... 16

5. Presentation av informanter, resultat och analys ... 17

5.1 Svårigheter till att hitta ett jobb: ... 18

5.1.1 Språk: ... 19

5.1.2 Utbildning ... 20

5.1.3 Fördomar i det svenska samhället ... 21

5.1.4 Strategier och motivation till att skaffa ett jobb:... 22

5.2 Vägen till den första och fasta anställningen: ... 23

5.3 Kulturella kapital och Socialt kapital ... 26

5.5 Respektabilitet ... 28 6. Slutsatser ... 29 7. Fortsatta studier ... 32 8. Referenser: ... 33 9. Bilagor ... 36 9.1 Bilaga 1. Informationsbrev ... 36 9.2 Bilaga 2. Intervjuguide ... 38

1. Inledning

Dagens svenska samhälle genomsyras av en mångkulturalitet, det vill säga att det samhälle vi ser runt omkring oss och de individer vi lever bland idag är individermed olika

bakgrund, olika kulturer och olika uppväxt. Detta i sin tur resulterar i likaväl positiva som negativa konsekvenser för oss som medborgare. I artikeln Invandrarnas löner i Sverige,

betydelsen av vistelsetid, invandraland och svensk skolgång (1999:97) förklarar

författarna Carl le Grand och Ryszard Szulkin att kvinnor som har en annan härkomst än svensk visas få det svårare att etablera sig i det svenska samhället. Dessutom påpekar författarna att det även visas att dessa kvinnor får det svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ytterligare ett faktum som författarna belyser är nämligen det att

kvinnor som kommit till Sverige efter 80-talet visas ha ett betydligt svårare

arbetsmarknadsläge (Le Grand & Szuklin 1999:90). En annan studie gjord tjugo år senare av forskaren Moa Bursell (2012) lyfter fram att de resultat som författarna Le Grand och Szuklin (1999) beskriver i sin artikel fortfarande är ett rådande problem. Bursell (2012:62) utförde en studie som gick ut på att skicka ut CV med samma meriter till olika arbetsgivare i Sverige. Det som skiljde sig i dessa CV var att vissa tillhörde individer med svenska namn, andra tillhörde individer med arabiska namn och de resterande tillhörde individer med afrikanska namn. Bursell (2012:62) lyfter fram att det visade sig att mer än häften av de CV som sades tillhöra svenska individer fick en call-back (åter ringning av

arbetsgivaren) tillskillnad från de CV som sades tillhöra arabiska respektive afrikanska individer. Där menar skribenten att 17,6% respektive 17,4% fick en call-back. I synnerhet framkommer det att arabiska respektive afrikanska individer, därmed även utlandsfödda kvinnor, har svårare att komma ut och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (Bursell 2012:62). Värt att påpeka är att det än idag är svårt för utlandsfödda kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Detta resonemang kommer att utvecklas mer i

bakgrundsavsnittet i denna uppsats. Dessutom värt att påpeka är det faktum att i

välfärdspolitiska rådets rapport Arbete? Var god dröj! – invandrare i välfärdssamhället menar Christer Lundh, Li Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson, Peder J. Pedersen och Dan-Olof Rooth (2002:40) att när det kommer till att inkludera utbildning som en merit i

Sverige så värderas svenska utbildningar högre än samma respektive liknande utbildningar genomförda utomlands. Orsaken bakom detta resonemang menar författarna kan vara att om individen har en svensk utbildning kan detta tyda på att denne har goda kunskaper inom svenskt tal och skrift. Men även att arbetsgivaren kan ha kunskaper gällande den svenska utbildning som förenklar för hen att bedöma utifall individens kvalifikationer är tillräckliga. Detta kan förhindras utifall att individen har samma utbildning, respektive liknande utbildning, från hemlandet i och med att vad som inkluderas i utbildningen kan skiljas mellan länderna (Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth

Utländska utbildningsbevis och språkbarriärer kan alltså göra det svårare för en arbetsgivare att bedöma de personliga kvalifikationerna hos en arbetssökande invandrare. […]i vissa segment av arbetsmarknaden spelar kunskapen i svenska språket mindre roll, i synnerhet om invandraren behärskar engelska. Men i allmänhet har nackdelen av bristande språkkunskaper och utländska utbildningar förmodligen ökat. (Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth 2002:40).

I denna kandidatuppsats skulle jag vilja precisera och lägga fokus på hur denna väg har sett ut/kan se ut för utlandsfödda kvinnor. Mer precist kvinnor som härstammar från mellanöstern och detta genom att lyfta fram dessa kvinnors individuella upplevelser och erfarenheter. För att snäva av denna uppsats ytterligare kommer jag att fokusera på den tid från och med att de kom till Sverige och aktivt började söka jobb tills den stunden att de lyckades komma ut på den svenska arbetsmarknaden och sedan fick sin första fasta anställning. Motivet bakom valet av att specifik undersöka och intervjua utlandsfödda kvinnor, från mellanöstern, som har lyckats ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden är sådan att studier och utredningar, som kommer att presenteras nedan, påvisar att dessa kvinnor har det extra svårt att få jobb. Detta mot den bakgrund att denna grupp är en utsatt grupp. Jag skulle vilja se vad som har fått dessa kvinnor att etablera sig på

arbetsmarknaden och få en fast anställning. Finns det några specifika strategier som de har valt att förhålla sig till? Varför och hur har dessa kvinnor åstadkommit att få en fast anställning på den svenska arbetsmarknaden trots det faktum att detta är en utsatt grupp?

1.1 Syfte

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen gällande utlandsfödda kvinnors, mer specifikt från mellanösterns, erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras första anställning.

1.2 Frågeställningar

- Vilka upplevelser och erfarenheter har kvinnorna av vägen till deras första anställning?

- Vilka eventuella faktorer, om några överhuvudtaget, hade en inverkan i dessa kvinnors etablering på den svenska arbetsmarknaden?

1.3

Centrala

begrepp

Anhöriginvandring (anknytningsinvandring) – Migrationsverket lyfter fram att begreppet innefattar en individ som vill bli permanent bosatt i Sverige mot den bakgrund att hen har anhöriga som är permanent bosatta i Sverige (Migrationsverket u.å.)

Asylsökande – Enligt Migrationsverket innefattar en asylsökande ’’en person som har tagit sig till Sverige och ansökt om asyl, men som ännu inte har fått ett slutgiltigt svar på sin ansökan.’’ (Migrationsverket 2020-04-27)

Etablering vid Arbetsmarknad – uppslagsverket national encyklopedin (NE) definierar en arbetsmarknad som en plats där en individ erbjuder sin arbetskraft till en

arbetsgivare mot en form av betalning. Denna betalning är i form av en lön som arbetsgivaren erbjuder (National encyklopedin u.å.)

Fast anställd – SCB förklarar att begreppet innefattar en individ som är tillsvidareanställd på ett jobb (Statistiska centralbyrån u.å.)

Invandrare: I tvärkulturella möten förklarar skribenterna Carl, Martin Allwood och Elsie C. Franzén att begreppet invandrare inkluderar individer som kommit till Sverige och blivit bosatta här av antingen ekonomiska skäl, på grund av flykt från sitt hemland eller som arbetskraft (Allwood & Franzén 2000:26). I som att förflytta

sig tjugo år tillbaka i tiden (2004:19-20) skriver Christian Catomeris att bilden om

invandrargruppen och begreppet i sig har kommit att laddas som något negativt. Mellanöstern: I boken Maktens (o)lika förklädnader (2006:17) beskriver författarna

Paulina De los Reyes, Irene Molina & Diana Mulinari att det rådande politiska läget i sig har nödvändigtvis ingen sammankoppling med erkännandet av Sverige som nationalstat. Snarare menar skribenterna att det handlar om ’’[…]att finna det specifikt svenska i den europeiska gemenskapen. I den kontexten fyller invandrade personer, särskilt de utomeuropeiska länderna, samma funktion som

arbetarklassen, romerna och funktionshindrade gjorde tidigare.’’ (De los Reyes, Molina & Mulinari 2006:17). Detta i sig för med sig en problematisering i

begreppet Mellan östern som helhet och dess användande. Enligt Ingrid Åberg och Rune Hedman framkommer det i rapporten Fokus på Mellanöstern (2015:6) att Mellanöstern innefattar de geografiska länderna Västra Sahara, Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Israel/Palestina, Irak, Jordanien, Iran, Jemen, Oman, Saudi Arabien, Qatar, Förenta Arabemiraten, Kuwait och Bahrain. Vidare menar författarna att begreppet ’’mellanöstern’’ är ett begrepp som kom att först användas i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av de brittiska kolonialmyndigheterna.

Svenska för invandrare (SFI) – enligt Arbetsförmedlingen är svenska för invandrare en språkkurs som erbjuds individer som är nyinflyttade i Sverige och inte har svenska som modersmål (Arbetsförmedlingen u.å.)

Utrikes född – SCB förklarar att begreppet innefattar en individ var födelseland är annat än Sverige (Statistiska central byrån u.å.)

1.4 Avgränsning

I denna studie har jag valt att avgränsa mig till att intervjua kvinnor som härstammar från mellanöstern och som har varit bosatta i Sverige mellan år 2000-2015. Genom att använda

uppsatsen avgränsas till ett spann på 15 år resulterar detta i större sannolikhet att

kvinnorna har fått en fast anställning. Valet bakom målgruppen är, som nämnts ovan, på grund av att detta är en utsatt grupp som har svårigheter att få jobb. Detta framkommer enligt de studier och den utredning som kommer att presenteras längre ner i uppsatsen. Mot den bakgrund att syftet med uppsatsen är att lyfta fram informanternas erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras fast anställning i Sverige så har inte någon

åldersgräns på kvinnorna tyckts vara relevant för uppsatsen. Lika viktigt att benämna är även det faktum att dessa utrikes födda kvinnor inte kommer att jämföras med inrikes- respektive utrikes födda män och heller inte med inrikes födda kvinnor.

1.5 Disposition

Hädanefter kommer uppsatsens bakgrund att presenteras, i följd av den tidigare forskningen. Därefter lyfts den teori som har tillämpats för denna uppsats fram och

uppsatsens metodavsnitt. Vidare följer uppsatsens resultatdel, som kommer att presentera informanterna och det material som har framtagits, tillsammans med uppsatsens

analysdel. Analysdelen kommer att innefatta en diskussion av det framtagna materialet i relation till uppsatsens teorier. Därefter kommer uppsatsens slutsatser att lyftas fram och diskuteras i relation till uppsatsens tidigare forskning, inledning och bakgrund för att se utifall uppsatsens syfte och frågeställningar har besvarats. Dessutom kommer även en presentation kring uppsatsens brister att presenteras under samma avsnitt. Till sist

kommer en presentation av eventuella förslag på fortsatt forskning inom detta område att lyftas fram.

1.6 Bakgrund

I detta avsnitt kommer en kortare bakgrund att presenteras. Detta i syfte för att ge läsaren en möjlighet att enklare förstå orsakerna bakom fenomenet som studeras i denna uppsats. Dessutom kommer jag att lyfta fram invandringens historia till Sverige från vissa länder ifrån mellanöstern och arbetsmarknads etablering.

Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:17) menar att som en konsekvens av att den svenska invandringspolitiken år 1967 tilläts anhöriga, till individer som hade bosatt sig i Sverige samt flyktingar, att bli permanent bosatta i Sverige. Detta resulterade i en ökad flyktinginvandring. Skribenterna förklarar att flyktinginvandringen stod för ungefär 75-80% av all invandring till Sverige, varav arbetskraftsinvandringen stod för ungefär 10-15%. Migrationsverket (2020) förklarar att efter det att före detta Statens invandrarverk (idag mer känt som Migrationsverket) tog över invandringsfrågorna på 80-talet så ökade an80-talet asylsökande till Sverige ytterligare. Mestadels var det individer från Syrien, Libanon, Turkiet, Eritrea, Iran och Irak som sökte asyl i Sverige. Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:21-22) belyser att det framkommer skillnader

mellan utlandsfödda individer i jämförelse till etniskt svenska individer, samtidigt som det även förekommer skillnader mellan utlandsfödda individer från olika geografiska regioner. Författarna menar på att individer vars födelseländer är utomeuropeiska eller från ’’den tredje världen’’, som Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:22) refererar till, är risken större till att få ett försvårat arbetsmarknadsläge i Sverige. Vidare framkommer det att Sverige beslöt år 2013 att ge permanent uppehållstillstånd till asylsökande från Syrien i och med det rådande kriget. Även efter flyktingkrisen år 2015 ökade antalet asylsökande till Sverige, vilket i sin tur resulterade i att man valde att införa gränskontroller samma år för att minska invandringstrycket i Sverige (Migrationsverket, 2020).

Vidare framkommer det i statens offentliga utredning (SOU 2012:69:16) att nyanländas premisser gällande hur väl de kommer kunna etablera sig i Sverige går hand i hand med individens tidigare utbildning, dennes språkkunskaper samt dennes tidigare

arbetslivserfarenheter. Trots detta understryker Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:27) att

Efter fem år i Sverige har drygt 45 procent av de skyddsbehövande kvinnorna och 25 procent av männen fortfarande aldrig haft ett arbete. Bland anhöriga till skyddsbehövande är det hälften av kvinnorna och 20 procent av männen som aldrig har arbetat fem år efter invandringen. (SOU 2012:69:17).

Utredningen betonar att den grupp som oftast brukar ha det svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är de skyddsbehövande samt deras anhöriga. ’’vissa individer får snabbare ett första jobb utan att behöva kontakta Arbetsförmedlingen, och lär sig svenska utan att delta i sfi. Andra har betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.’’ (SOU 2012:69:17).

Arbetsförmedlingen fick år 2017 i uppdrag av Regeringen att skriva en återrapportering. Skribenterna Therese Borrman, Maria Cheung och Jennie K. Larsson står bakom

återrapporteringen som innefattar försöket till att flera utrikesfödda kvinnor ska vara sysselsatta i arbete eller studier mellan åren 2017-2018. I denna årsrapportering har

arbetsförmedlingen tagit fram en tabell som indikerar antalet kvinnor, respektive män som är födda i Sverige, födda i Europa utom Sverige samt födda utom Europa och deras

sysselsättning i procent. Utifrån denna tabell som presenteras förs det fram att antalet kvinnor som är inskrivna hos arbetsförmedlingen mellan åren 2017-2018 är 243 978 stycken, vilket motsvarar 45% (Borrman, Cheung & Larsson, 2017:2) Av dessa 243 978 inskrivna kvinnor, som är födda utom Europa, är det 130 672 som är arbetslösa och 113 306 är arbetssysselsatta, arbetar med stöd eller har precis börjat jobba (Borrman, Cheung & Larsson, 2017:2). I och med dessa framtagna siffror kan man utläsa att det

fortfarande är en stor grupp utlandsfödda kvinnor som inte har kommit i kontakt med någon form av arbete.

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer uppsatsens tidigare forskningar att presenteras. Dessa har tjänat till att i relation med det insamlade materialet kunna diskutera och svara på uppsatsens syfte och frågeställningar. Urvalet kring uppsatsens tidigare forskning har varit att gå efter områden som på ett eller annat sätt kan ställas i relation till uppsatsens syfte samt för att ge en bild av hur det kan se ut för utlandsfödda kvinnor och deras etablering- samt arbetsmarknadssituation i Sverige. I och med detta har kategorierna låg kvinnlig arbetssysselsättning och utsatta positioner, diskriminering av utlandsfödda på

arbetsmarknaden och betydande faktorer som påverkar etablering och myndigheters insatser lyfts fram.

2.1

Låg kvinnlig arbetssysselsättning och utsatta positioner

I studien Labour market integration of female refugees (2017:1) skriven utav Zainab Fakih framkommer det att EU (Europeiska Unionen) framför att arbetssysselsättningen för gruppen kvinnliga flyktingar var år 2014 cirka 45% i Europa. Tilläggas kan även att detta är 6% lägre om man jämför med andra utom europeiskt födda kvinnor menar

författaren. Det framkommer dessutom i studien att Sverige har högst arbetslöshet när det kommer till gruppen kvinnliga flyktingar. Författaren belyser att arbetslösheten ligger på 53.5% för denna grupp vilket i sin tur dessutom är ungefär 8% mer om man jämför med manliga flyktingar i Sverige (Fakih 2017:3). En förklaring till varför Sverige anses ha så låg sysselsättning bland kvinnliga flyktingar kan förklaras utifrån två faktum, nämligen

’’[…]the high rate of native women’s employment in Sweden and the highly competitive labour market. Almost all jobs in Sweden require upper-secondary education, which makes it impossible for illiterate or low-educated female refugees to access the labour market.’’ (Fakih 2017:10). Dock värt att påpeka är att Sverige anses ha relativt höga minimilöner och relativt strikt arbetssysselsättningsskydd när det kommer till fasta anställningar. I och med detta menar författaren att det i sin tur ökar kostnaderna för arbetsgivaren vilket leder till att hen försöker undvika att ständigt anställa och avskeda sina arbetstagare. Resultatet av detta menar Fakih (2017:10) blir sådant att arbetsgivaren tar det säkra före det osäkra och hellre anställer en individ med tidigare arbetslivserfarenhet vilket begränsar möjligheterna för kvinnliga flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden. Effekten av detta blir sådana att dessa kvinnor placeras i en farligare och mer ekonomiskt utsatt position (Fakih 2017:1). Dessutom menar författaren att i och med detta så belastas landets välfärdssystem som ett resultat av en hög arbetslöshet hos kvinnliga flyktingar (Fakih 2017:1).

2.2

Diskriminering av utlandsfödda på arbetsmarknaden

Som tidigare framkommit utförde Bursell (2012:62) en studie som innebar att skicka ut CV med samma meriter men som sades tillhöra individer med antingen svenska namn,

arabiska namn eller afrikanska namn. Det framkommer dessutom att skribenten valt att förhålla sig runt om Stockholmsområdena för denna studie. Samt att de jobb som

inkluderades i studien var både från den offentliga- som den privata sektorn i och med att dessa står för cirka 50% av jobben. I studien framkommer det även att författaren valt sådana jobb där kvalifikationerna är olika, det vill säga jobb som både kräver lägre samt högre utbildningsnivåer, jobb där andelen migranter är olika och jobb där efterfrågan av män respektive kvinnor är olika (Bursell 2012:66). Ytterligare två viktiga aspekter som forskaren lyfter fram från studien är att ‘’even though the labor market was booming, Swedish-named applicants were about twice as likely to receive call-backs compared to foreign-named applicants.’’ (Bursell 2012:66). Dessutom att ’’as correspondence tests are randomized, there is nothing other than unequal treatment that can explain the call-back gaps between foreign-named and Swedish-named applicants. Thus, the casual conclusion of discrimination is very strong.’’(Bursell 2012:66).

Vidare belyser forskaren att det framkommer i studien att en anledning till varför den svenska arbetsmarknaden anses vara relativt etniskt segregerad är på grund av att arbetsgivare föredrar, i majoriteten av fall, att anställa individer med liknande etnisk bakgrund som de själva. Men även på grund av att arbetsgivare i majoriteten av fall visas ha benägenhet för att anställa individer från sina egna nätverk. Vilket i sin tur resulterar i att individer som är utlandsfödda missgynnas och detta kan resultera i deras exkludering (Bursell 2012:67).

2.3

Betydande faktorer som påverkar etableringen och myndigheters insatser

I studien nyanlända kvinnors etablering, en komparativ studie av nyanlända kvinnors

etablering på arbetsmarknaden i Norden och de etableringspolitiska insatserna (2018:7)

lyfter författarna Tobias Bühring, Juho-Matti Paavola, Gudbjörg Linda Rafnsdóttir, Sveinn Gudmundsson, Tor Egil Viblemo, Anna-Karin Gustafsson, Lisa Tönnes Lönnroos, och Marie-Louise Joyce att det gjordes en offentlig utredning kring utlandsfödda kvinnors arbetssysselsättning år 2012. Den offentliga utredningen påvisade att utlandsfödda kvinnor har en markant lägre arbetssysselsättning när det kommer till en jämförelse med inrikes födda män och kvinnor. Fortsättningsvis påpekar skribenterna att utlandsfödda kvinnor bevisats ha ett underlägset deltagande på den svenska arbetsmarknaden i sig, men även om detta jämförs med inrikes födda män och kvinnor (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:75).

Skribenterna fortsätter med att lyfta fram det faktum att kvinnor i större utsträckning väljer att ha etableringsplaner som enbart är på deltid och inte på heltid. Detta menar

Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos och Joyce (2018:79) beror på föräldraledigheten. Värt att påpeka är även det att män i

majoriteten av fall har en anställning som bidrag i deras etableringsplan, tillskillnad från majoriteten av kvinnor som i större utsträckning har antingen bidrag i form av

arbetsutsättningar eller i form av hälsofrämjande. ’’I Augusti 2017 var 43,3% av deltagarna i etableringsprogrammet kvinnor. Totalt sett har andelen som går vidare till arbete och studier ökat något – från 28 procent 2014 till 33 procent 2016.’’ (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:79). Därtill dessutom det faktum som påvisar att trots denna ökning så är antalet kvinnor som efter etableringsprogrammet söker sig vidare till studier eller jobb lägre i jämförelse med män. Detta tror skribenterna kan vara på grund av att ’’kvinnor i mindre utsträckning haft ett arbete med eller utan stöd under tiden med etableringsplan eller tagit del av

programinsatser som arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildningar.’’ (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:79). Författarna belyser dock att desto längre tid som passerar sens den tid att dessa kvinnor, eller individer generellt, har anlänt till Sverige desto större andel av dessa individer får en arbetssysselsättning. De menar på att ’’tio år efter ankomst är runt hälften av målgruppen i Sverige […] sysselsatta[…]’’. (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:30-31).

Vidare menar Fakih (2017:1-2) att det i studien nämns olika potentiella bakomliggande faktorer som kan inverka i det att dessa kvinnliga flyktingar stöter på svårigheter i deras etableringsprocess på arbetsmarknaden. Sådana potentiella bakomliggande faktorer är bland annat bristande kvalifikationer, bristande språkkunskaper, förekomsten av

diskriminering samt bristande utbildningsnivå. Fakih (2017:1-2) belyser även att utöver dessa ovanstående bakomliggande faktorer så får de kvinnliga flyktingarna dessutom hantera faktorer såsom genus roller, diskriminering samt traditionella synpunkter kring sin etablering på arbetsmarknaden.

I Invandring, arbete och arbetslöshet (2000:180) skriver författaren Elsie C. Franzén att att perioden från och med att en individ har invandrat till Sverige till och med att denne får ett försörjningsbart jobb tar i majoriteten av fall lång tid. Detta resulterar i att individen blir beroende av statliga myndigheter såsom exempelvis socialtjänsten och

arbetsförmedlingen. Dessutom belyser författaren att iakttagbara attribut såsom

exempelvis mörkare hudfärg samt slöja är etniska kännetecken som resulterar i svårigheter i att få ett jobb (Franzén 2000:181).

’’Kombinationen av invandringens förändrade karaktär och förändringarna inom utbildning och arbetsmarknad speglas i arbetslöshetsstatistiken för olika

invandragrupper.’’ (Franzén 2000:183). Skribenten menar att individer som har

på den svenska arbetsmarknaden. Detta på grund av att arbetsmarknaden är i ständig rörelse, likaså de kvalifikationer som krävs för dagens arbeten. I och med detta menar skribenten att ’’den som inte har grunden är oerhört sårbar på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.’’ (Franzén 2000:183). Arbetsmarknadens ständiga förändring försvårar för individer som har immigrerat till Sverige. Detta på grund av att medans dessa individer väntar på att få ett godkänt uppehållstillstånd i Sverige eller avsluta SFI fortsätter tiden att gå. Detta menar författaren resulterar i att dessa individers kvalifikationer, i form av exempelvis utbildning, riskerar att inte vara tillräckliga för arbetsgivarna i och med arbetsmarknadens ständiga förändring. Skribenten lyfter dessutom fram vikten av de kulturella skillnaderna som inverkar samt att den geografiska distansen mellan individens hemland och Sverige utgör en faktor som påverkar dennes etablering på den svenska arbetsmarknaden (Franzén 2000:184).

I studien Integration på arbetsmarknaden, en studie av personer med utländsk bakgrund (2007:7) skriver författaren Güler Alici att ’’Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken med såväl tillväxtpolitiska som stabiliserings- och

fördelningspolitiska uppgifter.’’ (Alici 2007:7). Arbetsmarknadspolitikens syfte är att föra ekonomin framåt samtidigt som man mättar arbetsmarknaden med individer som har yrkesutbildning. Genom att fokusera på individer som befinner sig i utsatta positioner såsom exempelvis arbetshandikappade eller utlandsfödda ska detta främja jämlikheten för dessa individer på arbetsmarknaden. Abassian (refererad i Alici 2007:7) menar på att ett problem som uppstår med detta tillvägagångssätt är det faktum att man inte har

individernas kompetenser och erfarenheter i åtanke utan snarare vilken kategori, av de två ovanstående, de tillhör. Detta menar Abassian (refererad i Alici 2007:7) i sig leder till:

[…]att om invandrarna får ett arbete av svenska arbetsgivare är det oftast en i förväg bestämd roll i segregerade och segmenterade delar av arbetsmarknaden, oavsett tidigare yrkesbakgrund, utbildning och arbetslivserfarenhet. Detta försvårar den ömsesidiga integrationsprocessen. (Abassian 2003, refererad i Alici 2007:7).

Vidare belyser Alici (2007:8) att konsekvensen för de immigranter som är högutbildade från hemlandet blir sådana att de stöter på svårigheter när det kommer till att finna ett jobb i Sverige som är likvärdigt deras kvalifikationer. Istället blir de erbjudna sådana jobb som inte möter sig med deras tidigare kvalifikationer vilket resulterar i att de missgynnas. Vidare menar Alici (2007:8) på att vare sig om dessa individer valde att komplettera sina tidigare utbildningar med utbildningar i Sverige eller helt omskola sig så skulle detta i sig inte resultera i exempelvis sådana löner som deras kompetens mäts med, utan tvärt om dessa skulle förbli låga (Alici 2007:8).

3. Teori

I detta avsnitt kommer Pierre Bourdieus (2010) kapitalteori och Beverly Skeggs (2015) respektabilitets teori att presenteras. Tillämpningen av dessa teorier i denna uppsats är mot den bakgrund att öka förståelsen kring kvinnornas väg till deras första fasta

anställning. Dessa teorier kan dessutom öka förståelsen för vilka eventuella faktorer som kan komma att inverka i dessa kvinnors väg till den första fasta anställningen i relation till bland annat kvinnornas språkkunskaper, utbildningsnivå respektive

arbetslivserfarenheter.

3.1

Bourdieus kapitalsteori

I boken Distinction (2010:5) förklarar skribenten Pierre Bourdieu de olika delarna av sin kapitalteori. Han menar nämligen att de olika delarna som tillhör kapitalteorin, kulturellt-, symboliskt-, och socialt kapital, kan användas för att förklara en individs samhällsposition, en individs relation mellan sig själv och andra individer i en grupp och en individs

samhällsstatus. Det första av de tre begreppen som ingår i Bourdieus teori är det kulturella kapitalet och detta kapital menar författaren förklarar en individs samhällsstatus.

Bourdieu (2010:5) menar på att den kunskap som en individ har kring det samhälle som hen lever i ligger i nära koppling till individens utbildningsnivå och den

språkkunskapssnivå som denne besitter. Dessutom påvisar även det kulturella kapitalet i vilken utsträckning individen har kunskap om samhällets utbildningssystem och om att kulturen i samhället är en dominerande faktor. Dessa kulturella och sociala faktorer menar Bourdieu (2010:5) är faktorer som individen kan ha ärvt av sina förfäder. Trots detta menar skribenten på att ens kulturella kapital kan komma att förändras, detta genom att individen bland annat lär sig att kontrollera olika situationer på ett flertal sätt eller genom att individen stöter på nya miljöer. Viktigt att understryka är det faktum att för att en individ ska kunna utöka sitt kulturella kapital menar skribenten dock att det måste ske via skolan och skolans utbildningssystem (Bourdieu 2010:5).

Det andra av de tre begreppen som ingår i Bourdieus kapitalteori är det symboliska kapitalet och detta menar författaren förklarar en individs samhällsposition. Skribenten menar på att det symboliska kapitalet får sin värdefulla betydelse först när den identifieras av en social grupp. Bourdieu (2010:5) menar på att en individs resurser och attribut utgör en inverkande faktor när det kommer till vilken samhällsposition denne får. Ett antal symboliska kapital som författaren nämner kan komma att vara allt ifrån en individs musiksmak till klädsmak, inredningsstil eller utifall individen klassas som en akademiker eller inte. Alla dessa olika faktorer inverkar när det kommer till att bestämma vilket symboliskt kapital en individ har (Bourdieu 2010:5).

Sociologen Donald Broady (1998:16) fortsätter att förklara det tredje och sista begreppet som ingår i Bourdieus kapitalteori och det är det sociala kapitalet. Tillskillnad från de andra kapitalen urskiljer sig det sociala kapitalet genom att detta inte lägger vikt vid en individs akademiska titel, dennes ekonomiska resurser eller liknande. Utan snarare menar författaren att det sociala kapitalet förklarar en individs relationer gentemot andra

individer i ett gruppsammanhang. Det vill säga att de individer som tillhör en grupp, det kan vara en grupp i form av klasskompisar eller en familj, var för sig har olika former av ekonomiskt kapital, symboliskt kapital, olika samhällspositioner eller utbildningsnivåer. När alla dessa faktorer sammanförs med varandra skapas det sociala kapitalet, som anses gynna respektive medlem i gruppen (Broady 1998:16).

3.2

Beverly Skeggs Respektabilitetsteori

’’Respektabilitet är ett av de mest utmärkande tecken på klasstillhörighet.

Respektabiliteten präglar vårt sätt att tala, vem vi talar med, hur vi klassificerar andra, vad vi studerar och hur vi vet vilka vi är (eller inte är).’’ (Skeggs 2015:9). Med detta citat inleder Sociologen Beverly Skeggs boken att bli respektabel (2015). Vidare förtydligar skribenten att de kvinnor som inte anses vara respektabla är, i majoriteten av fall, de kvinnor som tenderar att anstränga sig mest för att åstadkomma respektabiliteten. Skeggs (2015:9) trycker på att den makt som respektabiliteten har idag vore oväsentlig om det inte vore på grund av att respektabiliteten i sig för fram möjligheten att besluta vem som kan komma att ses som ’’den andre’’. Genom att kunna peka ut vilka individer eller grupper som inte besitter respektabilitetspositioner resulterar detta i att vi bibehåller de klasspositioner som råder i dagens samhälle (Skeggs 2015:9). Skribenten menar på att respektabiliteten har utgjort en av de allra viktigaste processer som resulterade i klassbegreppets framväxt.

Respektabilitet inbegriper moralisk auktoritet: de som är respektabla besitter en sådan auktoritet, de som inte är respektabla gör inte det. […]>>Individer<< var de respektabla, de moraliska, de värdiga, de engelska, de Vita, de som inte tillhörde arbetarklassen och som kunde sätta sig till doms över andra. Respektabilitet blev en egenskap hos medelklassindivider som definierades mot massor. (Skeggs 2015:12-13).

Genom att en individ erkänner den position som andra individer har tilldelat en placerar sig hen i centrum för de processer som i sig skapar subjektet. Detta i sin tur resulterar i det faktum att individen värdesätter sig själv enligt andras uppfattningar och ingår per

automatik i klassifikationssystemen. ’’Föreställningar om klass är tautologa i det att positioner som bestäms av hur man kategoriseras och framställs påverkar tillgången till ekonomiska och kulturella resurser.’’ (Skeggs 2015:16). Med detta sagt menar skribenten att respektive individ blir tilldelad en position, genom klass, som i sin tur agerar på ett

sådant sätt att den påverkar individens omdöme gällande en själv och andra runt omkring en (Skeggs 2015:16).

4. Metod

I detta avsnitt kommer uppsatsens insamlingsmetod, val av metod, metodens styrkor och svagheter, urval, genomförandet av intervjuerna, bearbetning av det insamlade materialet samt etiska ställningstaganden att presenteras.

4.1

Insamlingsmetod

Denna uppsats kommer att tillämpa en hermeneutisk meningstolkning som

insamlingsmetod. Författarna Steinar Kvale och Svend Brinkmann förklarar i boken den

kvalitativa forskningsintervjun (2014:252) att denna specifika insamlingsmetod

kännetecknas genom att forskaren bryter isär en text för att sedan noggrant tolka och analysera den. Därefter menar författarna att man sammankopplar det man till en början har tolkat och analyserat för att få en helhet i texten samtidigt som man får en djupare förståelse av textens innebörd (Kvale & Brinkmann 2014:252). Vidare belyser skribenterna att ’’syftet med den hermeneutiska tolkningen är att erhålla en giltig och gemensam

förståelse av meningen i en text’’ (Kvale & Brinkmann 2014:74). Med andra ord, menar skribenterna att med hjälp av denna insamlingsmetod kan forskaren tolka och se djupet av sina intervjuer vilket tillåter denne att läsa mellan raderna och komma åt sådan

information som möjligen inte är så uppenbar (Kvale & Brinkmann 2014:74). Denna insamlingsmetod har i sig legat som en grund för att utforma min intervjuguide (Bilaga 2) och sedan respektive intervju.

4.2

Kvalitativ intervjumetod

I boken samhällsvetenskapliga metoder (2016:113) beskriver författarna Matthew David och Carole D. Sutton att ’’Det som gör en intervju kvalitativ är utformningen av frågor och det utrymme som intervjupersonen får för sina svar.’’ (David & Sutton 2016:113). Denna uppsats kommer att vila på en kvalitativ studie, närmare bestämt på kvalitativa intervjuer. Detta mot den bakgrund att uppsatsens syfte är att öka förståelsen kring utlandsfödda kvinnors erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras första anställning. I boken

etnologiskt fältarbete (2011) för författarna Lars Kaijser och Magnus Öhlander fram att

’’en intervju görs i ett bestämt syfte, nämligen att intervjuaren söker den andra personens kunskaper, synpunkter, tankar, upplevelser av något. Inte bara innehållet (vad som berättas) utan även formen (sättet att berätta) är betydelsefull.’’ (Kaijser & Öhlander 2011:88-89).

I boken introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2014:150) skriver författarna Mikael Hjerm, Simon Lindgren och Marco Nilsson att det finns olika utgångspunkter i hur pass strukturerade intervjuer en forskare väljer att genomföra. Vidare belyser författarna att den allra vanligaste av de olika angreppssätten är en halvstrukturerad intervju, detta i och med att denna form medför likaväl flexibilitet som struktur. Det som gör denna form av intervju strukturerad är det faktum att intervjuaren för fram och frågar informanterna samma frågor vilket i sin tur resulterar i att intervjuaren har en viss kontroll över vart intervjun kan leda (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014:150). Det som gör denna form av intervju flexibel är det faktum att det är informanterna som har kontroll över vad som sägs under intervjun. Detta i och med att intervjuaren ställer relativt öppna, men ändå inte för öppna, frågor till informanterna då denne exempelvis vill åt informanternas egna

upplevelser och erfarenheter (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014:150). Mot den bakgrund kommer denna studie att förhålla sig till halvstrukturerade intervjuer. Genom att ställa halvt öppna frågor kan jag som forskare mer eller mindre styra in informanterna på den bana jag vill ha de samtidigt som jag låter de öppet tala om sina erfarenheter och

upplevelser kring vägen till deras första anställning. Detta anser jag kommer att gynna denna uppsats och frambringa ett relevant material.

4.3

Styrkor och svagheter med intervjuer

I och med att, som tidigare nämnt, syftet med denna uppsats är att fånga upp informanternas erfarenheter och upplevelser anses kvalitativa intervjuer vara den lämpligaste metoden. Dock skriver författarna Göran Ahrne och Peter Svensson i boken

Handbok i kvalitativa metoder (2015:53) att det även finns svagheter med att genomföra

en kvalitativ intervju. Nämligen att metoden ger en snävare bild av det fenomen som studeras och att det därför kan vara värt att överväga inkluderingen av andra metoder (Ahrne & Svensson 2015:53). Vidare påpekar Jan Krag Jacobsen i boken intervju, konsten

att lyssna och fråga (2011:19) att kvalitativa intervjuer är en bra metod att tillämpa när

man som forskare är ute efter att infånga en viss typ av information eller material som kan vara svåråtkomlig att samla in via exempelvis enkäter eller observationer. Ytterligare en svaghet som skribenterna Ahrne och Svensson (2015:54) nämner är att intervjuaren inte vet vilka bakomliggande motiv som informanterna kan ha till att delta i studien. Alltså kan informanternas syfte med dess deltagande vara annat än vad intervjuaren förstår vilket i sin tur skulle kunna påverka resultatet (Ahrne & Svensson 2015:54). Dock menar Kaijser och Öhlander (2011:89) att ytterligare en positiv aspekt med att använda sig av intervjuer som metod är att denna form ger forskaren möjligheten att gå djupare in i samtalet med informanten.

4.4

Urval

Till denna uppsats valdes det att enbart genomföra intervjuer med kvinnor som

härstammar från Mellanöstern. Detta i och med att uppfylla och hålla sig till uppsatsens syfte och totaltsett så genomfördes 6 intervjuer. Informanterna kontaktades först och främst via mitt personliga kontaktnät och efter att ha nått ut till vissa av dem blev jag tipsad vidare. Detta resulterade i att jag fick kontakt med vissa av de resterande

informanterna. I boken samhällsvetenskapliga metoder (2011:433-434) beskriver Alan Brymanattde angreppssätt som används till denna uppsats sammanfaller under två olika urvals former. Där det första angreppssättet faller under bekvämlighetsurvalet, nämligen att jag i första hand kontaktade informanter ur mitt eget kontaktnät. Och där det andra angreppssättet faller under snöbollsurvalet, nämligen att vissa av de informanter som jag först kom i kontakt med förde mig sedan vidare till andra eventuella informanter (Bryman 2011:433-434; Hjerm, Lidgren & Nilsson 2014:152-153). Värt att påpeka är det faktum att vissa av informanterna har koppling till varandra, nämligen de som tillkom via

snöbollsurvalet, men de resterande informanter har inte någon koppling till varandra i denna uppsats.

4.5

Genomförande av intervjuer

Intervjuguiden (Bilaga 2) för intervjuerna tillkom via inspiration från uppsatsens tidigare forskning, uppsatsens insamlingsmetod samt tidigare statistik kring fenomenet som

uppsatsen behandlar. De olika teman som den tidigare forskningen delades in i resulterade i sig i inspiration till de valda teman som intervjuguiden strukturerades in i. Hädanefter påbörjades funderingarna kring relevanta och bra frågor som kunde ställas till

informanterna. Detta i relation till uppsatsens förutbestämda syfte och frågeställningar.

Innan de riktiga intervjuerna med de utvalda informanterna tog plats beslöt jag mig för att genomföra pilotintervjuer. Detta i syfte för att se till så att de frågor som jag hade var lätt att förstå och var relevant i förhållande till syftet. Författarna David & Sutton (2016:115) beskriver att man ska snarast genomför en pilotintervju där man kan testa sina frågor, i och med det faktum att dessa frågor som forskaren har kommit upp med kan ses som en ’’[…]brygga mellan båda sidorna. Felaktighet i frågorna kan leda till att felaktig

information passerar mellan de båda sidorna.’’(David & Sutton 2016:115).Vidare belyser skribenterna att språket i sig utgör en viktig faktor när det kommer till att genomföra intervjuer. Det är nämligen viktigt att forskaren tänker igenom och testar sina frågor så att de är lättförståeliga för informanterna samt att man anpassar sitt språk till den grupp av informanter man intervjuar (David & Sutton 2016:116).

Allteftersom påbörjades en intervju att genomföras efter en annan och värt att påpeka är att på grund av de rådande Corona tiderna så togs beslutet att inte genomföra

fokusgruppsintervjuer, som var tanken från början, utan att intervjuerna hölls enskilt via telefon. Detta för att göra det så tryggt som möjligt för informanterna samt för mig själv. Ytterligare en viktig aspekt att nämna är det faktum att alla intervjuer utom en hölls via telefon på grund av att det passade informanterna bättre då det kändes tryggare samt att majoriteten av dem inte hade tillgång till tillexempel videosystem såsom Skype. Den sista intervjun hölls via Facetime då det kändes bäst för informanten. Skribenterna David och Sutton (2016:118) belyser att ’’intervjuarens kön, etnicitet, klass/status och

utseende/beteende kan påverka intervjupersonens känsla inför intervjusituationen.’’. Detta i sig kan vara en förklaring till varför majoriteten av informanterna kan ha föredragit att genomföra intervjuerna via telefon istället för videoprogram såsom exempelvis Skype eller Facetime. Dock värt att påpeka är att inför intervjun, när rekryteringen av

informanter tog plats, framstod det inte som att informanterna hade några problem med de ovannämnda faktorerna som skribenterna nämner. Snarare tvärtom anser jag att det framstod som att kvinnorna var säkra i sig själva och med vad de har åstadkommit och var mer än villiga till att ställa upp i uppsatsen.

Före respektive intervju skickades informationsbrev ut (Bilaga 1) till var och en av

informanterna för att informera kvinnorna angående uppsatsens syfte, om det faktum att det är frivilligt att delta i intervjun och hur informationen skulle samlas in och hanteras. Detta menar skribenterna David och Sutton (2016:118) på är en viktig del av självaste processen innan intervjun ska ta plats. Genom att forskaren försöker skapa en god relation mellan sig själv och sina informanter kan detta resultera i ett ökat förtroende från

informantens sida samt en mer neutral grund (David & Sutton 2016:118). Intervjuerna i sig varade mellan 30 till 40 minuter. Skillnaderna i längd mellan respektive intervjutillfälle berodde bland annat på bristande språkkunskaper som i sin tur ledde till att

informanterna hade svårt att utveckla och resonera kring sina svar. Var och en av intervjuerna spelades in efter att ett muntligt samtycke av respektive informant hade efterfrågats och konfirmerats. I och med att intervjuerna skulle vara halvstrukturerade så ställdes relativt öppna frågor, men i de fall där det ansågs behövas ställas följdfrågor fanns dessa även nedskriva sedan innan. Det uppstod dessutom tillfällen under vissa intervjuer där informanterna hade svårigheter med att förstå meningen bakom frågan eller frågan i sig och då upprepades de eller förklarades på ett annat sätt vilket i sin tur var uppskattat av informanterna.

4.6

Bearbetning av materialet

Det insamlade materialet som kom till efter respektive intervju har granskats och

dagen eller under olika dagar så påbörjades transkriberingen av de klara intervjuerna emellanåt mellan intervjuerna. Författarna Kaijser och Öhlander (2011:107) för fram:

Att transkribera intervjuer är en process som innebär att översätta och gestalta talat språk, med sina paralingvistiska och extralingvistiska signaler som bland annat röststyrka, betoning, mimik, gester och tvekan, till en skriftlig form som gör talet rättvisa samtidigt som texten blir begriplig och ’’läsbar’’. (Kaijser & Öhlander 2011:107).

Efter att transkriberingen var klar så påbörjades läsningen av all transkribering. Värt att belysa är att denna uppsats kommer att tillämpa en tematisk analys, som enligt Bryman (2011:528) innebär att forskaren studerar sitt material djupgående. Följden av en

välgrundad genomläsning av sitt material menar Bryman (2011:528) är påbörjandet av tematisering, även kallat kodning. Skribenten lyfter dessutom fram de teman som forskaren finner efter att denne har studerat sitt material djupgående kan i sig ha subteman. Subteman menar skribenten kan förknippas som underrubriker till de

huvudteman som uppkommer. I anknytning till läsningen påbörjades alltså sorteringen och tematiseringen av allt material för att beta av och arbeta ner all transkribering så att gemensamma teman kunde hittas (Kaijser & Öhlander 2011:257; Bryman 2011:528). Dessa teman användes senare till att filtrera bort sådant material som inte ansågs vara till någon nytta i uppsatsen och sådant material som ansågs vara tillämpningsbart sparades. Efter att ha fått övergripande teman kring materialet ställdes de i relation till uppsatsens

frågeställningar och tidigare forskning. De två huvudteman som uppkom under

transkriberingen var svårigheter till att hitta ett jobb och vägen till den första och fasta anställningen. Utöver dessa två huvudteman så har subteman språk, utbildning, fördomar, strategier och motivation till att skaffa ett jobb tillkommit.

4.7

Etiska ställningstaganden

När det kommer till forskning så finns det ett antal riktlinjer som en forskare måste

förhålla sig till. Bryman (2011:131) beskriver att de etiska riktlinjerna som svenska forskare bör förhålla sig till. Han menar på att dessa innefattar en individs anonymitet, frivilligt deltagande, konfidentialitet samt integritet.

Den första av de fyra etiska riktlinjerna som Bryman (2011:131) belyser är

informationskravet och syftar till att forskaren har en skyldighet att informera de

individer som ingår i studien om dess syfte. Därtill även att informera dessa individer om att deras deltagande i studien är helt och hållet frivilligt och att de kan dra sig ur studien om de ångrar sitt deltagande. Forskaren har utöver detta även en skyldighet till att

informera deltagarna gällande de olika momenten som kommer att ingå i studien (Bryman 2011:131). Den andra av de fyra etiska riktlinjerna som skribenten nämner är

samtyckeskravet och syftar till att individen själv bestämmer om hen vill delta i studien

eller inte, med den förutsättningen att individen är myndig. Gäller det individer som inte är myndiga kommer målsmans godkännande att behövas. Den tredje av de fyra etiska riktlinjerna som Bryman (2011:132) för fram är konfidentialitetskravet och syftar till att de uppgifter som kan användas i identifieringssyfte, det vill säga för att avslöja någon

informant som deltar i uppsatsen, ska tillhandhållas med strikt konfidentialitet från forskarens sida. Eventuella personuppgifter eller liknande bör bevaras på ett sådant sätt att inga obehöriga har åtkomst till dem. Den sista av de fyra etiska riktlinjer som Bryman (2011:132) lyfter fram är nyttjandekravet och syftar till att både de personliga uppgifterna samt de generella uppgifterna som forskaren samlar in om individerna, som deltar i

uppsatsen, får enbart användas av forskaren i uppsatsen syfte.

Ytterligare en aspekt som förs fram av (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014:153) är det faktum att när det kommer till att använda sig utav snöbollsurvalet, som denna uppsats har tillämpat, är det viktigt att ha i åtanke att man skapar variation mellan sina

informanter. Det vill säga att man som forskare inte enbart förlitar sig på informanter som tillkommer via snöbollsurvalet i och med att resultatet av detta blir sådant att

informanterna kan dela samma åsikter och synpunkter kring fenomenet som studeras. Skribenterna menar på att genom att man skapar en variation i sitt urval av informanter kan det fenomen som studeras potentiellt bekräftas eller förnekas av informanter som inte har någon koppling till varandra och i sin tur leda till ett sannare material (Hjerm,

Lindgren & Nilsson 2014:153). Mot den bakgrunden har jag därav, som tidigare nämnts, valt att tillämpa snöbollsurvalet samt bekvämlighetsurvalet i denna uppsats för att medföra en variation av informanter.

Tilläggas kan även det faktum att en av informanternas familjeanhörig var närvarande under den specifika intervjun i syfte att hjälpa till som tolk utifall att det skulle behövas. Det var en överenskommelse som gjordes mellan mig och informanten då det inte troddes skulle utgöra någon större påverkan på självaste intervjun i sig eller på det material som kom fram. Kommunikationen mellan mig och informanten flöt på bra under intervjun och familjemedlemmen fick rycka in som tolk ett fåtal gånger. Värt att upprepa är det faktum att de namn som informanterna har tilldelats i uppsatsen är fiktiva och syftar endast till att underlätta för läsaren gällande vem som säger vad. Orsaken bakom varför informanterna har tilldelats fiktiva namn är för att skydda dessa kvinnors identitet.

5. Presentation av informanter, resultat och analys

I detta avsnitt kommer en presentation av informanter att ske, detta i syfte för att

underlätta för läsaren. Sedan kommer uppsatsens resultat, som framkommit ur respektive intervju med respektive informant, att presenteras under de teman som har uppkommit

som ett resultat av transkriberingen. Dessutom kommer det ovanstående resultatet att analyseras och diskuteras i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter.

Informanterna kommer från Iran, Irak och Syrien och är i åldrar mellan 34-53år. Vissa kvinnor är gifta och har barn medans andra är gifta utan barn, i separation eller bor med en sambo. Dessutom har respektive kvinna medborgarskap i Sverige. Utöver denna information kommer det även att framkomma året de kom till Sverige, deras

utbildningsnivå samt arbetslivserfarenhet och orsaken bakom deras ankomst. Värt att påpeka är det att de namn som framkommer nedan är fiktiva, det vill säga att det inte är informanternas riktiga namn.

- Informant 1, Maria kom till Sverige 2013 på grund av flykt via anknytning. Har högre utbildning och arbetslivserfarenhet i hemlandet. Har fast anställning idag inom vården.

- Informant 2, Samira kom till Sverige 2001 som asylsökande. Har utbildning och arbetslivserfarenhet i hemlandet. Har fast anställning idag inom transportsektorn. - Informant 3, Setareh kom till Sverige 2011 på grund av flykt via anknytning. Har

högre utbildning och arbetslivserfarenhet i hemlandet. Har fast anställning idag inom den privata sektorn.

- Informant 4, Safa kom till Sverige 2011 på grund av flykt. Har högre utbildning och arbetslivserfarenhet i hemlandet. Har fast anställning inom transportsektorn. - Informant 5, Sarah kom till Sverige 2013 som asylsökande. Har högre utbildning

och arbetslivserfarenhet i hemlandet. Har fast anställning inom den offentliga sektorn.

- Informant 6, Nina kom till Sverige 2003 via anknytning. Har utbildning från hemlandet men ingen arbetslivserfarenhet därifrån. Har fastanställning som delägare idag.

Här nedan kommer resultatet att presenteras utifrån de två huvudteman svårigheter till att hitta ett jobb och vägen till den första och fasta anställningen. Utöver dessa två

huvudteman så har subteman språk, utbildning, fördomar, strategier och motivation till att skaffa ett jobb tillkommit.

5.1.1 Språk:

De informanter som intervjuades till denna uppsats var alla eniga om att bristande

språkkunskaper var en faktor som bidrog, i vissa fall mer och andra mindre, till svårigheter i att få en fast anställning i Sverige. Såhär uttalade sig Maria och Nina när vi pratade om eventuella hinder under tiden då kvinnorna sökte jobb:

Ehm, hinder det är det med språket, faktiskt tills nu för att när man använder svåra ord som jag hörde inte eller gammalt ord för att jag jobbar med gamla människor, med äldre, så det är svårt. Men jag sa att jag precis hade börjat med mitt språk men att jag behövde jobba för att kunna utveckla språket. (Maria)

Ja faktiskt, på grund av språket. Vilket företag ska anställa mig och jag kan inte svenska och ska betala så mycket pengar och för det andra invandrare. I först hand det är svenskar som kommer och för det andra så kommer en invandrare. (Nina)

Dessa två ovannämnda citat kan sammankopplas då både Marias som Ninas uttrycker att deras erfarenheter är att språket har varit ett förhinder för de att ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden. Värt att påpeka är nämligen det att de faktorer som inverkar i hur väl en individ kommer kunna etablera sig på arbetsmarknaden är, som nämnts ovan,

språkkunskaper, tidigare utbildning samt tidigare arbetslivserfarenhet. Värt att belysa är att till skillnad från Marias och Ninas upplevelser gällande bristande språkkunskaper så för Safa och Sarah fram att:

Det var svårt för mig för jag gick bara en kurs SFI här så jag kämpade mycket med språket så att jag kan förstå. Men där ja blev anställd sa de till mig att det var okej att man klara sig med grundspråket. Jag kämpade själv men de sa okej och sen började jag lära mig svenska lite grann. (Safa)

Nej, absolut man känner okej man kan inte kommunicera det gör lite hinder men inte så mycket faktiskt att man inte får något jobb på grund av det här. Men absolut det är mycket bättre om man kan svenska, mycket lättare. (Sarah)

Med detta sagt så framkommer det att kvinnor upplevde att deras brister i det svenska språket var ett hinder. Men att det faktum hur detta hinder prioriterades och vilken vikt som lades vid detta i sig kom att skiljas från kvinna till kvinna.

5.1.2 Utbildning

Gemensamt för alla informanter är det att alla har någon form utav utbildning från

hemländerna. Majoriteten av kvinnorna har en högskoleutbildning varav en informant har enbart gymnasialutbildning i och med att hon kom till Sverige i ung ålder. Informanten Nina förmedlade att:

Jag tog studenten i hemlandet och sen när jag gifte mig så fick jag vänta 1 år där i hemlandet, för min man bodde redan i Sverige, och under tiden så tyckte jag att det var meningslöst att sitta och bara lata sig så då tänkte jag att ja börjar gå en kurs för frisörutbildning så då har ja gjort det, men det var inte planeringen att ja ska jobba med det här yrket hela livet o sånt men i och med att ja va där 1 år och vänta så har jag gjort den utbildningen. Och idag så är jag kvar i yrket och jobbar som frisör i Sverige trots allt (skratt). (Nina)

Dessutom förmedlade även informanterna Sarah och Setareh att ’’Jag var utbilda engelska lärare i mitt hemland, och jag fick komplettera med svensk legitimation för lärare här i Sverige typ förra året.’’ (Sarah). ’’Jag är utbildad som psykolog i mitt hemland, men jag hade lite erfarenheter som tandsköterska i hemlandet.’’ (Setareh). Utifrån dessa tre informanters uttalanden ser vi att det som skiljer de åt är det faktum att Sarah fick

komplettera sin utbildning med svensk legitimation för att kunna få en fast anställning till skillnad från Nina och Setareh som klarade sig med sin utbildning från hemländerna. Gemensamt dock för dessa tre informanter är det att alla har stannat kvar i de yrken som de har varit sysselsatta i eller utbildade till i sina hemländer. Detta beskrivs mer utförligt under temat vägen till den första anställningen.

Däremot så har informanterna Safa, Samira och Maria fått avstå från sina utbildningar från hemländerna och välja en annan väg här i Sverige. Kvinnorna berättade att:

Jag studerade i universitetet som pedagog i mitt hemland men jag beslutade mig att direkt flytta efter studierna. När jag kom hit kontaktade jag själv en tjej på arbetsförmedlingen och jag har berättat till henne att ja vill få ett jobb som busschaufför och hon blev jätteglad. För det finns inte många arabiska tjejer som busschaufför o man skickade mig direkt till en speciell kurs för busschaufför. (Safa)

Jag är utbildad som en agronom i mitt hemland och när jag kom till Sverige så jag tänkte först på det, hur ska det gå till? Vad ska jag göra? Kommer det bli lätt för mig att hitta jobb med min utbildning? Och jag pratade med min handläggare men han sa till mig att jag skulle behöva flytta till en annan stad om jag ville jobba med något av min utbildning och det ville jag inte för jag har familj här. Så jag började

tänka på andra planer på jobb och då kom busschaufför upp, så jag sökte till det och fick gå en intensiv kurs och efter det så sökte jag som busschaufför. (Samira)

Jag är utbildad som administratör i mitt hemland. […]och i mitt hemland jag har jobbat som engelskalärare och på en bank så när jag kom till Sverige det är inte så mycket att välja på du vet. Jag kom när jag var 41 år gammal, så det är inte lätt. […]så de sa till mig, du får välja att jobba med barn eller med äldre. Så jag valde att jobba med äldre människor. 2013 började jag att plugga till undersköterska i Sverige och det gick bra. (Maria)

Som vi ser utifrån dessa tre ovanstående citat så har dessa kvinnor fått välja en annan yrkesmässig väg efter att de kom till Sverige. Alla tre har fått omskola sig på ett eller annat sätt, antingen genom kurser eller genom skolan för att kunna få chansen att jobba.

5.1.3 Fördomar i det svenska samhället

Fördomar var ett ämne som kom upp under några av intervjuerna med informanterna men inte alla. När jag frågade informanten Sarah om hon upplevde att det är någon skillnad på henne som utlandsfödd kvinna och en inrikes född kvinna svarade hon ja, och började reflektera kring rasism:

Ja, absolut. Lite rasism om vi kan säga så… Och det är inte på grund av kollegor eller rektor utan det är på grund av ungdomar av elever, tillexempel de säger att vi pratar inte med någon som har svart hår, ungdomar är så. […]gymnasiet var det lite jobbigt faktiskt om vi pratar om det här med ungdomar och svensk och icke svensk o ah, det är mycket där, mycket… (Sarah)

Likaså framkom det även under intervjuerna med informanterna Safa och Maria att de hade blivit, till en viss del indirekt, utsatta för rasism och diskriminering från samhället samt deras nära och kära. Safa lyfte fram en incident som hon menade på var av stor betydelse för henne:

När min dotter gick i grundskolan, i 3:an så kommer hon till mig och sa mamma vet du alla mina kompisar säger att vi är invandrare och att vi fick pengar från socialen, och ja sa nej! Nej, vem sa så?! (upprörd och arg ton) Hon sa till mig alla barn alla mina svenska kompisar, och hon sa till mig att de säger att du inte har bra kläder som svenskar... För att de, kan man säga köper nya kläder varje månad, och de gör allt, de går till saker osv. och om man får stöd från socialen man kan inte göra så för att det är jättedyrt. Därför jag tänker så mycket att börja jobba som busschaufför. (Safa)

Utifrån det första ovannämnda citatet kan vi utläsa att Safa blev upprörd när hennes dotter kommer hem och berättar för henne vad hennes dotters kompisar tycker och tror om Safas dotter och deras familj. I och med detta ser vi att de tankar, den okunskap och de fördomar som existerar och är djupt inristade i vårt samhälle idag påverkar individer som Safa och hennes familj. Att inte ha attribut som värderas lika högt som andras i samhället leder till konsekvenser som vi ser i likaväl citatet från Safa som från citatet av Sarah.

Jag kom när jag var 41 år gammal, så det är inte lätt. Du vet jag ville bara jobba och tjäna mina egna pengar och inte sitta och ta pengar från socialen. Så de sa till mig, du får välja att jobba med barn eller jobba med äldre. Så jag valde att jobba med äldre människor. (Maria)

Detta citat av informanten Maria, som dessutom tillviss del blev framfört i det tidigare subtemat utbildning, påvisar att vikten av att snabbt skaffa ett jobb var viktigt för henne. I och med att hon inte ville leva upp till de fördomar som finns gällande utlandsfödda kvinnor, och utlandsfödda individer generellt, i Sverige. Nämligen att de sitter hemma och tar pengar från socialen utan att arbeta. Maria tryckte på det faktum att ett jobb, vare sig ifall det matchade hennes tidigare utbildning från hemlandet eller inte, var av högsta prioritering.

5.1.4 Strategier och motivation till att skaffa ett jobb:

[…]men min engelska hjälpte mig i början när jag kom till Sverige för att förstå hur samhället fungerar och så, för jag hade inget bekymmer i att kommunicera med folk eftersom här de flesta kan faktiskt engelska, så den har underlättat för mig att komma hit i samhället som kanske gjorde att det har underlättat helt proceduren att få jobb från början, de kan vara så. (Samira)

Jag fick mycket svårt med språket o folk som åker med mig på morgonen de skrattar och säger fula ord men det spelar ingen roll för mig jag bara fortsätter att jobba på och tjäna pengar så jag kan köpa bil eller hus och göra det bättre till mig och min familj. (Safa)

Från de ovanstående citaten av informanterna Samira kan det utläsas att hon ansåg hennes kunskaper inom det engelska språket som en tillgång samt en strategi. Detta i sin

tur kom hon att använde sig av för att underlätta för henne i det svenska samhället samt på den arbetsmarknaden. Informanten Safas citat framställer snarare ett motivationsdriv, nämligen hennes familj och ekonomiska tillgångar, som en källa som förde henne framåt.

Informanten Maria lyfter fram att: ’’När jag stöter på någon svårt ord jag brukar skriva ner dem och sen leta efter dem och fråga mina döttrar och de hjälper mig mycket faktiskt.’’ (Maria). Detta är alltså en strategi som Maria använder sig av för att underlätta för sig själv under arbetstiden.

Två av informanterna lyfter fram vikten av att så snabbt som möjligt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och få en fast anställning i och med att det skulle underlätta för dessa kvinnor ekonomiskt. Informanterna Nina och Maria sa såhär:

[…]ja kom till Sverige, det var utbildningen SFI för det första och sen arbetsmarknaden. De var svår för att ja fick ingen ersättningen eller likande för att det var min man som jobbade så det var jättesvårt att klara sig med ekonomin, så då jag var inte riktig klar med SFI men ja började söka jobb och jag fick på restaurang som köksbiträde, från en kusin ah för att jag kunde inte så mycket svenska, och de va en svensk kokerska där så det var bra för mig att för svenskan och för pengarna. (Nina)

[…]och jag sa att jag precis hade börjat med mitt språk men att jag behövde jobba för att kunna utveckla språket. Och du vet, det kommer när man jobbar och pratar med dem andra. För att här hemma hos mig jag pratar arabiska bara, men mina döttrar de pratar svenska med varandra. (Maria)

Nina lägger vikt på att hennes motivation till att få ett jobb var för att minska den ekonomiska pressen som hon kände att hon befann sig i. Det framkommer att hennes bristande språkkunskaper, i detta sammanhang, inte framkommer som något hinder som prioriteras. Utan snarare att familjen och den ekonomiska grunden var en prioritering och motivation. Informanten Maria menar att även hon ville så snabbt som möjligt komma ut på arbetsmarknaden, men hennes motivation var av språkliga skäl. Trots det faktum att de bakomliggande faktorerna var olika så delar informanterna sinsemellan att båda var

motiverade till att komma igång och börja jobba.

5.2

Vägen till den första och fasta anställningen:

Vägen till kvinnornas första fasta anställning har sett annorlunda ut då kvinnorna har haft olika strategier och motivationsdriv som har drivit de framåt. Men trots dessa olikheter har