Respondent 3 - Hållbara leverantörskedjor? : En kvalitativ studie om hur stora företag inom det

4.3.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 3 beskriver att de arbetar med ett hållbart företagande genom att de upprättar en hållbarhetsredovisning där dem förklarar hur de arbetar med intressenterna. De gör även en väsentlighetsanalys som beskriver hur företaget påverkar närsamhället. Respondenten beskriver att de arbetar mycket med arbetsmiljö och att de tar ansvar för sin personal. Hen nämner att de som företag försöker att inte påverka miljön ur ett negativt perspektiv.

4.3.2 Krav

Respondent 3 berättar att de har en policy i grunden som visar att deras leverantörer ska ta ett ansvar. Denna policy måste leverantörer signera för att få leverera till dem. Respondenten menar att företaget har en leverantörsförsäkran som leverantörerna får skriva under som innebär att de ansvarar för sina anställda, sin närmiljö och distributionskedjan. För dem är det viktigt att leverantörerna visar dokumentation på ingående bitar. På grund av deras policy har

de också rätten att göra revisioner av bolagen, att göra besök och att se till att leverantören lever upp till det dem förväntar sig. Att de besöker sina leverantörer händer mer eller mindre någon gång och framförallt för deras egna produkter. Företaget har en oberoende konsult som en gång per år ger information om vilka ämnen som de bör ta bort från produkterna vilket de följer. Respondenten förklarar även att mycket av utvecklingen av deras sortiment drivs av påtryckningar och krav från konsumenterna. I sin tur påverkar företaget leverantörerna genom att berätta vad konsumenterna vill ha. Respondenten uttrycker att deras leverantörer är

hållbara bland annat på grund av att en av deras leverantörer är en av världens mest hållbara bolag. Hen nämner också att de flesta produkterna tillverkas i Europa i relativt god miljö. Hen beskriver att ju större företaget är desto större ansvar har det. Större företag har fler

intressenter och i och med det granskas de mer. För de mindre leverantörerna är det svårare och det är därför viktigt att göra en upphandling med dem.

4.3.3 Samarbete

Respondent 3 beskriver att de arbetar med leverantörerna för att gemensamt lyfta fram miljömärkta produkter. De driver också frågan i att utforma förpackningarna på ett visst sätt för att minska luften i dessa och de arbetar med att göra större förpackningar för att minska transporter. Hen ger som exempel att cylindriska förpackningar i en låda skapar mer luft än kvadratiska vilket innebär att kvadratiska förpackningar bidrar till en mindre negativ påverkan på miljön. Respondenten förklarar också att de har leverantörer som arbetar med plast från haven och att de själva vill vara med och bidra till att bra plaster används för produkterna samt att de går att återvinna. Dessa samarbeten med leverantörerna bidrar till att de kan inspirera andra aktörer. För respondenten handlar samarbetet om hur de kan hjälpa till i det skedet från att produkter lämnar tillverkningen till att det kommer in i lagret. Detta för att de beskriver sig vara bra på logistik. De beskriver sig även bidra genom vilken typ av

förpackning och produkt det finns en efterfrågan på.

4.4 Respondent 4

4.4.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 4 arbetar med hållbarhet genom att de tar ansvar för klimat och miljöfrågor för en hållbar verksamhetskultur. De tar även ansvar för deras medarbetare i leverantörskedjan och dem beskriver att de engagerar sig i samhället. I företagets hållbarhetsrapport beskrivs hållbarhet som en grundpelare i deras strategi och där ingår den egna verksamheten och produkternas påverkan på människor, miljö och samhället. De områden företaget har fokus på inom hållbarhet är att de vill ställa om till fossilfritt och att de vill ha en cirkulär och smart resursanvändning. Företaget arbetar med att göra en väsentlighetsanalys och det är de väsentliga frågorna som ligger till grund för företagets hållbarhetsstrategi.

4.4.2 Krav

Vad gäller leverantörerna för respondent 4 gör de leverantörsbedömningar vad gäller kvalitetskrav, miljökrav och krav på goda arbetsvillkor. Hen förklarar att en hållbar

leverantörskedja bland annat innebär att det ska vara hög kvalité och livsmedelssäkerhet. Det ska finnas en miljöhänsyn, goda arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter. I deras hållbarhetsrapport beskrivs att en av deras större aktörer ställer kravet att de ska finnas en uppförandekod i deras inköpsvillkor som kräver goda arbetsförhållanden i fabriker och på lantbruk i hela världen. I deras leverantörsbedömning ställer de krav på både nya och

befintliga leverantörer som innebär att de ska agera i enlighet med lagstiftningen i det landet de är verksamma samt att de ska följa principerna i FN:s Global Compact. Genom dessa krav innebär det att de inte accepterar tvångsarbeten och att leverantörerna ska respektera

medarbetarnas rättigheter att organisera sig fackligt. Respondenten förklarar att deras hållbarhetsarbete är kontinuerligt och att de genomför symmetriska bedömningar av deras leverantörer.

I hållbarhetsrapporten står det att företaget varje år gör leverantörsbesök där de kontrollerar exempelvis arbetsmiljön och verksamhetens miljöarbete. Den största delen leverantörer kommer från länder inom EU och respondenten beskriver att där är risken för

missförhållanden relativt låg. Men en del material kommer från länder i Asien vilket företaget ser som mer riskabelt. Men för att minska den risken arbetar företaget med att det ska vara av ekologisk och Fairtrade-märkt bomull samt att deras transporter är klimatkompenserade. Respondenten menar även att de har en komplex leverantörskedja där det finns tusentals aktörer, samarbetspartners och leverantörer som hjälper dem att driva verksamheten framåt. Det är därför en viktig del av deras hållbarhetsarbete att säkra deras leverantörskedjor då de vill att hela leverantörskedjan ska vara hållbar.

4.4.3 Samarbete

Respondent 4 beskriver att de på olika sätt samarbetar med sina leverantörer inom

hållbarhetsfrågor. Bland annat har de drivit på omställningen för en ökad ekologisk odling. I företagets hållbarhetsrapport beskriver dem att de genom ett samarbete med sina leverantörer har lyckats uppnå att 90 procent av deras lastbilar har tankats med förnybart bränsle. Detta bränsle kan minska koldioxidutsläppen med upp till 90 procent jämfört med konventionell fossil diesel. De menar även att de samlar in idéer till hållbara lösningar från sina leverantörer då de anser att detta ska hjälpa framtiden att bli mer hållbar. Företaget vill använda

miljövänliga alternativ i största möjliga mån och arbetar tillsammans med deras leverantörer för att minska mängden av kemikalier. Företaget skriver i sin hållbarhetsrapport att de tillsammans med leverantörer arbetar med att förbättra förpackningarna för att felaktiga förpackningar kan reduceras. Företaget för även dialoger med kunder, leverantörer och samarbetspartners samt genom medarbetarundersökningar.

4.5 Respondent 5

4.5.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 5 beskriver att arbetet med hållbarhet innebär att de arbetar för att värna om miljön, sociala förhållanden och personal samt att det ska finnas respekt för mänskliga

rättigheter. Respondenten beskriver att det för dem innebär att våga “tänka utanför boxen” gällande hela kedjan avseende inköp till försäljning av artiklar. Hen menar även att de tar ett aktivt ansvar för att utveckla en hållbar leverantörskedja.

4.5.2 Krav

När de företag där respondent 5 arbetar i ska välja sina leverantörer utgår de från att de ska kunna tillgodose deras kvalitetskrav avseende produkt och pris. Kan leverantören leva upp till de kraven får de tillverka prover och om de proverna lever upp till deras önskemål besöker företaget leverantören för att se hur deras arbetsförhållanden är. Detta innebär att de ser över fabriken, maskinerna och hur leverantörerna arbetar med sin personal. De har även en anställd i Kina som arbetar endast för att uppnå och eftersträva deras krav. Respondenten nämner att de även går efter en kravlista som innefattar att endast EU-tillåtna material får användas och att inga farliga kemikalier får förekomma i fabrikerna. Utan att pressa priserna för hårt måste företaget som kund vara tydliga med vilken kvalitet som krävs och till vilket pris. Hen menar även att de finns aktivt på plats i fabrikerna och har återkommande kontroller av artikelns kvalitet såväl som att lokalerna och maskiner är i bra standard. De vill även att personalen ska trivas. Respondenten förklarar också att samtliga provinser i Kina har idag väldigt hårda hållbarhetskrav. Detta inkluderar oanmälda besök av statlig och kommunal personal med kontroller av såväl miljökrav, kvalitet och vilka som arbetar i fabrikerna. Många fabriker får stänga ner helt till dess att de uppnår kraven. Hen beskriver att idag överlever endast de fabriker i Kina som uppnår och efterlever de hårda miljö- och personalkrav som Kinas provinser har. Respondent 5 anser att utmaningen är att det finns lågpris-krav från

marknadens aktörer som genererar i ökad konsumtion istället för fokus på kvalitet som håller mycket längre. Vilket bidrar till en negativ påverkan på miljön.

4.5.3 Samarbete

Respondent 5 beskriver att de medverkar med bland annat sina leverantörer för att värna om en bättre miljö, sociala förhållanden, personal och se till att det ska finnas respekt för

mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Det är viktigt för företaget att dem de samarbetar med också arbetar för att bidra till bättre förhållanden. Hen beskriver att de arbetar direkt med respektive fabrik utan någon mellanhand för att uppnå ett långsiktigt ömsesidigt intresse som leder till positiva synergier för samtliga parter. För dem är det ytterst viktigt att samtliga parter vill förstå varandras affärsidé och hen förklarar att de arbetar med att skapa ett långtidssamarbete med deras tillverkare.

4.6 Respondent 6

4.6.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 6 beskriver att företaget ständigt arbetar med hållbarheten inom

leverantörskedjan. Hen beskriver att deras affärsidé är att tillhandahålla livsmedel som är ekologiska och Fairtrade-märkta, samt förklarar att “Fairtrade är mycket viktigt för dem”. Företagets hållbarhetsarbete handlar bland annat om att de ska vara ekologiskt odlat i största

möjliga mån av det som de säljer. Det betyder också att det är Fairtrade och att det är växtbaserat. Respondenten beskriver också att det är viktigt att produkter är packade i bioplast, för att förpackningarnas påverkan ska reduceras.

4.6.2 Krav

Respondenten beskriver att de väljer leverantörer utifrån hållbarhet och att de har en kravlista som de följer. De vill bland annat undvika att leverantörerna använder palmolja och

kemikalier i deras produkter, vilket eko-kravet förhindrar. De arbetar också med att transportera varorna hållbart, exempelvis använder de inte flygfrakt vilket finns i deras

miljöpolicy. De har en kvalitetsansvarig i företaget som sköter alla kontroller som de har varje år från myndigheter och organisationer inom miljö, hälsa, hållbarhet med mera. Respondenten nämner att företaget själv väldigt mycket trycker på i hållbarhetsfrågor hos leverantörerna. Deras kvalitet- och miljöansvarig arbetar med detta och likaså deras inköpare samt

respondenten själv. Hen nämner även att deras leverantörer är hållbara exempelvis på grund av att de är certifierade för eko och Fairtrade. Hen förklarar att en hållbar leverantörskedja för företaget innebär en ekologisk produktion, användning av bioplast, mindre påverkan av förpackningar, sam-transporter samt att inte använda flygfrakt.

4.6.3 Samarbete

Respondent 6 förklarar att de arbetar väldigt nära med deras eko- Fairtrade- och B-corp leverantörer i att ständigt utvecklas. Det pågår diskussioner med leverantörerna och i det interna miljöarbetet. De samarbetar och lyfter vad de vill att leverantören ska förändra

gällande exempelvis användningen av palmolja, hur de förpackar och fraktar, samt hur de kan gå över till solenergi. Företaget strävar efter långsiktiga relationer och menar att några

leverantörer har varit med i början från 1988 eller tidigare när grundaren drev butiken.

4.7 Respondent 7

4.7.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 7 beskriver att de vill hålla ett helhetsperspektiv på miljöfrågorna och att de i sitt arbete tänker på vilket sätt de påverkar omgivningen och hur framtidens hållbara värld ska se ut och ta ett steg mot det. De arbetar för att minska deras avtryck och försöker att inte agera i specifika hållbarhetsfrågor som sedan skapar mer avtryck på planeten för en annan

miljöfråga. Respondenten beskriver att de arbetar med hållbarhet genom att de har satt upp mål för deras kärnverksamhet, det vill säga de produkter och framförallt livsmedel som de säljer. I företagets hållbarhetsrapport beskriver dem att de gör en egen analys varje år för att se över riskerna i leverantörskedjan för deras egna varumärken.

4.7.2 Krav

Respondenten förklarar att de har krav som ställs på leverantörens produkter och agerande. De har en Code of Conduct och varu- och leverantörskrav som leverantörerna måste skriva

under före leverans. De kraven är utifrån hållbarhet och kvalitet. För deras egna varumärken finns ytterligare krav för produkterna som måste följas, exempelvis att deras produkter ska vara ekologiska och att palmoljan i alla livsmedel ska vara certifierad. De har dessutom fokuserat på uppföljning av deras krav i varu-och leverantörsbilagan vilket gör att de leverantörer som inte uppfyller dessa kriterier inte får leverera. I deras hållbarhetsrapport förklarar företaget att de genom sin analys av leverantörskedjan genomför revisioner i form av både dialoger med leverantörerna och granskningar på plats. Utefter revisionen skriver de en rapport som innehåller förbättringsförslag som de följer upp, antingen genom nya krav eller genom nya kontroller. Respondenten förklarar även att företaget är med i en organisation med ytterligare 13 företag där de tillsammans ingår i målet att få en hållbar leverantörskedja genom att ställa krav på produkter och att låta de bättre produkterna få mer plats i

försäljningen. Respondent 7 förklarar att intressenter som kunder och miljö- och

konsumentorganisationer påverkar deras val av leverantör. Hen beskriver att det finns krav om hållbarhet och att det oftast är krav på produktnivå och inte på leverantörsnivå.

4.7.3 Samarbete

I företagets hållbarhetsrapport beskriver dem att de samarbetar med leverantörer inom hållbarhet genom att föra dialoger om livsmedelssäkerhet och miljöskydd. Dessa samarbeten ska bidra till ett mer hållbart samhälle genom att de tillsammans arbetar för en mer hållbar produktion och livsmedelskonsumtion. Företaget för även dialoger med leverantörer vid de tillfällen de framkommer att det finns avvikelser vid kontroller och tar då fram en

handlingsplan med åtgärder. Respondent 7 beskriver att de har projekt framåt som kommer att inbegripa leverantörerna på ett helhetssätt när det gäller produkter och produktinformation. De arbetar också för att förbättra träffsäkerheten i det beställningssystem de har för att varken dem eller leverantören tar hem mer än vad som går åt.

5. Analys

Det insamlade materialet analyseras nedan med hjälp av den tidigare forskningen. Analysen delas in i tre områden vilka är hållbarhetsarbete, krav och samarbete.

5.1 Hållbarhetsarbete

Några av respondenterna uttrycker att företaget arbetar med hållbarhet genom att de gör en väsentlighetsanalys där de får fram vad de bör arbeta med och hur de påverkar närsamhället. Enligt Calabrese et al. (2019) kan en väsentlighetsanalys bidra till att företaget blir mer medveten om hur de ska kunna öka hållbarheten i verksamheten. Genom att göra en

väsentlighetsanalys kan företag hitta och utveckla tillvägagångssätt för deras hållbarhetsarbete (Calabrese et al., 2019). Som respondenterna beskriver ligger väsentlighetsanalysen till grund för hur de ska arbeta vilket kan tolkas som att det kan hjälpa företagen att ta fram vilka krav de ska ställa på sina leverantörer samt hur de ska samarbeta för att utveckla hållbarhet.

5.2 Krav

Samtliga respondenter i undersökningen beskriver att de använder sig av diverse krav och uppförandekoder när de ska välja ut nya leverantörer. Detta innebär att de utvärderar och bedömer leverantörerna utifrån kraven och därefter bestämmer sig för om de vill påbörja ett samarbete med dessa eller inte. Respondent 1 förklarar att de främst väljer ut leverantörer utifrån ett socialt perspektiv men de kräver även ett giltigt årligt protokoll som är godkänt från leverantörerna. Mer ingående förklarar hen att hållbarhet i leverantörskedjan för dem innebär att all personal i fabrikerna ska må bra och kunna leva på den lön de tjänar. Även klimatet beskrivs vara är en viktig fråga. Liknande förklarar respondent 2 som beskriver att de endast köper från leverantörer som är socialt reviderade och godkända. I deras leverantörskedja får det inte förekomma barnarbete, de anställda ska få betalt för utfört arbete och ha rätt till facklig anslutning. De leverantörsbedömningar som respondent 4 genomför gäller

kvalitetskrav, miljökrav och krav på goda arbetsvillkor. De har även krav från större aktörer som innebär att de ska använda sig av uppförandekoder i deras inköpsvillkor som fokuserar på goda arbetsförhållanden hos leverantörerna. Krav som ställs på deras nya och befintliga leverantörer innebär bland annat att de inte accepterar tvångsarbeten och att leverantörerna ska respektera medarbetarnas rättigheter att organisera sig fackligt.

Av dessa respondenter kan det tolkas som att kraven i företagen framförallt styr leverantörerna till att bli mer hållbara ur ett socialt perspektiv. Likt det respondenterna förklarar menar Miemczyk och Luzzini (2019) att företag kan be sina leverantörer att arbeta efter diverse sociala standarder och regler för att uppnå hållbara leverantörskedjor. De kan även välja ut leverantörer som använder sig av prestationsorienterade kriterier inom det sociala, exempelvis att de ska erhålla tidsgränser på arbetet och säkerhetsmål (Miemczyk och Luzzini, 2019). Företagens beskrivning av de krav som ställs är även i linje med vad FN (2015) beskriver att företagen bör arbeta utefter då denna rapport belyser att företag

exempelvis bör se till att mänskliga rättigheter respekteras och stöttas hos leverantörerna och att ingen anställd utsätts för kränkning. Mer ingående handlar det bland annat som även

respondent 4 och 2 nämner att de anställda ska ha rätt till facklig anslutning och att det inte ska ske några tvångsarbeten (FN, 2015).

Respondent 2 nämner även att de ställer kvalitetskrav som måste skrivas under av leverantörerna vilket innebär att de godkänner att följa organisationens krav. Att

organisationen måste gå med på att de ska ta ett fortsatt ansvar innan de får leverera tas även upp av respondent 3. Detta företag använder sig av en så kallad leverantörsförsäkran som innebär att leverantören ansvarar för sina anställda, sin närmiljö och distributionskedjan. Dessa bitar är det viktigt för företaget att leverantörerna visar dokumentation på. Av detta kan det tolkas som att ett sätt att styra leverantörerna till att arbeta mer hållbart är genom att få dessa att godkänna att de även framöver kommer att förhålla sig till de villkor företaget arbetar utefter. Enligt Mane et al. (2019) garanterar däremot inte villkor i kontrakten med leverantörer att dessa kommer att arbeta i enlighet med kraven. Detta kan bero på att

leverantörerna inte anser att ansvaret för hållbarhet som kontraktet innefattar gäller för dem utan endast för företaget som köpare (Mane et al., 2019).

Denna osäkerhet kring leverantörskontrakt och de krav som ställs på leverantörer är däremot inget som nämns bland respondenterna. Däremot nämner respondent 4 att det finns en risk för missförhållanden på grund av att de arbetar med leverantörer som finns utanför EU och respondent 2 förklarar att leverantörskedjan är komplex då den innehåller många led. En utmaning som beskrivs är därmed att hålla koll på alla råvaror. Detta går hand i hand med att Schramm-Klein et al. (2015) förklarar att det är mer komplext för företag i detaljhandeln att arbeta med hållbarhet än för andra branscher. Detta eftersom de till skillnad från andra

organisationer måste se till att alla leverantörer i kedjan beter sig ansvarsfullt för att företagets varumärke inte ska få ett dåligt rykte (Schramm-Klein et al. 2015).

In document Hållbara leverantörskedjor? : En kvalitativ studie om hur stora företag inom detaljhandeln arbetar för att utveckla en hållbar leverantörskedja (Page 31-45)