5 Resultat och analys
5.4.1 Det här är jag!
När vi frågade studenterna vad de anser vara viktigt att lyfta fram hos sig själv vid en arbetsintervju var det oftast personlighet och intresse för tjänsten som lyftes fram. Anna talar exempelvis om att en kallelse till en arbetsintervju inte automatiskt innebär att tjänsten är din utan att ett tidigt och genuint intresse är viktigt för att öka sina chanser. Ett intresse kan även visa en individs personlighet som framför allt Paulina ansåg kunde vara en avgörande faktor vid en arbetsintervju. Det fanns en förståelse för att vissa arbeten kräver en utbildning, men hon menade ändå på att personlighet, förmåga att samarbeta och arbetsvilja ibland kunde vara mer avgörande än utbildning. En sak studenterna anser är av betydelse att lyfta fram är egenskaper de själva anser att de behöver utveckla, och Fredrika nämnde följande utifrån vad som är viktigt att nämna vid en arbetsintervju: ”ens
positiva sidor men också kanske någonting som man behöver jobba på”. Detta vidareutvecklades även av Petra.
“Det beror lite på vad det är för jobb jag söker men att jag är social och har lätt att prata med folk, [...] Sen att också lyfta fram saker som kanske inte alltid är fördelar som kanske berätta att i början så är jag lite osäker av mig och vill gärna att någon visar mig en extra gång för att jag inte ska göra fel, [...]”. (Petra)
I citatet ovan nämner Petra personliga egenskaper hon behöver utveckla. Detta är egenskaper som berör henne personligen och är inte kopplat till arbetslivserfarenhet. Maja talar dock om egenskaper kopplade till arbetslivserfarenhet och menar på att dessa är av vikt att lyfta fram vid en anställningsintervju snarare än de egenskaper hon behöver utveckla.
“Jag vill lyfta fram de egenskaper jag sa tidigare som jag tycker är viktigt att ta med sig från tidigare arbetslivserfarenheter. Ja det är typ det jag brukar lyfta fram liksom. Sen ofta brukar man ju få frågan “varför väljer du detta företaget?” och då får man förklara det. Men det är ju olika från situation till situation. Men annars är det dom egenskaper jag själv tycker att jag har lärt mig genom åren eller som jag är som person, det tycker jag är viktigt att lyfta fram på en arbetsintervju. (Maja)
Det var intressant att studenterna vid första tanke lyfte fram personlighet och egenskaper som viktiga delar att förmedla vid en arbetsintervju där fokus legat på utbildning och arbetslivserfarenheter. Detta var även något Figurska (2016) kom fram till i sitt resultat och förklarade det genom att kunskap är osynligt och inte det första en person möjligtvis tänker på när de talar om personliga varumärken. Engdahl och Larsson (2009, s.245) beskriver det förkroppsligade kulturella kapitalet som fördelaktigt för individen. Detta är något författarna beskriver tar lång tid att bygga upp, kan ärvas från familjen och i slutändan ta en vidare på till exempel arbetsmarknaden. Som nämnts i avsnitt 5.1.1 konstaterades att studenternas familjebakgrund inte hade någon större påverkan på val av utbildning, men utifrån studenterna i denna studie underlättade de sociala nätverken
jakten på det första jobbet. Studenterna talar om att lyfta fram egenskaper, men även något de bör utveckla. Det kan tyda på en vilja att utveckla och ständigt jobba på det förkroppsligade kulturella kapitalet för att passa in på det önskade fältet. Maja uttrycker att hon styrker sina egenskaper med att berätta att hon har lärt sig de från tidigare arbetsplatser, vilket är något även Engdahl och Larsson (2009, s.245) beskriver som givande om en individ vill ta sig vidare på arbetsmarknaden. Trots att en student använder tidigare erfarenheter för att styrka vissa egenskaper saknades fortfarande en medvetenhet kring att dessa tidigare erfarenheter skulle bygga ett personligt varumärke.
6 Slutsatser
Detta kapitel kommer att sammanfatta det viktigaste resultatet genom att återkoppla till syfte och frågeställningar. Det huvudsakliga syftet för denna studie har varit att förstå hur kvinnliga studenter bygger upp personliga varumärken och deras medvetenhet kring fenomenet.
Utifrån studiens första frågeställning; Hur kan olika erfarenheter och resurser påverka processen i att skapa ett personligt varumärke? kunde resultatet visa att de faktorer som kan vara avgörande är arbetslivserfarenhet och utbildning. I den här studien visade det sig att studenternas bakgrund och uppväxt inte var någon avgörande faktor. De kommer från olika platser och familjer vilket kan tänkas ha skapat olika förutsättningar för dem, men så var inte fallet. De valde att vidareutbilda sig för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden och inte för att det var ett nedärvt habitus från föräldrarna.
Samtidigt som utbildning var något som visade sig vara positivt och kan upplevas förbättra en individs personliga varumärke, fanns det fortfarande tankar om att utbildning inte är den viktigaste faktorn. Studenterna samtalade om att utbildning kunde skapa ett avstånd till de mer erfarna på arbetsmarknaden då de inte lyckats samla på sig någon arbetslivserfarenhet inom den branschen de önskar nå. Av denna anledning var de mer positivt inställda till arbetslivserfarenhet. Både för att det kan visa på ett tidigt engagemang men också gynna studenten med referenser inför framtida rekryteringsprocesser.
Det blev även tydligt att socialt kapital och personliga egenskaper är två avgörande resurser som hade ett återkommande fokus i flera frågor. Det sociala kapitalet visade sig vara avgörande då alla studenter hade fått sina första arbeten genom sitt sociala nätverk. För vissa var detta kapital även en viktig tillgång genom diskussioner vid val av utbildning. Vad gäller personliga egenskaper ansåg samtliga studenter att detta var bland det viktigaste att lyfta fram om sig själv vid en arbetsintervju, vilket var en intressant
upptäckt eftersom intervjuerna tidigare hade samtalat kring hur utbildning och arbetslivserfarenheter kunde förbättra en persons position på arbetsmarknaden.
Utifrån studiens andra frågeställning; Vad tänker studenter om vikten av sociala medier och dess påverkan? kan vi dra slutsatsen att studenterna har en förståelse för att sociala medier har en påverkan på det personliga varumärket men de har alla en önskan om att det inte ska vara så. LinkedIn var den plattform där studenterna kunde se en fördel i att ha kontakt med en arbetsgivare, då de anser att LinkedIn är ett nätverk anpassat för arbetsmarknaden. Facebook och Instagram är plattformar studenterna anser vara tillämpade för privatlivet och ska inte ha någon inverkan på vilka chanser de har på arbetsmarknaden. Studenterna är medvetna om att arbetsgivare kan komma åt deras privata konton, men vissa publicerar trots detta ett innehåll som kan uppfattas negativt enligt en arbetsgivare då det inte vill begränsa sitt privata liv på grund av arbetslivet. Vad gäller ett personligt varumärke var detta ett nytt begrepp för samtliga studenter. De kunde resonera sig fram till en ungefärlig förklaring, men det var inget fenomen de var bekanta med. Utifrån detta kan vi tolka det som att studenterna inte är medvetna om sina personliga varumärken, även om de tar vissa beslut som kan anses gynna dem. Kvinnliga studenter bygger alltså sina personliga varumärken omedvetet.
7 Diskussion
Detta avslutande kapitel kommer att diskutera uppsatsen som helhet samt några avslutande reflektioner. Avslutningsvis kommer det presenteras några idéer till vidare forskning kring fenomenet personligt varumärke.
I början av detta arbete väcktes idén om att undersöka personligt varumärke till liv och med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv försöka förstå hur arbetssökande eventuellt målar upp en bättre bild av sig själv vid en anställningsintervju för att passa in på den bild en arbetsgivare har av den de vill anställa. Vid en sådan undersökning hade observationer varit den mest fördelaktiga metoden. Denna metod hade med stor sannolikhet skapat svårigheter med tillträde till fältet eftersom en arbetsintervju kan inneha en hög grad av konfidentialitet. Med utgångspunkt i ursprungsidén utvecklades denna studie om att försöka förstå hur studenter bygger upp personliga varumärken. Den rådande pandemin hade en viss påverkan på studien då intervjuerna som genomfördes var tvungna att ske digitalt på grund av restriktioner i samhället. Intervjuerna kunde möjligtvis ha bidragit ännu mer till resultatet om det hade skett genom en fysisk intervju. Det hade då blivit lättare för oss som intervjuare att läsa av både intervjupersonen och situationen samt att det hade besparat oss de tekniska problem som uppstod och konsekvenserna av dessa.
Något vi bör ha avsatt mer tid för var urvalet. Vi har förståelse för att om vi hade ägnat mer tid till att hitta intervjupersoner hade vi med stor sannolikhet fått fler intervjupersoner vilket hade kunnat bidra till en ännu bättre empirisk mättnad. I efterhand kan vi även se fördelen med att ha haft mer specifika urvalskriterier för att avgränsa arbetet mer, antingen till en viss ålder, skola eller utbildningsprogram. Anledningen till att vi inte tog hänsyn till dessa kriterier berodde på studiens begränsade tidsram och det var därför lättare att utgå från våra kontaktnät. Detta leder oss till att en vidare studie exempelvis hade kunnat genomföras med ett urval där intervjupersonerna är studenter vid två olika program eller skolor där resultatet kan innehålla en jämförelse av likheter och skillnader mellan tankar om personligt varumärke bland de olika grupperna.
Mot slutet av arbetet med studien blev vi upplysta om Bourdieus begrepp symboliskt våld som hade varit en bra utgångspunkt i analysen under temat sociala medier. Vi valde att inte inkludera detta begrepp eftersom vi ansåg att det var svårt att koppla det till studiens huvudsakliga syfte. Dessutom kom det till vår vetskap förhållandevis sent i processen och vi gjorde bedömningen att vi inte hade den tid som krävdes för att kunna använda det på ett bra sätt. Vi ser därför att en vidare studie med fokus på om ett personligt varumärke på internet bör kontrolleras av en arbetsgivare hade kunnat gynnas av detta begrepp.
Referenser
Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. 2016. Handbok i kvalitativa metoder. upp. 2:2. Malmö: Liber
Alexander, Elizabeth, C., Mader, Deanna, R. D. & Mader, Fred, H. 2018. Using social media during the hiring process: a comparison between recruiters and job. Journal of Global Scholars of Marketing Science (29)1: 78-87. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/21639159.2018.1552530
Alfonsson, Johan. 2017. Normaderna på den svenska arbetsmarknaden - Det otrygga arbetslivets framväxt och effekter på klasstrukturen. Klass i Sverige (5)22: 3-27. https://www.researchgate.net/publication/332801641_Nomaderna_pa_den_svenska_arb etsmarknaden_-_Det_otrygga_arbetslivets_framvaxt_och_effekter_pa_klasstrukturen
Alster, Miriam., Persson, Roger. & Svensson, Josefin. 2005. Competing on the Job Market - A Study of the Relationship Between Product- and Personal Branding. Diss.,
Lunds Universitet.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1338734&fileOId=2 434217
Bourdieu, Pierre. 1992. Texter om de Intellektuella. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Bourdieu, Pierre., 1998. Acts of resistance: against the new myths of our time, Cambridge: Polity Press in association with Blackwell.
Brante, T., Andersen, H. & Korsnes, O., 2001. Sociologiskt lexikon 1. uppl. 2. tr.., Stockholm: Natur och kultur.
Brems, Cara., Temmerman, Martina., Graham, Todd. & Broersma, Marcel. 2016. Personal Branding on Twitter: How Employed and Freelance Journalists Stage Themselves on Social Media. Digital Journalism (5)4: 443-459. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/21670811.2016.1176534
Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt syfte. Köpenhamn: Hans Reitzels Förlag.
Chen, Chih-Ping. 2013. Exploring Personal Branding on YouTube. Journal of Internet Commerce (12)4: 332-347. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/15332861.2013.859041
Creswell, John. W. & Creswell, David. J. 2018. Research Design. Qualitative, Quantitative & Mixed Methods Approaches. 5 uppl. Los Angeles: Sage Publications, Inc.
David, Matthew. & Sutton, Carole. D. 2016. Samhällsvetenskaplig Metod. uppl. 1:1.Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn. 2014. The Good Research Guide. For Small-Scale Social Research Projects. uppl. 5. Glasgow: Bell and Bain Ltd.
Engdahl, Oskar. & Larsson, Bengt. 2011. Sociologiska Perspektiv. 2:5 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Falkenberg, Johanna. & Östberg, Agnes. 2017. Att sälja sitt jag - en kvalitativ studie av digital naturals syn på, och hantering av, personligt varumärkesbyggande på sociala medier. Lunds Universitet.
Figurska, Irena. 2016. Personal Branding as an Element of Employees’ Professional Development. Human Resources Management and Ergonomics (X)2: 33-47. https://frcatel.fri.uniza.sk/hrme/files/2016/2016_2_03.pdf
Folkhälsomyndigheten. 2020. Beslut om skärpta allmänna råd i Kronobergs och Södermanlands län. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/november/beslut-om-skarpta-allmanna-rad-i-kronobergs-och-sormlands-lan/ (hämtad 2/12-20).
Gershon, Ilana. 2014. Selling Yourself in the United States. Political and Legal
Anthropology Review (37)2: 281-295. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/plar.12075
Gorbatov, Sergey., Khapova, Svetlana. N. och Lysova, Evgenia. I. 2019. Get Noticed to Get Ahead: The Impact of Personal Branding on Career Success. Frontiers in Psychology (10): 2662-2662. DOI: 10.3389/fpsyg.2019.02662
Holmberg, Ingalill & Strannegård, Lars. 2015. Student’s Self-branding in Swedish Business School. International Studies of Management & Organization (45)2: 180-192. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/00208825.2015.1006017
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:8 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Minor-Cooley, Delonia & Parks-Yancy, Rochelle. 2020. The Power of the Brand: Personal Branding and Its Effect on Job Seeking Attributes. Journal of Internet
Commerce (19)3: 241-261.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/15332861.2020.1777028
Nikolaou, Ioannis. 2014. Social Networking Web Sites in Job Search and Employee Recruitment. International Journal of Selection and Assessment (22)2: 179-189. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/ijsa.12067
OnePartnerGroup. [u.å]. Vårda Ditt Personliga Varumärke. https://www.onepartnergroup.se/inspiration/guider/sa-jobbar-du-med-ditt-personliga-varumarke. (hämtad 10/11-20)
Philbrick, Jodi. L. och Cleveland, Ana. D. 2014. Personal Branding: Building Your Pathway to Professional Success. Medical Reference Services Quartely 34(2): 181-189. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/02763869.2015.1019324
Pich, Christopher., Armannsdottir, Guja. & Dean, Dianne. 2020. Exploring the Process of Creating and Managing Personal Political Brand Identities in Nonparty Environments: The Case of the Bailiwick of Guernsey. Journal of Political Marketing (19)4: 414-434. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/15377857.2020.1825271
Rennstam, Jens. & Wästerfors, David. 2015. Från stoff till studie - Om analysarbete i kvalitativ forskning. 1:4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Shepherd, Ifan. D. H. 2010. From Cattle and Coke to Charlie - Meeting the Challenge of Self Marketing and Personal Branding. Journal of Marketing Management (21)5-6: 589-606. https://doi.org/10.1362/0267257054307381
Shuker, Lucie. 2012. ‘It’ll look good on your personal statement’: self-marketing amongst university applicants in the United Kingdom. British Journal of Sociology of Education. (35)2: 224-243. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/01425692.2012.740804
Stanton, Angela D’Auria. & Stanton, Wilbur. W. 2014. Building “Brand Me” - Creating a Personal Brand Statement. Marketing Education Review (23)1: 81-86. DOI:10.2753/MER1052-8008230113
Swedberg, Richard. 2014. The Art of Social Theory. New Jersey: Princeton University Press.
Vallas, Steven. P. & Cummins, Emily. R. 2015. Personal Branding and Identity Norms in the Popular Business Press - Enterprise Culture in an Age Precarity. Organization Studies 36(3): 293-319. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/0170840614563741
Vallas, Steven. P. & Hill, Andrea. L. 2018. Reconfiguring Worker Subjectivity: Career Advice Literature and the “Branding” of the Worker’s Self. Sociological Forum (33)2: 287-309 https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/socf.12418.
Van Oort, Madison. 2013.Making the neoliberal precariat: Two faces of job searching in Minneapolis. Ethnography (16)1: 74-94. https://doi.org/10.1177/1466138113506636
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Intervjuguide Bakgrundsfrågor:
• berätta lite om dig själv.
• ålder.
• nuvarande ort.
• syskon och deras eventuella utbildning/arbetssituation.
• föräldrars utbildningsnivå och tidigare/nuvarande arbetssituation.
• kan du berätta om din uppväxt?
• födelseort.
• fritidsintressen.
• hur ser din vänskapskrets ut?
• vilka umgås du med när det inte är pandemi? Är de kompisar från barndomen eller nya bekantskapskretsar?
• vad har de för utbildningsnivå/arbetssituation?
Utbildning:
Valet av utbildning
• kan du berätta om hur det gick till när du valde gymnasieskola
• val av inriktning.
• skola.
• vilken linje och gymnasieskola?
• var du på öppet hus? diskuterade du med kompisar/familj?
• vad det något speciellt som utbildningen kunde erbjuda som fick dig att välja den?
• vad det något speciellt som skolan kunde erbjuda som fick dig att välja dem?
• Levde utbildningen upp till dina förväntningar?
• Levde skolan upp till dina förväntningar?
• kombinerade du din studietid med annan sysselsättning? (elevkår, ideellt arbete etc).
• vad är enligt dig det mest värdefulla du lärde dig under gymnasietiden?
Valet av utbildning
• hur kommer det sig att du valde att plugga vidare vid universitet/högskola?
• kan du berätta om hur det gick till när du valde högskola/universitet.
• val av utbildning.
• skola.
• vad för utbildning läser du och vid vilken skola?
• var du på öppet hus? diskuterade du med kompisar/familj?
• vad det något speciellt som utbildningen kunde erbjuda som fick dig att välja den?
• vad det något speciellt som skolan kunde erbjuda som fick dig att välja dem?
Studietiden
• kan du berätta om din studietid?
• än så länge, lever utbildningen upp till dina förväntningar?
• än så länge, lever skolan upp till dina förväntningar?
• kombinerar du din studietid med annan sysselsättning? (studentförening, ideellt arbete etc).
• vad är enligt dig det mest värdefulla du lärt dig under studietiden hittills?
• finns de något som än så länge har varit utmanande?
Tidigare arbetslivserfarenheter:
• kan du berätta om hur det gick till när du fick ditt första jobb?
• genom kontaktnät eller annat håll?
• vad sa dina föräldrar kring detta?
• vad gjorde du innan du började studera?
• hur många jobb har du haft?
• inom vilka branscher har du arbetat?
• fanns det någon anledning till varför du sökte dig till dessa jobb?
• vad är det mest värdefulla du har lärt dig från din arbetslivserfarenhet?
• Hur har den erfarenheten kunnat användas i din nuvarande situation?
Sociala Medier:
• är du medlem på några social medier sajter så som Facebook, Instagram eller LinkedIn? Varför/varför inte?
• Om personen har linkedin, skulle du vilja visa din profil där samt på facebook/instagram? Helt valfritt!
• vad för information om dig själv visar du upp på dina profiler?
• finns det någon skillnad? Ex profilbilder?
• hur många kontakter har du på LinkedIn och Facebook?
• känner du alla?
• hur många timmar i veckan skulle du uppskatta att du spenderar på dessa sociala medier?
• delar du med dig av statusuppdateringar, bilder, videos eller annat? hur ofta?
• Finns det någon skillnad på det innehåll du publicerar på de olika nätverken?
• tänker du igenom de du delar på sociala medier?
• finns det någon du absolut inte skulle dela på sociala medier?
• följer dina arbetsgivare dig på sociala medier?
• tänker du på att det du publicerar eventuellt kan ses av en potentiell arbetsgivare? Varför/varför inte?
Personligt varumärke:
• erfarenheter?
• utbildning?
• kompetenser?
• Har du hört talas om personligt varumärke?
• vad innebär ett personligt varumärke för dig? / vad tror du att ett personligt varumärke innebär?
• vår definition: Ett personligt varumärke är något en individ skapar för att marknadsföra sig själv bland annat när denne ska söka jobb. Genom att skapa ett sådant lyfter en person fram sina främsta egenskaper och kunskaper.
• vad anser du att ditt personliga varumärke består av?
• är ett personligt varumärke viktigt för dig? varför/varför inte?
• när visar du upp ditt personliga varumärke?
• när du tänker på det vi har gått igenom tidigare, tänker du på att detta påverkar ditt personliga varumärke?
• hur tänker du att utbildning kan påverka detta?
• hur tänker du att tidigare arbetslivserfarenheter kan påverka detta?
• hur tänker du på att sociala medier kan påverka detta?
Avslutningsvis, finns det något du skulle vilja utveckla eller berätta som jag inte har frågat om?