Learning Management System's Usability and Functionality. Experiences of It's Learning from a Student Perspective at Malmö University

Fakulteten för teknik och samhälle Datavetenskap

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Lärplattformens användbarhet och funktionalitet

Upplevelser och erfarenheter av It’s Learning ur ett studentperspektiv vid Malmö Högskola

Learning Management System’s Usability and Functionality Experiences of It’s Learning from a student perspective at Malmö University

Martina Cosic

Dina Musalam

Handledare: Fredrik Rutz Andrabedömare: Kristina von Hausswolff

Förord

Denna uppsats hade inte varit möjlig utan stöd från vänner och familj. Stort tack till vår vän, Michelle Tapper, som hjälpt oss med vägledning och stöd. Tack även till Martinas pojkvän och alla hennes vänner som läst alla våra ändringar.

Utan vår handledare Fredrik Rutz och hans goda vägledning hade vi inte kunnat slutföra uppsatsen.

Slutligen, tack till familj och vänner som stått ut med oss under denna process och erbju-dit sitt stöd och sin kärlek.

Sammanfattning

Lärplattformar har kommit att integrera informationsteknologi med det traditionella lärandet. Det ger ett flexibelt sätt att ta till sig kunskap för studenter, där de inte är lika beroende av tid, plats eller andra frågor som kan hindra deras lärande.

Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse om It’s Learnings funktioner och dess utvecklingsprocess. Vidare undersöks om Malmö Högskolas användande och utformning av It’s Learning möter studenternas krav på användbarhet och funktionalitet och om resultatet i så fall kan härledas till beprövad teori inom området. En av undersökningarna fokuserar på första- och tredjeårsstudenters erfarenheter vad gäller användning av It’s Learning.

För att besvara syftet används två olika metoder. Kvalitativa intervjuer används för att få all den information som behövs om It’s Learning som lärplattform och kvantitativ enkätun-dersökning har används för att studera användbarhet och funktionalitet hos Malmö Högskolas lärplattform. Den kvantitativa undersökningen baseras på Jacob Nielsens användbarhetsheu-ristisk och Marc J. Rosenbergs centrala funktioner utifrån i vilken omfattning It’s Learning följer dessa.

Resultatet som framkom från vår enkätundersökning visar att det finns skillnader mellan de båda studentgruppernas upplevelser av hur It’s Learning uppfyller deras krav på användbar-het. En av de största skillnaderna som framkom var att förstaårsstudenterna upplever It’s Learning både mer svår att hantera och förstå i förhållande till tredjeårsstudenterna. Båda studentgrupperna upplever att It’s Learning följer de flesta riktlinjer utifrån Nielsens använd-barhetsheuristik. Våra genomförda intervjuer visar vidare att It’s Learning följer vissa riktlinjer utifrån Rosenbergs kärnfunktioner för en lärplattform.

Abstract

Learning platforms have emerged to integrate information technology with the traditional le-arning. This provides a flexible way of learning for students who would not be dependent on time, place or other issues that would prevent their learning.

The purpose of this thesis is to gain knowledge about It’s Learning and its developing process. And to investigate if Malmö University’s learning platform, It’s Learning, meets students’ de-mands on usability and functionality and that could result in a case derived to a proven theory in the field. The investigation focuses on the first and third year students’ experiences in the use of It’s Learning.

To answer the purpose, two methods are used. An interview is used as a qualitative met-hod to get all needed information about It’s Learning. Further, a questionnaire is used as a quantitative method to study the usability and functionality of Malmö University’s learning platform. This investigation is based on theoretical perspective Jacob Nielsen’s usability heu-ristic and Marc. J Rosenberg’s core functions and how much It’s Learning followed them.

The results that were conducted from the survey and the interviews shows that there is a difference between the two student groups and their experiences also whether It’s Learning meets their demands for usability. One of the biggest differences is that first year students ex-perience It’s Learning as more difficult to manage and understand in comparison to third years students. However, both case groups showed that It’s Learning followed to a certain degree, Nielsen’s usability heuristic. However, the results that are conducted from the interviews shows that It’s Learning follows most of Rosenberg’s core functions of a learning management system.

Keywords: Learning Management System, Usability, It’s Learning, E-learning, Usability Heu-ristic

Innehåll

2 E-learning, användbarhet och kärnfunktioner 5 2.1 Definition av begreppet e-learning . . . 5

2.2 Lärplattform . . . 5

2.3 Marc J. Rosenbergs 11 kärnfunktioner för en lärplattform . . . 6

2.4 Definition av begreppet användbarhet . . . 8

2.5 Varför är användbarhet viktigt? . . . 8

2.6 Nielsens användbarhetsheuristik . . . 9 3 Metod 11 3.1 Metodval . . . 11 3.2 Kvalitativ metod . . . 11 3.2.1 Litteraturundersökning . . . 11 3.2.2 Kvalitativa intervjuer . . . 12 3.2.3 Intervjupersoner . . . 12 3.3 Kvantitativ metod . . . 13 3.3.1 Enkät . . . 13 3.3.2 Val av respondenter . . . 14

3.3.3 Urval till enkäten . . . 14

3.3.4 Bortfall . . . 15

3.4 Källkritik . . . 15

3.5 Databearbetning . . . 16

3.6 Validitet och reliabilitet . . . 16

4 Resultat 17 4.1 Intervjuerna . . . 17

4.1.1 Sammanställning av intervjun med systemförvaltare vid Malmö Högskola 17 4.1.2 Sammanställning av intervjun med anställda på It’s Learning . . . 18

4.2 Enkätundersökningen . . . 19

4.2.1 Demografisk information . . . 19

4.2.2 It’s Learning . . . 20

4.2.3 Respondenternas användning av andra lärplattformar och deras bedöm-ning av It’s Learbedöm-ning jämfört med tidigare användbedöm-ning av andra lärplatt-formar . . . 22

4.2.4 Hur Malmö Högskolas val av lärplattform påverkar respondenterna . . . 24

4.2.5 Funktionerna som används mest av respondenterna . . . 24

5 Analys 27 5.1 Hur fungerar It’s Learning på Malmö Högskola och vilka användningsområden

finns i lärplattformen? . . . 27 5.2 Följer It’s Learning de grundfunktioner som finns för utveckling av en

lärplatt-form? . . . 27 5.3 Hur upplever studenter It’s Learning som helhet? . . . 27 5.4 Hur upplever studenter It’s Learnings användbarhet? . . . 27 5.5 Hur upplever studenterna It’s Learning jämfört med andra lärplattformar? . . . 28 5.6 På vilket sätt påverkas och underlättas studenternas studier av Malmö Högskola

val av lärplattform? . . . 28 5.7 Vilka funktionalitet hos It’s Learning använder studenterna vid Malmö Högskola? 29 5.8 Skiljer sig upplevelserna åt mellan förstaårsstudenter och de med tre års

använd-ning av It’s Learanvänd-ning? . . . 29

6 Diskussion 31

6.1 Resultatdiskussion . . . 31 6.2 Metoddiskussion . . . 32

7 Slutsats 34

Referenser

Bilaga 1 Intervjufrågor till Malmö Högskolans systemförvaltare

Bilaga 2 Intervjufrågor till It’s Learnings anställda

Bilaga 3 It’s Learnings utvecklingsprocess, designval och framtida föränd-ringar

1

Inledning

I följande avsnitt redogörs för det ämne som undersöks för att på så sätt introducera läsaren till uppsatsen. Därefter behandlas syfte, bakgrund, tidigare forskning, problemområde, fråge-ställningar och avgränsningar.

Enligt Universitetskanslersämbetet [1] finns det omkring 50 högskolor och universitet i Sverige. De flesta högskolor och universitet utnyttjar någon lärplattform som ett medel för kunskaps-förvärv och kunskapsdelande [2].

Enligt Spetz [3] har lärplattformar underlättat både studenters och lärares arbete samt även inneburit ett nytt sätt att kommunicera och hämta information och material från. Vidare be-skriver Spetz att lärplattformen även har inneburit en mer flexibel, effektiv och enklare metod för studenter och lärare att för en specifik kurs kommunicera säkert med varandra.

Inom de högre traditionella utbildningarna har lärplattformar blivit allt mer viktiga för att kunna hantera undervisningsprocesser och lärande [2]. En lärplattform är en investering för högskolans framtid och därför måste utformningen och anskaffningen vara noga genomtänkt. Det är även viktigt att tänka på användbarhet vid utveckling av en lärplattform [3].

Vår undersökning sker på Malmö Högskola där studenter idag använder sig av It’s Learning för samtliga kurser och utbildningar. Enligt It’s Learnings Sweden [4] började lärplattformen som ett datatekniskt projekt vid högskolan i Bergen 1998. En grupp studenter funderade över varför digitala verktyg och Internet inte var en del av undervisningen. Målet var att skapa en webbaserad lärplattform där lärare kunde dela resurser och dokument medan studenter kunde fylla i uppgifter. Bolaget grundades år 1999 och används idag bland annat av Malmö Högskola.

För att studenter ska kunna utnyttja lärplattformen fullt ut ställs höga krav på dess använd-barhet. Studenten behöver uppfatta systemet som användbart och lättanvänt för att kunna ta till sig kursmaterial i lärplattformen [4]. Anledningen till varför studenterna använder sig av systemet är inte enbart i syfte att det ska användas som ett hjälpmedel, utan det handlar lika mycket om att skapa motivation och intresse hos studenterna [5].

1.1 Syfte

Syftet med examensarbetet är att bidra till mer kunskap om It’s Learning som lärplattform samt vilka fuktioner It’s Learning erbjuder och hur deras utvecklingsprocess fungerar. Syftet är även att undersöka hur It’s Learning fungerar på Malmö Högskola och om användande samt utformning av It’s Learning möter studenternas krav på användbarhet och funktionalitet.

Som student är det viktigt att kunna utnyttja en lärplattform utan att behöva investera tid för att leta efter information. Om lärplattformen är enkel att använda kan studenten istället fokusera på att utföra sina uppgifter och planera sitt lärande, vilket leder till att studenten blir motiverad till att använda lärplattformen mer. Är lärplattformen svår att hantera kan studenten istället uppleva motgång vilket resulterar i minskad motivation.

1.2 Bakgrund

Enligt Svensson och Åberg [6] har e-learning aldrig varit lika populärt som det är i dagsläget och räknas som en av de snabbast växande utbildningsmetoderna i Sverige. Anledningen till att e-learning stadigt växer är dels dess allt mer avancerade tjänster och dels människans ökade användning av Internet. Rosenberg [7] nämner att begreppet e-learning utvecklades ursprung-ligen i USA under 1960-talet. Det var dock inte förrän mot slutet av 1900-talet, i bland annat Sverige, som utbildningsmetoden började komma till bruk. Svensson och Åberg [6] tycker att även om e-learning blir allt vanligare så används fortfarande oftast det engelska begreppet i Sverige. Det har gjorts flera försök att översätta begreppet e-learning på svenska. Några ex-empel på svenska översättningar är elektroniskt lärande, interaktivt lärande och datorbaserat lärande. Spetz [3] beskriver att begrepp som lärplattform, utbildningsplattform, virtuell lärmil-jö och kunskapsnät idag är begrepp som används mer än de översättningar som tidigare har nämnts.

Lärplattform, engelsk benämning är Learning Management System och förkortas med LMS, är ett begrepp som finns inom e-learning [8]. Enligt Spetz [3] finns många olika digitala lär-plattformar och idag är alla internetbaserade. Lärlär-plattformar var till en början ett hemsnickrat system men har under 15 års tid gått igenom flera generationer samt förändrats både inne-hållsmässigt och funktionsmässigt. Spetz menar vidare att lärplattformen har blivit som ett klassrum på nätet för studenter och lärare som inte har möjlighet att träffas ansikte mot ansik-te. It’s Learning är en av dessa tillsammans med First Class, Moodle, PING PONG, Blackboard och Fronter [9]. Lärplattform är alltså ett obegränsat arbets- och samarbetsverktyg som kan användas både i och utanför undervisning. Det har medfört att lärplattformar mer och mer används som komplement till traditionell undervisning för att exempelvis publicera, sprida och dela kursmaterial, lämna in kursuppgifter samt kommunicera med lärare och kursdeltagare. En lärplattform fungerar som ett hjälpmedel för lärarna och bidrar till ett mer givande, smidigare och roligare arbete. I fortsättningen av det här arbetet kommer begreppet lärplattform att användas.

1.3 Tidigare forskning

Rosenberg [7] har i tidigare forskning presenterar ett antal kärnfunktioner som en lärplattform bör ha (se 2.3). Medan Nielsen [10] presenterar olika användbarhetsfaktorer som ett system ska följa för att det ska vara så användbart som möjligt (se 2.6).

Ett annat arbete som genomförts på området är Carlsson och Jenderhags [11] examensar-bete vid Högskolan i Halmstad. Syftet med detta arexamensar-bete var att kartlägga hur en lärplattform bör vara utformad vad gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform. Deras studie genomfördes på Högskolan i Halmstad och visar att det design-mässigt är lämpligt att följa vedertagna riktlinjer vad gäller design av en lärplattform och dess funktioner.

En ytterligare undersökning som genomförts på området är Asks rapport [12] vilket pre-senterar resultatet från en utvärdering av Malmö Högskolas digitala lärplattform, It’s Lear-ning. Rapporten genomfördes i form av en enkätundersökning hösten 2010, på uppdrag av IT-Beredningsgruppen. Utvärderingens syfte var att undersöka om och hur It’s Learning

mot-svarar Malmö Högskolas behov av en digital lärplattform. Resultatet av utvärderingen gav en övergripande bild av respondenterna, vilka generellt sett var relativt nöjda med It’s Learning.

1.4 Problemområde

Idag finns det ett stort antal lärplattformar att välja på marknaden och enligt Nielsen [10] bör ett system vara väldesignad, funktionell och användbar. En lärplattform har olika intressenter varav studenter är en. För att studenterna ska kunna lära sig att använda en lärplattform måste det vara lätt att komma igång och att lära sig. Nielsen skriver vidare att ett system ska vara enkelt och effektivt att arbeta med och användaren ska tycka om att arbeta i det.

I vår undersökning ligger fokus på It’s Learnings bakgrund och huruvida It’s Learning följer Rosenbergs kärnfunktioner. Vår undersökning tittar även på användningen av en lärplattform ur studenters perspektiv inom vissa utbildningsprogram. Anledningen till valet av studenter är att jämföra hur upplevelserna skiljer sig åt mellan nya studenter och de med tre års användning av It’s Learning. Vidare undersöks det i uppsatsen vilka funktioner som är de mest använda av studenterna och vilka riktlinjer från Nielsens användbarhetsheuristik som studenterna upplever att It’s Learning uppfyller.

1.5 Frågeställningar

Den huvudsakliga undersökningsfrågan lyder:

• Uppfyller It’s Learning studenternas krav på användbarhet och funktionalitet och kan resultatet i så fall härledas till beprövad teori inom området?

För att svara på ovanstående fråga måste vi bryta ner den i ett par underfrågor:

• Hur fungerar It’s Learning på Malmö Högskola och vilka användningsområden finns i lärplattformen?

• Följer It’s Learning de grundfunktioner som finns för utveckling av en lärplattform?

• Hur upplever studenter It’s Learning som helhet?

• Hur upplever studenter It’s Learnings användbarhet?

• Hur upplever studenter It’s Learning jämfört med andra lärplattformar?

• På vilket sätt påverkas och underlättas studenters studier av Malmö Högskolas val av lärplattform?

• Vilka funktionalitet hos It’s Learning använder studenterna vid Malmö Högskola? • Skiljer sig upplevelserna åt mellan första- och tredjeårsstudenter vad gäller användning

och upplevelse av It’s Learning?

Vi kommer senare i uppsatsen besvara alla frågeställningar och sammanställa resultatet i sam-ma ordning, vilket förhoppningsvis kommer att hjälpa läsare att förstå arbete på ett bättre sätt.

1.6 Avgränsningar

Undersökningen tar endast upp aspekterna om hur studenter vid Malmö Högskola upplever It’s Learnings användbarhet och funktionalitet. Vi anser att dessa aspekter är viktiga att tänka på vid utveckling av en lärplattform. För att få en övergripande bild av området har uppsatsen inte behandlat lärplattformarnas tekniska uppbyggnad eftersom vi tycker att det är irrelevant. En ytterligare avgränsning är att undersökningen endast tittar på hur studenter upplever lärplattformen It’s Learning vid Malmö Högskola, som omfattar en stor del av deras studietid.

2

E-learning, användbarhet och kärnfunktioner

I det här avsnittet definieras ett antal väl valda nyckelbegrepp. En förståelse för dessa anses nödvändigt för att läsaren ska kunna följa och förstå innehållet såväl som det resonemang vilket förs genomgående i undersökningen.

2.1 Definition av begreppet e-learning

Eftersom begreppet e-learning används på olika sätt av skilda användare, finns det inga eta-blerade och allmänt accepterande definitioner av begreppet [6]. Förkortningen e-learning står för Electronic Learning, ett begrepp som blivit allt mer populärt i samhället på grund av dess många fördelar.

E-learning är en form av distanslärande [7] och definieras enligt Svensson och Åberg [6, sid.21] som ett:

“samlingsbegrepp för webbaserat lärande som sker interaktivt.“

Med interaktivitet menar Svensson och Åberg [6] att användaren kan påverka den information som samlas och visas på en webbplats.

En annan definition av e-learning ges av Rosenberg [7, sid.28] som säger att: “E-learning refers to the use of Internet tecknologies to deliver a broad array of solutions that enhance knowledge and performance.“ Det finns tre kriterier som utbildningar bör uppfylla för att få kallas e-learning [7]:

• Det elektroniska lärandet måste vara nätverksanslutet, så att det finns möjlighet att lagra, uppdatera, hämta och distribuera instruktioner och information.

• Den ska vara tillgänglig för användarna via internet teknologin t.ex. TCP/IP och webb-läsare.

• Den ska ha en bred syn på utbildning samt innehålla mer än de traditionella studiefor-merna, vilket förbättrar utförandet eller prestationen.

Fördelar med e-learning, enligt Svennson och Åberg [6], är att det är tidsbesparande och att kostnaderna för kursmaterial är mindre. E-learning ska vara användbart, tillgängligt och det ska alltid finnas möjlighet till dialog med de andra kursledarna och deltagarna. Förutom att e-learning är kostnadseffektivt, är en av de största fördelarna att utbildningen dokumenteras automatiskt [7].

2.2 Lärplattform

Enligt Spetz [3] är lärplattformen ett obegränsat och webbaserat digitalt arbetsverktyg med tre grundläggande funktioner:

• Kommunikation • Information

• Administrativt stöd

Spetz skriver vidare att lärplattformar gör att lärarens och studentens arbete blir enklare och roligare. Studenten får även en mycket bättre strukturerad lärmiljö, vilket underlättar dess lärande. I en lärplattform finns det möjlighet att kunna skapa utbildningsmaterial, göra utvär-deringar, diagnoser och enkäter.

En annan definition av begreppet lärplattform beskrivs av Rosenberg [7] som menar att en lärplattform använder sig av webbaserad teknik för att hantera interaktion mellan använda-re och använda-resurser för lärande. Dessutom är en lärplattform väsentlig för att skapa en miljö där människor kan planera, öppna, starta och hantera e-learning på egen hand.

2.3 Marc J. Rosenbergs 11 kärnfunktioner för en lärplattform

Det finns ett flertal olika typer av funktioner och interaktioner som en lärplattform hante-rar. För att få en detaljerad bild, har Rosenberg [7] sammanställt samt presenterat de elva kärnfunktioner som en lärplattform bör ha:

1. En gemensam webbaserad kurskatalog.

I denna kurskatalog ska användare kunna söka efter kurser och dess tillhörande infor-mation såsom t.ex. kursens format, längd, innehåll, målgrupp, förutsättningar och plats. Fördelen med att ha en kurskatalog online utöver att ha allt samlat på ett ställe är att redundans upptäcks lättare, administrationsarbetet blir enklare och att användningen lättare kan övervakas.

2. Ett gemensamt webbaserat registreringssystem.

Systemet kan användas för att utföra olika typer av registrering och ta fram register av olika slag. Exempelvis ska användare kunna registrera, avanmäla eller förändra registre-ringsuppgifter och ta fram klasslistor och dokument med sammanställning över tidigare studier.

3. Ett kunskapsbedömningsverktyg.

Systemet kan innehålla diagnostiska verktyg som inkluderar ett test, vilket ger använ-darna möjligheten att testa sin kunskap vid en given inlärning. I systemet kan det även finnas en kompetensmodell som studenter kan använda sig av för att, under tillsyn av lärare, jämföra sin kunskap mot under tillsyn av lärare. Sedan kan läraren med hjälp av resultatet ta fram en specifik studieplan för att hjälpa studenten att klara sina studier.

4. Förmågan att initiera och spåra e-learning.

Systemet hjälper användarna att installera och konfigurera rätt programvara som be-hövs för e-learning så att användarna enbart ska kunna koncentrera sig på lärandet och inget annat. Systemet ska även kunna spåra och övervaka läroprocessen.

5. Lärobedömning.

Systemet kan ha ett utvärderingsverktyg som bedömer den kompetens- eller kunskapsni-vå som uppnås av användarna baserad på inlärningen. Systemet kan sedan ge feedback till användaren samt utföra förändringar på den ursprungliga studieplanen baserad på feedbacken.

6. Hantering av läromaterial.

Systemet ska klara av att hantera och bevara läromaterial som användare kan ladda ned innan lärandet påbörjas. Med noggrann uppsikt kan det säkerställas att materialet är aktuellt och tillgängligt för både nuvarande och tidigare användare.

7. Integration av kunskapshanteringsresurser.

Systemet kan hjälpa användare att hitta specifika kunskapshanteringsresurser (Know-ledge Management Resources) utifrån specificerade behov. Det här innebär att systemet kan sprida både information och instruktioner till användaren. Exempelvis kan det hand-la om att göra det möjligt för en användare att bestälhand-la kurslitteratur genom systemet och få det hemskickat.

8. Organisatorisk förberedande information.

Systemet kan fungera som en kompetensdatabas där information om specifik kompetens samlas. Ledningen kan med hjälp av det här få upplysning om var den unika kompeten-sen finns. Detta hjälper dem sedan att avgöra vilken ytterligare utbildning eller insats som behövs för att säkerställa att denna specifika kompetens bevaras och positioneras på lämpligaste sätt.

9. Anpassad rapportering.

Det är viktigt att systemet kan användas för att få fram både standardiserade och spe-cifika webbaserade rapporter relaterade till e-learning för att ledningen ska få ut de mest informativa data som lagras i systemet.

10. Stödja kunskap och samverkan.

Det är väsentligt att systemet ska ha möjlighet att bygga, underhålla och förvalta kun-skapsgrupper, allt från medlemsprofilsidor till diskussionsforum och chatt för att skapa gynnsammare förutsättningar för samarbete.

11. Systemintegration.

Lärplattformen måste kunna integreras med verksamhetens andra system såsom exem-pelvis ERP-, HR-system, egenutvecklade system etc. Det måste även vara kompatibelt med andra produktiva programvaror inom organisationen.

2.4 Definition av begreppet användbarhet

Nielsen [10] menar att begreppet användbarhet (kallat usability på engelska) inte går att defi-niera som en enskild del i ett gränssnitt utan ska ses som en del i en större enhet. Begreppet dök upp i slutet av 80-talet och består i huvudsak av fem kvalitativa komponenter:

1. Inlärningskapacitet – Det ska vara enkelt att lära sig att använda ett system.

2. Effektivitet – Efter inlärningsperioden så ska systemet vara effektivt så att användaren kan utföra uppgifter så enkelt och snabbt som möjligt.

3. Minneshantering – Även om användaren inte använder systemet regelbundet ska det vara enkelt att komma ihåg hur systemet fungerar.

4. Felhantering – Ett system ska kunna användas på en sådan sätt att användaren gör så få fel som möjligt. Fel kan få katastrofala följder. Sådana som exempelvis kan förstöra en användares arbete, ska överhuvudtaget inte få förekomma.

5. Tillfredsställelse – Ett system ska vara tilltalande för användaren attanvända. Använ-daren ska uppleva systemet som behaglig och enkelt att använda.

Ett annat sätt att definiera användbarhet är enligt Tullis och Albert [13, sid.4] som ser an-vändbarhet utifrån ISO- standardens (ISO 9241-11) definition på följande sätt:

“Usability is the extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use.“

I vår undersökning väljer vi att studera användbarheten utifrån Nielsens definition då den tilltalar oss mest. En annan anledning till vårt val är att vi i uppsatsen även använt oss av Nielsens användbarhetsheuristik.

2.5 Varför är användbarhet viktigt?

Enligt Nielsen [10] har begreppet användbarhet blivit allt mer viktigt vid utvecklandet av ett system. Förr användes datorer enbart av ett fåtal människor som mestadels utförde väldigt specifika uppgifter. Då var det rimligt att kräva en hög grad av inlärning och expertis från användarna. Idag används datorer i mycket större utsträckning av många människor och även av människor som inte vet så mycket om datorer. Det är därför viktigt att lägga resurser på att göra livet enklare för användarna.

Nielsen [14] nämner även att användbarhet på nätet är en nödvändig förutsättning för att systemet ska överleva. Om användaren ska kunna utföra ett bra arbete på nätet och få en god

arbetsmiljö krävs också hög användbarhet. Utan hög användbarhet försvåras även möjligheter-na att uppnå specifika mål. Nielsen nämner också att otydlighet, svårigheter och lässvårigheter är några anledningar till varför människor lämnar exempelvis en webbplats. Han menar vidare att det sällan finns människor som spenderar mycket tid åt att försöka lista ut ett gränssnitt.

2.6 Nielsens användbarhetsheuristik

För att uppnå god användbarhet har Nielsen [10] utvecklat tio riktlinjer, så kallade heuristika. Kriterierna som följer är förhärskande inom människa–datorinteraktion (MDI) för design och utvärdering av användargränssnitt. MDI handlar om att utforma datorsystem vilket ger stöd åt användare så att de kan utföra sina uppgifter säkert och effektivt. Det finns många olika metoder att mäta användbarhet. Nielsen skriver vidare att den heuristiska utvärderingen är ett snabbt och enkelt sätt att finna alla användbarhetsproblem i ett användargränssnitt. Vidare förklarar Nielsen att om ett problem påvisas i den heuristiska utvärderingen kan vi påstå att problemet är viktigt och bör ses över. Anledningen till vårt val av Nielsens tio heuristiker är att de används för att identifiera användbarhetsproblem hos IT-system. De tio heuristikerna nedan är en klassiker som fortfarande är aktuell [10]:

1. Enkel och naturlig dialog.

För att underlätta för användaren bör ett användargränssnitt vara så enkelt som möjligt vilket innebär att dialogen inte bör innehålla irrelevant eller sällan använd information. Sällan eller irrelevant information i dialogen tävlar med den relevanta information och på så sätt minskar dess relativa synlighet. All informationen ska presenteras i naturlig och logisk ordning.

2. Tala slutanvändarens språk.

Användargränssnittet ska i största möjliga mån vara på ett språk som användaren förstår. Exempelvis bör all text utformas i ord, fraser och begrepp som är bekanta för användarna istället för systemorienterade termer.

3. Minimera användarens minnesbelastning.

Objekt, alternativ och funktioner ska vara synliga.Användaren ska inte behöva komma ihåg information från en del av systemet till en annan. Relevanta funktioner ska vara synliga eller lättåtkomliga.

4. Var konsekvent.

Användaren ska inte behöva fundera på om olika ord, handlingar eller situationer betyder samma sak. Systemet bör ha konsekventa namn på termer och begrepp som stödjer det mänskliga igenkännandet.

5. Ge återkoppling (feedback).

Systemet ska inom rimlig tid informera användaren om vad som sker i systemet. Åter-koppling bör ges både när systemet utfört ett kommando korrekt och när det misslyckats.

6. Ha tydliga vägar tillbaka.

Systemet behövs alltid en klart markerad “nödutgång“ från dialoger och andra kom-ponenter för att kunna hitta tillbaka. Det är även viktigt att användaren kan ångra sig i systemet. På så sätt vågar användaren utforska systemet i större utsträckning.

7. Stöd genvägar.

Ett system bör vara uppbyggt så att både nya och mer erfarna användare kan utföra sina uppgifter på ett effektivt och snabbt sätt. Kortkommandon är ett sätt som snabbar upp för erfarna användare.

8. Ge bra felmeddelanden.

Systemet ska ge tydliga och förståeliga felmeddelanden. Felmeddelandet ska vara väl-formulerat på ett enkelt språk samt föreslå en lösning för att hjälpa användaren.

9. Förhindra fel.

Genom att utforma system som förhindrar att fel uppstår känner sig användaren säk-rare vid användning av detsamma.

10. Ge bra hjälp och dokumentation.

Även om de flesta användare inte läser manualer eller hjälpdialoger bör den som är intres-serad kunna läsa och förstå dessa snabbt och effektivt. All hjälp och dokumentation ska vara fokuserade på användarnas uppgifter, lätt att söka i och lista konkreta arbetssteg.

3

Metod

I följande avsnitt diskutera vi metodval och tar upp urval, bortfall, källkritik, databearbetning, validitet och reliabilitet vilket kan påverka resultatet i denna undersökningen.

Blomkvist och Hallin [15, sid.56] skriver att:

“Metod är den väg som man följer för att undersöka det man vill undersöka, det vill säga det tillvägagångssätt som man väljer för att studera det fenomen man är intresserad av.“

3.1 Metodval

Både kvantitativt och kvalitativt förhållningssätt väljs för att kunna svara på våra frågeställ-ningar om It’s Learning uppfyller studenternas krav på användbarhet och funktionalitet.

Dessa metoder motiveras utifrån den valda problemformuleringen. För att studera studenternas upplevelser av It’s Learning behövs kunskap om vilka funktioner som studenterna använder. I detta fall behövs mer kunskap om vilka möjligheter och funktioner som finns på It’s Learning innan vi studerar studenternas upplevelse.

Enligt Esaiasson [16] finns det två olika former av frågeundersökningar; enkätundersökning-ar och intervjuundersökningenkätundersökning-ar. Enkätundersökningenkätundersökning-arna bygger på en skriftlig kommunikation medan intervjuundersökningarna bygger på verbal kommunikation. Esaiasson diskuterar även för- och nackdelar med dessa former av insamlingsmetoder av data och rekommenderar att man tar hänsyn till sju faktorer. Dessa sju faktorer är kostnader, antal svarspersoner, antal frå-gor, svarsfrekvens, kontroll av svarssituation, komplexitet i frågor och svar samt intervjueffekt. Efter övervägande av dessa faktorer väljs både intervju och enkät som metod.

3.2 Kvalitativ metod

Enligt Holme och Solvang [17] är syftet med kvalitativa metoder att förstå en viss företeelse. Med det menar författarna att man ska försöka skapa en djupare och mer fullständig upp-fattning av den företeelse man studerar. Det finns ett antal olika metoder att använda när man samlar in kvalitativa data [18]. Som exempel på kvalitativa metoder nämnas datainsam-lingsmetoder som kvalitativa intervjuer, dokumentundersökning, litteraturundersökning och observationer.

3.2.1 Litteraturundersökning

En kort litteraturundersökning görs för att få djupare kunskaper inom det valde ämnet. Det-ta hjälper oss att välja vilka metoder som passar bäst för vårt arbete och hur frågorna i vår enkät ska ställas samt hur resultatet ska sammanställas. Dessutom använder vi litteraturun-dersökningen som stöd och hjälpmedel för vårt arbete för att besvara syftet på unlitteraturun-dersökningen.

En litteraturundersökning innebär att tidigare forskning och teorier inom ämnet som under-söks bearbetas [18]. Det som underunder-söks kan vara till exempel vetenskapliga artiklar och böcker

vilket vår litteraturundersökning grundar sig på. Insamlingen av vetenskapliga artiklarna har skett via de digitala databaser som Malmö Högskola tillhandahåller. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för vårt arbete har bland annat sökts upp på databasen IEEE, ERIC och ACM Digital Library. Den valde litteraturen, samt de sökord som har använts i sökpro-cessen, behandlar områden såsom riktlinjer för användbarhet, kärnfunktioner, e-learning och lärplattformar.

3.2.2 Kvalitativa intervjuer

Enligt Holme och Solvang [17] är en kvalitativ ansats att föredra i de fall då forskningsfrågan är utredande och ämnad till att gå på djupet. För att uppnå syftet på vår undersökning och få en bredare översikt över den kvalitativa empiriska studien samt för att få en djupare förståelse för bakgrunden till valet av It’s Learning intervjuas systemförvaltaren för Malmö Högskola. Efter detta intervjuas It’s Learnings anställda för att få en bredare förståelse kring kärnfunk-tionalitet, bakgrund och utvecklingsprocess.

Den kvalitativa undersökningen väljs för att det är en användbar och effektiv metod. Den hjälper oss att få uttömmande svar och även få veta tankarna bakom bakgrunden, valet och utvecklingen. Enligt Denscombe [19] kan en intervju vara strukturerad, semistrukturerad eller ostrukturerad. Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en färdig lista med frågor som intervjupersonerna besvarar ansikte mot ansikte. Dock låter man intervjupersonerna utveckla sina idéer och tankar mer utförligt. Denna typ av intervju används i undersökningen och det innebär att intervjuerna genomförs med öppna frågor för att påverka intervjupersonerna och resultat så lite som möjligt. Intervjupersonerna blev mer trovärdiga om intervjuerna anpassas efter deras egen situation. Intervjuerna genomförs på deras egna kontor. Vidare finns det myc-ket att tänka på när intervju väljs som en metod, såsom när den ska genomföras, om den ska spelas in, om alla detaljer ska bestämmas innan intervjun genomförs och vilken typ av struktur frågorna ska ha [18]. Vi väljer att vara två vid våra intervjuer för att komplettera varandra om någon glömmer att fråga något viktigt.

3.2.3 Intervjupersoner

En av våra intervjupersoner är systemförvaltare Björn Lundgren(i fortsättningen kallad BL) på Malmö Högskola. BL har varit Malmö Högskolans systemförvaltare sedan 2012. BL har bland annat hand om uppföljning, rättigheter, behörighet och information av systemet. Ge-nom att intervjua BL fick vi en bakgrund och djupare förståelse för Malmö Högskolas val och anskaffning av It’s Learning. Totalt består intervjun av 6 frågor (se bilaga 1). Intervjun med BL spelas in för att det skulle vara möjligt att gå tillbaka och lyssna i efterhand. På detta sätt ökar pålitligheten i undersökningen och resultatet blir inte beroende av våra minnen. Intervjun transkriberas även (se 4.1.1) för att göra intervjun enklare att analysera.

Intervjuer genomförs även med några av It’s Learnings anställda. I ett första skede intervjuar vi Key Account Manager Jessica Bylund. Härefter intervjuar vi marknadschefen Kristina Lidén och utbildningskonsulten Kim Blomqvist. Under dessa två intervjuer besvaras våra funderingar kring bakgrund och kärnfunktionalitet för It’s Learning. Totalt består intervjun av 6 frågor (se bilaga 2). Frågor gällande utvecklingsprocess, designval och framtida förändringar kunde inte

besvaras under dessa två intervjuer utan skickas istället till John-Arthur Berg, Chief Product Officer på It’s Learning (se bilaga 3).

3.3 Kvantitativ metod

Kvantitativa metoder bygger ytterst på tolkningar av en lång rad aspekter på det som under-sökningen avser att mäta [20]. Vi behöver därför få ut mätbar data från de delar vi undersöker för att sedan tolka desamma. Enligt Jacobsen och Sandin [18] är enkätundersökning den van-ligaste metoden att samla in kvantitativ data på. Det går även att samla in kvantitativ data genom observationer och dokumentundersökningar.

3.3.1 Enkät

Enligt Holme och Solvang [17] kan den kvantitativa undersökningen vidare bidra till att ett starkare band skapas mellan forskaren och respondenterna. För att besvara syftet på arbetet och undersöka studenternas upplevelser av It’s Learning väljs en kvantitativ metod. Här an-vänds enkätundersökning för att presentera studenternas upplevelser av It’s Learning.

För att kunna samla in information från ett stort urval respondenter använder vi oss av webben-käter för vår kvantitativa undersökning. Enkätundersökning är en lämplig metod att genomföra undersökningen på eftersom vi är ute efter studenternas upplevelser av It’s Learning. Frågorna i enkäten är utformad utifrån den utvalda teorin som vi undersöker.

Enkäten skickas ut med hjälp av gratisprogrammet Google forms. Detta för att underlätta och snabbare nå ut till en stor grupp studenter. Enkäten utförs under tre veckors tid och skic-kas till studenter från våra egna mailadresser.

Totalt består enkäten av 18 frågor kring studenternas upplevelse av It’s Learnings använd-barhet och struktur (se bilaga 4). Utöver det här handlar frågorna även om It’s Learnings utseende och funktionalitet samt studenternas tidigare datorvana. Frågorna är obligatoriska att besvara för att undvika bortfall för enskilda frågor.

För de flesta frågorna finns det utrymme för respondenterna att skriva ner sina synpunkter och kommentarer. Frågorna på enkäten är en blandning av fritext och alternativfrågor. Fritextfrå-gorna ger respondenterna utrymme att skriva ner sina åsikter utan att behöva välja mellan olika alternativ. Med alternativfrågor ger vi respondenterna möjligheten att välja mellan ett eller flera svarsalternativ.

Respondenterna väljer sedan sitt svar på en femgradig skala med svarsintervall från “instäm-mer helt“ till “instäm“instäm-mer inte alls“. Respondenternas svar översattes sedan till siffror där 5 är “instämmer helt“ och 1 “instämmer inte alls“. Detta för att underlätta och presentera vår data på ett överskådligt sätt.

Enkäten delas in i sex olika delar:

• Första delen handlar om demografisk information om studenterna.

• Andra delen handlar om respondenternas upplevelser av It’s Learningsom helhet och deras upplevelser om It’s Learnings användbarhet.

• Tredje delen ger respondenterna möjlighet att jämföra It’s Learning med andra lärplatt-formar som de eventuellt använt tidigare.

• Fjärde delen ger respondenterna möjlighet att beskriva på vilket sätt Malmö Högskolas val av lärplattform påverkar dem.

• Femte och sista delen handlar om vilka funktioner som använts mest på It’s Learning.

• Sjätte delen ger respondenterna möjlighet att beskriva om de saknar någon funktionalitet på It’s Learning.

Anledningen till ovan indelning är för att kunna presentera och analysera resultatet på ett tydligt och överskådligt sätt. Vår förhoppning är att det även hjälper läsaren att enklare förstå resultatet av undersökningen.

3.3.2 Val av respondenter

Respondenterna i det här examensarbetet är endast studenter eftersom en lärplattform har en stor betydelse för deras studier. Studenterna i undersökningen har datavetenskap som hu-vudområde och studerar informationsarkitekt, systemutveckling och spelutveckling på Malmö Högskola. Dessa utbildningsprogram väljs ut då dess studenter med stor sannolikhet stött på begreppet användbarhet tidigare och har förståelse för begreppets betydelse, vilket i sin tur underlättar vårt arbete. Respondenterna är i olika åldrar och har olika stor datorvana. De är uppdelade i två grupper: första- och tredjeårsstudenter. Anledningen till denna indelning är att möjliggöra en jämförelse av eventuella skillnader i upplevelsen av It’s Learning mellan de två olika grupperna.

3.3.3 Urval till enkäten

För att kunna generalisera resultatet till de program inom datavetenskap som valts ut måste urvalet innehålla ett tillräckligt stort antal respondenter. Ett urval, enligt Denscombe [19], är ett strukturerat sätt att avgränsa datainsamlingar och för att genomföra ett urval inom valt ämnesområde. Urvalet kan enligt Blomqvist och Hallin [15] göras på två sätt; slumpmässigt eller icke-slumpmässigt urval.

För den här undersökningen väljs respondenterna ut med ett icke-slumpmässigt urval. Blomqvist och Hallin [15] förklarar att icke-slumpmässigt urval innebär att man bedriver undersökning på de personer som är enklast att få tag på. Fördelen med ett icke-slumpmässigt urval är att det är kostnadseffektivt. Nackdelen med att använda sig av ett icke-slumpmässigt urval är att forskaren inte vet om respondenterna som inte ingår i undersökningen kanske tycker något helt annat och därför kan svaren vara missvisande för populationen och således inte representativ. Vårt urval sker i två olika steg. I första steget bestämmer vi utbildningsår dvs. första- och

tredjeårsstudenter och vilka andra utbildningar som ska ingå i undersökningen. Vi väljer infor-mationsarkitektprogrammet (IA), systemutveckling (SU) och spelutveckling (SPU). Vårt val av icke-slumpmässigt urval gör det enklare och snabbare för oss att nå ut till tillräckligt många respondenter.

Urvalet bland första- och tredjeårsstudenter görs genom att skicka enkät via e-mail till sju slumpmässiga utvalda studenter från vart och en av de utvalda utbildningarna. Det icke-slumpmässiga urvalet bygger på att vi väljer ut studenter, som vi tidigare har studerat samt varit i kontakt med och som med stor sannolikhet kommer att besvara våra frågor. Samtliga studenter har datavetenskap som huvudområde och därmed kunskap om det valda ämnet. Den största anledningen till att just dessa studenter har valts är att minska risken för bortfall. I e-mailen till studenterna ställs en fråga om de kunde tänka sig att ställa upp i undersökningen. Vi anser att det här är det bästa sättet att få fram ett så icke- slumpmässigt urval som möjligt och minska bortfallet.

3.3.4 Bortfall

Bortfall innebär, enligt Dahmström [21] att de enheter i urvalet som man har planerat att undersöka inte har valt att svara. De som inte besvarat vår enkät inom utsatt tid visar tabellen nedan.

Tabell 1: Tabellen visar de som inte har besvarat enkäten.

De som har valt bort att besvara undersökningen har möjligen gjort det av en rad olika anled-ningar. Det kan exempelvis bero på tidsbrist, irrelevans, glömska, vägran eller enkättrötthet. Vidare är det möjligt att undersökningen skickats ut till fel person antingen för att vi hittat fel e-postadress eller att personen i frågan slutat arbeta eller studera. En annan förklaring till bort-fall kan vara att flera mail inte kom fram eller att de lades i mailfunktionen skräppost. Många av första- och tredjeårsstudenterna använder inte det officiella studentmailet vilken vi använder för att skicka ut enkäten på. Istället föredrar de att använda sig utav andra mailkonto, såsom Yahoo, Hotmail och Google mail. Vi skickar även ut påminnelser vid olika tidpunkter för att öka svarsfrekvensen. Det här är det klassiska sättet att handskas med bortfall när undersökningen pågår [21].

3.4 Källkritik

Oavsett datainsamlingsmetod måste man värdera sina empiriska källors tillförlitlighet [15]. För att avgöra vilka litteraturböcker och artiklar som är trovärdiga och relevanta för vårt examens-arbete utförds en rad bakgrundsundersökningar av källorna, exempelvis var och när källan publicerades. Det här avgör våra val av källor. Dessa aspekter anser vi är grundläggande för att säkerställa att källorna är trovärdiga och relevanta.

Respondenterna i undersökningen är noggrant utvalda och anses inte vara påverkade av varand-ra. Å andra sidan har intervjupersonerna varit lätta att få kontakt med och varit mycket tillmötesgående vid intervjutillfällena. Vad gäller utförliga svar har respondenterna vid inter-vjutillfällena även låtit oss få den tid vi behöver för att svaren ska bli så bra som möjligt.

3.5 Databearbetning

Alla enkätsvar samlas in elektroniskt och sparas i ett Exceldokument för att lättare få en överblick över alla svar. Med en tydlig överblick av alla svaren kan vi lättare se skillnader i studenternas upplevelser. Data från intervjuerna sammanställds däremot i ett Worddokument, vilket underlättade vår analys av resultatet.

3.6 Validitet och reliabilitet

Undersökningen använder både kvantitativ och kvalitativ metod för att ge svar på våra fråge-ställningar. Detta för att få olika typ av information. Det här kan sedan kopplas samman för att öka validiteten och reliabiliten i vårt examensarbete.

Enligt Ekengren och Hinnfors [20] är termerna reliabilitet och validitet begrepp som används i kvantitativ forskning. Validitet handlar om hur man identifierar, observerar eller mäter det som är avsett att mäta. För att säkerställa validiteten använts litteratur som på ett enkelt sätt visar hur man på bästa sätt bygger upp en enkät. Därefter testar vi enkäten genom att skicka det till våra mailadresser, för att säkerhetsställa att frågorna är tydliga och enkla att besvara innan vi skickar ut den till respondenterna. Något som kan påverka validiteten är om respondenterna förstår frågorna korrekt, besvarar sanningsenligt och besvarar frågorna utifrån en reell information som eftersöks.

Reliabilitet däremot innebär tillförlitlighet. Det handlar om hur man kan återskapa en kva-litativ observation och dess sociala miljö [20]. För att öka reliabiliteten har respondenternas svar behandlats anonymt vilket gör att det blir mer uppmuntrande för respondenterna att vara uppriktiga i besvarandet av frågorna. Det här görs genom att enkäten skickas ut med hjälp av programmet Google forms där vi inte kan se vem som svarat. Något som kan påverka reliabi-liteten är den tidpunkt som undersökningen utförs. Vi tar hänsyn till det här och ser till att inte skicka ut enkäten och påminnelser under helgerna. Det som även ökar tillförlitligheten är att varje intervju antecknas och transkriberas ordagrant.

4

Resultat

I det här avsnittet redovisas resultatet från intervjuer och enkätundersökning i form av tabeller och figurer med tillhörande kommentarer. Ordningsföljden i resultatdelen följer samma struktur som metodavsnittet, det vill säga först presenteras resultatet från de två intervjuerna och därefter presenteras resultatet från de genomförda enkäten.

4.1 Intervjuerna

För att besvara delar av våra frågeställningar genomförs två kvalitativa intervjuer.

Den första intervjun görs för att besvara frågan: “Hur fungerar It’s Learning på Malmö Hög-skola och vilka användningsområden finns i lärplattformen? “ Den andra intervjun genomförs för att ge svar på frågan: “Följer It’s Learning de grundfunktioner som finns för utveckling av en lärplattform? “

Resultaten från de båda intervjuerna presenteras i 4.1.1 och 4.1.2 nedan.

4.1.1 Sammanställning av intervjun med systemförvaltare vid Malmö Högskola Sammanställning av intervju med BL:

Inledningsvis ställs frågan hur BL upplever It’s Learning som lärplattform. BL ger lärplatt-formen betyget sex på en tiogradig skala, där tio är högsta betyg. BL upplever vidare It’s Learning som en enkel och trygg lärplattform. Vidare uppger BL att den viktigaste aspekten för It’s Learning är att lärplattformen underlättar och förbättrar undervisningen och studen-ternas lärande.

BL är i stort sett nöjd med dagens It’s Learning. Han uppskattar att lärplattformen är lättan-vänd men önskar fler anpassningar för de administrativa systemen. Som exempel nämner BL att klistra in ett Youtube-klipp eller mer strukturmässiga och intressanta funktioner i största allmänhet.

De funktioner som BL anser som viktiga är också de som han anser fungerar mest tillfredsstäl-lande. Samtidigt anser BL att de funktioner som fungerar mindre bra också är de som han inte anser vara lika viktiga i lärplattformen. Enligt BL är de två allra viktigaste funktionerna den så kallade uppgiftsfunktionen (en funktion för att lägga upp/visa dokument) och anslagstavlan.

BL anser vidare att It’s Learning i allmänhet fungerar relativt bra. Dock saknar han möjlighe-ten att kommunicera via sociala medier. It’s Learning är dock enligt BL relativt lättanvänt och de flesta funktioner är förhållandevis enkla att förstå. En nackdel är att kommunikationen och innehållet i stort sett är begränsat till kursplatser och projekt, vilka i sin tur kräver inloggning för access. Det går via infopaneler att ge information på olika nivåer men då får de kollision med innehållet och strukturen på Malmö Högskolas hemsida, mah.se.

Enligt BL är uppgiftsverktyget en av de funktioner som används mest och som även är en av de bättre. Detta då det är lättanvänt och, tillsammans med bedömningsöversikten, ger en

bra hantering av studenternas material och bedömningar. En stor nackdel är dock att det t.ex. inte går att registrera personnummer tillsammans med resultat på studenternas uppgifter. Det-ta innebär enligt BL att lärplattformen leder till mer administrativt arbete då det blir svårare att använda lärplattformen för olika administrativa uppgifter. Det är endast dator-ID som an-vänds och aldrig personnummer.

En viktig följdfråga för vårt examensarbete är hur valet föll på just It’s Learning när Malmö Högskola valde lärplattform. BL tycker att It’s Learning är ett bra pedagogiskt och lättanvänd system. Invändningar mot It’s Learning var framför allt kostnaden men fördelarna övervägde gentemot de andra alternativen. It’s Learning är en bra lärplattform för kursadministration och för att hantera inlämningsuppgifter. It’s Learning erbjuder även god kvalité och bra pris. Aspekter som prioriteras är exempelvis att lärplattformen ska omfatta samtliga kurser, lärare och studenter, vara välfungerande och modernt samt hålla hög kvalitet.

Sedan 2007 har It’s Learning använts på Malmö Högskola. Avslutningsvis ser BL att utveck-lingen av It’s Learning går framåt och lärplattformen förändras till det bättre. Enligt BL är viktigaste egenskaperna som fortfarande saknas, möjlighet att skapa egna sidor, exempelvis med egen layout, utan standardmallar måste användas. Det behövs också bättre möjligheter att integrera mot andra system och tjänster.

4.1.2 Sammanställning av intervjun med anställda på It’s Learning

Andra intervjun genomförs med Kristina Lidén, Kim Blomqvist och Jessica Bylund (i fortsätt-ningen kallade respondenterna) på It’s Learning i Malmö. Intervjun ger svar på frågan varför It’s Learning ska användas som lärplattform. Respondenterna svarar att It’s Learning är en lättanvänd lärplattform med fokus på lärande och pedagogiska processer. Ingen annan leveran-tör kan tillgodose de pedagogiska behoven som It’s Learning. It’s Learning är en helhetslösning som hjälper läraren i sitt dagliga arbete med att planera undervisningen, genomföra lektioner, tester, bedöma utförande m.m. Tröskeln för att lära sig It’s Learning är låg. Dessutom passar It’s Learning alla, oavsett digital kompetens. I It’s Learning finns det alltid något man kan börja med omedelbart även om man inte är så van dataanvändare, och är man mycket kunnig inom IT finns det massor av funktioner att använda. Pedagogen har stor frihet att påverka undervisningen samtidigt som det i vissa fall är viktigt att från centralt håll reglera vissa sker, vilket också går att göra i It’s Learning. It’s Learning har öppen API för integration med tred-jeparts innehåll och egentillverkade verktyg. Den inbygga plageringskontrollen sparar tid och gör det mycket enklare att bedöma uppgiften. Läraren sparar också tid genom att samarbeta och dela material med sina kollegor.

Intervjun ger även svar på vår frågeställning om lärplattformens kärnfunktionalitet. Detta utifrån frågan om hur respondenterna upplever att It’s Learning uppfyller de kärnfunktioner som Rosenberg rekommenderar för en lärplattform. När det gäller Rosenbergs kärnfunktioner menar respondenterna att It’s Learning tillhandahåller följande funktioner:

Tabell 2: Tabellen visar vilka kärnfunktioner It’s Learning uppfyller och vilka de inte uppfyller.

Tabell 2 ovan visar en lista över de 11 kärnfunktioner som rekommenderas av Rosen-berg. Respondenterna anger att It’s Learning uppfyller 9 av de 11 funktioner som vi visar ovan.

4.2 Enkätundersökningen

I denna del redovisas resultat från studentenkäterna vilka genomförs som kvantitativa under-sökningar.

Enkäten skickas ut till 21 studenter och besvaras av 19 studenter. Alla studenter besvarar samtliga frågor i enkäten, det vill säga det finns inget bortfall att rapportera för enskilda frågor.

Tabellen nedan visar hur många första- och trejdeårsstudenter som har besvarat enkäten.

Tabell 3: Tabellen visar hur många som har besvarat enkäten.

I metodavsnitt 3.1.1 beskrivs att enkätundersökningen är uppdelad i sex olika delar. För att underlätta för läsaren är även resultatdelen uppdelad efter denna indelning. Samtliga figurer nedan kommer att presenteras i procentenheter och vara avrundade till närmaste heltal.

4.2.1 Demografisk information

Första delen i enkätundersökningen samlas demografisk information in om respondenterna såsom ålder, datorvana, hur ofta de använder It’s Learning och vilka utbildningsprogram de går på. Anledningen till att visa demografisk information är att säkerställa att respondenterna har tillräckligt bra kompetens för att ge relevanta svar i enkäten.

I tabellen 4 nedan redovisas den demografiska informationen för respondenterna uppdelat i förstaårsstudenter.

Tabell 4: Demografisk information för förstaårsstudenter.

I tabellen 5 nedan redovisas den demografiska informationen för respondenterna uppdelat i tredjeårsstudenter.

Tabell 5: Demografisk information för tredjeårsstudenter.

4.2.2 It’s Learning

Detta avsnitt beskriver resultatet av den andra delen i enkätundersökningen som handlar om respondenternas upplevelse av It’s Learning som helhet och deras upplevelse av It’s Learnings användbarhet.

• Respondenternas upplevelser av It’s Learning som helhet

För att svara på frågeställningen: “Hur upplever studenter It’s Learning som helhet? “ställs frågan: “Vad tycker du om It’s Learning som helhet? “ Svaret graderas på en skala från ett till fem, där 1 är mycket dåligt och 5 mycket bra.

Tabell 6 nedan visar resultatet av respondenternas bedömning av It’s Learning som helhet:

Tabell 6: Respondenternas bedömning av It’s Learning som helhet.

I tabell 6 ovan ser vi att det finns skillnader mellan första- och tredjeårs-studenter. Förstaårs-studenterna tycker i större utsträckning sämre om It’s Learning som helhet. 37 % (7 av 19) ger betyg 2 av fem, vilket är ganska dålig medan tredjeårseleverna har högre tankar om It’s Lear-ning. 47 % (9 av 19) ger betyget 4 av 5 möjliga. Resultatet visar att ingen av respondenterna ger It’s Learning högsta betyg.

• Var respondenterna hittar informationen om It’s Learning

För att få en bättre förståelse om varför respondenterna har olika upplevelser av It’s Learning och varför ingen ger högsta betyg till lärplattformen, ställs frågan: “Var hittar du informationen om It’s Learnings programuppdateringar och nyheter? “ Respondenterna får med egna ord skriva ned sina tankar i det öppna svarsfältet vilket sedan sammanställs i nedanstående figur.

Figur 1: Figuren visar var respondenterna hittar information om It’s Learning.

I figur 1 ovan kan ett fåtal skillnader utläsas mellan första- och tredjeårsstudenters svar om hur de hittar och får information om programuppdateringar och nyheter. 21 % (4 av 19) av förstaårsstudenter fick information via mail och resterande 31 % (6 av 19) svarar vet ej. Bland

tredjeårsstudenter svarar 32 % (6 av 19) såg informationen på It’s Learnings inloggningssida och resterande 32 % (6 av 19) svarar vet ej. Bland annat 5 % (1 av 19) av förstaårsstudenter svarar att skolan har informerat dem om It’s Learnings programuppdateringar och nyheter.

• Respondenternas upplevelse av It’s Learnings användbarhet

För att utvärdera användbarheten på It’s Learning utifrån respondenternas perspektiv ställs frågor i enkäten om de tio heuristiska riktlinjerna. Dessa riktlinjer är skapade av Nielsen och används för att guida designprocessen samt identifiera användbarhetsproblem.

Respondenterna har en god kompetens att besvara dessa frågor vilket visas i den demogra-fiska informationen (se resultatavsnittet 4.2.1). Nedanstående tabell presenterar resultatet av de tio frågorna vilket använts för att utvärdera respondenternas upplevelse av It’s Learnings användbarhet. Respondenterna får i enkäten utvärdera varje riktlinje på en femgradig skala, där 1 är instämmer inte alls och 5 instämmer helt.

I tabellen nedan redovisas svaren över de respondenter som svarar 4 eller 5 på betygsska-lan vad gäller It’s Learnings användbarhet.

Tabell 7: Respondenternas upplevelse av It’s Learnings användbarhet.

I tabell 7 ovan kan ett fåtal skillnader utläsas mellan första- och tredjeårsstudenters svar om hur de upplever It’s Learnings användbarhet. 47 % (9 av 19) av förstaårsstudenterna tycker att It’s Learning instämmer på användbarhets riktlinje “Minimera användarens minnesbelast-ning“ och 42 % (8 av 19) ger högt betyg på It’s Learning för påståendet “Ge återkoppling“. Bland tredjeårsstudenter svarar 63 % (12 av 19) att It’s Learning uppfyller riktlinjerna “Tala slutanvändarens språk“ och “Ge återkoppling“.

4.2.3 Respondenternas användning av andra lärplattformar och deras bedömning av It’s Learning jämfört med tidigare användning av andra lärplattformar För att svara på frågeställningen: “Hur upplever studenterna It’s Learning jämfört med andra lärplattformar? “ ställs två olika frågor i enkäten till respondenterna.

Den första frågan undersöker om studenterna använt andra lärplattformar än It’s Learning tidigare. Denna fråga ska ge respondenterna möjlighet att jämföra It’s Learning med tidigare användning av andra lärplattformar. Syftet med denna fråga är att hjälpa oss att tolka respon-denternas bedömning av It’s Learning.

I den första frågan får respondenterna åtta olika svarsalternativ per lärplattform och en möj-lighet att kryssa för “övriga“ (i de fall det saknades lämpligt svarsalternativ).

Figur 2: Andra lärplattformar som respondenterna har använt förutom It’s Learning.

Figur 2 ovan visar att alla respondenter har använt en annan lärplattform än It’s Learning tidigare.

Den andra frågeställningen som ställs är: “Hur skulle du bedöma It’s Learning jämfört med andra lärplattformar? “ Även denna frågeställningen har en gradering av svaret på en skala från ett till fem. För att ge svar på användingens svårighetsgrad skiljer sig svarsalternativen där ett är svårare och fem är enklare på betygsskalan.

Tabell 8: Respondenternas bedömning av It’s Learning jämfört med tidigare användning av andra lärplattformar.

Tabellen ovan visar att 37 % (7 av 19) av förstaårsstudenterna svarar alternativ 3. De upplever att It’s Learning varken är svårare eller enklare än de andra lärplattformarna de har erfarenhet av. 32 % (6 av 19) tycker att It’s Learning är lite svårare än andra system. Ingen av dessa respondenter ger betyg 1.

Bland tredjeårsstudenterna svarar något färre antal, 32 % (6 av 19), alternativ 3, det vill säga de upplever It’s Learning som varken svårare eller enklare än de andra lärplattformarna de använt tidigare. Bland tredjeårsstudenterna svarar även 32 % (6 av 19) alternativ 5 på betygsskalan, det vill säga de upplever att It’s Learning är enklare än de andra lärplattfor-marna. Samma antal för förstaårsstudenterna är endast 11 % (2 av 19). 16 % (3 av 19) av tredjeårsstudenterna ger betyg 1 medan inga av respondenterna ger betyg 2.

4.2.4 Hur Malmö Högskolas val av lärplattform påverkar respondenterna

För att besvara frågeställningen: “På vilket sätt påverkas och underlättas studenternas studier av Malmö Högskola val av lärplattform? “ ställs frågan om hur respondenterna skulle säga att deras inlärning påverkas av skolans val av lärplattform. I nedanstående citat presenteras de mest relevanta och intressanta svaren på frågan från både första- och tredjeårsstudenter.

“Väldigt mycket eftersom jag behöver informationen som finns där. Får jag inte denna information så kan det bli jobbigt på flera sätt för mig som student. Det är ofta som information angående inställda föreläsningar och diverse saker inte når fram till mig som student. Vilket inte alls är okej och om man kan ändra på detta genom att byta lärplattform så borde man definitivt göra detta.“ (Förstaårsstudent)

“Mycket, väldigt viktigt att förstå vad man ska göra, vad man ska lära sig, hur man lär sig m.m.“ (Förstaårsstudent)

“Det ger en bra känsla att använde lärplattformen om den är intuitiv och lätt. Istället för att det ska vara en trist grej varje gång man behöver besöka It’s Learning.“ (Tredjeårsstudent)

“Det är viktigt för oss studenter att kunna hantera en lärplattform då vi nästan använder det varje dag. Därför är det viktigt att skolan väljer rätt lärplattform. En enkel, smidig och bra lärplattform.“ (Tredjeårsstudent)

4.2.5 Funktionerna som används mest av respondenterna

För att besvara på frågeställningen: “Vilka funktionalitet hos It’s Learning använder studen-terna vid Malmö Högskola“ ställs frågan om vilka funktioner som används mest av studenter.

Enligt intervjun med BL så beror de funktioner som används i en kurs mycket på lärarens val. Enligt It’s Learning hemsida så finns det olika funktioner på lärplattformen. I enkäten anges ett par vanliga alternativ på funktioner som finns på It’s Learning på Malmö Högskola (och vilka även nämns på It’s Learnings hemsida) för att underlätta för respondenterna att besvara frågan. Det finns möjligheten att kryssa för “övriga“ eller fylla i ett fält för en annan

funktion.

Syftet med frågan är att undersöka vilka funktioner som respondenterna använder på It’s Learning. Denna information är viktig att veta för att senare kunna tolka respondenternas upplevelser av It’s Learning.

Figur 3: Funktioner som används mest av respondenterna på It’s Learning.

Figur 3 ovan visar resultatet från enkäten över vilka funktioner som används mest av respon-denterna på It’s Learning. Resultatet visar att vissa funktioner såsom sökfunktion, e-portfolio, chattfunktion, kalender och projektverktyg används i liten utsträckning. Resultatet visar också att funktioner såsom uppgiftsverktyget, kurssida, meddelandesystemet och navigationsmeny används i hög utsträckning.

4.2.6 Respondenternas åsikter om funktionerna på It’s Learning

För att undersöka om de funktioner som respondenterna använder uppfyller deras behov ställs en fråga om de funktioner som respondenterna anser sig sakna på It’s Learning. Responden-terna får skriva med egna ord i det öppna svarsfältet. I svarsfältet får de fritt formulera vilka funktioner de skulle vilja se på It’s Learning. I nedanstående citat presenteras de mest relevanta svaren på frågan av både första- och tredjeårsstudenter.

“Ett mycket enklare sätt att adda kontakter såsom lärare. Sen så vill jag kunna sätta den del av It’s Learning som ska visas efter inloggning det kan man inte idag och då missar man tyvärr väldigt mycket intressant

“Standardiserad layout och funktionalitet, alltid lika störigt när man ska behöva lägga massa tid på att lära sig var allt finns bara för att tillverkaren fått för sig att deras layout skulle vara bättre än den standardiserade.“ (Förstaårsstudent)

“Sökning i kursmaterial. Bättre personsökning.“ (Tredjeårsstudent)

“Dokument online och skicka e-mail från It’s Learning till någon annan som inte använder It’s Learning.“ (Tredjeårsstudent)

5

Analys

I det här avsnittet analyseras resultatet det vill säga vår tolkning av den data som samlats för att knytas samman och ge svar på frågeställningarna.

5.1 Hur fungerar It’s Learning på Malmö Högskola och vilka användnings-områden finns i lärplattformen?

Utifrån intervjun med BL är Malmö Högskolan i stort sätt nöjd med It’s Learning. It’s Learning har de viktigaste funktioner som behövs. Lärplattformen saknar dock vissa funktioner som skulle göra arbetet med It’s Learning effektivt och enklare. Detta gäller t.ex. funktioner såsom klistra in ett Youtube-klipp. Dessa funktioner hade gjort lärplattformen mer komplett och användbar.

5.2 Följer It’s Learning de grundfunktioner som finns för utveckling av en lärplattform?

Den andra frågan handlar om huruvida It’s Learning följer de grundfunktioner som finns för utveckling av en lärplattform. Efter intervjun med It’s Learning kan vi summera att It’s Lear-ning följer nio av elva kärnfunktioner utifrån Rosenbergs rekommendationer för en lärplattform. Det här innebär att It’s Learning har de flesta rekommenderade funktionerna. Utifrån detta resultat konstaterar vi att It’s Learning har de funktioner som krävs för att uppfylla en bra lärplattform.

5.3 Hur upplever studenter It’s Learning som helhet?

Den tredje frågeställningen är att ta reda på hur studenterna upplever It’s Learning som hel-het. Tabell 6, i resultatdelen, visar att förstaårsstudenternas helhetsrankning av It’s Learning är lägre än tredjeårsstudenterna. Anledningen till detta kan vara att tredjeårsstudenterna har fler års erfarenhet av att använda It’s Learning och därmed en längre inlärningsperiod. Första-årsstudenter håller fortfarande på att lära sig gränssnitt och de funktioner som It’s Learning erbjuder eftersom de inte har använt It’s Learning lika länge. Det här kan tolkas som att ju längre man använder systemet desto bättre blir man på att använda det och förstå dess funk-tionalitet.

Figur 1 visar att respondenterna inte har fått den information som behövs för att använda It’s Learning på ett effektivt sätt. Endast en student från förstaårsstudenterna svarar att sko-lan har informerat om It’s Learnings uppdateringar och nyheter. Ingen av tredjeårsstudenterna har valt detta val. Detta visar att informationen inte är tillräcklig för respondenterna och det krävs en tydlig förbättring.

5.4 Hur upplever studenter It’s Learnings användbarhet?

Den fjärde frågeställningen handlar om hur studenterna upplever It’s Learnings användbarhet. Tabell 7, i resultatdelen, visar att tredjeårsstudenterna i stort sätt upplever att It’s Learning följer de tio heuristiska riktlinjerna. Dessa respondenter har använt lärplattformen under tre års tid. Tittar vi istället på förstaårsstudenterna ser vi att de inte tycker att It’s Learning följer

de tio heuristiska riktlinjerna. Alla respondenterna, oavsett om de är förstaårsstudenter eller tredjeårsstudenter, anser också att användargränssnittet på It’s Learning är svårt att förstå. Detta gör att arbetet via It’s Learning är lite besvärligt för dem. Problemet kan bero på att studenterna inte fått tillräckligt bra informationen om hur It’s Learning fungerar. Exempel-vis tycker alla respondenterna att It’s Learning inte har bra dokumentation eller hjälpmedel. Samtidigt vet vi från intervjun med It’s Learning anställda att det finns både dokumenta-tion och hjälpmedel för lärplattformen. Studenterna hittar däremot inte rätt informadokumenta-tion och instruktioner om It’s Learning vilket resultat från figur 1 visar.

5.5 Hur upplever studenterna It’s Learning jämfört med andra lärplattfor-mar?

Den femte frågeställningen handlar om hur studenterna upplever It’s Learning jämfört med andra lärplattformar. Figur 2 visar att alla respondenterna har använt andra lärplattformar än It’s Learning tidigare. I tabell 8 presenteras hur respondenterna bedömer It’s Learning jämfört med de andra lärplattformarna de har använt tidigare.

Resultatet visar att 32 % av förstaårsstudenterna svarar att de upplever It’s Learning som svårare än andra lärplattformar (svarsalternativ 1 och 2). Samtidigt svarar 32 % av desamma att de anser att It’s Learning är enklare eller lite enklare än de andra lärplattformarna (svars-alternativ 4 och 5). Vi ser dock att man varken anser att It’s Learning är svårare eller lättare än de andra lärplattformarna de kommit i kontakt med. Detta kan bero på att vissa funktioner är relativt enkla medan andra funktioner kräver lite mer tid för att utföra.

Tittar vi istället på tredjeårsstudenternas resultat ser vi att 16 % svarar att It’s Learning är svårare eller lite svårare (svarsalternativ 1 och 2) medan 53 % svarar att det är enklare eller lite enklare än andra lärplattformar.

Vi ser att en majoritet av tredjeårsstudenterna anser att It’s Learning är lättare än andra lärplattformar. Detta är 21 procentenheter mer än förstaårsstudenterna.

Resultatet för förstaårsstudenterna skulle kunna förändras om vi istället för 5 svarsalterna-tiv valt enbart 4. Vi hade då tvingat respondenterna att ta ställning och inte välja, det kanske enklare, mittenalternativet. Detta kan bero på att tredjeårsstudenterna redan har använt It’s Learning under tre år period och är vana med användning av systemet. De kan hitta den information de söker på ett enklare sätt.

5.6 På vilket sätt påverkas och underlättas studenternas studier av Malmö Högskola val av lärplattform?

Den sjätte frågeställningen handlar om hur studenternas studier kan påverkas och eventuellt underlättas genom valet av lärplattform. Alla respondenterna har med sina egna ord beskrivit att val av lärplattformen kan påverkar t.ex. deras studiemotivation. Studenter behöver hjälp med att hitta den rätta informationer som de behöver för klara sina uppgifter. Val av lär-plattform kan locka studenter att använda systemet på ett mer effektivt sätt t.ex. genom olika sätt att lära sig (såsom t.ex. videoklipp med kursmaterial) och föreläsningar för distanskurser.