svårt att förstå hur detta skulle gå till rent praktiskt. Den kategorisering som gjordes av respondent 2 gjordes utifrån en feltolkning och således analyseras inte respondent 2 bedömning av tillämpbarhet och nyttoeffekt.
Riktlinje 8
Använda alternativ eller back up data distribuerings teknologier för att vara säker på att kritiskt syndikat data inhämtas
Två av respondenterna hade problem att tolka riktlinjen. Den ena, respondent 2, menade att det handlade om att ha två olika feeds för att få tillräckligt med data
”Back up vet jag inte men det är så att du måste ha två olika feeds för samma sak för att verkligen få tillräckligt med data, inte så att om den ena går sönder utan det är snarare så att ingen är tillräckligt”.
Respondentens tolkning avgörs efter hur ordet feeds översätts. Om ordet feeds innebär källa har respondenten tolkat riktlinjen fel men om ordet innebär distribuerings kanal har respondenten tolkat riktlinjen rätt. Respondenten 3 trodde det handlade om en säkerhetskopia. När intervjuaren förklarade essensen förstod respondenten innebörden.
De övriga gjorde en korrekt tolkning av riktlinjen och respondent 1 förklarade essensen enligt följande ”Här är det att säkerhetsställa leverans av extern data”.
Eftersom respondent 2 har stor erfarenhet inom området syftar han med största sannolikhet till distribueringskanaler och således har respondenten gjort en korrekt tolkning av riktlinjen. Riktlinjen anses som svårtolkat men tillämpbarhet och nyttoeffekt analyseras till fullo.
Riktlinje 13
Börja med att integrera syndikat data på en diagramnivå och därmed separera intern data från syndikat data.
Respondent 3 och 4 hade svårt att förstå essensen. Respondent 3 ställde sig frågande till varför syndikat data skulle integreras på en diagramnivå ”Man ska börja med att slänga in information i spreed sheet för att << kort paus >> ja varför?” medan respondent 4 var tveksam till ordet spreed sheet
”Jag skulle snarare vilja kanske byta ut det där och säga att spreed sheet level inte känns som rätt ordval där. Utan snarare att man ska köra någon prototyp först. Som visserligen kan vara ett kalkylark och prototyping är ju absolut någonting man ska göra i sådana här sammanhang”.
Intervjuaren nämnde då att en senare riktlinje skulle behandla test loads och förklarade att essensen av riktlinjen var att integrerar syndikat data på en diagramnivå. Vidare menar respondent 1 att riktlinjen beskriver en testverksamhet som i regel förekommer överallt men att det är en rutin som organisationer bör komma bort ifrån så fort som möjligt. Riktlinjen ses som svårtolkat men tillämpbarhet och nyttoeffekt analyseras till fullo.
5.3 Riktlinjernas klassificering
Tabell 2 skapades utifrån tolkningsprocessen och matrisen (se bilaga 5). Syftet med tabell 2 är att få en förståelse för vilka riktlinjer som är mest kritiska och kunna klassificera dessa på ett överskådligt sätt. I kapitel 5.3.2 görs en klassificering av varje enskild riktlinje. Klassificeringen baserar sig följaktligen på tolkningsprocessen och
Resultat
--- matrisen (se bilaga 5) som ligger till grund respondenternas utvärdering av varje enskild riktlinjes tillämpbarhet och nyttoeffekt.
5.3.1 Klassificeringstabellen
Tabell 2 delades in i tre olika områden. Område A motsvarar riktlinjer som anses vara lätta att tillämpa och har en hög nyttoeffekt medan B motsvarar de riktlinjer som saknar ett av dessa karaktärsdrag eller båda. Riktlinjer som hamnar i område C anses vara omöjliga att tillämpa eller totalt sakna nyttoeffekt.
Positiv nyttoeffekt
Omöjlig att
tillämpa
Låg Hög
Ingen
nyttoeffekt
C C C
Komplicerad
C B B
Enkel
C B A
Tabell 2 Klassificering av riktlinjerna 5.3.2 Subklasser och konsensus
Eftersom intervjuer gjordes med 5 olika respondenter görs således ett antal olika bedömningar av i vilken kvadrant riktlinjen hör hemma. Följaktligen kan en riktlinje hamna i flera olika kvadranter och klasser.
Då vissa respondenter tolkade riktlinjer på ett felaktigt sätt innehåller några riktlinjer bedömningar från fyra respondenter medan andra riktlinjer innehåller bedömningar från fem respondenter. För att få en enklare helhetsbild av vilken konsensus som råder för varje enskild riktlinje och klargöra definitionen av olika subklasser i huvudklasserna A, B och C gjordes en generalisering av antalet respondenter som anser att en riktlinje hör hemma inom ett specifikt område. Generaliseringen innebär att endast begreppen alla eller majoriteten av används istället för 1 av 5 respondenter, 2 av 5 respondenter osv.
5.3.3 Klassificering av riktlinjerna
Klasserna nedan baseras på tabell 2. Riktlinjerna delades in i fyra huvudklasser A, B, C och svårklassade riktlinjer. Eftersom att riktlinjernas konsensus inom
Tillämpbarhet
Resultat
--- huvudklasserna varierar inrättades subklasser. Dessa subklasser inrättades efter att resultatet var färdigställt. Följande subklasser finns:
Subklasser under A: A-klassad utan dragning och A-klassad med dragning mot B och C.
Subklasser under B: B-klassad utan dragning och B-klassade med dragning mot A.
Subklasser under C: C-klassad med dragning mot A och B.
En riktlinje räknas som A-klassad om majoriteten av respondenterna anser att riktlinjen är enkel att tillämpa och har en hög nyttoeffekt. Då en riktlinje är utan dragning råder full konsensus vilket innebär att alla respondenter har samma uppfattning om riktlinjens tillämpbarhet och nyttoeffekt. Riktlinjer med dragning innebär att majoriteten av respondenterna har samma uppfattning om riktlinjens tillämpbarhet och nyttoeffekt. De svårklassade riktlinjerna hamnade i skärningspunkten mellan klasserna. Skärningspunkten förklaras för varje svårklassad riktlinje. Nedan presenteras en tabell över sammanställningen av de klassificerade riktlinjerna (Se tabell 3).
Definition Riktlinje A-klassade utan dragning 2,15
A-klassade med dragning mot B och C 1,4,8,10,11,14,17,19,23,20 B-klassade utan dragning 9
B-klassade med dragning mot A 7,12,16,24 C-klassade med dragning mot A och B 6,13,18
Tabell 3 Sammanställd klassificering av riktlinjerna Svårklassade riktlinjer
Dessa riktlinjer hamnade mellan de olika klasserna.
Riktlinje 3
Svår att klassificera men hör hemma mellan A-klassade med dragning mot B och B-klassade med dragning mot A.
Riktlinje 5
Svår att klassificera, A-B (två i område A och två i område B) klassad med lätt dragning mot C.
Riktlinje 21
Svår att klassificera, är B-klassad med dragning mot både A och C.
Riktlinje 22
Svår att klassificera, A-B (två i område A, en mellan område B och A och en i område B) klassad med lätt dragning mot C.
För mer detaljerad redovisning av samtliga riktlinjer (Se bilaga 9).
Analys
---
6 Analys
I detta kapitel analyseras resultatet av intervjuerna som presenterades i kapitel 5.
Följande problemprecisering har i detta arbete fastställts i kapitel 3.2.
Utvärdera tillämpbarheten och nyttoeffekten av Strands (2005) riktlinjer för inkorporering av syndikat data i datalager.
En förutsättning för att kunna analysera tillämpbarheten och nyttoeffekten av en specifik riktlinje är att respondenterna förstår riktlinjen. Respondenterna måste alltså tolka riktlinjen på rätt sätt och ha förståelse för vilket sammanhang och vilken yrkesroll den är ämnad för.
Först analyseras de riktlinjer som respondenterna hade problem med att tolka och förstå. För dessa riktlinjer sker följande analyssteg:
• Analys av riktlinjens förmåga att överföra dess essens
• Analys av riktlinjens utformning
Därefter analyseras de riktlinjer som respondenterna inte ansåg vara tillämpbara eller sakna nyttoeffekt att analyseras. Följande analyssteg sker för dessa riktlinjer:
• Analys av respondenternas förståelse av riktlinjen
• Analys av riktlinjens tillämpbarhet och nyttoeffekt
• Analys av riktlinjens utformning