Är den relevant ur en analytikers perspektiv? Segmentrapportering

1 UPPSALA UNIVERSITET 080529 Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete D-nivå VT-2008

Segmentrapportering

Är den relevant ur en

analytikers perspektiv?

Författare: Sandra Svedberg

Sofie Jacobson

2

Sammanfattning

Bakgrund och problemdiskussion: Med hjälp av segmentinformation kan analytiker bryta ned analysen av bolagen till en lägre nivå vilket borde resultera i säkrare analyser. Segment-informationen är viktig för användarna av de finansiella rapporterna eftersom information om bolaget som helhet kan vara svår att utläsa. Vi har tagit del av tidigare forskning inom områ-det, men vi har dock inte funnit någon forskning med samma syfte som vi har. Vi anser därför att segmentrapportering är viktigt och intressant att studera.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsen i branschen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i deras årsredovis-ningar samt hur relevanta, tillförlitliga och jämförbara de är. Vidare kommer vi att studera vad analytiker anser om rapporterna gällande dessa egenskaper med fokus på hur relevanta de är.

Metod: I denna uppsats använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört tre besöksintervjuer med analytiker samt granskat 36 bolags segmentrapporter. Analytikerna har den specialistkunskap som krävs för att kunna svara på om relevansen är uppfylld för segmentrapporterna. Den kvantitativa metoden ger oss en annan synvinkel, den avspeglar hur bolagens segmentrapporter är utformade i verkligheten.

Analys och slutsatser: För att analytikerna ska kunna framställa bra analyser så krävs det att informationen från segmentrapporterna är tillförlitlig och jämförbar och därigenom relevant. Om segmentrapporterna inte är relevanta leder detta till att analytikernas analyser blir fela-ktiga. Risken med detta är att läsarna av rapporterna baserar sina investeringar på felaktiga grunder vilket kan leda till ekonomiska förluster för dem.

Respondenterna hade varierande åsikter gällande segmentrapporterna, men vi har funnit att segmentrapporterna i branschen generellt sett är tillförlitliga och jämförbara. Med detta som grund kan vi fastställa att de flesta av de studerade segmentrapporterna är relevanta. Vi vill dock poängtera att det finns en viss variation gällande hur relevanta rapporterna är.

Nyckelord; segment, segmentrapportering, värdering, IAS 14, valuation, financial reporting,

3

Förkortningar/Definitioner

IAS: International Accounting Standards

IASB: International Accounting Standards Boards

IFRS: International Financial Reporting Standards

RR: Redovisningsrådet

Segment: En rörelsegren eller ett geografiskt område som är en uppdelning av ett bolag

4

Innehållsförteckning

2.2 Definitioner av rörelsegrenar och geografiska områden ... 9

2.3 Primära och sekundära segment ... 10

2.4 Det primära segmentets innehåll ... 10

3 Teori ... 12 3.1 Kvalitativa egenskaper... 12 3.1.1 Relevans ... 12 3.1.2 Tillförlitlighet ... 13 3.1.3 Jämförbarhet ... 13 4 Metod ... 15 4.1 Val av ämne ... 15 4.2 Val av metod ... 15 4.3 Val av bolag ... 16 4.4 Datainsamling ... 17

4.5 Datasammanställning och metod för analys ... 18

4.6 Källkritik ... 19

5 Resultatredovisning ... 21

5.1 Bolagens segmentrapporter ... 21

5.1.1 Allmänt ... 22

5.1.2 Tillförlitlighet - Till vilken grad bolagen följer IAS 14: s krav ... 22

5.1.3 Relevans - Segmentrapporternas textmängd och innehåll ... 22

5.1.4 Jämförbarhet - Segmentrapporternas layout ... 24

5.2 Redovisning av intervjuerna ... 25

5.2.1 Respondenterna ... 25

5.2.2 Introduktion ... 25

5

5.2.4 Respondenterna och tillförlitlighet ... 27

5.2.5 Respondenterna och jämförbarhet ... 27

6

1

Inledning

1.1 Bakgrund

Segmentrapporteringen har skapat två läger bland bolagen och dess intressenter. Den ena sidan anser att segmentrapporteringen är en nackdel då den ger konkurrenterna för mycket information1, medan den andra anser att segmentrapporteringen bidrar till en tydligare bild av bolaget som en helhet.2

Bolags segmentrapportering består oftast av en not i bolagens årsredovisning. Ordet segment är egentligen ett engelskt uttryck, som ursprungligen hette rörelsegren, men på grund av internationaliseringen har uttrycket segment blivit allmänt vedertaget.3 Ett bolags segment delas in i produktsegment och geografiska segment. Indelningen baseras på att de delar av bolaget som ingår i samma segment ska vara likartade typer av produkter/tjänster, samt vara utsatta för liknande möjligheter och risker.4

Den första bestämmelsen om segmentrapportering i Sverige var Redovisningsrådets rekom-mendation RR 25 som trädde ikraft den 1 januari 2003.5 _{Sedan första januari 2005 måste alla}

svenska noterade bolag följa International Accounting Standards Boards (IASB) standarder, vilket resulterade i att RR 25 inte längre var tillämplig.6 De nya standarderna är International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS).7 Den standard som reglerar segmentrapporteringen är IAS 14. Syftet med IFRS/IAS är bland annat att öka jämförbarheten och transparensen bland de berörda bolagen.

Segmentrapporter finns för att externa intressenter ska kunna analysera bolagen på en högre detaljnivå. Analytiker är en grupp av de intressenter som använder informationen från

1_{Talha, M, Sallehhuddin, A, Mohammad, J, Changing Pattern of Competitive Disadvantage from Disclosing}

Financial Information; a study of segmental reporting practice in Malaysia, (I: Managerial Auditing Journal 21:3, 2006), s. 265-274.

2 _{Chen, P & Zhang, G, Heterogeneous Investment Opportunities in Multiple-Segment Firms and the Incremental}

Value Relevance of Segment Accounting Data, (I: The Accounting Review 78:2, 2003), s. 397-428.

3 _{Rundfelt, Rolf, Rörelserapportering: Vad menas med rörelserelaterade skulder och kan ett primärt segment}

utgöras av en enda rörelsegren eller geografiskt område?, (I: Balans 2002:12, 2002), sid. 7-9.

4 _{FAR 2008, IAS 14, p. 9.}

5 _{Redovisningsrådet, RR 25, p. 84-85.}

7 mentrapporterna till deras värderingar av bolagen. Informationen använder de sedan som input i analysmodeller vid analyser av bolag. Dessa resulterar oftast i rapporter som sedan säljs till kunder som eventuellt använder informationen till att köpa eller sälja aktier i det berörda bolaget8_.

1.2 Problemdiskussion

Regleringen av segmentrapporteringen kan uppfattas som knapphändig i jämförelse med övrig reglering via IASB: s standarder. Författarna av standarderna måste balansera mellan att lagstadga standarder som tillgodoser bolagens alla externa intressenter, men samtidigt inte tvinga bolagen att exponera för mycket information som kan skada dem konkurrensmässigt. Talha, Sallehhuddin, och Mohammad diskuterar att vissa anser att kostnaden för att följa regleringen om segmentinformation är högre än fördelarna.9

Segmentinformationen kan vara viktig för användarna av de finansiella rapporterna, enligt IAS 14, då information om bolaget som helhet kan vara svår att utläsa. Orsaken till detta är att dagens diversifierade och multinationella bolag kan vara under påverkan av flera olika möj-ligheter och risker samtidigt.10 Med hjälp av segmentinformationen kan analytikerna bryta ned analysen av bolagen till en lägre nivå vilket borde resultera i säkrare analyser. Danske och Gebhardt förespråkar segmentrapporteringen, de anser att efter införandet av IFRS/IAS har kvalitén på de finansiella rapporterna generellt ökat11 vilket är till nytta för användarna av rapporterna.

Andra förespråkare för segmentrapporteringen är Chen och Zhang. De har gjort en studie där de kommer fram till att bolagens segmentrapporter är viktiga för analytikernas analyser. Data om det totala bolaget kan inte ge tillräckigt med information för en värdering. Istället bidrar segmentrapporterna till att bryta ner informationen till lägre nivåer, vilket leder till en bättre värdering av bolaget. Vidare konstateras att om segmentinformationen ignoreras eller miss-brukas kan detta leda till värderingsfel. Chen och Zhangs studie behandlar dock bara hur

8 _{Flöstrand, Per, Valuation relevance; The use of Information and Choice of Method in Equity Valuation,}

Doktorsavhandling 122:2006, Uppsala Universitet, s.14.

9 _{Talha, M, Sallehhuddin, A, Mohammad, J, s. 265-274.} 10 _{FAR 2008, IAS 14, Syfte, s. 259.}

11 _{Danske, H & Gebhardt, International Financial Reporting Standards and Experts’ Perception of Disclosure}

8 användbar segmentrapporteringen är vid investeringar utifrån rapporternas innehåll, ingenting om analytikernas syn på segmentrapporterna och deras åsikter om dessa.12

En tidigare studie som gjorts av Maines, McDaniel och Harris inom denna uppsats område, behandlar hur bestämmelser gällande segmentrapporteringens standarder påverkar analytiker-nas förtroende för deras egna bedömningar samt hur de ser på rapporteranalytiker-nas tillförlitighet. Stu-dien visar att analytiker anser att segmentrapporteringen är mer tillförlitig när de externa och interna segmenten hade kongruens än när de inte hade det. Den visar även att när liknande produkter fanns i ett segment fanns större tillförlitighet än när differentierade produkter utgjorde ett segment enligt analytikerna. De kommer också fram till att likartade produkter i ett segment leder till en ökad tillförlitighet och ett ökat förtroende om det fanns kongruens mellan externa och interna segment, detta jämfört med om det istället hade varit olikartade produkter i segmentet.13

Vi har tagit del av tidigare forskning inom området, men vi har dock inte funnit någon forsk-ning med samma syfte som vi har. På grund av detta och med ovanstående diskussion om segmentrapporteringens för och nackdelar så anser vi att det är viktigt att undersöka hur dagens segmentrapportering är utformad, hur den används och om redovisningens kvalitativa egenskaper uppfylls. Detta leder oss till nedanstående problemformulering.

1.2.1 Problemformulering

• Är segmentrapporterna i branschen relevanta, tillförlitliga och jämförbara?

1.2.2 Syfte

Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsen i bran-schen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i deras årsredovisningar samt om de är relevanta, tillförlitliga och jämförbara.

12 _{Chen, P & Zhang, G, s. 397-428.}

9

2

Förordning IAS 14

2.1 Syfte

Syftet med IAS 14 är att ge en rimlig grad av jämförbarhet mellan bolag14, bestämma princi-per för hur bolag ska ge ut information om dess olika tjänster och produkter, samt om de geo-grafiska områden de verkar i. Detta gör att användarna av de finansiella rapporterna, exem-pelvis analytikerna, bättre kan förstå vilka faktorer som påverkat bolagets historiska utveck-ling samt få en bättre förståelse för bolagets risker och möjligheter.15 Bolagets risker och möjligheter är grunden till segmentrapporteringen eftersom (som nämndes i Bakgrunden s. 6) dagens diversifierade och multinationella bolag påverkas av flera olika möjligheter och risker samtidigt. Detta innebär att analytikerna kan göra en bättre bedömning av företaget som hel-het16 med hjälp av segmentrapporterna.

2.2 Definitioner av rörelsegrenar och geografiska områden

Ett segment är en rörelsegren eller ett geografiskt område som kan identifieras med hjälp av nedanstående förklaringar. Med en rörelsegren (även kallat ett produkt- eller affärsområde) menas: ”en redovisningsmässigt identifierbar del av ett företag vilken tillhandahåller en enskild produkt eller tjänst eller en grupp av likartade produkter eller tjänster och som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar”. Med ett geografiskt område menas: ”en redovisningsmässigt identifierbar del av ett företag, som tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer”.17 Tabellen nedan visar vad ett bolags segment kan bestå av.

10

Figur 1: Exempel på Björn Borgs segmentindelning.18

2.3 Primära och sekundära segment

Ett bolags interna organisations- och ledningsstruktur visar vilka slags risker och möjligheter som påverkar bolaget.19 På grund av detta ger organisationsstrukturen och uppbyggnaden av det interna rapporteringssystemet det bästa uttrycket, enligt IAS 14, för hur bolag borde delas in när det rapporterar om dess rörelsegrenar och geografiska områden. Med detta i åtanke får bolag bara undantagsvis redovisa information externt som inte är densamma som rapporterats internt.20

Om ett bolags risker och möjligheter främst påverkas av skillnader mellan bolagets olika pro-dukter och tjänster så ska indelningen av segment göras efter rörelsegrenar och därigenom blir de geografiska områdena sekundära. Om det istället är bolagets möjligheter och risker som främst påverkas av att bolaget finns och verkar i flera länder eller andra geografiska områden, ska istället geografiska områden vara det som segmenten delas in i, i första hand, vilket gör att rörelsegrenar blir sekundära.21

2.4 Det primära segmentets innehåll

Nedan följer en beskrivning av vad det primära segmentet ska innehålla, figur 2 visar huvud-innehållet enligt IAS 14. Det sekundära segmentet kommer inte att diskuteras närmare då det ligger utanför uppsatsens syfte.

18 _{Björn Borg, Årsredovisning 2007, s. 45.} 19 _{FAR 2008, IAS 14, p. 27.}

20 _{FAR 2008, IAS 14, p. 28} 21 _{FAR 2008, IAS 14, p. 26.}

Exempel på Björn Borgs rörelsegrenar

samt geografiska områden

Rörelsegrenar Geografiska områden

Varumärke Sverige

Produktutveckling Norge

Distribution Holland

Detaljhandel Danmark

11 Bolagen ska skilja på intäkter från externa kunder och intäkter de fått från andra segment och redovisa dessa var för sig.22 Enligt IAS 14 ska det lämnas upplysningar om värdet på tillgång-arna, skulderna,23 samt resultatet24 för varje segment. Upplysning ska även ges om de investeringar som skett i materiella och immateriella anläggningstillgångar för varje segment. Även avskrivningarna under perioden ska anges.25

Bolag som redovisar enligt kapitalsandelsmetoden ska ge uppgift om summan av resultatan-delar för varje segment. Detta gäller om nästan hela rörelsen som redovisas enligt metoden finns i segmentet.26

Angående kassaflöden uppmuntrar standarden till att bolagen ska lämna samma information som anges i IAS 7, nämligen att bolaget ska skilja på kassaflöden från den löpande verksamheten, investeringar och finansiering. Intäktsposter som inte påverkat inbetal-ningar men som är med när resultatet beräknats ska bolag lämna information om. Om bolag ger denna information behöver de inte lämna information om avskrivningar eller andra kostnader beskrivna ovan.27 Om det finns andra kostnader för ett segment som är väsentliga och inte motsvaras av utbetalningar så ska det lämnas information om dessa.28

En avstämning ska göras mellan det som redovisats för segmenten och det som redovisats för bolaget totalt. Avstämningen kan redovisas i antingen kon-cernredovisningen eller i bolagets finansiella rappor-ter. 22 _{FAR 2008, IAS 14, p.51.} 23 _{FAR 2008, IAS 14, p 55-56.} 24 _{FAR 2008, IAS 14, p 52.} 25 _{FAR 2008, IAS 14, p 57-58.} 26 _{FAR 2008, IAS 14, p 64.} 27 _{FAR 2008, IAS 14, p 62-63.} 28 _{FAR 2008, IAS 14, p 61.}

Primära segment

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Avskrivningar

Andra icke kassapåverkade poster

Avstämning mot koncerntotalen

Intäkter Resultat Tillgångar Skulder

12

3

Teori

3.1 Kvalitativa egenskaper

Det finns tre kvalitativa egenskaper för redovisningen. Med detta menas vissa kvalitetskrav som har formulerats utifrån användarnas informationsbehov. Dessa är jämförbarhet, tillför-litlighet (bestående av validitet och verifierbarhet) samt relevans.29 För att binda egenskaperna till segmentrapportering följer efter varje egenskap en ytterligare förklaring där vi klarlägger hur vi definierar de kvalitativa egenskaperna anpassade för segmentrapporteringen.

3.1.1 Relevans

Relevans är enligt Dag Smith den viktigaste kvalitativa egenskapen för redovisningens ut-formning. Relevans innebär att informationen som lämnas ska vara användbar för beslut. Det finns två aspekter av denna egenskap; prognosrelevans och återföringsrelevans. Vid prognos-relevans så används redovisningen bland annat som underlag för prognoser som görs av inve-sterare och som är av betydelse när de ska ta beslut om de ska köpa eller sälja aktier. Återfö-ringsrelevans innebär att rapporterna används för att kontrollera att tidigare rapporter är riktiga30, men detta ligger utanför uppsatsens syfte då uppsatsen bara berör ett års segmentrap-porter. Per Flöstrand menar att relevans uppfylls om informationen är värderingsrelevant. Detta innebär att om informationen används vid värdering så är den värderingsrelevant och då i sin tur också relevant.31

Om analytikerna använder informationen som finns i segmentrapporterna som input i deras analyser så anser vi att informationen är relevant i enlighet med Flöstrands teori. Vidare anser vi att rapporternas relevans kan stärkas om bolagens segmentrapporter innehåller mycket information, i både text- och sifferform. Detta på grund av att ju mer information bolagen lämnar desto bättre förståelse får analytikerna, vilket innebär att de har bättre möjligheter för att avgöra om informationen är tillräckligt relevant för att användas. Det ska dock poängteras att mer information inte alltid är bättre då mycket information inte automatiskt innebär att den är användbar. Det kan finnas segmentrapporter med lite information som är mer användbara än rapporter som innehåller mycket information.

29 _{Smith, D, Redovisningens språk, 3: e upplagan (Lund: Studentlitteratur, 2006), s. 24-25.} 30 _{Smith, s. 25-26.}

13

3.1.2 Tillförlitlighet

Egenskapen innebär förmågan att avbilda den ekonomiska verkligheten i företaget. Om redo-visningen avbildar ”rätt” aspekter av den ekonomiska verkligheten i företaget och på ett rela-tivt säkert sätt så anses redovisningen vara tillförlitlig. Egenskapen tillförlitlighet består av två begrepp; validitet och verifierbarhet. Innebörden av validitet är enligt Smith att ”redovis-ningen avbildar de aspekter av verkligheten som man avser att avbilda”. När det gäller verifi-erbarhet så anses graden av verifiverifi-erbarhet vara högre ju mer lika oberoende bedömare värde-rar samma information.32

Segmentrapporterna anser vi vara tillförlitliga om de avbildar verkligheten i största möjliga mån. För att rapporterna ska vara tillförlitliga för läsarna så måste rapporterna följa IAS 14: s bestämmelser eller så måste bolagen själva på ett trovärdigt sätt förklara varför de valt att inte följa standarden. IAS 14 uppfylls om exempelvis valet av det primära segmentet är beslutat på de grunder som uppges i IAS 14, samt om uppdelningen av olika segment och fördelningen av kostnader, intäkter, etc., emellan dem är trovärdig. Om bolagen följer IAS 14 ökar transpa-rensen, och risken för avsiktligt felaktig rapportering minskar. Om bolagen inte följer bestäm-melserna baseras analyserna på fel förutsättningar vilket leder till felaktiga slutsatser. Det är även viktigt att segmentrapporterna är konsekventa och tydliga i den information dessa läm-nar för att tillförlitlighet ska uppnås.

3.1.3 Jämförbarhet

Jämförbarhet har två olika aspekter, jämförbarhet mellan bolag och jämförbarhet över tiden. Vi kommer inte att beröra den sistnämnda aspekten; jämförbarhet över tiden, då den inte är relevant för vår studie eftersom uppsatsen bara berör ett års segmentrapporter. Jämförbarhet är viktigt för bland annat investerare på aktiemarknaden eftersom dessa väljer mellan bolags aktier utifrån bolagens redovisningsmått, då krävs det att måtten är jämförbara.33

För att de undersökta bolagen ska vara jämförbara anser vi att det krävs att bolagens segment-rapporter har relativt lika layout och liknande informationsinnehåll. Lika layout innebär att tabellerna i segmentrapporterna har lika många tabeller och med samma uppställningar. Lik-nande informationsinnehåll innebär att bolagen redovisar samma typ av information, exem-pelvis att valet av primärt segment diskuteras. Bolag som har samma typ av primärt segment

15

4

Metod

4.1 Val av ämne

Då vi läste kursen Advanced Company Valuation vid Uppsala Universitet vårterminen 2008 insåg vi hur olika bolagens segmentrapporter var, både layoutmässigt och innehållsmässigt. Hade vi varit professionella aktieanalytiker som ville jämföra olika bolag på basis av deras segmentrapporter hade det varit en besvärlig uppgift. Genom denna iakttagelse väcktes vårt första intresse för detta ämne.

4.2 Val av metod

I denna uppsats har vi använt vi oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genom-fört besöksintervjuer med tre analytiker samt granskat segmentrapporterna i årsredovisning-arna för de bolag som ingår i vår studie.34 Orsaken till att vi valt att använda oss av kvalitativ metod är för att analytikerna har kunskapen som krävs för att svara på om relevansen är upp-fylld hos segmentrapporterna. Detta är något vi inte kan finna information om genom enbart en kvantitativ undersökning. Den kvantitativa metoden däremot ger oss kompletterade infor-mation som inte analytikerna kan ge, den avspeglar hur bolagens segmentrapporter är utfor-made i verkligheten.

Vi har använt oss av sekundärdata i form av årsredovisningar35 _{där vi söker upp exakt den del}

som är intressant för vårt arbete. Med den kvantitativa metoden kan vi studera många bolag och göra jämförelser mellan deras årsredovisningar. Fördelen med årsredovisningarna är att de är statiska, vilket resulterar i att vi lättare kan kvantifiera en stor mängd informationen i tabellform, vilket gör vår jämförande analys enklare. Fokus med denna metod ligger på de kvalitativa egenskaperna jämförbarhet och tillförlitlighet, eftersom dessa bäst kan besvaras genom att använda information från bolagens segmentrapporter. Med detta menar vi att informationen från rapporterna visar verkligheten och är inte åsikter i jämförelse med infor-mationen från den kvalitativa metoden.

34_{Holme, I. M., Solvang, B. K., Forskningsmetodik – Om kvantitativa och kvalitativa metoder, 2: a upplagan,}

(Lund: Studentlitteratur, 1997), s. 14.

35_{Lundahl, U., Skärvad, P-H, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, 3: e upplagan, (Lund:}

16 Genom den kvalitativa metoden får vi information på en mer detaljerad nivå, där vi kan ställa frågor gällande det vi inte förstår eftersom respondenterna besitter en spetskompetens gällande uppsatsens syfte. Fokus med intervjuerna ligger på segmentrapporternas relevans, men vi berör även frågor om jämförbarhet och tillförlitlighet. Orsaken till valet att fokusera på relevans är för att det är en aspekt vi inte kan få svar på via segmentrapporterna i årsredovis-ningarna, utan det är något som erfarna användare måste svara på; respondenterna.

4.3 Val av bolag

Vi har valt att studera de bolag som är noterade på Stockholmsbörsens Large-, Middle- och Small Cap-lista i branschen sällanköpsvaror och tjänster. Enligt de tre respondenterna, som vi anser är väl insatta i ämnet, så skiljer det sig inte hur bolag i olika branscher segmentrappor-terar, utan avvikelser mellan bolags segmentrapporter finns i alla branscher. Vid vårt val av bransch kunde vi därför välja vilken bransch som helst. Vi valde branschen sällanköpsvaror och tjänster. De bolag som ingår i branschen utgör därmed vår population och det är totalt 36 stycken bolag. Eftersom vi väljer de bolag som är noterade både på Large-, Middle- och Small Cap-listan i vår undersökning så studerar vi hela populationen av den valda branschen, och behöver då inte göra något urval bland dem eftersom att samtliga bolag kommer ingå i vår studie.

Vi valde att ta med samtliga bolag inom branschen för att kunna dra så säkra slutsatser som möjligt av vår undersökning, vilket är lättare att göra ju fler jämförbara objekt som ingår i undersökningen. Om vi hade gjort ett urval ur populationen anser vi att det skulle ha ingått för få jämförbara objekt (bolag) i vår undersökning. Vi är dock medvetna om att vår population består av bolag i olika storlekar och med olika egenskaper, fördelar och nackdelar. Att bola-gen är olika stora är en faktor vi kommer att använda vid vår analys då vi jämför och söker likheter och skillnader mellan de olika bolagens segmentrapporteringar.

17

4.4 Datainsamling

För att välja bransch och bolag att studera gick vi in på OMX: s hemsida där vi valde bran-schen sällanköpsvaror och tjänster. På OMX: s hemsida presenterades vilka bolag som ligger på vilken lista, och i vilken bransch. Vi gick sedan in på bolagens hemsidor för att ladda ner deras senaste årsredovisningar där informationen gällande deras segmentrapporter finns.

För att finna lämpliga analytiker att intervjua så hittade vi på flera av bolagens hemsidor listor över vilka analytiker som följde bolagen. Vi valde att fokusera på de analytiker som nämndes av de bolag som ligger på Large Cap-listan eftersom analytiker som övervakar dessa borde ha aktuell kunskap och vara insatta i ämnet. Vi vill dock poängtera att de intervjuade analyti-kerna följer bolag på alla listor på Stockholmsbörsen. Vi skickade sedan ut e-mail (se bilaga 2) till de analytiker som befann sig i Sverige, 20 stycken, där vi frågade om de ville ställa upp på en intervju. Av dessa e-mail kom sex stycken tillbaka med ett felmeddelande att de inte nått mottagaren.

Det visade sig att tre av dessa fjorton ville ställa upp och vi anser att vi fått ett relativt högt deltagande. Samtidigt anser vi att de tre som valt att ställa upp har ett intresse för att hjälpa oss att svara på våra frågor. Innan vi genomförde intervjuerna så skickade vi våra intervju-frågor i förväg så att respondenterna skulle ha god tid på sig att förbereda sig. Två av våra intervjuer genomfördes på caféer medan en genomfördes på analytikerns arbetsplats (SEB). Vi anser att det finns för och nackdelar med båda alternativen. Att göra intervjun på ett café bidrar till en avslappnad stämning och atmosfär, dock så kan störande moment som hög musik och höga röster upplevas som störande. Det andra alternativet, att göra intervjun på analyti-kerns arbetsplats, kan leda till att samtalet blir lite stelare och att analytikern känner sig mer hemma och i överläge. Fördelen är dock att vi som intervjuare får en bättre bild av analyti-kerns arbetsplats och därigenom också en bättre bild av respondenten. Intervjuerna tog mellan 30 och 45 minuter.

18 anteckna. Denna teknik anser vi fungerade utmärkt och vi fick för det mesta bra och relevanta svar på våra frågor. Vi valde att inte spela in intervjun för vi tyckte att nackdelarna var större än fördelarna. Användningen av en bandspelare kan få respondenten att känna sig obekväm och stressad, men samtidigt kan den ge kompletterande information på frågornas svar i efter-hand. Vi försökte dock redan på en gång ställa följdfrågor till de ställda frågorna om det var något vi inte förstod för att undvika missförstånd.

Utöver intervjuerna och årsredovisningarna har vi även läst artiklar, andra D-uppsatser och böcker inom området för att få en översikt över ämnet. Dessa hittade vi genom att söka i Ekonomikums biblioteks databaser DISA och LIBRIS samt på uppsatser.se och Google. Vi sökte även i tidskriftdatabaserna Artikelsök, Business Source Premier, Emerald och JSTOR. Vi har använt följande sökord då vi sökt efter användbart material; segment,

segmentrappor-tering, värdering, IAS 14, valuation, financial reporting, segment report(ing). Sökningarna i

biblioteket har resulterat i böcker om värderingsmetoder och om aktie- och företagsvärdering och sökningarna på andra uppsatser gav oss tre uppsatser rörande segmentrapportering, men inga rörande analytiker. Sökningarna i tidskriftdatabaserna har givit oss artiklar om segment-rapportering och bolags- och aktievärdering. Tyvärr fann vi bara två artiklar som berörde båda ämnena, men dessa berörde inte direkt denna uppsats syfte.

4.5 Datasammanställning och metod för analys

Vår datasammanställning består av två delar som tydliggörs i resultatredovisningen. Dels har vi gjort en sammanställning av de 36 bolagens segmentrapporter, främst i tabellform, och dels en sammanställning av den information vi fått genom våra intervjuer. Sammanställningen från intervjuerna redovisas i löpande text.

19 mycket information varje skala representerar). Vi studerade sedan rapporterna ytterligare en gång för att gradera informationen. Sammanställningen över detta har vi sedan analyserat genom att granska vilka skillnader respektive likheter som finns mellan dem, det vill säga jämförbarheten. Vi har även granskat tillförlitligheten och relevansen enligt teoriavsnittet.

Efter intervjuerna har vi jämfört och sammanställt respondenternas svar med varandra. Denna information har vi sedan använt för att främst diskutera segmentrapporternas relevans, och som vi nämnde i avsnittet ”Val av metod”, så diskuteras även de andra två aspekterna med hjälp av respondenternas svar. Detta är ett komplement till den kvantitativa metodens resultat, och leder till information på en lägre detaljnivå som ger oss en bättre överblick över studiens resultat.

Ett problem med att genomföra intervjuer är att det finns en risk för verbala missförstånd mellan respondenten och oss som intervjuare, så kallad operationalisering.36 För att minimera detta problem har vi valt att definiera de kvalitativa egenskaperna vid intervjun, (se bilaga 3 för definitionerna i intervjumallen) detta eftersom dessa har en stor vikt i denna uppsats då de är viktiga vid vår analys av bolagen.

4.6 Källkritik

Vi har använt oss av årsredovisningar och då dessa är utgivna av bolagen så är vi medvetna om att den kan vara vinklad till deras fördel, partisk eller ofullständig.37 Men det är detta pro-blem vi kommer att försöka utvärdera via de kvalitativa egenskaperna.

De årsredovisningar vi använt oss av är inte alla från 2007, utan vissa är från 2006 men vi valde att ta med så många som möjligt eftersom det ger en så relevant och aktuell bild som möjligt. Vi är dock medvetna om att det hade varit bättre om alla årsredovisningar hade varit för 2007, men utfallet av vår empiri och analys hade troligen inte varit annorlunda om vi hade fått tag i alla bolags årsredovisning för 2007. Detta antagande gör vi efter att ha kontrollerat fem slumpmässigt valda bolag i vår population. Vi har jämfört bolagens segmentredovis-ningar i de senaste och näst senaste årens årsredovissegmentredovis-ningar. Vi fann där näst intill identiska segmentredovisningar, vilket stödjer vårt antagande.

20 En risk med den kvalitativa metoden är att vi som intervjuare påverkar respondenten i dennes svar, samt att vi låter oss påverkas av våra egna förväntningar och uppfattningar om respon-denten och ämnet.38 Vidare tror vi att det även finns en risk att intervjua just analytiker efter-som deras yrke och informationen de bär på är väldigt känslig då informationen kan ha en stor inverkan på bland annat bolagens aktiekurser. Detta kan leda till att deras svar blir komprime-rade och intetsägande, men det var dock inget vi upplevde.

Nämnas kan även att resultatredovisningen endast består av tre intervjuer och vi är medvetna om att vi hade fått ett ännu vidare perspektiv om vi hade genomfört flera intervjuer. Vi anser dock att det är viktigare att vi satsar på kvalitet gällande intervjuerna än kvantitet.

21

5

Resultatredovisning

5.1 Bolagens segmentrapporter

Nedan presenteras en tabell över de studerade bolagens primära segment och lydnaden till IAS 14. Se bilaga 1 för vilket bolag siffrorna står för.

Tabell 1: De studerande bola-gens primära segment och lydnad till IAS 14.

Tabellförklaring: 3>1 Innebär att bolaget

egentligen hade tre segment, men valde att bara redovisa ett. 5>2 Som ovan.

- Bolaget redovisade inte segmentet i noten utan hänvisade endast till koncer-nens siffror. Bolag 1-7: Large Cap Bolag 8-24: Middle Cap Bolag 25-36: Small Cap

22

5.1.1 Allmänt

Av de studerade bolagen hade 72 % av dem affärsområde som primärt segment, och 28 % geografiskt som primärt. Antalet primära segment varierade mellan ett och sex, med ett medeltal på 2,7 stycken. Fyra av de 36 bolagen har bara ett primärt segment, och redovisade inte segmentet i noten utan hänvisade endast till koncernens siffror. I tabellen ovan redovisas dess lydnad till IAS 14 som streck eftersom det inte finns en riktig segmentrapportering. Ytterligare ett bolag har bara ett segment (Bolag nr 12 – Clas Ohlsson) men bolaget redovi-sade ändå uppgifterna i noten om segment, tabellen är därför ifylld med kryss som för resten av bolagen.

5.1.2 Tillförlitlighet - Till vilken grad bolagen följer IAS 14: s krav

Som tabellen ovan visar under rubrikerna ”RR”, ”BR” och ”KF” finns variationer över vilka och hur många av IAS 14:s krav som uppfylls. (Se avsnitt 2.1.4 för beskrivning av kraven39). De fyra bolagen utan en riktig segmentrapportering räknas här som om att de uppfyllt alla punkter genom koncernredovisningen. De punkter som alla bolagen uppfyllde var redovisning av externa intäkter, resultat, tillgångar och investeringar. Alla utom två bolag redovisade skulder. 72 % av bolagen redovisade interna intäkter och 92 % redovisade avskrivningar. Det var bara 19 % av bolagen som redovisade kapitalandelar i intressebolag, trots att en stor andel av bolagen hade andelar i koncernens balansräkning.

5.1.3 Relevans - Segmentrapporternas textmängd och innehåll

Innehållet och mängden information i segmentrapporterna var varierande. Rapporterna var mellan en fjärdedels sida och tre sidor i årsredovisningarna. Medeltalet av antalet sidor var en sida. Alla bolag förklarade i årsredovisningarnas noter att de följer IAS/IFRS, men bara en tredjedel nämnde IAS 14.

Mängden text i rapporterna varierade också. Tabellen nedan visar att bolagens skrivna text i årsredovisningarnas noter har graderats mellan 1 och 3, ett innebär lite text, två innebär ganska mycket text och tre innebär mycket text (se bilaga 4). Medeltalet av dessa är 1,6 vilket kan tolkas som att mängden text är mellan lite och ganska mycket. Tabellen visar att 64 % av bolagen hade någon form av text i noten, och 78 % av dem hade text om segmentrapporte-ringen i redovisningsprinciperna.

39 _{Vi vill påpeka att kravet ”Andra icke kassapåverkande poster” har vi ej analyserats, då det är svårt att avgöra}

23 Innehållet i texten varierade. Vissa bolag beskrev utförligt valet av primärt segment, vad seg-menten bestod av och hur fördelningen av kostnader och dylikt mellan segseg-menten hade skett. Andra bolag skrev en mening om en av de nyss nämnda faktorerna. Det vara bara två av bola-gen som hade kompletterande information utöver det som krävs av IAS 14. (En utförligare redogörelse gällande relevans redovisas i avsnitt 5.2.3).

IAS 14 anger att valet av vilket primärt segment bolaget ska redovisa ska grunda sig på bolagets risker och möj-ligheter. Av de 36 bolagen var det hälften som nämnde att valet av primärt segment ska ske med iaktta-gande av risker. Åtta av dessa 16 bolag diskuterar dock inte hur de gjort valet. (Dessa har frågetecken i tabellen). Vissa bolag beskriver istället att det interna rapporteringssystemet hade fått påverka valet av primärt segment. 81 % av bolagen nämnde att risker eller/och det interna hade påverkat valet.

Tabell 2: Innehållet i segmentrapporterna. Tabellförklaring:

Risk/R Diskuterar att bolagets risker påverkat valet.

Int. Diskuterar att bolagets interna styrning påverkat valet. R+Int. Se båda ovan.

? Skrivit att risk ska påverka valet, men ej skrivit om det har det.

24 Gällande bolagen med bara ett primärt segment så fanns information om varför de gjort detta val. Tre av bolagen förklarade detta som att alla produkter de sålde var likvärdiga, och behövde därför inte delas upp, medan de andra två förklarade att de hade tre segment, men att två av dem var så små att de kunde bortses.

5.1.4 Jämförbarhet - Segmentrapporternas layout

Som beskrivits ovan så hade fyra av bolagen (11 %) ingen särskild segmentredovisning i noten, vilket innebär att det inte fanns någon tabell gällande det primära segmentet. Dock redovisade det femte bolaget med bara ett segment en segmentnot med en tabell. 75 % av bolagen redovisar en enda tabell där all information finns. I dessa tabeller finns segmenten som rubriker horisontellt i tabellen, och rubrikerna intäkter, tillgångar, investeringar, med mera, ligger verti-kalt i tabellen. De övriga 14 % hade flera olika tabeller med varie-rande rubriker och layout.

Tabell 3: Layouten av tabellerna i segmentrapporterna.

25

5.2 Redovisning av intervjuerna

5.2.1 Respondenterna

För att ge en bättre bild av våra respondenter börjar vi med att berätta kort om dem. Vår första intervju gjordes med Kenneth Toll Johansson (benämns bara som Toll i uppsatsen) som arbe-tar som analytiker på Kaupthing Bank Sverige AB i Stockholm. Toll har jobbat som analyti-ker i tio år. Idag övervakar han sju stycken företag, bland annat Husqvarna, Volvo och Scania. De branscher han är specialiserad på är verkstad, kapital och konsumentvaror.

Vår andra intervju gjordes med Niklas Fhärm som arbetar som finansanalytiker på SEB i Stockholm. Han har arbetat som analytiker sedan 1997, alltså i drygt tio år. Fhärm övervakar cirka sju företag och de branscher han är specialiserad på är sällanköpsvaror och media. Han övervakar bland annat H&M, Eniro och MTG.

Den tredje respondenten vill vara anonym. Han jobbar som analytiker för en utländsk ägd bank i Stockholm. Han har jobbat som analytiker i två år och innan dess arbetade han som revisor. Han övervakar tolv stycken företag. Denne respondent är inte specialiserad på någon bransch utan övervakar många branscher bland annat media, bygg, fastighet och konsument-varor.

5.2.2 Introduktion

Alla tre respondenter använder sig av bolagens segmentrapporter vid värderingen av bolagen. Toll svarade att de alltid utgick från segmenten, och bygger då sina prognosmodeller utifrån dessa. Segmentinformationen är en del av inputen i värderingsmodellerna de använder. Fhärm menade att segmenten är viktiga för att förstå det totala beloppet som bolagen presenterar. Den anonyme respondenten svarade att segmentrapporterna används om informationen i dem är tillräckligt tillförlitligt för att användas, om den inte är det tittar han hellre på bolaget i dess helhet.

5.2.3 Respondenterna och relevans

26 av siffrorna avviker från hans förväntningar så kan en förklaring finnas i texten. Fhärm menade att det är bra med mycket information men att det även finns nackdelar, exempelvis krävs det då större modeller vid värderingen vilket kostar tid och pengar. Den anonyme respondenten höll med om att ju mer information bolagen lämnar desto bättre. Han påpekade dock att bolagen ändå själva väljer hur de vill fördela siffrorna, något som han var skeptisk till.

Vi frågade vad de tyckte var mest relevant i segmentrapporteringen och både Toll och Fhärm svarade att det var försäljningsintäkter och rörelseresultat. Den tredje respondenten svarade att all information i segmentrapporterna var lika viktig. Alla tre respondenter ansåg att siffror är mer relevanta än text i segmentrapporterna, men den anonyme ansåg att texten kommer på en nära andraplats.

När det gäller frågan om segmentrapporterna i branschen generellt är relevanta råder det delade meningar. Toll menade att han är nöjd, men att mer information alltid önskas. Fhärm ansåg att de flesta är relevanta men inte alla, och exemplifierade då bland annat H&M: s fejkade40 segmentuppdelning. Den anonyme respondenten menade att rapporterna inte är fulländade, att de kan bli bättre och att ”bolagen visar det de vill visa”. Han tyckte inte att bolagen borde ha svårt att exempelvis visa vad fördelningen av de finansiella posterna mellan segmenten har baserats på. Han sade att USA: s rapporter är bättre än svenska eftersom de innehåller mer information. Orsaken till detta är att bolagen i USA är mer detaljstyrda och härstammar från en mer aktieorienterad marknad.

Alla respondenter menade att olika bolag inom branschen har segmentrapporter som skiljer sig från varandra när det gäller relevans. Toll menade att detta berodde på att bolagen lämnar olika mycket information. Den anonyme respondenten menade att det generellt fanns en skill-nad på nivån av detaljer i de olika bolagens segmentrapporter. Fhärm påtalade att de stora företagen inte automatiskt behöver ha bättre segmentrapporter. Han gav som exempel Elanders, ett bolag inom tryck och media på Small Cap-listan, som har vunnit pris för Sveriges bästa årsredovisning.

40_{Med detta menar han att H&M skriver i sin årsredovisning 2007 ”Den interna uppföljningen av verksamheten}

27

5.2.4 Respondenterna och tillförlitlighet

Som vi beskrev i metoddelen, så definierade vi de teoretiska begreppen av de kvalitativa egenskaperna för analytikerna vid intervjuerna. Vi fann dock att de hade en annan syn på till-förlitlighet eftersom de har ett mer praktiskt tankesätt inför begreppet. Exempelvis värderar de inte informationen utifrån IAS 14, vilket är något vi gör enligt teoriavsnittet. Detta kommer till uttryck då deras svar präglas av om informationen är användbar eller inte, vilket egentli-gen är en diskussion om relevans. Trots detta väljer vi att använda dessa svar då vi diskuterar tillförlitlighet.

Vi frågade om segmentrapporterna i branschen är tillförlitliga generellt sett. Toll menade att de i stort sett är tillförlitliga, och att det går åt rätt håll, de är bättre nu än de var tidigare. Fhärm ansåg att de är det men att det fanns undantag, till exempel MTG. Bolaget har ändrat sin historiska segmentredovisning flera gånger, det är inte bra för det blir då svårt att följa den historiska utvecklingen. Den anonyme respondenten var tveksam till om segmentrapporterna i branschen generellt är tillförlitliga, men han menade att marknaden inte har någonting annat att gå på. I de fall han inte litar på informationen brukar han istället värdera siffrorna lägre via en osäkerhetsfaktor.

Vi frågade även respondenterna vad de ansåg om tillförlitligheten för bolag som skriver att det bara finns ett stort segment i bolaget, och sedan hänvisar till koncernens RR, BB och KF. Det visade sig att deras åsikter skiljde sig ifrån varandra. Toll ansåg att det kan vara ett pro-blem eftersom de ändå skulle prata om just en specifik del om något gick dåligt, det blir inte transparent. Bolaget borde kunna visa en indelning men gör inte det för att företaget inte vill visa de delar som går dåligt. På denna fråga så ansåg Fhärm att det är anmärkningsvärt att de kan komma undan med att bara hänvisa till koncernens RR, BB och KF. Den anonyme respondenten däremot tyckte att det är okej att göra på det viset om produkterna faktiskt är likvärdiga eller om det inte finns geografiska skillnader.

5.2.5 Respondenterna och jämförbarhet

29

6

Analys

Huruvida information är relevant eller inte är beroende av om informationen är tillförlitlig och jämförbar, och vice versa. Då analytikerna utför deras analyser så krävs det att informationen är tillförlitlig och jämförbar för att den ska kunna vara relevant. Om informationen inte är tillförlitlig kan, eller vill inte, analytikerna använda denna vilket leder till att informationen inte är relevant. Jämförbarhet mellan bolag är en viktig del i analytikernas analyser, om informationen inte går att jämföra så är den inte heller relevant.

6.1 Tillförlitlighet

I avsnitt 5.1.2 redovisade vi bolagens lydnad till IAS 14. Om inte IAS 14 följs så kan detta leda till att analyserna av segmentrapporterna inte blir tillförlitliga. Detta eftersom om de inte förklarar varför de inte redovisar enligt IAS 14 så kan det finnas en risk för att bolagen döljer något, och rapporterna kan därför inte anses tillförlitliga. Om bolagen däremot förklarar var-för de valt att inte följa IAS 14 så anser vi rapporterna vara tillvar-förlitliga om skälen är trovär-diga. Om informationen inte är tillförlitlig kan detta leda till att felaktiga beslut tas på grund av rapporterna, vilket kan skada användarna av rapporterna. Alla bolagen redovisar externa intäkter, resultat, tillgångar och investeringar, och alla utom två redovisade skulder. Generellt sett anser vi att de flesta bolagen följer IAS 14 till en godkänd och tillfredsställande grad eftersom fyra av åtta punkter uppfylls av alla bolag och ytterligare två punkter uppfylls av minst 92 %.

30 borde förklara varför de valt att inte redovisa kapitalandelar i intressebolag i segmentrappor-ten, detta borde för analytikerna leda till en ökad förståelse och tillit för rapporterna.

Något som förvånade oss i vår undersökning var att bara 72 % av bolagen redovisade interna intäkter. Risken med att bolag inte särredovisar de interna intäkterna är att de då redovisar för höga totala intäkter eftersom bolagen då fördelat både externa och interna intäkter bland seg-menten under en och samma post, vilket leder till en skev bild av segseg-mentens intäkter. Detta skulle för analytikernas del innebära att deras analyser blir baserade på för höga externa intäkter vilket kan leda till skeva analyser. Att inte samtliga bolag redovisade detta enligt IAS 14 på denna punkt anser vi till viss del kan bero på att de bolag som inte redovisar det inte har någon intern handel och därigenom inte har interna intäkter. Vi anser dock att de borde ange med text om de inte har någon intern handel, vilket ett fåtal hade gjort. Detta skulle öka till-förlitligheten och förståelsen för rapporterna vilket skulle underlätta för analytikerna vid deras analyser.

Vi har svårt att finna skillnader gällande hur tillförlitliga rapporterna är på de olika Cap-lis-torna (se tabell 1).Detta eftersom andelen bolag som inte följer IAS 14: s alla punkter är rela-tivt lika stor. Vi fastställer därför att det inte finns några egentliga skillnader mellan bolagen på de olika listorna, och därför kan vi säga att analysen representerar hela den undersöka branschen.

31

6.2 Jämförbarhet

Som vi tidigare beskrivit visade det sig i vår undersökning att 75 % av bolagen hade relativt liknande layout, vilket vi tycker kan ses som hög jämförbarhet bolagen emellan. Denna höga jämförbarhet är positiv för analytikerna då det blir enklare att jämföra bolagen då det är en viktig del i deras arbete. Eftersom 75 % är en relativt hög siffra så anser vi att det generellt finns hög jämförbarhet i branschen gällande layouten. 14 % av bolagens segmentredovisning hade layouter som skiljde sig från mängden. Vi anser att vissa av dessa rapporter var svåra att få en översikt över, och tycker att dessa bolag borde titta på hur de andra 75 % av bolagen redovisar informationen.

Att informationsinnehållet i rapporterna ska vara likartat var ett annat kriterium enligt teorin. Då har informationen gällande diskussionen kring valet av primärt segment stor betydelse. Detta eftersom det primära segmentet är viktigt vid analytikernas analyser då dessa baseras på informationen från det primära segmentet, och då krävs det att informationen går att jämföra. Att bara 50 % av bolagen nämner att risken har påverkat valet av primärt segment, anser vi är en relativ låg andel för att kunna jämföra bolagen. Men att 83 % diskuterade eller nämnde någon slags tanke kring valet är något som vi anser förbättrar jämförbarheten mellan bolagen. Det resterande innehållet i rapporterna var väldigt varierande, men vi anser att ju fler punkter bolagen uppfyller av IAS 14 desto mer jämförbara är de. Detta eftersom det då finns mer information att jämföra och att informationen då också är likvärdig. Eftersom att nästan alla bolag uppfyllde sex av IAS 14: s åtta punkter anser vi att jämförbarheten stärks. Gällande själva innehållet i segmentrapporterna anser vi att jämförbarheten mellan bolagen som helhet är ganska hög.

32 Enligt teorin är det enklare att jämföra de primära segmenten om de är av samma typ (rörelse-gren eller geografisk), vilket bekräftades av den anonyme respondenten. Vi kan avläsa av tabell 1 att det finns en variation gällande detta bland de olika Cap-listorna. 83 % (tio av tolv) av bolagen i Small Cap har samma primära segment, medan 74 % (fem av sju) av bolagen i Large Cap har samma segment. Lägst andel har Middle Cap där 65 % (elva av 17) har samma primära segment. Detta innebär att bolagen på Small Cap listan är lättast att jämföra med varandra.

6.3 Relevans

Som vi beskrev ovan så krävs det först att informationen är tillförlitlig och jämförbar för att den ska kunna vara relevant. Respondenterna ansåg att ju mer information som finns i seg-mentrapporterna, desto mer relevanta är de eftersom detta ger en ökad förståelse. Vi har viss förståelse för varför analytikerna drar den generella slutsatsen, men vi anser ju att det egentli-gen krävs att informationen är tillförlitlig och jämförbar för att den ska vara relevant. Då hjäl-per inte en stor mängd information om den ändå inte är relevant. Om segmentrapporterna inte är relevanta leder detta till att analytikernas analyser blir felaktiga eftersom den input de använder i analyserna inte är relevant. Risken med detta är att läsarna av rapporterna baserar sina investeringar på felaktiga grunder vilket kan leda till ekonomiska förluster för dem.

Alla respondenterna ansåg att siffror var mest relevanta i segmentrapporterna, något som vi har förståelse för eftersom siffror är mer konkreta i jämförelse med text som kan tolkas på olika sätt. Däremot kan det som döljer sig bakom siffrorna tolkas på olika sätt beroende på läsarens kunskap och förväntningar. Vi vill också poängtera att en risk med siffror är fördel-ningen dem emellan, då många bolag bara visar siffrorna och inte fördelningsnycklarna. Vi menar att det är en risk eftersom, som i stycket ovan, så kan analytikernas analyser då även i detta fall baseras på felaktiga grunder. Som den anonyme respondenten sade i resultatredovis-ningen, så borde det inte vara svårt för bolagen att visa fördelningen. Vi anser därför att seg-mentrapporternas siffror ska betraktas med ett kritiskt öga eftersom det finns en möjlighet att bolagen döljer information då de medvetet inte visar fördelningen.

33 denne är nöjd, medan en annan anser att de flesta är relevanta men att han inte är nöjd över lag. Den tredje respondenten ansåg att de inte är fulländade. Med detta i åtanke bedömer vi att rapporterna generellt är relevanta i branschen men att de kan bli betydligt bättre. En annan slutsats vi kan dra efter intervjuerna är att olika bolags segmentrapporter skiljer sig från varandra när det gäller huruvida de uppfattas som relevanta eller inte. Problemet med detta kan vara att analyserna då grundas på segmentrapporter med en varierande grad av relevant information, vilket leder till att analyserna då blir av varierande grad användbara för använ-darna.

Det krävs en viss mängd information för att avgöra om en segmentrapport är tillförlitlig och jämförbar och därigenom relevant. Enligt tabell 2 var mängden information som lämnades i de studerade bolagens segmentrapporter varierande vilket gör det svårt för oss att dra konkreta slutsatser gällande detta. Eftersom medelantalet sidor uppgick till en sida så bedömer vi att bolagen generellt sett lämnar ganska lite information. En stor del av dessa sidor bestod av tabeller, och som vi redovisade i avsnittet resultatredovisning, bestod mängden text på dessa sidor i genomsnitt på 1,6 sidor på en skala från 1 till 3. Vi anser att det finns för lite informa-tion, men samtidigt finns det i vissa rapporter bra och koncis information. Risken med för lite information är i det här fallet att analyserna baseras på otillräckliga grunder, detta eftersom vi menar att det krävs en viss mängd information för att analytikerna ska kunna ta ställning till om segmentrapporterna är relevanta. Med detta i åtanke anser vi att relevansen inte helt är uppfylld gällande mängden information som lämnas i segmentrapporterna, men den ligger på en godkänd nivå.

34

7

Slutsatser

Denna uppsats undersöker om segmentrapporterna i Stockholmsbörsens bransch sällanköps-varor och tjänster uppfyller redovisningens kvalitativa egenskaper. Detta är något som vi inte har funnit tidigare forskning om. Maines, McDaniel och Harris har berört hur analytiker ser på rapporternas tillförlitlighet, men med fokus på att tillförlitligheten ökade då de interna och externa segmenten hade kongruens, samt då produkterna i segmenten var likartade. Maines et al använde bara analytikers åsikter som analysmaterial. Denna uppsats bidrar därför till en vidare bild av segmentrapporternas tillförlitlighet, speciellt då vi använt information från både analytiker och från olika bolag. Vi berör även fler egenskaper än Maines et al gör. Även i detta fall bidrar vi till en vidare tolkning av segmentrapporterna med hjälp av de kvalitativa egenskaperna då vi undersöker de tre egenskaperna.

Den forskning som gjorts av Chen och Zhang resulterade i att bolagens segmentrapporter är viktiga för analytikernas analyser då informationen bryts ner till lägre nivåer, vilket leder till en bättre värdering av bolaget. Det är något vi håller med dem om. Vid intervjuerna med analytikerna framkom det tydligt att segmentrapporterna är den primära källan vid informa-tionsinhämtning till deras analyser. Detta eftersom informationen därifrån är mer detaljerad, vilket är ett tecken på segmentrapporternas stora betydelse vid analyserna.

35 Gällande segmentrapporternas jämförbarhet så anser vi den vara ganska hög eftersom många rapporter hade samma layout och många förde en diskussion kring valet av primärt segment. Dock var det skriftliga innehållet gällande bland annat fördelningsnycklar och vilka delar av bolaget varje segment bestod av väldigt varierande. Analytikerna var ganska negativa till rap-porternas jämförbarhet, men vi delar inte deras åsikt. Vi anser trots allt att många segment-rapporter är tillräckligt lika utformade att de kan jämföras, men sedan finns det även i detta fall undantag då vissa rapporter inte kan jämföras alls.

Efter vår analys finner vi det svårt att besluta om huruvida segmentrapporterna i branschen är relevanta. En linje som följts genom denna uppsats är att mer information alltid är bättre, men vi ställer oss kritiska till om den information som lämnas i dagens segmentrapporter är till-räckligt bra. Vi har konstaterat att siffror föredras av analytikerna framför text, men vi är i vissa fall kritiska till fördelningen bakom siffrorna. Bolagen kan lätt påverka fördelningen och på så sätt konstruera en segmentredovisning som visar bolagens segment på ett så fördelaktigt sätt som möjligt för bolagen.

Vi har genom undersökningen av branschens bolag funnit att informationen bolagen lämnar är varierande gällande innehåll och mängd. Vissa bolags segmentrapporter tycker vi är relevanta och förtroendeingivande, medan andra bolags rapporter inte borde kunna användas vid aktie- eller bolagsanalyser då den information de lämnar är väldigt knapphändig. Att det rådde delade meningar gällande rapporternas relevans bland analytikerna har vi förståelse för. Vi tror som sagt att analytikerns personlighet och de bolag denne analyserar påverkar åsikten. Dessa delade åsikter tror vi beror på att segmentrapporteringen är så varierande. Vi är överty-gade om att det finns bolag som gör sitt bästa för att producera en relevant segmentrapport eftersom vi funnit några riktigt relevanta och, men det finns samtidigt många bolag som inte gör det. De bolag som gör sitt bästa hamnar i skuggan av de som inte sköter sig då fokus ofta ligger på det som borde förbättras. Vår slutsats gällande huruvida segmentrapporterna är rele-vanta blir därför att många är det samtidigt som ett fåtal inte är det. Det är upp till läsaren av rapporterna att själv granska dessa med ett kritiskt öga.

37

Källförteckning

Litteratur

Chen, P & Zhang, G. (2003): Heterogeneous Investment Opportunities in Multiple-Segment Firms and the Incremental Value Relevance of Segment Accounting Data. I: The Accounting

Review 78:2, s. 397-428.

Danske, H & Gebhardt, G. (2006): International Financial Reporting Standards and Experts’ Perception of Disclosure Quality. I: ABACUS 42:3/4, s. 461-498.

Holme, I. M., Solvang, B. K. (1997): Forskningsmetodik – Om kvantitativa och kvalitativa

metoder, 2: a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, U., Skärvad, P-H. (1999): Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Maines, L, McDaniel, L, Harris, M. (1998): Implications of Proposed Segment Reporting Standards for Financial Analysts’ Investment Judgments. I: Institute of Professional

Accounting, 1998, s. 1-24.

Smith, D. (2006): Redovisningens språk, 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Talha, M, Sallehhuddin, A, Mohammad, J. (2006): Changing pattern of competitive

disadvantage from disclosing finanscial information; a study of segmental reporting practice in Malaysia. I: Managerial Auditing Journal 21:3, s. 265-274.

Regelverk

FAR: Internationell redovisningsstandard i Sverige – IFRS/IAS 2008. Stockholm: FAR förlag.

38

Respondenter

Toll Johansson, Kenneth, 2008: muntlig. Personlig intervju 2008-04-29. Fhärm, Niklas, 2008: muntlig. Personlig intervju 2008-04-29.

Anonym respondent, 2008: muntlig. Personlig intervju 2008-04-30.

Internet

Skatteverket (2005): IAS-anpassad redovisning. (2008-04-03).

http://www.skatteverket.se/download/18.deeebd105a602bfe38000116/kap34.pdf

Årsredovisningar

Netonnet 2006/2007 Nilörngruppen 2007 Nobia 2007

Nordic Service Partners Holdings 2007 Rezidor Hotel Group 2007

39

Bilaga 1

De studerade bolagen

4 Hennes & Mauritz

5 Husqvarna

6 Modern Times Group (MTG)

7 Nobia Middle Cap 8 Ballingslöv 9 Bettsson 10 Bila A 11 Björn Borg 12 Clas Ohlsson 13 Duni 14 Hemtex 15 Hope Properties 16 KappAhl 17 Mekonomen 18 Metro International SDB 19 New Wave

20 Rezidor Hotel Group

21 RNB Retail and Brands 22 Securitas Direct 23 SkiStar 24 Unibet Group Small Cap 25 A-Com 26 BRIO 27 Elanders 28 Fenix Outdoor 29 KABE Husvagnar 30 Nilörngruppen 31 Netonnet

32 Nordic Service Partners Holdings

33 Ticket Travel

34 Borås Wäfveri

35 Wedins

40

Bilaga 2

Förfrågan om intervju som skickades via e-mail till våra potentiella

respondenter.

Hej namn,

Vi heter Sandra och Sofie, och skriver nu vår D-uppsats i företagsekonomi vid Uppsala Universitet. Vi skriver om analytikers syn och användning av segmentrapportering och skulle därför uppskatta om vi fick intervjua dig om detta ämne. Vi har valt att kontakta dig då vi såg på XX hemsida (ett/två av företagen vi tänker studera) att du är analytiker för företaget/-en.

Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista i branschen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i dess årsredovisningar samt jämförbarheten dem emellan. Vidare kommer vi att undersöka om och i så fall vad analytiker använder sig av i bolagens segmentrapporter.

Vi skulle vilja träffa dig och ställa frågor kring detta om 3-4 veckor. Om du inte har möjlighet till detta, så träffar vi gärna en kollega till dig. Om detta inte går skulle vi önska en telefon eller mail-intervju.

41

Bilaga 3

Intervjufrågor

• Din befattning/titel?

• Hur lång erfarenhet i yrket?

• Hur många företag övervakar/analyserar du? • Är du specialiserad på en viss bransch?

• Väldigt kortfattat, hur gör ni då ni värderar? Vissa värderingsmetoder? • Använder ni er av bolagens segmentrapporter vid värderingen?

Relevans - informationen ska vara användbar för beslut

• Vad i segmentrapporterna tittar ni på? Vad är mest relevant? Vissa delar?

• Bidrar mycket information (text eller siffror) i segmentrapporterna till att rapporterna blir mer användbara för beslut (relevanta), jämfört med rapporter med lite

information?

• Vad är mest relevant av text och siffror? Vad anser du om en segmentrapport utan förklarande text?

• Generellt, anser du att segmentrapporterna i branschen är relevanta?

• Varierar det hur relevanta olika bolags segmentrapporter är i branschen, eller är de lika relevanta?

Tillförlitlighet - att avbilda den ekonomiska verkligheten i företaget, att informationen går att lita på

• Påverkas segmentrapporternas tillförlitlighet om bolaget inte förklarar resonemanget bakom indelningen av segmenten? Om ja, hur?

• Vad anser du om tillförlitligheten för bolag som säger att det egentligen bara finns ett stort segment i bolag, och sedan hänvisar till koncernens RR, BB, KF? (ex. Nobia & Ballingslöv)

• Generellt, anser du att segmentrapporterna i branschen är tillförlitliga?

Jämförbarhet – tillräckligt lika att kunna jämföra bolagen med varandra

42

Bilaga 4

Exempel på graderingen 1-3

Nedan följer exempel på hur mycket text graderingarna motsvarar. Vi har dock inte räknat orden vid datainsamlingen, utan de är bara för att tydliggöra skillnaderna.

• Securitas Direct (Grad 1)

Securitas Direct är indelat i de två primära segmenten, Consumer och Professional. Basen för för-delningen är vilka produkter som installeras och säljs, där Consumer avser konsumentprodukter och Professional avser företagsprodukter. Segmentet övrigt och elimineringar avser främst kon-cerngemensamma kostnader samt koncernelimineringar. (40 stycken ord).

• KappAhl (Grad 2)

Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska områden. Koncernens interna rappor-teringssystem är uppbyggt utifrån avkastningen på koncernens verksamheter i olika geografiska områden varför geografiska områden är den primära indelningsgrunden.

Internpriserna mellan koncernens olika segment är bestämda utifrån principen om ”armslängds avstånd” det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs.

I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är varumärke, räntebärande långfristiga och kortfristiga skulder, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder och övriga finansiella skulder,

I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samt-liga investeringar frånsett investeringar i korttids inventarier och inventarier av mindre värde.

Geografiska områden

Koncernens segment är indelade i följande två geografiska områden: Norden och Övrigt. Med begreppet Norden avses Sverige, Norge och Finland varvid Övrigt omfattar Polen. Samma typ av verksamhet bedrivs inom de olika geografiska områdena, d v s försäljning av dam-, barn- och herrkläder.

Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var till-gångarna är lokaliserade. (197 stycken ord).

• A-Com (Grad 3)

NOT 3 RAPPORTERING FÖR SEGMENT

Segmentsrapportering upprättas för koncernens rörelsegrenar. Koncernens interna rapporteringssy-stem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastning på koncernens varor och tjänster varför rörel-segrenar är den primära indelningsgrunden.

43

Bilaga 4 (forts)

administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är upp-skjutna skattefordringar och uppupp-skjutna skatteskulder, finansiella placeringar eller finansiella skulder samt tillgångar och skulder som hör till icke rörelsedrivande bolag.

I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samt-liga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Rörelsegrenar

Rörelsegrenar utgör koncernens primära segment. För en utförlig beskrivning av koncernens rörel-segrenar hänvisas till kapitlet Affärsområden och bolag på sidan 17.

Koncernen består av följande rörelsegrenar:

Advertising: Advertising Group omfattar koncernens reklambyråer. Denna gren är inriktad mot business-to-business, tjänstemarknadsföring och positionerande reklam.

Media: Media Group arbetar med mediastrategier, statistiska analyser och undersökningar. Special Services: Detta är koncernens största rörelsegren, hit hör ungefär hälften av koncernens rörelsedrivande bolag. Dessa bolag är specialiserade inom marknadskommunikation, vilket bland annat innefattar direktmarknadsföring/relationsmarknadsföring och butiksaktiviteter.

Strategy: I Stategy Group verkar A-Coms varumärkeskonsulter.

Interactive: Interactive Group består av företag som arbetar med CRM och digitalt baserade kommunikationslösningar.

Geografiska områden

Huvuddelen av koncernens verksamhet och slutkunder finns i Sverige. Den verksamhet som bedrivs utomlands är av begränsad omfattning. Någon uppdelning i sekundära segment, geogra-fiska områden, har därför inte bedömtsvara nödvändigt.

Moderbolagets segmentsredovisning