vara legala grejer också, man får helt enkelt inte, men nej jag tycker att det är ett bra råd.”
Strand (2005) menar att många organisationer upplever det dyrt att inkorporera syndikat data och därför bör organisationer inte införa syndikat data som från början inte var avsett för datalagret. Författarna menar att data som är infört i organisationen för andra syften troligtvis har andra format och strukturer vilket kräver mycket tid för manuellt arbete och kostsamma transformationer. För att undvika dessa problem ska syndikat data anskaffas för datalagersyfte och därefter integreras i datalagret i linje med dess syfte. Respondent 3 ger författarna stöd och påpekar även att metadata kan saknas och att det kan finnas legala aspekter som organisationer måste ta hänsyn till.
Eftersom riktlinje 18 placeras i område C utav fyra av fem respondenter ifrågasätts riktlinjens existens. Respondenterna menar att det inte generellt går att följa en sån här riktlinje. Ofta är det okej att föra in data som från början inte var avsedd för datalagret såvida datan kvalitetssäkras och anpassas. Riktlinje 17 täcker upp respondents 3 påpekande om metadata men där skulle även de legala aspekterna kunna bakas in.
Riktlinje 18 bör utökas så att den inte syftar till en generell aktivitet. Exempel på omformulering: Data som finns inom organisationen men inte är avsett för datalagerssyfte ska endast införas i datalagret om det har ett klart ändamål och inte medför stora transformationskostnader.
6.3 Återkoppling till skaparen av riktlinjerna
I detta arbete har begreppet utvärdering följande betydelse:
En lärandeprocess som syftar till att skapa förståelse utifrån exponeringsfeedback.
För att fullfölja lärandeprocessens cirkel genomfördes en diskussion av det analyserade resultat och slutsatsen med skaparen av riktlinjerna.
Det som primärt diskuterades var riktlinjerna som ansågs vara svårtolkade och de som C-klassades. För de svårtolkade riktlinjerna var åsikterna och synpunkterna överlag överensstämmande mellan författaren till arbetet och skaparen av riktlinjerna.
Skaparen av riktlinjerna påpekade att det var otydligt hur en svårtolkad riktlinje definierades i arbetet. Författaren till arbetet förklarade att om två eller fler respondenter hade svårt att tolka riktlinjen så ansågs den som svårtolkad. I de fall då en respondent hade problem med tolkningen undersöktes orsakerna närmar och en bedömning gjordes utifrån detta.
För de C-klassade riktlinjerna fanns en liten meningsskillnad angående riktlinje 6 (Se bilaga 1). Författaren till arbetet menade att riktlinjen antingen borde tas bort eller omformuleras enligt följande: Organisationer ska avsätta resurser för att identifiera nya leverantörer på marknaden. Skaparen av riktlinjerna höll förvisso med om att riktlinjen kunde ifrågasättas men att omformuleringen inte innebar någon skillnad.
Författaren till arbetet påpekade att omformuleringen inte ställer några krav på formaliserade rutiner och på så vis blir mer generell och enklare att följa. Skaparen av riktlinjerna förklarade då att riktlinjen var utformad som den är på grund av att dess essens annars täcks av andra riktlinjers essens.
6.4 Respondenternas förväntningar om framtiden
Alla respondenter är ense om att inkorporeringen av syndikat data i datalager drastiskt kommer att öka i framtiden. Respondenterna menar att beslutstödstrenden under en
Analys
--- längre tid varit på uppgång och att detsamma förmodligen kommer att gälla inkorporering av syndikat data i datalager. Respondenterna hävdar att det finns flera orsaker till detta. För det första förväntas allt större del av beslutsfattandet behöva mer detaljerad information om organisationens omgivning. För det andra är det i högsta grad sannolikt att mer syndikat data blir tillgänglig, det vill säga större mängder, fler leverantörer och framförallt enklare att inhämta och använda. För det tredje är kostnaden för stor för att organisationer ska klara av att uppdatera och inneha all information om dess omgivning. För det fjärde förväntas en ökning av organisationers datalagermognad. Detta innebär att organisationer med stor sannolikhet i framtiden kan fokusera mer på inkorporering av syndikat data vilket tidigare prioriterades bort
Slutsats
---
7 Slutsats
I detta kapitel presenteras en slutsats av det analyserade resultatet. Slutsatsen är kopplad till arbetets problemprecisering och förväntade resultat. Arbetets problemprecisering lyder enligt följande:
Utvärdera tillämpbarheten och nyttoeffekten av Strands (2005) riktlinjer för inkorporering av syndikat data i datalager.
Vid undersökningar av den här karaktären är det ofta ofrånkomligt att inte några riktlinjer feltolkas eller anses sakna relevans. Det analyserade resultatet av intervjuerna visar på att de allra flesta riktlinjerna har nyttoeffekt, går att tillämpa och är lätta att förstå.
Undersökningens resultat visar också att ett antal riktlinjer är svåra att tolka och förstå (fyra av tjugofyra) medan andra riktlinjer inte är tillämpbara, saknar nyttoeffekt eller har båda dessa karaktärsdrag (tre av tjugofyra). Dessa riktlinjer har därför efter att ha genomgått utvärderingsprocessen specifikt kommenterats. Dessa kommentarer kan ses som underlag för förändringar och således utgöra underlag för vidare precisering av riktlinjerna.
Riktlinjer av den här karaktären som ska användas under en längre tidsperiod måste genomgå någon form av förvaltningsprocess för att anpassas till den ständigt skiftande omgivningen. Eftersom riktlinjerna är problembaserade bör förslagsvis både riktlinjerna och problemen kontinuerligt förvaltas i framtiden. Utvärderingen i detta arbete kan ses som ett första steg i förvaltningsprocess.
Diskussion
---
8 Diskussion
Syftet med arbetet var att utvärdera Strands (2005) riktlinjer. Utvärderingen fokuserade på i första hand på tillämpbarheten och nyttoeffekten av riktlinjerna men för att kunna göra en analys av detta var det även viktig att ha förståelse för transfereringsprocessen och riktlinjernas förmåga att överföra dess essens. Kapitel 8.1 granskar erfarenheter och kunskaper som erhållits under arbetets gång. Vidare granskas och diskuteras arbetets resultat och analys samt dess trovärdighet. Kapitel 8.2 presenterar reflektioner utifrån arbetets genomförande och kapitel 8.3 tar upp övriga aspekter som framkommit under arbetet.