4. Empiri
4.2 Respondenter i mindre företag
4.2.1. Respondent 1
Marita Magnusson: Ekonomichef på ett tillverknings & utvecklingsföretag i Dorotea.
Marita har hand om löpande bokföring och sammanställning av bokslut. Företaget anlitar en redovisningsbyrå som sköter skatt, årsredovisning och deklaration. Hon skriver att företagets
31 val av K3 var på inrådan av revisorn och att företaget inte heller hade någon aning om vilket regelverk andra företag i branschen tillämpade utan företaget var helt beroende av revisorns rekommendation.
Marita skriver att komponentindelningen och redovisning av uppskjuten skatt inte var någon anledning till val av K3. Hon tycker inte heller att uppskrivningen spelade in i valet av K3 eftersom företaget inte äger någon mark utan de hyr sina lokaler. Vad det gäller aktivering av utvecklingsutgifterna skriver hon att denna möjlighet ger företaget möjlighet att aktivera en del av utvecklingsutgifter. Slutligen anser hon inte att externa intressenter påverkade företaget att välja K3 och hon skriver också att företaget inte märkt någon skillnad vid bytet till K3 jämfört med K2.
4.2.2 Respondent 2
Tomas: Ekonomiansvarig på ett fastighetsföretag.
Respondenten önskar vara anonym. Tomas är ett fingerat namn.
Tomas skriver att bolaget anlitar en redovisningsbyrå som hjälper till med den löpande bokföringen och upprättande av årsredovisningen. företaget tillämpade inte K2 förut utan revison rekommenderade bolaget att upprätta K3. företaget visste inte heller vad andra i branschen hade för regelverk i samband med valet av K3.
På frågan om fördelar och nackdelar med K3 har Tomas inte märkt någon nackdel med regelverket utan han svarar att K3 ger möjlighet att värdera bolagets tillgångar till
marknadsvärde samt aktivera vissa underhålls- och reoperationsutgifter. Utöver det anser inte Tomas att externa intressenter påverkade valet av regelverk då bolaget inte har sådana externa intressenter som kräver K3
Tomas anser att komponentindelningen var en ganska stark anledning för företag att välja K3 för att visa en mer rättvisande bild av tillgångarna. Han menar att K3 kräver företaget att dela upp sina tillgångar i olika komponenter och skriva av komponenterna var för sig. Han skriver vidare att redovisning av uppskjuten skatt inte var en viktig anledning att välja K3. Aktivering av utvecklingsutgifter var inte något centralt i valet av K3 eftersom företaget har inga
utvecklingskutgifter. Möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar till verkligt värde svarar Tomas att denna var en viktig anledning för företaget att välja K3 eftersom de kan skriva upp sina ägda fastigheter till verkligt värde.
32
4.2.3 Respondent 3
Annika Rousu: Ekonomichef på ett tillverknings & utvecklingsföretag i Ödeshög.
Annika skriver att redovisningen i företaget sköts av anställda på ekonomiavdelningen. Vidare skriver hon att företaget inte tillämpade K2 förut men företaget fick råd av en revisor som extern part vid val av K3. Företaget kollade inte heller på vad andra företag i branschen hade för regelverk utan de utgick från företagets förutsättningar då hon anser att varje företag är unikt. Företaget har inte heller någon extern intressent som kräver tillämpning av K3.
Annika framhåller att redovisning av uppskjuten skatt har ingen påverkan i valet. Hon anser inte heller att möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar till verkligt värde är något viktigt i valet. Företaget har däremot utvecklingsutgifter som ska aktiveras vilket är otillåtet i K2. Hon skriver också att företagen kan aktivera reparation och underhåll i fastighet vilket inte heller är möjligt i K2. Utöver det har företaget indirekta kostnader i sin kalkyl som inte är tillåtet att aktivera i K3. Annika skriver att komponentindelningen kräver mer arbete men fördelarna överväger, och därför tycker hon att komponentindelningen inte är den enda anledning som spelade in i val av K3.
33
5. Analys
Vi har analyserat enkätsvaren utifrån vår referensram och kommit fram till några anledningar till val av K3. Delkapitlen kommer från vad vi frågade om i enkäter och vad respondenterna tog upp själva.
5.1 Företagstillväxt
Emma, Erik och Eva nämner att företagets tillväxtplaner och storlek är en anledning till att
företag väljer K3 eller planerar att göra det. Erik skriver att val av K3 i mindre företag har skett som förberedelse inför kommande räkenskapsår där K3 kommer att bli tvingande, och
Eva skriver att framtida tillväxtplaner har varit avgörande när hon assisterat i företagets val av
regelverk.
Företagen väljer K3 när deras storlek gör att de ligger nära gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag. Företagen måste inte tillämpa K3 om de inte uppnått den gränsen men de bör tillämpa K3 tidigare än nödvändigt eftersom de så småningom kommer att vara tvungna.
5.2 Aktivering av utvecklingsutgifter
Det går att se ett mönster i respondenternas resonemang om aktivering av
utvecklingsutgifterna. Trots att respondenterna från redovisningsbyråer befinner sig i olika städer har frågan om aktiveringsmöjlighet besvarats på samma sätt, och detta är något som institutionell teori bekräftar då DiMaggio och Powell beskriver att organisationer börjar efterlikna varandra med tiden. Utifrån enkätsvaren från redovisningsbyråer går det exempelvis att se att behovet av att aktivera utvecklingsutgifter är en viktig anledning för
utvecklingsföretag att välja K3. Respondenterna från utvecklingsföretag understryker också att aktivering av utvecklingsutgifter har varit en stark anledning till att välja K3.
DiMaggio och Powell menar också att reglerna påverkar företags beteende och struktur och leder till att företagen formas på ett likartat sätt. Mindre företag inom utvecklingsbranschen väljer sällan K2 på grund av begränsningar i regelverket. Företagen får därmed endast använda sig av kostnadsföringsmodellen som inte ger möjligheten att aktivera
utvecklingsutgifter som tillgångar utan dessa utgifter kommer att kostnadsföras, vilket leder till minskning av företagens egna kapital.
34
5.3 Komponentindelning
Respondenterna menar att kravet på komponentindelning i K3 har inverkan på en viss företagskategori nämligen fastighetsföretag som är i behov av renovering. Catherine, Ann,
Tomas och Mats menar att uppdelning av en tillgång i olika kompententer ger en mer
rättvisande bild av verksamheten, då komponenterna har olika nyttjandeperioder och skrivs av var för sig vilket reflekterar den sanna förbrukningen.
Enligt K3 ska väsentliga utgifter och tillkommande komponenter aktiveras och räknas in i tillgångens redovisade värde. Emma och Ann berättar att komponentindelningen även handlar om att aktivera komponenter som exempelvis stambyte, eller som Peter, Annika och Tomas återger om möjligheten att aktivera utgifter för underhåll och reparation. Vad respondenterna belyser om komponentindelningen kan även knyts till vad Broberg nämner om
schablonmässig avskrivning i K2 då företagen varken kan komponentindela sina tillgångar och visa en mer rättvisande bild, eller aktivera underhålls- och reparationsutgifter.
Det finns dock respondenter som har andra åsikter om komponentindelningen. Erik och Eva menar att komponentindelningen kräver mer arbete och ställer högre krav på redovisningen, även Daniel av denna åsikt skriver att komponentindelning kräver stor noggrannhet och ett ständigt uppdaterat anläggningsregister för att det ska bli rätt, vilket ger en stor administrativ börda. Peter tillägger att olika avskrivningstider medför skattemässigt årliga justeringar, vilket anses vara det stora problemet med komponentavskrivningen. Respondenternas åsikter om svårigheter med komponentindelningen kan kopplas samman med komplexiteten i K3- regelverk som Broberg (2010) belyser om.
5.4 Uppskrivning
Möjligheten att skriva upp mark och byggnader till verkligt värde kan vara en anledning för företag att välja K3. Ola, Peter och Daniel menar att uppskrivningen till verkligt värde är ett bra sätt för företag som äger egna fastigheter och redovisar underskott att förstärka sitt redovisade egna kapital och visa en bättre soliditet. Även Tomas från ett fastighetsföretag skriver att värderingsmöjligheten i K3 var en viktig anledning i valet av K3 då företaget kan skriva upp sina ägda fastigheter till verkligt värde. Men Erik och Ola tillägger att det är ovanligt att ett mindre företag väljer K3 bara för att kunna skriva upp sina tillgångar till verkligt värde. Emma och Mats anser inte att uppskrivningen är någon anledning till att välja
35 K3. Erik menar däremot att uppskrivningen till taxeringsvärde kan vara tillräcklig för många mindre företag, och i så fall bör företagen överväga följderna innan de väljer K3.
Hur företagen värderar sin nytta av uppskrivningsmöjligheterna i K3 kopplas ihop med beslutsteori och nyttomaximeringen. Företagen väljer det regelverk som ger mest nytta, och med uppskrivningsreglerna ger K3 högst nyttomaximering för vissa mindre företag.
5.5 En rättvisande bild
Enligt ÅRL (SFS 1995:1554) ska företagen upprätta sin balans- och resultaträkning på ett sätt så att de ger en rättvisande bild av resultat och ställning i företaget. Broberg (2010) skriver också att K3 ger en mer rättvisande bild i jämförelse med K2. Respondenterna från
redovisningsbyråer nämner rättvisande bild i sina svar. Catherine menar att möjligheten till egna bedömningar ger en mer rättvisande bild av resultatet och verksamheten. Daniel bekräftar att möjligheterna i K3 ger en mer rättvisande bild. Ann skriver däremot att de företag som bedriver en mindre verksamhet inte behöver redovisa enligt K3 då de slipper tolkningsfrågor med K2. Ola bestyrker det och menar att K3 trots förenklingar kräver mer arbete för att göra olika bedömningar.
Hur respondenterna från redovisningsbyråer uttrycker sig går att jämföra med vad Broberg (2010) skriver om K2 och K3. Det avancerade regelverket är mer anpassat till stora företag, men det hindrar inte mindre företag att välja K3 om de har intresse av att ge en rättvisande bild av verksamheten. Skillnaden på resultat- och balansräkningarna i respektive regelverk kan även kopplas till graden av rättvisande bild.
5.6 Uppskjuten skatt
Respondenterna beskriver hur redovisningen av uppskjuten skatt påverkar valet av K3. Utifrån beskrivningarna från redovisningsbyråer och mindre företag är möjligheten till redovisning av uppskjutna skatter inte en viktig anledning för mindre företag att välja K3.
Catherine och Ann anser att det är svårt att räkna på uppskjutna skatter, även Erik är av denna
åsikt och tillägger att de företag han varit i kontakt med framför allt inte har önskemål att redovisa uppskjuten skatt, vilket kan knytas till vad Broberg (2010) skriver om att reglerna i K3 är komplicerade att tillämpa. Däremot skriver Peter och Daniel att företag som redovisar underskott ska välja K3 för att kunna bokföra uppskjuten skattefordran, men de måste utnyttja underskottet inom en snar framtid. Catherine tillägger att redovisning av uppskjuten skatt är
36 ett bra alternativ för att förstärka balansräkningen vid underskott. Eva nämner även att om ett företag har en uppskjuten skattefordran ska företaget istället välja K3 för att kunna göra underprisöverlåtelser.
Möjligheten att redovisa uppskjuten skattefordran skiljer sig som sagt mellan regelverken eftersom det inte är tillåtet att redovisa uppskjuten skatt enligt K2. Företagen som väljer K3 får däremot redovisa både uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran. Institutionell teori upplyser om imitation som ett sätt att lösa ett givet problem, det vill säga att de företag med underskott eller företag som har uppskjuten skattefordran och vill göra
underprisöverlåtelser imiterar likartade företag i syfte att dra nytta av uppskjuten skatt.
5.7 Externa intressenter
Enkätsvaren säger att externa intressenter normalt inte påverkar företagens val av K3. Peter skriver att det kan bero på att intressenterna saknar kunskap om de olika regelverken.
Catherine och Ann anser inte heller att externa intressenter kräver K3, men de anser att K3 är
en säkerhet för intressenterna. Respondenterna från mindre företag har inte heller någon extern intressent som ställer krav på K3. Däremot skriver Ola att det kan finnas intressenter som kräver K3 och han ger exempel att fotbollsklubbar som behöver elitlicens måste redovisa enligt K3 och att intressenterna i koncerner även kräver K3.
Hur respondenterna ser på externa intressenters påverkan i val av K3 kan knytas till komplicerade regler i K3 enligt Broberg (2010). Att intressenterna i mindre företag inte kräver K3 har även koppling till att det principbaserade regelverket är ett bättre alternativ för stora företag som har många externa intressenter, det vill säga att mindre företag inte har de intressenter som föredrar K3.
5.8 Branschtillhörighet
Den begränsade rationalitetsteorin utgår från att individen eller organisationen vill nyttomaximera och identifiera alla tänkbara fördelar samt väger dessa mot alla tänkbara nackdelar som varje alternativ kan tänkas ge. Utifrån våra respondenters svar är det vanligare att ett utvecklingsföretag eller ett fastighetsföretag väljer K3. Anledningarna är att
utvecklingsföretag vill aktivera sina utvecklingsutgifter, och vissa fastighetsföretag vill komponentindela. I linje med beslutsteorins utgångspunkt att organisationer vill
37 För utvecklingsföretag är det fördelaktigt att aktivera utvecklingsutgifter, och för
fastighetsföretag är det fördelaktigt att skriva av i enlighet med komponentindelningen.
Branschtillhörigheten kan även knytas till tvingande isomorfi då på grund av begräsningar av reglerna i K2 gällande aktivering av utvecklingsutgifter och komponentindelning tvingas de företag som drar nytta av dessa möjligheter att rätta sig efter K3.
38