Respondenternas åsikter om funktionerna på It’s Learning

För att undersöka om de funktioner som respondenterna använder uppfyller deras behov ställs en fråga om de funktioner som respondenterna anser sig sakna på It’s Learning. Responden- terna får skriva med egna ord i det öppna svarsfältet. I svarsfältet får de fritt formulera vilka funktioner de skulle vilja se på It’s Learning. I nedanstående citat presenteras de mest relevanta svaren på frågan av både första- och tredjeårsstudenter.

“Ett mycket enklare sätt att adda kontakter såsom lärare. Sen så vill jag kunna sätta den del av It’s Learning som ska visas efter inloggning det kan man inte idag och då missar man tyvärr väldigt mycket intressant

“Standardiserad layout och funktionalitet, alltid lika störigt när man ska behöva lägga massa tid på att lära sig var allt finns bara för att tillverkaren fått för sig att deras layout skulle vara bättre än den standardiserade.“ (Förstaårsstudent)

“Sökning i kursmaterial. Bättre personsökning.“ (Tredjeårsstudent)

“Dokument online och skicka e-mail från It’s Learning till någon annan som inte använder It’s Learning.“ (Tredjeårsstudent)

5

Analys

I det här avsnittet analyseras resultatet det vill säga vår tolkning av den data som samlats för att knytas samman och ge svar på frågeställningarna.

5.1 Hur fungerar It’s Learning på Malmö Högskola och vilka användnings- områden finns i lärplattformen?

Utifrån intervjun med BL är Malmö Högskolan i stort sätt nöjd med It’s Learning. It’s Learning har de viktigaste funktioner som behövs. Lärplattformen saknar dock vissa funktioner som skulle göra arbetet med It’s Learning effektivt och enklare. Detta gäller t.ex. funktioner såsom klistra in ett Youtube-klipp. Dessa funktioner hade gjort lärplattformen mer komplett och användbar.

5.2 Följer It’s Learning de grundfunktioner som finns för utveckling av en lärplattform?

Den andra frågan handlar om huruvida It’s Learning följer de grundfunktioner som finns för utveckling av en lärplattform. Efter intervjun med It’s Learning kan vi summera att It’s Lear- ning följer nio av elva kärnfunktioner utifrån Rosenbergs rekommendationer för en lärplattform. Det här innebär att It’s Learning har de flesta rekommenderade funktionerna. Utifrån detta resultat konstaterar vi att It’s Learning har de funktioner som krävs för att uppfylla en bra lärplattform.

5.3 Hur upplever studenter It’s Learning som helhet?

Den tredje frågeställningen är att ta reda på hur studenterna upplever It’s Learning som hel- het. Tabell 6, i resultatdelen, visar att förstaårsstudenternas helhetsrankning av It’s Learning är lägre än tredjeårsstudenterna. Anledningen till detta kan vara att tredjeårsstudenterna har fler års erfarenhet av att använda It’s Learning och därmed en längre inlärningsperiod. Första- årsstudenter håller fortfarande på att lära sig gränssnitt och de funktioner som It’s Learning erbjuder eftersom de inte har använt It’s Learning lika länge. Det här kan tolkas som att ju längre man använder systemet desto bättre blir man på att använda det och förstå dess funk- tionalitet.

Figur 1 visar att respondenterna inte har fått den information som behövs för att använda It’s Learning på ett effektivt sätt. Endast en student från förstaårsstudenterna svarar att sko- lan har informerat om It’s Learnings uppdateringar och nyheter. Ingen av tredjeårsstudenterna har valt detta val. Detta visar att informationen inte är tillräcklig för respondenterna och det krävs en tydlig förbättring.

5.4 Hur upplever studenter It’s Learnings användbarhet?

Den fjärde frågeställningen handlar om hur studenterna upplever It’s Learnings användbarhet. Tabell 7, i resultatdelen, visar att tredjeårsstudenterna i stort sätt upplever att It’s Learning följer de tio heuristiska riktlinjerna. Dessa respondenter har använt lärplattformen under tre års tid. Tittar vi istället på förstaårsstudenterna ser vi att de inte tycker att It’s Learning följer

de tio heuristiska riktlinjerna. Alla respondenterna, oavsett om de är förstaårsstudenter eller tredjeårsstudenter, anser också att användargränssnittet på It’s Learning är svårt att förstå. Detta gör att arbetet via It’s Learning är lite besvärligt för dem. Problemet kan bero på att studenterna inte fått tillräckligt bra informationen om hur It’s Learning fungerar. Exempel- vis tycker alla respondenterna att It’s Learning inte har bra dokumentation eller hjälpmedel. Samtidigt vet vi från intervjun med It’s Learning anställda att det finns både dokumenta- tion och hjälpmedel för lärplattformen. Studenterna hittar däremot inte rätt information och instruktioner om It’s Learning vilket resultat från figur 1 visar.

5.5 Hur upplever studenterna It’s Learning jämfört med andra lärplattfor- mar?

Den femte frågeställningen handlar om hur studenterna upplever It’s Learning jämfört med andra lärplattformar. Figur 2 visar att alla respondenterna har använt andra lärplattformar än It’s Learning tidigare. I tabell 8 presenteras hur respondenterna bedömer It’s Learning jämfört med de andra lärplattformarna de har använt tidigare.

Resultatet visar att 32 % av förstaårsstudenterna svarar att de upplever It’s Learning som svårare än andra lärplattformar (svarsalternativ 1 och 2). Samtidigt svarar 32 % av desamma att de anser att It’s Learning är enklare eller lite enklare än de andra lärplattformarna (svars- alternativ 4 och 5). Vi ser dock att man varken anser att It’s Learning är svårare eller lättare än de andra lärplattformarna de kommit i kontakt med. Detta kan bero på att vissa funktioner är relativt enkla medan andra funktioner kräver lite mer tid för att utföra.

Tittar vi istället på tredjeårsstudenternas resultat ser vi att 16 % svarar att It’s Learning är svårare eller lite svårare (svarsalternativ 1 och 2) medan 53 % svarar att det är enklare eller lite enklare än andra lärplattformar.

Vi ser att en majoritet av tredjeårsstudenterna anser att It’s Learning är lättare än andra lärplattformar. Detta är 21 procentenheter mer än förstaårsstudenterna.

Resultatet för förstaårsstudenterna skulle kunna förändras om vi istället för 5 svarsalterna- tiv valt enbart 4. Vi hade då tvingat respondenterna att ta ställning och inte välja, det kanske enklare, mittenalternativet. Detta kan bero på att tredjeårsstudenterna redan har använt It’s Learning under tre år period och är vana med användning av systemet. De kan hitta den information de söker på ett enklare sätt.

5.6 På vilket sätt påverkas och underlättas studenternas studier av Malmö Högskola val av lärplattform?

Den sjätte frågeställningen handlar om hur studenternas studier kan påverkas och eventuellt underlättas genom valet av lärplattform. Alla respondenterna har med sina egna ord beskrivit att val av lärplattformen kan påverkar t.ex. deras studiemotivation. Studenter behöver hjälp med att hitta den rätta informationer som de behöver för klara sina uppgifter. Val av lär- plattform kan locka studenter att använda systemet på ett mer effektivt sätt t.ex. genom olika sätt att lära sig (såsom t.ex. videoklipp med kursmaterial) och föreläsningar för distanskurser.

Dessutom skulle möjligheten att använda Skype via It’s Learning kunna vara en bra funktion för studenter.

5.7 Vilka funktionalitet hos It’s Learning använder studenterna vid Malmö Högskola?

Den sjunde frågeställningen handlar om vilken funktionalitet hos It’s Learning som används av studenterna. Figur 3, i resultatdelen, visar vilka funktioner på It’s Learning som är mest använda av respondenterna. Vissa funktioner används mycket mer än andra vilket kan bero på att man inte vet att funktionerna finns tillgängliga eller att de är svåra att använda. Det här bidrar till att alla respondenterna väljer att använda andra tjänster utanför It’s Learning som ett alternativ för att utföra vissa uppgifter på ett bra sätt.

Resultatet för frågor gällande funktioner såsom uppgiftsverktyget, kurssida och meddelande- systemet skiljer sig inte mycket mellan första- och tredjeårsstudenter. Däremot när det gäller bland annat chattfunktion så används den enbart av tredjeårsstudenter medan ingen av första- årsstudenter har namnget den. Funktionen mina inställningar används också mest av tred- jeårsstudenter i förhållande till förstaårsstudenter. Detta kan bero på att de inte fått någon information om de olika möjligheter och funktioner som finns i It’s Learning.

Tittar vi på tredjeårsstudenterna så använder de mer funktionalitet på It’s Learning än första- årsstudenterna. Det här kan förklaras med att tredjeårsstudenterna har använt It’s Learning längre än förstaårsstudenterna. Tredjeårsstudenterna lär sig systemet under tiden de använder det medan förstaårsstudenter skulle behöva lite dokumentationen och hjälpmedel för att kom- ma igång. Förstaårsstudenter känner helt enkelt inte till att viss funktionalitet i It’s Learning existerar (som resultatet från intervjun med It’s Learning visar).

5.8 Skiljer sig upplevelserna åt mellan förstaårsstudenter och de med tre års användning av It’s Learning?

I den sista frågeställningen ställer vi frågan om upplevelsen av It’s Learning skiljer sig åt mellan första- och tredjeårsstudenterna. Alla resultat som vi redovisar och analyserar visar skillnaden mellan första- och tredjeårsstudenterna.

Förstaårsstudenternas ger oftast It’s Learning sämre betyg än tredjeårsstudenterna då de tyc- ker att lärplattformen på olika sätt är svår att hantera och förstå. Detta tror vi kan bero på att det ofta är svårt att lära sig ett nytt system utan hjälp. Användaren behöver ofta investera en hel del tid för att lära sig var allt finns och hur systemet fungerar.

Å andra sidan har tredjeårsstudenterna anpassat sig efter tre års användning av It’s Lear- ning. De ger generellt ett högre betyg jämfört med förstaårsstudenterna och har en bättre erfarenhet av systemet och hur det fungerar. De är relativt nöjda med lärplattformen men detta gäller dock inte vår femte frågeställning: “Hur upplever studenterna It’s Learning jämfört med andra lärplattformar? “. Detta kan bero på vilket sätt studenterna lärt sig använda It’s Learning. Resultatet från vår tredje frågeställning visar också att studenterna inte fått den information de anser sig behöva för att använda It’s Learning. Lärplattformen är relativt svår

att använda enligt studenterna men vi tror att detta skulle förändras om studenterna hade fått bättre information om hur lärplattformen fungerar. På så sätt hade det blivit enklare för studenterna att använda och förstå lärplattformen och det hade i sin tur förändrat resultatet i vår undersökning till det bättre.

6

Diskussion

Under den här rubriken kommer vi att diskutera resultatet i relation till undersökningens syfte. Därefter följs en metoddiskussion om undersökningens kvalitet med ett självkritiskt ställnings- tagande.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur en lärplattform bör utformas genom att under- söka första- och tredjeårsstudenters upplevelser av It’s Learning vid Malmö Högskola. Syftet var även att få en djupare förståelse om It’s Learnings funktioner, användningsområden, dess utvecklingsprocess och hur lärplattformen fungerar på Malmö Högskola. För att It’s Learning ska räknas som en bra och användbar lärplattform är aspekter så som användbarhet och funk- tionalitet viktiga att fullföljas. Den här undersökningen har visat att en bra lärplattform kan påverka respondenternas inlärning på ett positivt sätt. Undersökningen visar även att It’s Le- arning inte uppfyller alla Nielsens användbarhetsheuristik.

Resultatet från tabell 7 visar en tydlig skillnad i svaren där tredjeårsstudenterna upplever It’s Learning som mer användbart än vad förstaårsstudenter gör. Detta kan bero på att re- spondenterna har olika kunskapsnivå och förståelse.

Resultatet visar också att respondenterna inte var riktigt nöjda med It’s Learning. Vissa funk- tioner används mer än de andra vilket antingen kan bero på att detta är studenternas faktiska behov eller så vet studenterna helt enkelt inte att fler möjligheter existerar på It’s Learning. Respondenterna svarar på hur de har informerats om It’s Learning men Malmö Högskola anges oftast inte som alternativ. Endast en respondent från förstaårsstudent svarade att skolan in- formerat hen. Både första- och tredjeårsstudenter upplever generellt It’s Learning som mindre bra vilket kan bero på att de inte har fått tillräcklig information om lärplattformen.

Utifrån intervjun med It’s Learnings anställda vet vi att nästan alla funktioner som behövs redan finns på It’s Learning. Däremot visar inte resultatet från studentenkäterna att kunskapen om funktionaliteten finns bland studenterna. Resultaten för tredjeårsstudenters är bättre än förstaårsstudenter men det finns trots detta några funktioner (såsom dokumentationen) som studenterna inte känner till eller ser.

Utifrån Nielsens användbarhetsheuristik utformas It’s Learning inte på det sätt som förfat- taren har rekommenderat. Vi anser därför inte att It’s Learning uppfyller dessa krav. Vårt förslag är därför att genomföra en obligatorisk introduktionskurs av It’s Learning för alla stu- denter. Då det finns stora skillnader mellan förstaårsstudenter och tredjeårsstudenter så drar vi slutsatsen att en introduktionskurs för förstaårsstudenterna saknas. Både första- och tredjeårs- studenter har visat att de inte kunde använda It’s Learning full ut. När problem uppstår frågar man andra studenterna eller via Facebook om hur man ska gå tillväga för att lösa eventuella problem som uppstår vid användande av It’s Learning.

Resultatet på frågan: “Vad är det som saknas på It’s Learning? “ visar att studenterna anger funktioner som redan finns men som de som användare inte visste fanns såsom t.ex. dokumen- tation.

På vårt intervjumöte med It’s Learning frågar vi om de gör något användbarhetstest för att testa hur nya funktioner ska se ut. Vi frågar vidare om utvecklingsprocessen och svaret var att de får ett antal önskemål från användare om de funktioner som är mest efterfrågade. De ber då om hjälp från pedagogerna som testar och kollar men enbart utifrån lärarnas behov.

It’s Learning jobbar mycket efter lärarnas behov som pedagoger men de tänker inte på de användare som inte har erfarenhet av lärplattformar som t.ex. förstaårsstudenter. Även tred- jeårsstudenter har det svårt med lärplattformen då det inte är alla lärare som använder It’s Learning. Vissa lärare använder olika typer av andra lärplattformar vilket kan ge en negativ bild av It’s Learning för studenterna. Det är heller inte alla studenter som känner till vilka funktioner som finns tillgängligt på It’s Learning, utan studenterna följer vad läraren använ- der. Detta kan leda till att studenterna kan tro att It’s Learning inte är en tillräckligt bra lärplattform.

Tittar vi på Rosenbergs kärnfunktioner som bör finnas för alla lärplattformar ser vi att It’s Learning innehåller nästan alla grundfunktioner som behövs för en lärplattform.

6.2 Metoddiskussion

Under arbetets gång använder vi oss av olika metoder för att få fram ett bra resultat. Vi ser att det kan finnas nackdelar med vårt val av kvalitativa intervju metod som genomförs. Först och främst då det kräver en större tidsåtgång men även vad gäller transkribering av de inspelade in- tervjuerna. Detta leder till att endast ett fåtal personer får möjlighet att bidra med sina åsikter.

När intervjuerna är gjorda och inspelade ska dessa transkriberas vilket innebär en omskriv- ning från ord till text. I detta förlopp riskeras att viktig information går förlorad eller att det som hörs tolkas fel.

Utifrån våra frågeställningar är en tanke att vi kanske kunde använt oss av en observation istället för enkät. Frågorna i enkäten kanske skulle formulerats tydligare för att göra svaren mer specifika. Respondenterna kan ha haft svårt att tolka frågorna på det sätt vi anser. Re- spondenterna har olika erfarenheter vilket kan har påverkat deras tolkning på ett annat sätt än det som var menat.

Enkäten handlade om studenternas upplevelser kring användning av It’s Learning. Ett pro- blem kan uppstå när respondenterna svarar på frågan: “Vad tycker du om It’s Learning som helhet? “ Och välja mellan ett till fem, ett är dåligt och fem är mycket bra. Svarat kan ha olika betydelse för respondenterna. Det samma gäller när respondenterna ska svara på frågan: “Hur skulle du bedöma It’s Learning jämfört med andra lärplattformar? “ Respondenterna ska välja mellan ett till fem, ett är enklare och fem är svårare.

En annan svårighet är att svårare respektive enklare också har olika betydelse för olika re- spondenter. Respondenterna kanske tänker på någon upplevelse de har upplevt vilket har varit svårt eller enkelt och sedan relaterar våra frågor till denna upplevelse.

Frågorna i enkäten ber respondenten att rangordna sex olika alternativ på en skala från 1 till 5 där 5 är bäst. Denna fråga visar sig vara lätt att missförstå då flera respondenter valde att endast svara på vilken som var viktigast för dem. Detta skulle kunnat undvikas med ännu större tydlighet. Ett annat alternativ skulle kunna vara att hålla sig till fyra svarsalternativ och fråga efter det som är viktigast. Ett betyg som 3 av 5 är lite svårt och bedöma vad gäller respondentens upplevelse. Det är varken ett bra eller dåligt resultat. Detta hade kunnat und- vikas genom att välja ett jämnt antal svarsalternativ.

Slutligen frågar vi om kön i enkäten men det här är inget som vi använder i resultatet. I början tänkte vi att vi skulle kunna analysera resultatet för att använda kön i analysen. Detta väljs dock bort på grund av vår tidsbegräsning.

7

Slutsats

Vår huvudsakliga undersökningsfråga är: “Uppfyller It’s Learning studenternas krav på använd- barhet och funktionalitet och kan resultatet i så fall härledas till beprövad teori inom området? “ Svaret på den här frågan är att It’s Learning uppfyller några av kriterierna för god använd- barhet – men inte alla. Genom att följa generella riktlinjer vid användbarhetskoncept av ett system så kommer systemet att bli mycket mer användbart. Enligt svaren från respondenterna följer inte It’s Learning Nielsens tio heuristiska riktlinjer. Den enda riktlinje som respondenter- na anser instämma är “ge återkoppling“ medan detta inte alls instämmer för “dokumentation och hjälpmedel“. It’s Learning behöver utvecklas utifrån studenternas, lärares och administra- törers behov. På så sätt tror vi att utbildningsbehovet för användarna hade minskat något.

Lärplattformen bör utöver detta vara anpassat för vana användare som dagligen använder sig av kortkommandon. Det bör också i denna typ av lärplattform finnas feedback och infor- mation som harmonierar med användarens behov utifrån förstaårsstudenters upplevelse av It’s Learning.

En av de förstaårsstudenterna skrev “Mycket finns, det är bara inte tydligt att det finns“. Studenterna vet inte att de funktioner de behöver och saknar i själva verket redan finns eller så vet de inte hur de används och hur man går vidare.

Slutsatsen med undersökningen är att It’s Learning till viss del överensstämmer med Nielsens användbarhetsheuristik men att det finns utrymme för förbättring. Lärplattformen behöver därför bearbetas mer för att den ska bli lättare att lära sig och använda även för de som är nya användare av systemet (t.ex. förstaårsstudenterna).

Referenser

[1] Uka.se. Universiteten och högskolorna – Universitetskanslersämbetet [Internet]. 2015 [cited 15 Mars 2015]. Available from:

http://www.uka.se/faktaomhogskolan/universitetenochhogskolorna. 4.782a298813a88dd0dad800012056.html

[2] Daneshgar F, van Toorn C, Chan E. E-Learning in Workplaces: Information & Communications Technology, 2008; ICICT 2008. ITI 6th International Conference on, vol, no, pp.65,70, 16-18 dec. 2008.

[3] Spetz M, Laserna J. Lyckas med lärplattformen. Malmö: Gleerups; 2007.

[4] Itslearningssweden. About itslearning [Internet]. 2015 [cited 25 Mars 2015]. Available from: http://www.itslearning.se/omoss

[5] Cho V, Cheng T, Lai W. The role of perceived user-interface design in continued usage intention of self-paced e-learning tools. Computers & Education. 2009;53(2):216-227.

[6] Svensson L, Åberg C. E-learning och arbetsplatslärande. Stockholm: Bilda; 2001. [7] Rosenberg M. E-learning. New York: McGraw-Hill; 2001.

[8] Lonn S, Teasley S. Saving time or innovating practice: Investigating perceptions and uses of Learning Management Systems. Computers & Education. 2009;53(3):686-694. [9] Nergell M, Schultz T. Förstudie på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

- IT-plattformar för distansutbildning: Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. 2004

[10] Nielsen J. Usability Engineering. Boston: Academic Press; 1993.

[11] Carlsson G, Jenderhag P. Learning Management Systems - Vilka användbarhetsfaktorer, funktioner och designförslag bör beaktas vid val av lärplattform? Högskolan i

Halmstad/Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik (IDE); 2008.

[12] Ask K. Utvärdering av It’s Learning: Malmö Högskola/Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA). 2011.