Kartläggning av pedagogutbildningar inom drama och teater idag När vi på arbetsförmedlingens sida inte fick några sökträffar på utbildningsvägar till yrket
teaterlärare sökte vi vidare. Vår målsättning var att kartlägga utbudet av pedagogutbildningar inom drama och teater både inom universitet, högskolor och folkhögskolor. Vårt syfte var att ta reda på vad dessa utbildningar säger sig ge studenterna gällande kunskaper och kompetens, vilken
behörighet anser de att eleverna får.
Universitet/högskolor som ger teater/dramapedagogutbildningar;
Efter en sökning på Internetsidan studera.nu framgår att det i Sverige finns 47 universitet och högskolor som får ge högskolepoäng och svenska examina. Lärarutbildningen (med inriktning mot gymnasiet) finns på 20 av dessa. Vi gick in på varje lärosätes egen hemsida för att se vilka inriktningar som erbjuds inom lärarutbildningen. I de flesta fall var skolan tydligt inriktad mot ett visst ämne. Som exempel kan ges Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som utbildar lärare inom olika delar av musikläraryrket. De skolor som vi fann intressanta i jakten på teaterlärarutbildning presenterar vi mer ingående här nedanför.
Gävle högskola
Gävle högskola startade 2005 ett samarbete med Västerbergs folkhögskola.
Dramapedagogutbildningen5 knöts till högskolan och blev en del av högskolans programutbud och ändrade namn till Dramapedagogprogrammet. Detta innebar att de studerande fick akademiska poäng för sina studier och erbjöds ett tredje år på högskolan. De studerande kunde till exempel välja att läsa någon/några av kurserna Drama C, Teater B och Teater C6. På högskolan finns också
Lärarprogrammet, inriktning ämneslärare, vilket är ett program som omfattar det allmänna utbildningsområdet och som riktar sig till studerande som redan har studier inom ämnen. Denna utbildning gick att kombinera med ämnesstudier inom drama och teater och därigenom fick den studerande en ämneslärarexamen i drama och teater. Högskoleverket beslutade dock 2009 att det inte fick ske någon antagning till dramapedagogprogrammet med hänvisning till den låga
akademiska kompetensen inom utbildningen. Med andra ord för få disputerade lärare och för låg forskningsaktivitet. Detta innebär för dramapedagogprogrammet att det återgår till att vara en utbildning på folkhögskolenivå. Kurserna Teater B och Teater C har ställts in.
Göteborgs universitet
Utöver skådespelarutbildningen hänvisar skolan till lärarutbildningen där teater och drama ingår i de två utbildningar som riktar sig mot de lägre åldrarna. Man erbjuder också ett flertal fristående kurser som främst riktar sig mot förskola samt grundskolans lägre årskurser. Någon
pedagogutbildning utöver lärarprogrammet finns inte men man erbjuder ett flertal fristående kurser. Kurserna har främst varit riktade till skådespelare som velat bredda sin kompetens mot pedagogik, metodik/didaktik. På lärarprogrammet ges en mängd olika inriktningar, till exempel musik samt bild och form. Teater erbjuds dock inte. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget
antagningsprov genomförs. Högskolan Väst
Studenten kan läsa lärarprogrammet med olika inriktningar och ämneskombinationer. Det erbjuds ingen utbildning inom drama- eller teater området. De kurser som erbjuds inom närliggande
5 Förlagd till Västerbergs folkhögskola i Storvik
områden är inom estetik, kulturanalys och kulturvetenskap. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget antagningsprov genomförs.
Linköpings universitet
Universitetet utbildar inom lärarprogrammet. Ingen av de erbjudna ingångarna riktar sig mot drama- och teaterämnet. På universitetet kan man läsa kurser inom teaterområdet, till exempel Antikens teater i teori och praktik, 15 hp och Dramakommunikation I och II om 30 hp vardera. De är däremot inte direkt kopplade till lärarprogrammet. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget
antagningsprov genomförs. Linnéuniversitetet
På universitetet erbjuds 25 ämnesingångar på lärarprogrammet, ingen av dem är drama eller teater. Universitetet erbjuder dock kurser inom Drama I och II om 15-30 hp. Det finns också en kurs under ämnesrubriken Drama som heter Teater i skolan, 8 hp. Under rubriken E. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget antagningsprov genomförs.
Malmö högskola
Malmö högskola erbjuder lärarprogrammet. Inom teaterämnet erbjuder högskolan ett fåtal fristående kurser. Ingen av dem är kopplad till lärarprogrammet. De ger till exempel kursen scenproduktion som omfattar 15 hp och kursen Theatre and Social Justice, även den på 15 hp. Högskolan har däremot ett flertal kurser inom kulturvetenskap. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget antagningsprov genomförs.
Stockholms universitet
Stockholms universitet har ett flertal drama och teaterkurser. Samtliga kurser är teoretiska utan praktiska inslag. De flesta omfattar 7,5 poäng.
Inför hösten 2010 erbjuds Lärarprogrammet med inriktning mot drama för skolår 5-9 samt gymnasieskolans 270 hp. Kursen vänder sig till studenter som vill arbeta med drama/teater i grundskolans år 5-9 samt på estetiska programmet. Utbildningen behandlar dramapedagogik, scenisk gestaltning, improvisationer, forumspel och rollspel, samt dramaämnets och teaterns historia.
För yrkesverksamma finns möjlighet att läsa kurser inom det allmänna utbildningsområdet om 60 hp som komplement till bland annat skådespelarutbildningen. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget antagningsprov genomförs.
Umeå universitet
Skolan erbjuder en mängd olika ingångar till lärarprogrammet. Studenten ombeds välja en ämnesingång för att sedan, när studierna börjat, välja sitt andra undervisningsämne. Bland de ingångar som erbjuds finns två av gymnasieskolans estetiska ämnen, nämligen bild och musik. När eleven ges möjlighet att välja sitt andra ämne erbjuds också teater i form av teater- och
dramapedagogik. Skolan erbjuder 60 hp i ämnet vilket inte ger lärarbehörighet till att undervisa på gymnasieskolan. Moment som ingår är bland annat Roller och gestaltning, Teaterhistoria och teaterkunskap samt Teaterprojekt. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget antagningsprov genomförs.
Uppsala universitet
På universitetet ges lärarprogrammet med en mängd olika ingångar. Ingen av dem är inom drama- eller teaterområdet. Inom lärarprogrammet erbjuds kursen Drama, teater och kommunikation, 30 hp. På universitetet finns också kurserna Drama och improvisation, 7,5 hp, två kurser inom estetiska
läroprocesser om 7,5 hp vardera samt Estetiska teorier och begrepp, 7,5 hp. Dessa kurser ligger inte inom lärarprogrammet. Antagning till studierna baseras på betyg. Inget antagningsprov genomförs. Örebro universitet
På Örebros universitet kan man utbilda sig till Teaterpedagog. Det är ett program om totalt 120 hp. Poängen är fördelade, 60 hp drama/teater och 60 hp pedagogik med didaktisk inriktning. Man blir inte behörig gymnasielärare på utbildningen om inte studierna kopplas till ett annat ämne på lärarprogrammet.
För behörighet till programmet krävs att den sökande har allmän högskolebehörighet och slutbetyg från gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Urval görs, enligt universitetets hemsida, ”på grundval av särskilda prov”.
Folkhögskolor som ger teater eller/och dramapedagogutbildningar
Vi googlade på ”folkhögskolor” och gick därefter in på ”www.folkhogskola.nu” där vi sökte på ”långa kurser” och ”teaterpedagog/dramapedagog”. Resultatet blev 8 skolor och sammanlagt 9 utbildningar
Eftersom uppsatsens syfte är att utreda begreppen behörighet och kompetens inom yrket teaterlärare läste vi noga igenom vad de olika skolorna utlovade med sin/a utbildning/ar. Vi har sökt efter möjligheten att som färdigutbildad få ett arbete inom gymnasieskolans teaterkurser.
Hampnäs folkhögskola
Skolan erbjuder en Teaterlinje som riktar sig till de som har erfarenhet av teater. Utbildningen fokuserar på skådespelarträning i olika former och ger eleven erfarenhet av att medverka i flertalet uppsättningar. Eleven erbjuds möjligheten att välja inriktning mot regi/ledarskap vilket innebär studier inom regi och drama.
Hällefors folkhögskola
Här finns en Teaterpedagoglinje. Skolan erbjuder en kurs med inriktning mot ledarskap där
amatörteatern fungerar som verktyg. Personlig och konstnärlig utveckling utlovas tillsammans med erfarenheter av att arbeta med teaterproduktioner.
Liljeholmens folkhögskola, filial Örebro
Fritidsledarutbildning inriktning teater, kyrka och tro. Utbildningen ger fritidsledaryrkets hela bredd med drama/teater som verktyg för ett arbete i kyrka och församling
Marieborgs folkhögskola
Skolan har en Teaterpedagogutbildning som omfattar heltidsstudier på två år. Eleven erbjuds erfarenhetsbaserad utbildning inom teaterns läroprocesser, text, gestaltning och publikmöte. Praktik om 8 veckor ingår. Efter avslutad utbildning kan studenten åta sig arbete inom regi, leda
skådespelarträning och som pedagog inom teaterverksamhet. Molkoms folkhögskola
Dramalinjen med filminriktning, påbyggnadsår. Här läser eleven ett påbyggnadsår som koncentreras kring skådespeleri och pedagogik för scen och film.
Sundsgårdens folkhögskola
På skolan finns en Teaterpedagogkurs. Utbildningen innehåller projektledarskap, forumteater, teatersport, dramaturgi, regi och repertoarutveckling. Skolan utfärdar utbildningsbevis för Teaterpedagog.
Västerbergs folkhögskola
Skolan utbildar Dramapedagoger. De har ett samarbete med högskolan i Gävle vilket gör att
utbildningen ingår i dramapedagogprogrammet där de första två åren är förlagda till folkhögskolan. Efter två år är de studerande färdiga dramapedagoger och kan då fortsätta ett tredje år på högskolan för att få en filosofie kandidatexamen med dramapedagogik som huvudämne.
Dramapedagogutbildningen ger totalt 120 hp fördelade på: o 30 hp Dramapedagogik A
o 30 hp Dramapedagogik B o 30 hp Teater A
o 30 hp Praktik och metodik
Man blir inte behörig gymnasielärare på utbildningen. Wendelsbergs folkhögskola
Skolan erbjuder två olika utbildningar, Utbildning för skådespelare och teaterpedagoger samt Regi- och producentutbildning, teater.
Utbildning för skådespelare och teaterpedagoger. Skolan ger en 2-årig utbildning. Första året ger en bred scenisk utbildning där eleven tränas i dans, sång, röst, musik och improvisation. Teaterteori ingår. Det andra året innehåller produktionsarbete och en teaterpedagogisk del inför
yrkesverksamhet inom skola, folkbildning och på teatrar.
Regi- och producentutbildning, teater. Eleven erbjuds en verklighetsanknuten kurs i regi och föreställningsproduktion. Den teoretiska delen av kursen innehåller regi/scenografi och dramaturgi. Även det pedagogiska arbetet i fria teatergrupper studeras.
Sammanfattning
Totalt finns det 20 universitet/högskolor i landet som ger lärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet. På 10av dessa universitet/högskolor erbjuds kurser inom drama och teater, det är Gävle högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Väst, Linköpingsuniversitet, Linnéuniversitetet, Malmö universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Vid endast ett av dem kan man som studerande få en yrkesexamen som teaterlärare, nämligen vid Stockholms universitet. Vid ytterligare ett av dem kan man som studerande själv kombinera sina ämnesstudier i teater med lärarprogrammet och på så sätt få en teater-lärarexamen, nämligen Örebro universitet.
Gällande folkhögskolor har vi läst igenom den kortfattade innehållsbeskrivningen på respektive utbildning och då kvarstod 3 utbildningar som intressanta att titta närmare på, nämligen: Marieborgs folkhögskola, Sundsgårdens folkhögskola och Wendelsbergs folkhögskola.
Marieborgs folkhögskola utlovar att eleven kan få arbete ”som pedagog inom teaterverksamhet”. Antagning till utbildningen baseras på allmän högskolebehörighet samt intervjuer på skolan.
Sundsgårdens folkhögskola utfärdar utbildningsbevis som teaterpedagog. Ansökan ska innehålla ett personligt brev där man motiverar varför man sökt dessa studier. Efter det blir man kallad till skolan för ett inträdesprov, vilket innebär att man ska framföra en text på 3 minuter och intervjuas i cirka
30 minuter. Wendelsbergs folkhögskola har ”en teaterpedagogisk del inför yrkesverksamhet inom skola, folkbildning och på teatrar”. Det krävs allmän behörighet för att söka utbildningen.
Antagning till utbildningen sker genom prov.
För att få klara besked om utbildningen gav lärarbehörighet ringde vi till skolorna för att fråga deras programansvarige om de ansåg att deras studenter kunde söka jobb som teaterlärare på
gymnasieskolans estetiska program. Ingen kunde, av olika skäl, svara på en gång. Alla bad att få återkomma. Ingen återkom. Vi har alltså inga besked att rapportera från folkhögskolorna, mer än det som finns att läsa i deras programförklaring.
Tolkning
Enligt arbetsförmedlingen kan en lärare inom bild, musik och dans få en behörighetsgivande utbildning. När vi tittat närmare på utbildningsvägarna inom teater blir det tydligt att någon sådan väg inte finns för den blivande teaterläraren. Vår tolkning kring utbildningsvägarna utifrån våra frågeställningar är att synen på vilken kunskap som krävs för att räknas som behörig skiljer sig stort redan vid ansökan till en utbildning. De olika folkhögskolorna har inte heller velat eller kunnat svara på frågan huruvida deras utbildningar kan ge en lärarbehörighet. Det blir tydligt att folkhögskolorna bygger sina utbildningar på elevernas förkunskap då samtliga har praktiska antagningsprov för att på så sätt bedöma om eleven är lämpad för utbildningen. Av detta tolkar vi att det finns en kunskap kring behovet av en praktisk kompetens för att den studerande skall räknas som behörig till utbildningen. Av högskolorna kan vi bara finna en utbildning som i dagsläget tar hänsyn till detta och det är Örebro som ställer krav på att studenterna skall ha gått det Estetiska programmet inriktning Teater plus att de har särskilda inträdesprov.
Resultat av genomförd intervju
Här presenterar vi de svar vi fått på våra intervjuer och analyserar dessa.
Enligt Kvale (1997) är syftet med den kvalitativa forskningsintervjun att beskriva och tolka det man kan uttyda ur intervjusvaren.
Intervjusvar
Genom att söka på Internet och titta på en av de hemsidor som presenterar gymnasieskolan (www.gymnasieum.nu) har vi fått fram att estetiska programmet finns på 73 gymnasieskolor i Sverige. Genom att besöka alla dessa skolors hemsidor har vi hittat de som har teaterutbildningen. Det blev totalt 73gymnasieskolor. Alla dessa skolor har fått vårt utskick. Totalt svarade 14 rektorer, varav en talade om att skolan inte längre erbjuder inriktningen. Vi presenterar här de övriga 13 rektorernas svar.
Vi börjar med att redovisa frågorna 1, 2 och 3 tillsammans. Efter det redovisas frågorna 4 och 5 separat.
Fråga 1) Hur många teaterlärare arbetar på din skola? Fråga 2) Vilken utbildning har dessa lärare? Fråga 3) Anses de vara behöriga lärare?
Vi har valt att kursivera varannan respondent och deras respektive teaterlärare. Detta för att
redovisa hur många teaterlärare som finns på de olika skolorna. Vi fokuserar på vilken utbildning de har och om de, av sin chef, anses vara behörig. Anledningen till att vi ändå vill hålla isär de olika skolorna är att söka mönster hos respondenten, om den har särskilt ställda krav. Totalt gäller det 29 teaterlärare.
Utbildning Behörig Obehörig
Teaterpedagogutbildning x
Teaterpedagogutbildning x
30 års erfarenhet som skådespelare, registrerad som lärare x
Dramapedagog x
Dramapedagog x
Utbildad i skådespeleri, ljus, ljud, scenografi och regi x
Mimskådespelare och logonom x
Teaterpedagog med fil.kand i teatervetenskap x Teaterpedagog och lärarutbildad i svenska och psykologi x
Teaterhögskolan x
Teaterhögskolan x
Skara skolscen + 80 universitetspoäng x
Dramapedagog med fil.kand i drama + 40 p regi x Utbildad gymnasielärare i teater och historia x
Postgymnasial teaterutbildning på 1,5 år x
Gymnasielärare x
Gymnasielärare x
2-årig teaterpedagogisk yrkesutbildning + 40 p teaterregi x Akademisk examen i drama och engelska x
Förskolelärare x lokalt Dramapedagog x lokalt Mimpedagogutbildad + SÄL x Lärarutbildning + skådespelarutbildning x Dramapedagog x Dramapedagog x
Dramapedagogutbildning 80 p vid Ljungskile folkhögskola som kompletterats med ett flertal kurser från universitet och högskola.
x
Teaterutbildning vid Östra Grevie folkhögskola
Dramapedagogutbildning 80p vid Västerbergs folkhögskola som kompletterats med litteraturvetenskap 40p.
Fil. kand. Historia 60p, Litteraturvetenskap 40p, Idéhistoria 20p samt 40p från forskarutbildningen i historia
Bibliotekarieutbildning 80p
Yrkesinriktad studiekurs i Dramatik 20p, Gbg universitet
x
Fritidsledarutbildning vid Eslövs folkhögskola. Olika kurser i dramatik
Folkhögskollärarutbildning vid Linköpings universitet
x
Figur 8. Teaterlärarens utbildning samt om den av sin rektor anses som behörig eller obehörig Fråga 4) Vad lägger du in i begreppet kompetens?
En rektor beskrev kompetens som ett samlingsbegrepp för ”både teoretisk kunskap, färdigheter, erfarenheter och en attityd/handlingskraft”. En annan rektor tog upp att kompetent är den som har ”tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper/erfarenheter” för att undervisa i kurserna, följa riktlinjer, kunna anpassa undervisningen utifrån elevbehov, ha god samarbetsförmåga samt ha administrativ förmåga. En annan rektor skrev ”ämneskompetens + pedagogisk kompetens”. De allra flesta hade flera svar på frågan. Det många rektorer lyfter fram som mer specifikt är att kompetens består av;
o förmågan att leda elever i deras utveckling o uppfylla kraven som ges i styrdokumenten o ha goda teoretiska kunskaper
o ha ämneskunskaper o ha social kompetens
Endast tre rektorer tog upp utbildning som en del av kompetensbegreppet. Den förste tog upp ”formell kompetens och anställningsbarhet” och motiverade det med ”vi är styrda av ett
regelsystem som omöjliggör en tillsvidareanställning om man inte har lärarbehörighet - oavsett egentlig faktisk kompetens”. Den andre skrev ”formell ämnesutbildning och lärarutbildning” och den tredje formulerade det som ”pedagogisk utbildning och ämneskunskaper”.
Fråga 5) Vilken kunskap/vilka kunskaper anser du som rektor vara viktig för attundervisa i ämnet teater?
På den här frågan fick vi många uttömmande svar. Rektorerna hade genomgående en tydlig
uppfattning om vad de ansåg vara viktiga ämneskunskaper. Vi har valt att samla svaren under olika rubriker som framträdde när vi läste svaren. Det är vår egen rubriksättning. Vi exemplifierar varje rubrik med några citat som tydligt lyfter fram vad rektorn anser vara viktiga kunskaper.
Ämneskunskap
Många av respondenterna lyfter fram vikten av ämneskunskaper rent generellt medan andra preciserar som ”kunskap gällande skådespelare”. En rektor tycker att det är viktigt att läraren är utbildad inom ljud, ljus, scenografi och regi. En annan vill att läraren har egen erfarenhet av så många teaterrelaterade områden som möjligt, till exempel regi, skådespeleri, manusförfattande, dekor, kostym, ljud, ljud och teaterhistoria. En rektor skriver att den undervisande läraren ”behöver också vara något av en trollkarl, för att ständigt kunna sätta upp olika föreställningar med trovärdig
teknik, scenografi, kostym, rekvisita med den oftast synnerligen begränsade budget som står tillbuds.”
Kunskap inom bedömning och betygssättning
Tre av rektorerna preciserar kunskaper inom bedömning och betygsättning som viktiga. Kunskap om styrdokument
Vikten av att läraren är insatt i skolans styrdokument och är förmögen att tolka förordningar och kursplaner lyfts fram som viktiga kunskaper.
Personlig förmåga, social kompetens
Lärarens ”personliga förmåga” är viktig enligt en av rektorerna. Andra nämner social kompetens och undervisningserfarenhet.
Utbildning
När det gäller lärarens egen utbildning hamnar svaren i två tydliga kategorier, nämligen teoretisk utbildning och pedagogisk utbildning. Endast två av respondenterna preciserar vad de menar med utbildning. En skriver ”teaterutbildning behövs” och den andra skriver ”lärarutbildning”.
Pedagogisk skicklighet
Den pedagogiska skickligheten tar många av rektorerna upp i sina svar. Det är till exempel viktigt att läraren har ”pedagogisk skicklighet”, ”bra förmåga att leda elever i produktioner” och ”ett varierat och flexibelt arbetssätt”.
Kunskaper i psykologi, personlig utveckling och gruppdynamik
Den undervisande läraren bör ha ”förmågan att tolka elevernas reaktioner på stimuli” enligt en rektor. Andra skriver ”kunskap om åldersadekvat beteende hos ungdomar”, ”att se individerna och gruppen och hitta lösningar i alla de fall eleven hamnar i återvändsgränder”, ”ha kunskap om sin egen makt och sin egen kraft och inte missbruka den för kortsiktiga framgångar” och
”ha goda kunskaper om mänsklig psykologi och om människans uttrycksförmåga, för att kunna leda sina elever till vettiga rolltolkningar”.
Kontakt med och kunskap om samhället
Det framgår också av rektorernas svar att en omvärldskontakt är viktig. Här ställs lite olika krav från rektorerna. De svarar att det är viktigt att läraren ska ”vara väl inläst på
den dramatik som produceras, inte bara i Sverige, utan i lika hög grad i andra länder och kulturer”. Läraren ”måste också vara a jour med den sceniska produktion som pågår landet runt”. Dessutom ska läraren ha ”förmåga att överbrygga kulturskillnader mellan skola och arbetsliv”. Även en ”entrepenöriell förmåga” efterfrågas.
Övriga kunskaper
Några av de kunskaper rektorer efterfrågat var svåra att kategorisera. Vi har därför valt att lägga dem som övriga kunskaper. De är:
o kunskap i att använda datorn i det dagliga arbetet o kunskap om olika utvärderingsmetoder
Vi har sammanställt svaren i ett diagram för att tydliggöra de olika delarnas storlek i förhållande till varandra. Totalt 12 rektorer svarade på frågan och deras gemensamma svar blev 50 uppräknade kunskaper som vi sammanställt till 9 kategorier.
Figur 9. Vilken kunskap/vilka kunskaper anser du som rektor vara viktig för att undervisa i ämnet teater?
Tolkning Behörighet
Endast 4 av de 29 teaterlärarna ansågs av sina chefer som obehöriga. En av dessa är utbildad i