Syftet med studien är att vinna kunskap om hur svenska lärare upplever sin professionella autonomi i termer av kontroll och beslutsfattning, samt hur denna upplevelse skiljer sig mellan olika lokala kontexter. För att vinna kunskap om detta formulerades följande frågeställningar:
· Vem anser lärare fattar de viktigaste besluten? (t. ex. rektorn, lärare, huvudmannen,
föräldrar) (FF1)
· Vem anser lärare kontrollerar deras beslut? (t. ex. föräldrar, kollegor, rektor, aktörer
utanför skolan) (FF2)
· Vilka skillnader och likheter kan urskiljas i lärares uppfattade autonomi mellan de
olika kommunerna? (FF3)
I följande avsnitt presenteras resultaten av vår empiriska undersökning, samt en löpande analys av dessa resultat. Avsnittet delas in i två huvudområden där den första delen behandlar vem som tar de viktigaste besluten inom skolans verksamhet (FF1) och den andra delen behandlar vem lärare anser kontrollerar deras beslut (FF2). I båda delarna jämförs de tre kommunerna med varandra för att se vilka skillnader och likheter som finns (FF3).
Resultaten presenteras i övergripande tabeller och diagram, som på ett tydligt sätt illustrerar likheter och skillnader mellan de tre kommunerna. Resultaten analyseras därefter utifrån vårt teoretiska ramverk.
6.1 Lärares uppfattningar om beslutsfattning
Enligt vår teoretiska utgångspunkt är frågan om vem som tar de viktigaste besluten i skolans verksamhet en viktig del i autonomidiskussionen. I enkäten fick respondenterna svara på frågor om vem som har huvudansvaret för olika viktiga beslut som måste tas i skolans verksamhet. Respondenterna kunde välja mellan sex alternativ: enskild lärare, lärare &
kollegor, lärare & andra, skolledning, huvudman och stat. Dessa alternativ omformulerades sedan till fyra kategorier: individuellt (enskild lärare), kollegialt (lärare & kollegor och lärare
& andra), skolledning (skolledning), samt huvudman/stat (huvudman och stat). I denna uppsats anser vi att lärare har hög autonomi om de har möjlighet att fatta de viktigaste besluten inom skolans verksamhet, antingen individuellt eller kollegialt. Det är här viktigt att poängtera att resultaten som presenteras i tabeller och diagram endast visar var lärare anser att huvudansvaret inom olika områden finns. Utifrån vårt teoretiska ramverk som presenterats i teoriavsnittet, som ser på autonomi som lärares utrymme att ta de viktigaste besluten i sitt arbete, kommer vi sedan göra en tolkning utifrån respondenternas svar, för att kunna diskutera lärarnas autonomi i arbetet. Om exempelvis många lärare anser att huvudansvaret för en viss fråga ligger hos den enskilde läraren, kommer vi således tolka detta som att lärare har en hög grad av individuell autonomi för denna typ av beslut. På samma sätt tolkar vi att lärare har en låg autonomi om få lärare svarat att huvudansvaret finns hos den enskilda läraren eller kollegialt mellan lärare och kollegor/andra. Avsnittet delas upp efter de fyra domänerna i lärares arbete, utbildning, social, utveckling och administration, samt i de två nivåerna, klassrumsnivå och skolnivå.
6.1.1 Beslutsfattning rörande utbildningsfrågor på klassrumsnivå
Utbildningsdomänen på klassrumsnivå innefattar beslut som rör planering av lektionens innehåll, undervisningsmetoder, undervisningsmaterial, prov och fysisk klassrumsmiljö.
Diagram 1. Beslutsfattning rörande utbildningsfrågor på klassrumsnivå
Tabell 4. Bortfall och Chi2-värde för utbildningsfrågor på klassrumsnivå
*ej obundet slumpmässigt urval.
I diagrammet går det att utläsa att nästan alla respondenter har svarat att huvudansvaret över dessa frågor ligger hos den individuella läraren eller kollegialt bland lärarna. Utifrån studiens teoretiska ramverk tyder resultatet på att lärare har en mycket hög upplevd autonomi inom detta område. I Norr och i Mellansverige är fördelningen mellan individuell och kollegial autonomi relativt jämn. I Söder upplever lärarna att autonomin är kollegial i nästan dubbelt så hög utsträckning som individuell. En förklaring till varför den kollegiala autonomin är större i Söder skulle kunna vara att kommunen är mindre och de lärare som arbetar i kommunens skolor har en närmare relation än i exempelvis Mellansverige där det finns en utbredd
skolmarknad som kan innebära att lärare i kommunerna byter arbetsplats oftare. Det är i Norr som flest lärare angett att de upplever att huvudansvaret för dessa frågor ligger hos den individuella läraren. I Norr och Söder tycks huvudman och stat ha ett mycket litet inflytande över beslutsfattningen och i Mellansverige nästan inget alls. Med 0,48% i Mellansverige och 0% i Norr och Söder tolkar vi det som att skolledningen i princip inte har något ansvar över beslutsfattningen inom detta område. När det kommer till den faktiska undervisningen inom
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Söder Mellan Norr
Söder Mellan Norr
Individuellt 33,73% 47,37% 48,30%
Kollegialt 63,31% 51,20% 48,98%
Skolledning 0,00% 0,48% 0,00%
Huvudman/stat 2,96% 0,96% 2,72%
Individuellt Kollegialt Skolledning Huvudman/stat
Pearson Chi2: 0,051*
Utbildning - klassrum Totalt urval Svarande Bortfall
Norr 168 147 12,5%
Mellan 245 209 14,7%
Söder 202 169 16,3%
klassrummet verkar det alltså som att lärarna upplever att de har en mycket hög autonomi i alla tre kommuner. Oavsett om det sker individuellt eller kollegialt är det framför allt lärarna som tar besluten i dessa frågor. Man kan naturligtvis diskutera vilken typ av autonomi lärare vill ha i dessa frågor. Lärarna kan påverka beslut oavsett om deras autonomi är individuell eller kollegial. Däremot kan det tänkas att en kollegial autonomi kräver en högre mötes- och arbetsintensitet, då beslut måste diskuteras och fattas tillsammans med andra kollegor. Om man då som lärare upplever att man hellre vill besluta saker själv kan det upplevas som att man har en begränsad autonomi då man måste anpassa sig efter lärargruppens kollegiala överenskommelse (Wermke & Höstfält 2014). Däremot så innebär en individuell autonomi att läraren måste ta ett större eget ansvar.
Bortfallet för denna fråga var relativt lågt, vilket kan tolkas som att lärarna är medvetna om vem eller vilka som fattar beslut inom denna domän och nivå. P-värdet för frågan uppgick till ,051, vilket innebär vi inte kan säga att skillnaderna mellan kommunerna är statistiskt
signifikanta på 95% säkerhetsnivå, även om det är precis på gränsen.
6.1.2 Beslutsfattning rörande utbildningsfrågor på skolnivå
Utbildningsdomänen på skolnivå innefattar frågor rörande skolans pedagogiska inriktning, pedagogisk planering, tilldelning av klassrum, samt val av läroböcker till undervisningen.
Diagram 2. Beslutsfattning rörande utbildningsfrågor på skolnivå.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Söder Mellan Norr
Söder Mellan Norr
Individuellt 4,43% 9,34% 12,50%
Kollegialt 94,94% 89,01% 85,00%
Skolledning 0,00% 0,00% 0,00%
Huvudman/stat 0,63% 1,65% 2,50%
Individuellt Kollegialt Skolledning Huvudman/stat
Pearsons Chi2: 0,096*
Utbildning –
skola Totalt urval Svarande Bortfall Norr
Tabell 5. Bortfall och Chi2-värde för utbildningsfrågor på skolnivå
*ej obundet slumpmässigt urval.
Diagrammet ovan visar att de allra flesta lärare anser att lärare som kollegial har
huvudansvaret för dessa frågor. En del lärare anser även att den individuella läraren har huvudansvaret, medan något färre ser på huvudman och stat som huvudansvariga. Ingen har uppgett att skolledningen är den som främst styr över dessa frågor.
Precis som när det gäller utbildningsfrågor på klassrumsnivå upplever lärarna att de har en mycket hög autonomi rörande utbildningsfrågor på skolnivå. Enligt diagrammet är det även här lärarna i Norr som tycks uppleva den största individuella autonomin, medan lärare i Söder har ett gemensamt ansvar för beslutsfattningen i dessa frågor. Efter ett Chi2-test visade sig P-värdet dock ligga på ,096, vilket innebär att vi inte kan uttala oss om några signifikanta skillnader mellan kommunerna. Däremot finns det en tydlig skillnad för alla tre kommuner i att dessa beslut i större utsträckning tas gemensamt mellan kollegor, och att den individuella autonomin inte är lika stor som på klassrumsnivån. Att den individuella autonomin är mindre på denna nivå behöver dock inte vara negativt. Som visas i diagrammet upplever lärarna fortfarande en mycket hög autonomi, även om det är tillsammans de tar beslut. Detta innebär att de har möjlighet att påverka, men samtidigt fördela ansvaret för besluten över hela
gruppen. Det är inte otänkbart att detta underlättar mycket för lärarna, just när det gäller mer strategiska beslut som berör hela skolan. I och med att lärarna tillsammans styr över de strategiska besluten på skolnivån, har de också möjlighet att utforma ramarna för det eventuellt individuella arbetet på klassrumsnivå.
Bortfallet för detta område var något större i alla tre kommuner, vilket kan tänkas bero på att lärarna inte är lika medvetna om vem eller vilka som fattar de strategiska besluten inom skolnivån.
6.1.3 Beslutsfattning rörande sociala frågor på klassrumsnivå
Den sociala domänen på klassrumsnivå innefattar bland annat frågor rörande disciplinering av elever inom klassrummet, kontakt med föräldrar angående elevens beteende samt tilldelning av professionell hjälp för elever med psykologiska och specialpedagogiska behov.
Diagram 3. Beslutsfattning rörande sociala frågor på klassrumsnivå.
Pearson Chi2: 0,427*
Social - klassrum Totalt urval Svarande Bortfall
Norr 168 130 22,6%
Mellan 245 195 20,4%
Söder 202 158 21,8%
Tabell 6. Bortfall och Chi2-värde för sociala frågor på klassrumsnivå
*ej obundet slumpmässigt urval
Till skillnad från utbildningsfrågorna tycks skolledningen ha ett mycket mer utpräglat ansvar när det gäller sociala frågor. Ovan ser vi att ca. 50% av respondenterna svarat att
skolledningen har huvudansvaret, vilket är en tydlig skillnad mot utbildningsdomänen som diskuterats ovan. Utifrån vårt teoretiska ramverk tolkar vi det som att lärare uppfattar sin autonomi som betydligt mindre i denna domän än i utbildningsdomänen. Fördelningen mellan individuell och kollegial autonomi skiljer sig också i denna domän, där Norr, som tidigare haft den högsta graden av individuell autonomi, nu har den lägsta. Detta blir tydligast i relation till Söder, som inom utbildningsdomänen haft genomgående lägre individuell autonomi, men som nu har lika hög individuell autonomi som Norr. Högst individuell autonomi rörande sociala frågor på klassrumsnivån har Mellansverige.
Ingersoll (1996) menar att en hög lärarautonomi över sociala frågor är viktigt för en
välfungerande skola. Han visar att när lärare har en hög autonomi inom denna domän minskar antalet konflikter både mellan elever och lärare, samt inom personalgruppen. Samtidigt ska vi inte glömma att med en ökad autonomi kommer ett ökat ansvar. Beslut inom detta område kan tänkas vara känsliga och om läraren har en hög autonomi tvingas den också bära ansvaret
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Söder Mellan Norr
Söder Mellan Norr
Individuellt 10,76% 15,90% 10,00%
Kollegialt 41,14% 33,33% 39,23%
Skolledning 48,10% 50,26% 50,77%
Huvudman/stat 0,00% 0,51% 0,00%
Individuellt Kollegialt Skolledning Huvudman/stat
om något går fel. Att skolledningen sköter den direkta hanteringen av dessa ärenden kan alltså även ses som ett sorts skydd för läraren, som då kan lämna över ansvaret.
Bortfallet för denna domän och nivå var drygt 20% för alla tre kommuner, vilket kan tyda på att det även här råder viss osäkerhet kring vem eller vilka som fattar besluten på denna nivå.
P-värdet på ,427 visar att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan kommunerna, vilket kan innebära att den lokala kontexten har en mindre betydelse inom denna domän och nivå. Istället kan det vara så att dessa frågor hanteras på liknande sätt över hela landet.
6.1.4 Beslutsfattning rörande sociala frågor på skolnivå
Den sociala domänen på skolnivå innefattar frågor rörande ordningsregler i skolan, regler gällande klädsel i skolan samt organisering av aktiviteter utanför undervisningen.
Diagram 4. Beslutsfattning rörande sociala frågor på skolnivå.
Pearson Chi2: 0,000*
Social skola Totalt urval Svarande Bortfall
Norr 168 84 50,0%
Mellan 245 102 58,4%
Söder 202 97 52,0%
Tabell 7. Bortfall och Chi2-värde för sociala frågor på skolnivå
*ej obundet slumpmässigt urval
Till skillnad från klassrumsnivån tycks skolledningen ha en mindre roll när det gäller sociala frågor på skolnivå. Endast 5,15% i Söder och 9,80% i Mellansverige har angett att
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Söder Mellan Norr
Söder Mellan Norr
Individuellt 9,28% 26,47% 11,90%
Kollegialt 85,57% 62,75% 86,90%
Skolledning 5,15% 9,80% 0,00%
Huvudman/stat Individuellt0,00% Kollegialt Skolledning0,98% Huvudman/stat1,19%
skolledningen har huvudansvaret och i Norr är det ingen som anser det. Till största del verkar det snarare vara lärarna som kollegial som fattar beslut rörande sociala frågor på skolnivå.
Utifrån vårt teoretiska ramverk tolkar vi detta som att lärarnas autonomi är hög på denna nivå, även om fördelningen mellan individuell autonomi och kollegial autonomi skiljer sig mellan kommunerna. I Söder och Norr är det 9,28% respektive 11,90% som uppgett att den enskilda läraren har huvudansvaret för dessa frågor och 85,57% respektive 86,90% har uppgett att ansvaret delas kollegialt mellan lärarna och eventuellt övriga kollegor. I och med detta verkar den kollegiala autonomin vara hög i båda dessa kommuner. Även Mellansverige tycks ha en hög kollegial autonomi, men inte i samma utsträckning som de två övriga kommunerna.
Istället har lärarna i Mellansverige en högre individuell autonomi över dessa frågor. Samtidigt är det också i Mellansverige som skolledningen har störst inverkan mellan de tre
kommunerna, när det gäller sociala frågor på skolnivå.
För att återgå till Ingersolls (1996) betoning på en hög lärarautonomi i sociala frågor för en välfungerande skola, kan vi konstatera att svenska lärare tycks ha just detta. Resultatet antyder att de har en stor möjlighet att påverka vilka sociala regler som gäller på skolan, vilket till största delen sker tillsammans med övriga kollegor. Samtidigt kan man också diskutera framför allt Mellansveriges höga individuella autonomi i dessa frågor och hur bra det är för dessa lärare att de individuellt ska besluta om frågor som rör hela skolan. Att lärarna upplever sig ha högre autonomi på skolnivå jämfört med klassrumsnivå kan uppfattas som motsägelsefullt om vi ser till Ingersolls (1996) diskussion kring centraliseringsdebatten.
Ingersoll delar som nämnts tidigare upp skolan i två nivåer, skolnivån och klassrumsnivån och menar att de forskare som funnit bevis för att skolan är decentraliserad oftast har studerat lärare på klassrumsnivå, medan de som anser att skolan är centraliserad har undersökt lärarnas autonomi på skolnivån. Detta skulle betyda att lärare har ett lågt inflytande över strategiska beslut som fattas utanför klassrummet, men en hög autonomi i mer operativa och praktiska beslut som fattas inom klassrummet. Våra resultat visar dock på motsatsen, det vill säga att lärarna upplever sig ha högre autonomi över strategiska beslut på skolnivå och lägre autonomi över de operativa besluten som tas på klassrumsnivå. Detta skulle dock kunna ses som
positivt för lärarna, som får ta del av de strategiska besluten, men som kan lämna över den praktiska hanteringen av dessa potentiellt känsliga frågor till rektorn och skolledningen.
Lärarna får alltså vara med och påverka och utforma ordningsregler som rör skolan medan skolledningen tar ett större ansvar när någon bryter dessa ordningsregler och problem uppstår.
Denna del hade ett mycket stort bortfall, där över hälften av respondenterna inte svarade på alla de frågor som utgör denna domän och nivå. Det är givetvis svårt att veta varför så få har svarat på alla frågor, men det kan tänkas att respondenterna helt enkelt inte vet vem som har huvudansvaret för en eller flera frågor inom domänen. Detta kan ses som ett problem och det kan tänkas att en större tydlighet över vem som har ansvaret för dessa frågor skulle underlätta för lärarnas arbete. Till skillnad från klassrumsnivån är dock skillnaderna mellan
kommunerna på denna nivå statistiskt signifikanta, med ett P-värde på ,000. Detta skulle kunna betyda att den lokala kontexten inte har särskilt stor inverkan på hur sociala frågor direkt rörande eleven hanteras, men att den däremot är viktig när det gäller arbetet med de sociala frågorna på en mer strategisk nivå.
6.1.5 Beslutsfattning rörande utvecklingsfrågor på klassrumsnivå
Utvecklingsdomänen på klassrumsnivå innefattar frågor rörande innehåll i kompetensutvecklingsaktiviteter och fortbildning, samt experiment rörande nya undervisningsmetoder och hjälpmedel.
Diagram 5. Beslutsfattning rörande utvecklingsfrågor på klassrumsnivå.
Pearson Chi2: 0,010*
Utveckling - klassrum Totalt urval Svarande Bortfall
Norr 168 134 20,2%
Mellan 245 183 25,3%
Söder 202 158 21,8%
Tabell 8. Bortfall och Chi2-värde för utvecklingsfrågor på klassrumsnivå
*ej obundet slumpmässigt urval.
En stor del av respondenterna angav att skolledningen hade huvudansvaret i utvecklingsfrågor på klassrumsnivå. Störst inverkan tycks skolledningen ha i Söder, där 65,82% av lärarna angett att skolledningen har huvudansvaret. Baserat på respondenternas svar blev det också tydligt att huvudman/stat, som haft en mycket liten inverkan över utbildnings- och sociala frågor, har en betydligt större inverkan på denna domän. I Norr är huvudman/stats inverkan så stor som 24,63%, medan den i Mellansverige och Söder är runt 15%. Utifrån vårt teoretiska ramverk kan vi se att lärarnas autonomi skiljer sig mellan kommunerna. Lärare i Norr och Mellansverige tycks ha en ungefärligt lika hög autonomi, men där den individuella autonomin är högre i Mellansverige. Lägst autonomi tycks lärarna i Söder uppleva, där under 20% har angett att huvudansvaret för utvecklingsfrågor på klassrumsnivå ligger hos lärarna. Den individuella autonomin tycks vara nästan obefintlig i Söder. Bortfallet för denna domän och nivå ligger på drygt 20% för alla tre kommuner. P-värdet på ,010 visar att det finns
signifikanta skillnader mellan kommunerna.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Söder Mellan Norr
Söder Mellan Norr
Individuellt 0,63% 6,01% 2,99%
Kollegialt 18,99% 19,67% 23,88%
Skolledning 65,82% 58,47% 48,51%
Huvudman/stat 14,56% 15,85% 24,63%
Individuellt Kollegialt Skolledning Huvudman/stat
6.1.6 Beslutsfattning rörande utvecklingsfrågor på skolnivå
Utvecklingsdomänen på skolnivå innefattar frågor rörande tid och plats för
kompetensutvecklingsaktiviteter och fortbildning samt frågor rörande införandet av ny teknik.
Diagram 6. Beslutsfattning rörande utvecklingsfrågor på skolnivå.
Pearson Chi2: 0,000*
Utveckling - skolnivå Totalt urval Svarande Bortfall
Norr 168 74 56,0%
Mellan 245 93 62,0%
Söder 202 75 62,9%
Tabell 9. Bortfall och Chi2-värde för utvecklingsfrågor på skolnivå
*ej obundet slumpmässigt urval.
Som diskuterats ovan tycks huvudman/stat ha större inverkan över denna domän än tidigare domäner, något som blir ännu tydligare när vi förflyttar oss från klassrums- till skolnivå. Både i Norr och Söder har flest respondenter angett just huvudman/stat som huvudansvarig i dessa frågor, även om resultatet indikerar att inverkan från huvudman/stat är betydligt större i Söder än i Norr och Mellansverige. I Mellansverige har istället skolledningen en större inverkan, medan lärarna i Norr har högst autonomi. Autonomin verkar också vara kollegial i alla tre kommunerna, även om Söder verkar ha en liten del individuell autonomi.
Precis som på klassrumsnivån verkar alltså lärare uppleva en förhållandevis låg autonomi över frågor som rör deras professionella utveckling. Istället verkar det vara skolledningen och aktörer utanför skolan som tar beslut i dessa frågor. Detta skulle kunna anses vara
problematiskt, då lärarna inte är delaktiga i beslut rörande sin egen utveckling. Det är alltså aktörer så som skolledning eller huvudman som styr lärares professionella utveckling, inte
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Söder Mellan Norr
Söder Mellan Norr
Individuellt 1,33% 0,00% 0,00%
Kollegialt 9,33% 12,90% 24,32%
Skolledning 28,00% 54,84% 36,49%
Huvudman/stat 61,33% 32,26% 39,19%
Individuellt Kollegialt Skolledning Huvudman/stat
lärarna själva. Detta kan möjligtvis vara en förklaring till varför lärare i Sverige inte upplevs vara autonoma (se 3.4 Lärares autonomi i Sverige). Framför allt verkar Söder ha en top-down-kultur där externa aktörer har stor inverkan och lärarna har låg autonomi i dessa frågor.
Norr är istället den kommun där lärare verkar kunna påverka sin egna professionella utveckling mest.
Denna domän och nivå hade ett stort bortfall, där över hälften av respondenterna i varje kommun inte svarade på alla frågor som utgör denna domän och nivå. Bortfallet kan bero på flera saker, men en tolkning är att det finns en osäkerhet hos lärarna över vem som har huvudansvaret över dessa frågor. Även detta kan anses vara problematiskt då lärarna inte vet vem det är som styr deras utveckling. P-värdet på ,000 visar att skillnaderna även i denna nivå är signifikanta, vilket tyder på att lokala styrtraditioner har en viktig roll i frågor om lärares professionella utveckling.
6.1.7 Beslutsfattning rörande administrativa frågor på klassrumsnivå
Den administrativa domänen handlar om frågor rörande kontorsplats för lärare, tekniska redskap i arbete, schemaläggning, och vikarieundervisning.
Diagram 7. Beslutsfattning rörande administrativa frågor på klassrumsnivå.
Pearson Chi2: 0,000*
Admin - klassrum Totalt urval Svarande Bortfall
Norr 168 149 11,3%
Mellan 245 228 6,9%
Söder 202 175 13,4%
Tabell 10. Bortfall och Chi2-värde för administrativa frågor på klassrumsnivå
*ej obundet slumpmässigt urval.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Söder Mellan Norr
Söder Mellan Norr
Individuellt 1,14% 2,19% 2,68%
Kollegialt 8,57% 5,70% 19,46%
Skolledning 89,71% 90,79% 74,50%
Huvudman/stat 0,57% 1,32% 3,36%
Individuellt Kollegialt Skolledning Huvudman/stat
I alla tre kommunerna uppgav en stor majoritet av respondenterna att skolledningen hade huvudansvaret för de administrativa frågorna på klassrumsnivå. För både Mellansverige och Söder svarade runt 90% att skolledningen var huvudansvariga. Däremot var motsvarande resultat lägre i Norr, där både lärarna och huvudman/stat tycks ha ett större ansvar. Baserat på ovanstående data verkar lärare uppleva en högre kollegial autonomi inom den administrativa domänen på klassrumsnivå i Norr än i de andra två kommunerna. Även den individuella autonomin verkar vara högst i Norr, även om den inte skiljer sig särskilt mycket från
Mellansverige där lärarna tycks uppleva en något lägre individuell autonomi, och Söder som tycks ha lägst individuell autonomi. I Söder verkar lärarna dock ha en högre kollegial
autonomi än i Mellansverige, vilket innebär att Mellansverige är den kommun där lärarna har lägst sammanlagd autonomi. Skillnaderna mellan Mellansverige och Söder är dock små inom denna domän och det är istället Norr som sticker ut som annorlunda. Att lärarna har låg autonomi över de administrativa frågorna på klassrumsnivå behöver dock inte tolkas som
autonomi än i Mellansverige, vilket innebär att Mellansverige är den kommun där lärarna har lägst sammanlagd autonomi. Skillnaderna mellan Mellansverige och Söder är dock små inom denna domän och det är istället Norr som sticker ut som annorlunda. Att lärarna har låg autonomi över de administrativa frågorna på klassrumsnivå behöver dock inte tolkas som