I detta kapitel redogörs resultatet som bygger på en sammanställning och analys av forskningsarbetets datainsamling där intervjudata utgör grunden för arbetet. Resultaten presenteras i relation till studiens frågeställning och presenterar därmed följande innehållsliga aspekter: den första kategorin handlar om lärarnas perspektiv på musikskapande med digitala verktyg i fritidshemsverksamheten. Den andra kategorin handlar om de utmaningar med området som lärarna upplever i sitt dagliga arbete. Den tredje kategorin är förslag på de utvecklingsmöjligheter som lärarna vill adressera.
6.1 Lärarnas perspektiv på musikämnet och musikskapande med digitala verktyg i fritidsverksamheten
I detta delkapitel beskriver lärarna hur deras arbete med musikskapande och digitala verktyg kommer till uttryck. Lärarna beskriver utifrån ett lärarperspektiv hur deras kombinationer av området fungerar och vad användningen av området har för roll i deras verksamhet. De aspekterna som uttrycks av lärarna här omfattar hur musikskapandet med digitala verktyg kommer till uttryck i deras verksamhet, hur de digitala verktygen skapar en lättillgänglighet med avseende på dess stöttande funktion i musikundervisningen, möjligheterna till ämnesöverskridande arbete, ett nytt perspektiv på musikämnet i fritidshemmet. Lärarnas egen uppfattning och definition av digitala verktyg, vilka variationer de använder samt hur digitala verktygen samspelar med fritidshemmets intentioner kommer också analyseras.
6.1.1 Hur musikämnet i form av musikskapande och digitala verktyg, kommer till uttryck i verksamheterna
Den här kategorin redogör för hur lärarna förklarar hur de arbetar med musikskapande och i samband med digitala verktyg i sin verksamhet.
Lärare 3. beskriver hur arbetet med musik kommer till uttryck i sitt arbete citerat:
“Jag älskar musik och vi lyssnar jätteofta på musik både inne på avdelningen och när vi är ute, det är ofta att barnen frågar efter att ha musik på. Eftersom jag gillar det så brukar vi ta med min lilla högtalare eller vår stora.
Vanligt förekommande uttryck av musik i verksamheten är informellt musiklyssnande under undervisningssituationer eller informella aktiviteter så som utevistelse. Ett flertal av lärarna inkorporerar musik i formella eller informella lärandesituationer genom att använda portabla högtalare.
Portabla högtalare agerar som ett digitalt verktyg för framställande av estetiska uttryck. Eleverna lämnar önskemål till läraren om musiklyssnande genom den portabla högtalaren under olika typer av aktiviteter och rekreativa situationer, vid till exempel lek och utevistelse eller skapande aktiviteter.
Estetiska lärandeprocesser kan då uppstå i form av spontan dans och sång, men kan också bidra till mer utvecklade estetiska lärandeprocesser vid till exempel en skapandeaktivitet. Den portabla högtalaren kan anses som ett digitalt verktyg för musik, för att stimulera sitt eget och elevernas musiklyssnade intresse samt skapa estetiska lärprocesser aktiviteter.
Lärare 3. beskriver citerat:
“Vi har även haft “Veckans prova på”. Då får barnen önska vad de vill göra. Då ville eleverna prova på att spela instrument i musiksalen. Första gången var jag med och andra gången var vår musiklärare med som kunde lite mer.”
Möjligheten till sociokulturellt lärande och estetiska lärprocesser kommer till uttryck när eleverna får möjlighet att appropriera instrumenten i musiksalen. När eleverna bekantar sig med instrumenten uppstår möjligheten att skapa musik, medvetet eller omedvetet genom att de approprierar instrumenten
i. Elevernas olika nivåer av kunskap kan främja inlärningen och musikskapande med instrumenten.
Vid de tillfällena musikläraren är närvarande skapas även en proximal utvecklingszon då eleverna befinner sig i en miljö av olika kunskapsnivåer. Möjligheten till musikskapande ökar.
Lärare 3. beskriver även att elevernas intresse för melodifestivalen inkorporeras i planeringen och utförandet av fritidsaktiviteter.
“Vi försöker att ha elevernas intresse i åtanke och vad de pratar om som nu under våren så följde vi melodifestivalen och pratade om artister och de lyssnade sen och hade våra egna röstningar.
Det är på den nivån att vi försöker ta elevernas intresse och vad kan vi fånga upp dem i.”
Den populärkulturella musiktävlingen “Melodifestivalen” används som ett medel för att arbeta med musik i verksamheten. Aktiviteten skapar informell möjlighet till att främja intresset för musikskapande. Detta genom att använda elevernas vardagliga intresse hemifrån för att skapa aktiviteter baserade på musik.
6.1.2 Digitala verktyg skapar en ny lättillgänglighet till musikskapandet
I Den här kategorin redogörs de digitala verktygens funktion till att skapa tillgängligheten till musikskapandet.
Lärare 1. Beskriver sin erfarenhet av ett mer tillgängligt musikskapande med digitala verktyg:
“Jag tror att eleverna ser musiken på ett bredare sätt, Än att bara se det som ett instrument som måste köpas, du kan ju faktiskt spela in det när du är både i skolan och på fritids. Sen kan du ta med filen hem på nått sätt och fortsätta hemma. Det blir mer tillgängligt att utöva musiken så faktiskt.”
att de digitala verktygen har en stöttande roll, Scaffolding, i elevernas musikskapande. Det gör mer lättillgängligt. beskriver att digitala musikskapande verktyg främjar tillgängligheten att fortsätta även hemma efter skol-och fritidstiden. Musikskapandet blir lättillgängligt hemma hos eleven, utan att behöva några fysiska instrument eller annan mindre tillgänglig utrustning.
Lärare 1. Beskriver fler tillfällen där tillgängligheten ökar med digitala verktyg:
“Asså vissa vill ju inte att man spelar på fritids om inte en vuxen är närvarande och om de har digitala verktyg så känns det som att det är mer lugnt och eleverna kan uttrycka sig med digitala verktyg utan att något går sönder och man kan låta eleverna skapa fritt.”
Lättillgängligheten till musikämnet och digitala instrumenten med de digitala verktygen öppnar upp en ny möjlighet för eleverna att utöva musik. I detta fall får inte eleverna använda instrumenten utan uppsyn under fritidshemmets fria aktiviteter. Verktygen kan främja elevernas musikskapande att skapa musik utan tillgång till instrument även på fritidstid, och samtidigt säkra att inga instrument missbrukas eller går sönder.
Lärare 1. beskriver också att verktygens tillgänglighet även leder till en stöttande funktion i elevernas instrumentlära:
“Det underlättar för dem som har svårt för att spela till exempel gitarr eller piano men som vill och om fritids inte har gitarr kan de använda iPad med Garageband istället.”
Digitala verktygens lättillgänglighet skapar en stöttande funktion i form av scaffolding i den sociokulturella lärandeteorin. Lärplattan stöttar eleven genom att skapa bättre förutsättningar för eleverna att utveckla kunskaper för den elev som har svårigheter i instrumentlära. Det stöttar eleven när möjligheten eller resurser inte finns på fritidstiden enligt lärarens uttalande.
6.1.3 Verktygen ger möjlighet till ämnesöverskridande projekt
I den här kategorin redogör lärarna om digitala verktygens främjande av ämnesöverskridande arbete.
Lärare 1. beskriver sitt arbete med en applikation som finns i digitala verktyg som iPaden.
“Jag har använt en app som heter toontastic och det är inte att du skapar musik på den utan du väljer en karaktär och en bakgrund och så spelar du in din röst och till det kan du välja bakgrundsmusik. Det kan ju va att du använder.. Iscensätter du känslan i scenen.. Och då har jag använt färdiga musikstycken för att ge en känsla till en.. Ah.. Inspelad scen.”
Lärare 1. använder sig av applikationen som heter toonstastic. Applikationen beskrivs sammanföra olika estetiska uttryckssätt med hjälp av ett digitalt program. Fokuset ligger på att skapa digitala scener med tecknade figurer, som blandar de olika multimodala och estetiska uttrycksätten. Lärare 3 andra lärarna beskriver liknande applikationer med estetiska uttrycksätt:
“Vi har haft något som heter “Hour of code” Det finns på internet att hitta. Vi var på en programmeringskurs och då lärde vi oss att programmera olika figurer till dans och musik och så.”
Lärare 3 beskriver att de använt applikationen Hour of code i sin verksamhet. Applikationen är i grunden en programmeringsapplikation som går att programmera estetiska uttryckssätt. Applikationen utgår ifrån att programmera koder som får figurer att dansa till valbar musik.
6.1.4 Nytt sätt att uttrycka musik
I den här kategorin poängterar en lärare att musik och digitalt musikskapande öppnar upp och utvecklar nya uttrycksätt för eleverna.
Lärare 1. beskriver att musik i ett holistiskt synsätt som ger nytt perspektiv på musik:
“Eleverna får chansen att uttrycka sig på ett sätt som de kanske inte.. Som inte är normen… Musik upplevs ju ofta som ett ämne som är underskattat, det är inte prioriterat ämne. Om man visar eleverna nya sätt som med digitalt så kan det öppna upp ämnet för eleverna och då skapas möjlighet till nya uttrycksätt med musik.”
Musik upplevs som ett ämne vars potential inte uppskattas enligt normen. Musikämnet är ett uttrycksätt som ger ett nytt sätt att tänka och utveckla kunskap igenom, men ämnet får inte ut sin fulla potential.
Digitala verktyg är ett verktyg för att framställa multimodala och estetiska uttryck. Läraren beskriver att det är populärt hos eleverna och skapar dessa möjligheter att hitta nya uttrycksätt i musik.
6.1.5 Hur och vad lärarna definierar digitala verktyg för musikskapande
I den här kategorin beskriver lärare deras användning av olika sorters digitala verktyg för musikskapande.
Flera av lärarna började intervjuerna med att poängtera att de upplever en svårighet att definiera vad som är digitalt musikskapande eller inte.
Lärare 2. Beskriver sina upplevda svårigheter med att definiera området:
“Musiken hos oss om man ska tänka digitalisering då är det ju mer det här lyssna liksom eller just dance och.. Eller asså det har ju inte varit medvetet musikskapande på det sättet, det har det inte. Jag vet inte helt vad digitalt skapande är egentligen haha!”
Betydelsen av digitala verktyg i samband med musikskapande upplevs som svårdefinierat.
Musikspelet just Dance är dock en direkt association till begreppet digitalt musikskapande.
Lärare 4. beskriver också användningen av musikspelet Just Dance i sin fritidshemsverksamhet:
“Med digitaliseringen så har vi på loven att vi lyssnar på YouTube och använder Just Dance”.
Ytterligare digitala verktyg som främjar musikskapande uppkommer i intervjuerna. Streamingtjänsten YouTube är en webbplats och applikation där användare från hela världen delar videos. YouTube används som en plattform som både mål och medel för digitaliseringen, med stor tillgång till musikvideos. Med utgångpunkt i Skolverket (2017) agerar YouTubetjänsten som ett mål sig för att framställa musik digitalt. Tjänsten agerar också som medel till musikskapande målet då musikspelet Just Dance finns tillgängligt för eleverna genom YouTubetjänsten.
Lärare 5. beskriver också den frekventa användningen av musikspelet Just Dance:
“Eleverna använder “Just Dance” ibland, det är populär när vi kör... Det är det enda jag kan säga att jag använder. Jag har inte plockat fram iPads eller sett att eleverna själva använder dem för att skapa musik..
Det har jag inte sett.”
Flera lärare beskriver sammanfattningsvis att Just Dance är det mest förekommande digitala verktyg som de definierar som digitalt musikskapande verktyg. Just Dance går att använda med eller utan streamingtjänsten YouTube. Just Dance förekommer oftare trots att möjligheten till användning av lärplattor finns på vissa fritidshem.
Just Dance är ett vanligt förekommande musikspel på fritidshemmen. Fritidshemmen använder antigen en köpt version på en spelplattform med kamera. Men mest vanligt förekommande användningen är förinspelade videos från streamingplattformen Youtube, på storskärm. Under utövandet av Just Dance uppstår flera estetiska uttryck och multimodalitet, som dans, gester, rörelser, bild och musik. Det sammanför flertalet av fritidshemmets kärnämnen som arbetas frekvent med i verksamheten.
Just Dance är enligt resultatet en integrerad del som samspelar med fritidshemmets pedagogiska praktik i fritidshemmet.
6.1.6 Musikskapande och digitala verktyg samspelar med fritidshemmets intentioner I den här kategorin redogör lärarna för hur området är ett verktyg som följer fritidshemmets undervisningsintentioner.
Lärare 3. beskriver att de upplever att musiklyssning, genom digitala medel, har en rekreativ effekt på eleverna:
“Många barn gillar ju musik väldigt mycket. För många barn är musik en rekreation för dem. Att bara få ligga och lyssna på musik genom Spotify eller YouTube gör dem lugn.”
Lättillgängligheten till musik genom de digitala verktygen skapar förutsättningar för att eleverna upplever glädje och rekreation, genom att få lyssna på valbar musik. De digitala verktygen som, mobil, lärplatta eller dator genom användning av musikstreamingtjänster som Spotify och YouTube.
Lärare 2. beskriver att musikskapandet stimulerar elevernas längtan och glädje av musik:
“Det finns ju jättemycket fördelar med musikskapande... man vill väl att alla barn ska känna glädjen med musik och att kunna samarbeta och lite personlig utveckling att tro på sig själv och att våga testa och prova. Musik är en sån grej som jag kan känna att innerst inne tror jag att alla barn gillar musik och vill sjunga och skapa. När man väl ser eleverna göra musikskapande så ser alla barnen glada ut.”
Läraren beskriver att eleverna har en längtan efter att utöva och skapa musik. Eleverna får möjligheten till att personutveckling av att utöva musiken.
Sammantaget visar resultaten att lärarnas perspektiv på musikskapandet med digitala verktyg att flera av lärarna har svårt att definiera vad digitalt musikskapande är och brister på vetskapen om de arbetar med området eller inte. De nämner heller inte några bakomliggande lärandeteorierna. Aktiviteterna som lärarna identifierade som digitalt musikskapande kan innefatta användning av digitala verktyg
som portabla högtalare, musikspelet Just Dance, musik och videostreamingtjänsterna Spotify och YouTube, lärplattor, applikationer som Toontastic och Hour of code samt aktiviteter i musiksal med musiklärare.
Lärandeteorier går att urskilja vid aktiviteterna som lärarna beskrev. Bland annat sociokulturell lärande mellan elever och lärare i musiksal, estetiska lärprocesser och multimodalitet med applikationer på lärplattor. Användning av portabla högtalare kan användas som verktyg för att främja estetiska uttryck.
6.2 Utmaningar med området
I detta delkapitel beskriver lärarna sin uppfattning om vilka utmaningar och svårigheter de upplever med musikskapande och digitala verktyg.
6.2.1 Brist på intresse av musik och digitalisering
I den här kategorin redogör lärarna för hur brist på intresse för området påverkar arbetet.
Lärarna upplever att varken de själva eller kollegor anser att de ofta inte har det intresset som krävs för att genomföra musikaktiviteter inom detta område.
Lärare 2. beskriver sin syn:
“Även om jag har behörighet så av personligt intresse kan jag säga att under de 20 åren jag har jobbat så har ju inte musiken varit det som jag har lagt mest energi på. Det har funnits med men inte på det sättet som bilden och idrotten som är ett större egenintresse.”
De lärarna med fritidspedagogexamen har formellt en viss del behörighet i musikämnet men anser att intresset inte har funnits för att upprätthålla kunskapen eller arbeta med det i verksamheten.
Bristen på intresse beskrivs dock som personligt av Lärare 3. och inte illvilja att arbeta med det om rätt förutsättningar finns:
“Hade det funnits kollegor med intresset och kunskapen hade vi jättegärna hjälpt till och stöttat för att arbeta med området. Men det finns det inte tyvärr.”
Lärare 3. beskriver att intresset för stötta arbetet med området finns om det finns personal med intresset att driva det.
Lärare 3. beskriver att intresse för att använda digitala verktyg är ganska lågt:
“Jag är inte så himla intresserad av att använda datorer och telefon och sånt. Det använder jag till det jag behöver det till och inte så mycket mer än så. Det är inte ett stort intresse helt enkelt, Jag gör det som förväntas av mig och lär mig det. ”
Läraren beskriver att det låga egenintresset av digitalisering gör att användningen av är begränsad.
6.2.2 Brist på formell kompetens
I denna kategori poängterar lärarna sin brist på kompetens inom området.
Lärare 2. har poängterat att de upplever att de inte har den kompetens som krävs i vare sig musikskapande eller digitala verktyg för att genomföra i verksamheten:
“När jag läste till fritidspedagog som det hette för 22 år sen när jag gick ut, så läste vi så att vi fick behörighet i alla praktisk-estetiska ämnen. Men man läste inte så djupa kunskaper, det var väldigt basic. Så jag har behörighet att undervisa i musikämnet i årkurs 1-6 och då ingick det lite instrumentlära. Men jag känner mig inte som en behörig musiklärare kan jag inte påstå.”
De lärarna med äldre utbildning upplever sig inte heller besitta tillräcklig kunskap om digitalisering för att bedriva det i verksamheten. Lärare 2. beskriver sin syn:
“Jag känner inte att jag har fått digitala delen alls från utbildningen, och ska man också se det så från utbildningen så är det ju liksom ett tiotal år sedan jag gick utbildningen. Så då var det inte så mycket digital skapande eller digitalt överhuvudtaget, Det fanns inga ipads på skolorna, jag tror inte det fanns iPads alls. Det va liksom inte inskrivet i läroplanskapitlen, det var inget måste och asså det som har hänt i den världen på 20 år haha! Så det var ingen naturlig del att man skulle ha det i.... och vi hade ju inget så med digitaliserad del i undervisningen och inte i de första 10 åren jag jobbade i verksamheten.”
De lärarna med äldre utbildning poängterar att de utbildade sig innan digitaliseringsepoken i samhället började. De upplever att det inte faller dem naturligt i sitt arbete att använda digitala verktyg.
Lärare 3. upplever att bristen på kompetens skulle behöva utvecklas med fortbildning “Jag känner att jag verkligen skulle behöva en boost och kurs i det digitala.”
Även de lärarna med nya utbildning som Lärare 1. upplever bristen på den digitala kompetensen:
“Jag hade praktik på en 7–9 skola för att det var brist på praktikplatser. Min handledare hade valt att göra en uppgift där eleverna skulle göra en låt.. Men vi lärde oss inte alls så mycket på utbildningen så i stort sätt lärde eleverna mig lite sådär hur garageband fungerar.”
Läraren upplever sig inte besitta kunskapen att använda det vanligt förekommande digitala musikskapandeprogrammet Garageband. Läraren poängterar att trots musiklärarinriktning i fritidslärarprogrammet så upplever inte läraren besitta tillräcklig kunskap:
“Jag har faktiskt inte så mycket erfarenhet av digitala verktyg överlag.. Det var mer de praktiska instrumenten i utbildningen.”
Lärare 1. beskriver att det var fokus på att utöva de fysiska traditionella instrumenten.
6.2.3 Lättillgängligheten kan leda till problem
Iden här kategorin reflekterar en lärare om hur lättillgängligheten kan påverka undervisningen negativt.
Lärare 1. poängterade att det kan uppstå problematik med att det digitala musikskapandets lättillgänglighet:
“Under det lilla jag har arbetat med digitalt musikskapande så har jag upplevt att det kanske kan vara så att eleverna spelar in sig själva och blir självmedvetna och tycker att de är dåliga, att det kan vara sånt. Att det är så lätt att spela in och att de börja jämföra sina inspelningar och börjar jämföra och kommentera varandra. Det kanske kan va ett problem."
Läraren antyder att eleverna kan uppleva att deras prestation inte är tillräckligt bra i jämförelse med varandra. Eleverna jämför sina lättillgängliga musikskapelser negativt och kommenterar varandra arbeten.
6.2.4 Ramfaktorerna begränsar arbetet
I den här kategorin redogör lärarna över ramfaktorer som begränsar arbetet med området.
Lärare 2. poängterar ramfaktorer som påverkar arbetet med digitalt musikskapande:
“Jag skulle framförallt säga att tillgången till digitala hjälpmedel, kompetensen inom området, lite storleken på elevgrupperna samt tiden för att planera det”
Lärare 2. beskriver att en kombination av begränsande framfaktorer påverkar arbetet negativt om inte rätta förutsättningar finns.
Lärare 4. poängterar också att en helhet av ramfaktorer begränsar arbetet:
“Bristen på kompetens, resurser och framför allt intresset är begränsande. Jag kan inte se att någon i vår fritidsgrupp som skulle vara intresserad av att ta på sig det. Så när det finns ingen motivation när det inte finns så många möjligheter.”
Begränsande ramfaktorer som kompetens och resurser hindrar lärarna att hitta motivation och möjlighet att arbeta med området.
Sammanfattningsvis poängterar lärarna i studien flera utmaningar med att arbeta med digitalt
Sammanfattningsvis poängterar lärarna i studien flera utmaningar med att arbeta med digitalt