Respondenterna och jämförbarhet

Vi frågade om respondenterna ansåg att segmentrapporterna var tillräckligt lika utformade gällande layout, text och siffror för att kunna jämföras med varandra. Toll menade att de egentligen inte var det, då de beskrivs på olika sätt blir det svårt att göra jämförelser. Fhärm menade att de till viss del är det och att viss information finns i alla. Den anonyme respon-denten tyckte inte att de är det på grund av både olika text och layout, exempelvis Skanska

28 och NCC går inte att jämföra just i detta hänseende även om de verkar i samma bransch. Dessa två bolag ingår inte i den studerade branschen, men detta är dock ett bra exempel som vi anser är representativt även för den studerade branschen. Vidare ansåg den anonyme respondenten att det är svårt att jämföra olika typer av segment med varandra. Han föredrog att jämföra produktsegment med varandra, oavsett om den ena är primär och den andra är sekundär. Han ansåg att geografiska segment egentligen är ganska värdelösa, men att dess betydelse är lite viktigare i dagens ekonomiska läge, exempelvis kan försäljningen skilja sig mellan USA och länder i bättre ekonomiskt läge.

29

6 Analys

Huruvida information är relevant eller inte är beroende av om informationen är tillförlitlig och jämförbar, och vice versa. Då analytikerna utför deras analyser så krävs det att informationen är tillförlitlig och jämförbar för att den ska kunna vara relevant. Om informationen inte är tillförlitlig kan, eller vill inte, analytikerna använda denna vilket leder till att informationen inte är relevant. Jämförbarhet mellan bolag är en viktig del i analytikernas analyser, om informationen inte går att jämföra så är den inte heller relevant.

6.1 Tillförlitlighet

I avsnitt 5.1.2 redovisade vi bolagens lydnad till IAS 14. Om inte IAS 14 följs så kan detta leda till att analyserna av segmentrapporterna inte blir tillförlitliga. Detta eftersom om de inte förklarar varför de inte redovisar enligt IAS 14 så kan det finnas en risk för att bolagen döljer något, och rapporterna kan därför inte anses tillförlitliga. Om bolagen däremot förklarar var-för de valt att inte följa IAS 14 så anser vi rapporterna vara tillvar-förlitliga om skälen är trovär-diga. Om informationen inte är tillförlitlig kan detta leda till att felaktiga beslut tas på grund av rapporterna, vilket kan skada användarna av rapporterna. Alla bolagen redovisar externa intäkter, resultat, tillgångar och investeringar, och alla utom två redovisade skulder. Generellt sett anser vi att de flesta bolagen följer IAS 14 till en godkänd och tillfredsställande grad eftersom fyra av åtta punkter uppfylls av alla bolag och ytterligare två punkter uppfylls av minst 92 %.

Det är dock en låg andel av bolagen som redovisar kapitalandelar i intressebolag, endast 19 %. Något vi tycker är anmärkningsvärt då det är en stor avvikelse jämfört med hur stor andel av de andra kraven som är uppfyllda. Detta leder till att analytikerna inte får all information som behövs för att göra tillförlitliga analyser. Vi har funnit i många av bolagens koncernredo-visningar att bolagen äger kapitalandelar, men ändå inte redovisar hur stora delar som hör till varje segment. Vi har inte funnit några förklaringar till detta i årsredovisningarna. En anled-ning kan vara att bolagen tycker att det är för svårt att fördela andelarna bland segmenten. Vi har viss förståelse för detta om det skulle leda till att bolagen skulle göra en skev fördelning bara för sakens skull, det skulle orsaka mer skada än nytta. Men vi anser samtidigt att bolagen

30 borde förklara varför de valt att inte redovisa kapitalandelar i intressebolag i segmentrappor-ten, detta borde för analytikerna leda till en ökad förståelse och tillit för rapporterna.

Något som förvånade oss i vår undersökning var att bara 72 % av bolagen redovisade interna intäkter. Risken med att bolag inte särredovisar de interna intäkterna är att de då redovisar för höga totala intäkter eftersom bolagen då fördelat både externa och interna intäkter bland seg-menten under en och samma post, vilket leder till en skev bild av segseg-mentens intäkter. Detta skulle för analytikernas del innebära att deras analyser blir baserade på för höga externa intäkter vilket kan leda till skeva analyser. Att inte samtliga bolag redovisade detta enligt IAS 14 på denna punkt anser vi till viss del kan bero på att de bolag som inte redovisar det inte har någon intern handel och därigenom inte har interna intäkter. Vi anser dock att de borde ange med text om de inte har någon intern handel, vilket ett fåtal hade gjort. Detta skulle öka till-förlitligheten och förståelsen för rapporterna vilket skulle underlätta för analytikerna vid deras analyser.

Vi har svårt att finna skillnader gällande hur tillförlitliga rapporterna är på de olika Cap-lis-torna (se tabell 1).Detta eftersom andelen bolag som inte följer IAS 14: s alla punkter är rela-tivt lika stor. Vi fastställer därför att det inte finns några egentliga skillnader mellan bolagen på de olika listorna, och därför kan vi säga att analysen representerar hela den undersöka branschen.

Som vi redovisade i resultatredovisningen, så finns det fem bolag som bara redovisar ett enda primärt segment, det vill säga hela bolaget. Analytikerna hade olika åsikter gällande detta. En ansåg att det var okej om det representerade bolagets verklighet medan en annan tyckte att det var egendomligt att de kunde komma undan med det. Våra åsikter kring detta delas med den sistnämnde. Vi anser att hela idén med att redovisningen ska vara transparent kringgås. Vi menar att alla bolag borde kunna skapa fler än ett segment, inte minst geografiska segment om de säljer varor eller tjänster i olika länder. Vi bedömer också att detta beteende är orättvist mot de andra bolagen i branschen som faktiskt redovisar segmentinformationen på ett korrekt sätt. Vi anser även att redovisning av ett enda segment försvårar analytikernas arbete eftersom det är viktigt att informationen är fördelad på flera segment för att analytikerna ska kunna skapa säkrare analyser.

31

6.2 Jämförbarhet

Som vi tidigare beskrivit visade det sig i vår undersökning att 75 % av bolagen hade relativt liknande layout, vilket vi tycker kan ses som hög jämförbarhet bolagen emellan. Denna höga jämförbarhet är positiv för analytikerna då det blir enklare att jämföra bolagen då det är en viktig del i deras arbete. Eftersom 75 % är en relativt hög siffra så anser vi att det generellt finns hög jämförbarhet i branschen gällande layouten. 14 % av bolagens segmentredovisning hade layouter som skiljde sig från mängden. Vi anser att vissa av dessa rapporter var svåra att få en översikt över, och tycker att dessa bolag borde titta på hur de andra 75 % av bolagen redovisar informationen.

Att informationsinnehållet i rapporterna ska vara likartat var ett annat kriterium enligt teorin. Då har informationen gällande diskussionen kring valet av primärt segment stor betydelse. Detta eftersom det primära segmentet är viktigt vid analytikernas analyser då dessa baseras på informationen från det primära segmentet, och då krävs det att informationen går att jämföra. Att bara 50 % av bolagen nämner att risken har påverkat valet av primärt segment, anser vi är en relativ låg andel för att kunna jämföra bolagen. Men att 83 % diskuterade eller nämnde någon slags tanke kring valet är något som vi anser förbättrar jämförbarheten mellan bolagen. Det resterande innehållet i rapporterna var väldigt varierande, men vi anser att ju fler punkter bolagen uppfyller av IAS 14 desto mer jämförbara är de. Detta eftersom det då finns mer information att jämföra och att informationen då också är likvärdig. Eftersom att nästan alla bolag uppfyllde sex av IAS 14: s åtta punkter anser vi att jämförbarheten stärks. Gällande själva innehållet i segmentrapporterna anser vi att jämförbarheten mellan bolagen som helhet är ganska hög.

Vi har funnit att alla bolag i Small Cap diskuterar eller nämner valet av primärt segment, men att inte alla bolagen i Middle och Large Cap gör det (se tabell 2). Vi finner detta underligt eftersom vi anser att de större bolagen borde ha större resurser för att skapa segmentrappor-terna. De har även ett större intresse riktat mot sig då de har många aktieägare och andra intressenter. Vi kan även konstatera att det finns ett samband gällande om bolagredovisar text i segmentnoten i årsredovisningarna beroende på vilken lista bolaget tillhör. En större andel av bolagen i Large Cap redovisar text än bolagen på Middle Cap, vidare redovisar större andel av bolagen i Middle Cap text än bolagen i Small Cap.

32 Enligt teorin är det enklare att jämföra de primära segmenten om de är av samma typ (rörelse-gren eller geografisk), vilket bekräftades av den anonyme respondenten. Vi kan avläsa av tabell 1 att det finns en variation gällande detta bland de olika Cap-listorna. 83 % (tio av tolv) av bolagen i Small Cap har samma primära segment, medan 74 % (fem av sju) av bolagen i Large Cap har samma segment. Lägst andel har Middle Cap där 65 % (elva av 17) har samma primära segment. Detta innebär att bolagen på Small Cap listan är lättast att jämföra med varandra.

6.3 Relevans

Som vi beskrev ovan så krävs det först att informationen är tillförlitlig och jämförbar för att den ska kunna vara relevant. Respondenterna ansåg att ju mer information som finns i seg-mentrapporterna, desto mer relevanta är de eftersom detta ger en ökad förståelse. Vi har viss förståelse för varför analytikerna drar den generella slutsatsen, men vi anser ju att det egentli-gen krävs att informationen är tillförlitlig och jämförbar för att den ska vara relevant. Då hjäl-per inte en stor mängd information om den ändå inte är relevant. Om segmentrapporterna inte är relevanta leder detta till att analytikernas analyser blir felaktiga eftersom den input de använder i analyserna inte är relevant. Risken med detta är att läsarna av rapporterna baserar sina investeringar på felaktiga grunder vilket kan leda till ekonomiska förluster för dem.

Alla respondenterna ansåg att siffror var mest relevanta i segmentrapporterna, något som vi har förståelse för eftersom siffror är mer konkreta i jämförelse med text som kan tolkas på olika sätt. Däremot kan det som döljer sig bakom siffrorna tolkas på olika sätt beroende på läsarens kunskap och förväntningar. Vi vill också poängtera att en risk med siffror är fördel-ningen dem emellan, då många bolag bara visar siffrorna och inte fördelningsnycklarna. Vi menar att det är en risk eftersom, som i stycket ovan, så kan analytikernas analyser då även i detta fall baseras på felaktiga grunder. Som den anonyme respondenten sade i resultatredovis-ningen, så borde det inte vara svårt för bolagen att visa fördelningen. Vi anser därför att seg-mentrapporternas siffror ska betraktas med ett kritiskt öga eftersom det finns en möjlighet att bolagen döljer information då de medvetet inte visar fördelningen.

När vi analyserar respondenternas svar på frågan om de generellt anser att segmentrappor-terna i branschen är relevanta finner vi det något överraskande att de har så olika åsikter. Som vi beskrev i avsnitt 5.2.3 anser en av respondenterna att rapporterna är tillräckligt relevanta att

33 denne är nöjd, medan en annan anser att de flesta är relevanta men att han inte är nöjd över lag. Den tredje respondenten ansåg att de inte är fulländade. Med detta i åtanke bedömer vi att rapporterna generellt är relevanta i branschen men att de kan bli betydligt bättre. En annan slutsats vi kan dra efter intervjuerna är att olika bolags segmentrapporter skiljer sig från varandra när det gäller huruvida de uppfattas som relevanta eller inte. Problemet med detta kan vara att analyserna då grundas på segmentrapporter med en varierande grad av relevant information, vilket leder till att analyserna då blir av varierande grad användbara för använ-darna.

Det krävs en viss mängd information för att avgöra om en segmentrapport är tillförlitlig och jämförbar och därigenom relevant. Enligt tabell 2 var mängden information som lämnades i de studerade bolagens segmentrapporter varierande vilket gör det svårt för oss att dra konkreta slutsatser gällande detta. Eftersom medelantalet sidor uppgick till en sida så bedömer vi att bolagen generellt sett lämnar ganska lite information. En stor del av dessa sidor bestod av tabeller, och som vi redovisade i avsnittet resultatredovisning, bestod mängden text på dessa sidor i genomsnitt på 1,6 sidor på en skala från 1 till 3. Vi anser att det finns för lite informa-tion, men samtidigt finns det i vissa rapporter bra och koncis information. Risken med för lite information är i det här fallet att analyserna baseras på otillräckliga grunder, detta eftersom vi menar att det krävs en viss mängd information för att analytikerna ska kunna ta ställning till om segmentrapporterna är relevanta. Med detta i åtanke anser vi att relevansen inte helt är uppfylld gällande mängden information som lämnas i segmentrapporterna, men den ligger på en godkänd nivå.

Hälften av bolagen (16 stycken) hade lämnat information om att valet av primärt segment gjorts med hänsyn till de risker som bolaget har och totalt diskuterade 81 % av bolagen också/eller att bolagets interna rapporteringssystem påverkat valet. Det är egentligen risken som ska påverka valet av primärt segment enligt IAS 14, men vi anser ändå att om bolagen redovisar på vilka grunder de gjort valet så ökar relevansen. Detta eftersom informationen ger mer förståelse för bolaget, vilket gör den mer användbar för beslut. Vi vill dock påpeka att procentsatsen inte riktigt avspeglar verkligheten eftersom bolagen med frågetecken i tabell 2 (åtta stycken) bara nämner att valet ska fördelas med tanke på risken men inte visar att de faktiskt har gjort det. Detta tolkar vi som ett tecken på att vissa bolags uppdelning inte alltid är baserad på rätt grunder, och det kan försvåra analytikernas arbete.

34

7 Slutsatser

Denna uppsats undersöker om segmentrapporterna i Stockholmsbörsens bransch sällanköps-varor och tjänster uppfyller redovisningens kvalitativa egenskaper. Detta är något som vi inte har funnit tidigare forskning om. Maines, McDaniel och Harris har berört hur analytiker ser på rapporternas tillförlitlighet, men med fokus på att tillförlitligheten ökade då de interna och externa segmenten hade kongruens, samt då produkterna i segmenten var likartade. Maines et al använde bara analytikers åsikter som analysmaterial. Denna uppsats bidrar därför till en vidare bild av segmentrapporternas tillförlitlighet, speciellt då vi använt information från både analytiker och från olika bolag. Vi berör även fler egenskaper än Maines et al gör. Även i detta fall bidrar vi till en vidare tolkning av segmentrapporterna med hjälp av de kvalitativa egenskaperna då vi undersöker de tre egenskaperna.

Den forskning som gjorts av Chen och Zhang resulterade i att bolagens segmentrapporter är viktiga för analytikernas analyser då informationen bryts ner till lägre nivåer, vilket leder till en bättre värdering av bolaget. Det är något vi håller med dem om. Vid intervjuerna med analytikerna framkom det tydligt att segmentrapporterna är den primära källan vid informa-tionsinhämtning till deras analyser. Detta eftersom informationen därifrån är mer detaljerad, vilket är ett tecken på segmentrapporternas stora betydelse vid analyserna.

Vi har analyserat huruvida branschens segmentrapporter är tillförlitliga och jämförbara för att avgöra om de har vad som krävs för att de ska kunna vara relevanta. Genom vår undersökning har vi upptäckt att segmentrapporternas tillförlitlighet varit av varierande grad. Vissa bolag uppfyllde de flesta av IAS 14 kriterier samt att de förklarade bakgrunden till valet av primärt segment. Dessa bolag anser vi vara tillförlitliga i detta hänseende. Samtidigt finns det bolag med väldigt knapphändig information, som vi inte anser är tillförlitliga. Vi är förvånade att inte alla bolag följde alla av IAS 14 krav, och inte heller förklarade varför de inte gjorde detta. Det är något som gör oss kritiska till rapporternas tillförlitlighet. Respondenterna var oense om vad de ansåg om rapporternas tillförlitlighet men detta tror vi beror på att analytikernas åsikter påverkas av deras personligheter och de bolag de analyserar. Dock ansåg två av tre respondenter att rapporterna var tillförlitliga, medan den tredje var tveksam. Med detta i åtanke och med vår undersökning av bolagen som grund anser vi att rapporterna i branschen till stor del är tillförlitliga men att det finns undantag, exempelvis de bolag som bara redovisar ett primärt segment.

35 Gällande segmentrapporternas jämförbarhet så anser vi den vara ganska hög eftersom många rapporter hade samma layout och många förde en diskussion kring valet av primärt segment. Dock var det skriftliga innehållet gällande bland annat fördelningsnycklar och vilka delar av bolaget varje segment bestod av väldigt varierande. Analytikerna var ganska negativa till rap-porternas jämförbarhet, men vi delar inte deras åsikt. Vi anser trots allt att många segment-rapporter är tillräckligt lika utformade att de kan jämföras, men sedan finns det även i detta fall undantag då vissa rapporter inte kan jämföras alls.

Efter vår analys finner vi det svårt att besluta om huruvida segmentrapporterna i branschen är relevanta. En linje som följts genom denna uppsats är att mer information alltid är bättre, men vi ställer oss kritiska till om den information som lämnas i dagens segmentrapporter är till-räckligt bra. Vi har konstaterat att siffror föredras av analytikerna framför text, men vi är i vissa fall kritiska till fördelningen bakom siffrorna. Bolagen kan lätt påverka fördelningen och på så sätt konstruera en segmentredovisning som visar bolagens segment på ett så fördelaktigt sätt som möjligt för bolagen.

Vi har genom undersökningen av branschens bolag funnit att informationen bolagen lämnar är varierande gällande innehåll och mängd. Vissa bolags segmentrapporter tycker vi är relevanta och förtroendeingivande, medan andra bolags rapporter inte borde kunna användas vid aktie- eller bolagsanalyser då den information de lämnar är väldigt knapphändig. Att det rådde delade meningar gällande rapporternas relevans bland analytikerna har vi förståelse för. Vi tror som sagt att analytikerns personlighet och de bolag denne analyserar påverkar åsikten. Dessa delade åsikter tror vi beror på att segmentrapporteringen är så varierande. Vi är överty-gade om att det finns bolag som gör sitt bästa för att producera en relevant segmentrapport eftersom vi funnit några riktigt relevanta och, men det finns samtidigt många bolag som inte gör det. De bolag som gör sitt bästa hamnar i skuggan av de som inte sköter sig då fokus ofta ligger på det som borde förbättras. Vår slutsats gällande huruvida segmentrapporterna är rele-vanta blir därför att många är det samtidigt som ett fåtal inte är det. Det är upp till läsaren av rapporterna att själv granska dessa med ett kritiskt öga.

Genom vår kartläggning av bolagens segmentrapporter och genom intervjuerna med analyti-kerna har vi kommit fram till att segmentrapporterna i branschen generellt är tillförlitliga och jämförbara. Med detta som grund samt med slutsatserna ovan, fastställer vi att de flesta av de

36 studerade segmentrapporterna är relevanta men att de ska läsas med ett kritiskt förhållnings-sätt. Vi anser dock att det även i framtiden krävs en reglering och att denna borde utvecklas och anpassas med tiden. Den ska sträva efter en större transparens gällande segmentrappor-terna vilket skulle underlätta för bolagens alla intressenter.

37

Källförteckning

Litteratur

Chen, P & Zhang, G. (2003): Heterogeneous Investment Opportunities in Multiple-Segment Firms and the Incremental Value Relevance of Segment Accounting Data. I: The Accounting

Review 78:2, s. 397-428.

Danske, H & Gebhardt, G. (2006): International Financial Reporting Standards and Experts’ Perception of Disclosure Quality. I: ABACUS 42:3/4, s. 461-498.

Holme, I. M., Solvang, B. K. (1997): Forskningsmetodik – Om kvantitativa och kvalitativa

metoder, 2: a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, U., Skärvad, P-H. (1999): Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Maines, L, McDaniel, L, Harris, M. (1998): Implications of Proposed Segment Reporting Standards for Financial Analysts’ Investment Judgments. I: Institute of Professional

Accounting, 1998, s. 1-24.

Smith, D. (2006): Redovisningens språk, 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur.