Digitalt musikskapande på fritidshemmet
- utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv.
Författare: Johan Einarsson
Handledare: Bettina Vogt, Henrik Hegender Examinator: Ann-Christin Torpsten
Termin: VT20
Självständigt arbete inom det
fritidspedagogiska området, 15hp.
Abstrakt
Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv.
Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet.
Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning.
Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter.
Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierade bakgrund i området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med.
Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet.
Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat.
Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet.
De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området.
Nyckelord
Lärare i fritidshem, Fritidspedagog, Musikskapande, Musik, Digitala verktyg, Lärplatta, Sociokulturellt perspektiv, Tillgänglighet, Multimodalitet, Estetiska lärprocesser
Innehållsförteckning
Förord 1
1 Inledning 2
2 Syfte och frågeställning 4
2.1 Syfte 4
2.2 Frågeställning 4
3 Tidigare forskning och relevant didaktisk litteratur 5
3.1 Tidigare forskning 5
3.1.1 Den tidiga starten i elevernas digitala musikskapande i grundskolan. 5
3.1.2 Att använda lärplattan i undervisningen 5
3.1.3 Sociokulturellt lärande och Garagebands lättillgängliga musikskapande i grundskolan 6
3.1.4 Musikspel som multimodalt verktyg 7
3.2 Didaktisk litteratur 7
3.2.1 Användning av programvaror i musikskapande med digitala verktyg 7
3.2.2 Flera sorter av digitala verktyg i musikundervisningen 8
4 Teoretiskt ramverk 9
4.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv 9
4.1.1 Begrepp som används för att förstå det sociokulturella lärandeperspektivet i fritidshemmet 9 4.2 Den sociokulturella teorins perspektiv främjar fritidshemmets arbete i musikskapande med digitala
verktyg 10
4.3 Scaffolding, Digitala verktyg som stöttning i musikskapande för att skapa tillgänglighet 10
4.4 Multimodalitet och estetiska lärprocesser 11
5 Studiens metodologiska ansats och metoder 12
5.1 Den kvalitativa forskningsansatsen 12
5.2 Intervjuer som datainsamlingsmetod 12
5.3 Urvalsprocess av informanter 12
5.3.1 Fritidshemmen 13
5.3.2 Lärarnas utbildningsbakgrund, ålder och spetskompetens. 13
5.3.3 Genomförande av urval 13
5.3.4 Tabell över informanternas bakgrund 13
5.4 Genomförandet av intervjuerna 14
5.5 Etiska överväganden 15
5.6 Innehållsanalys 15
5.6.1 Transkribering, Kategorisering och kodning av data 16
5.7 Studiens kvalitativa aspekter 16
6 Resultat och analys 18
6.1 Lärarnas perspektiv på musikämnet och musikskapande med digitala verktyg i fritidsverksamheten 6.1.1 18 Hur musikämnet i form av musikskapande och digitala verktyg, kommer till uttryck i
verksamheterna 18
6.1.2 Digitala verktyg skapar en ny lättillgänglighet till musikskapandet 19
6.1.3 Verktygen ger möjlighet till ämnesöverskridande projekt 20
6.1.4 Nytt sätt att uttrycka musik 20
6.1.5 Hur och vad lärarna definierar digitala verktyg för musikskapande 20 6.1.6 Musikskapande och digitala verktyg samspelar med fritidshemmets intentioner 21
6.2 Utmaningar med området 22
6.2.1 Brist på intresse av musik och digitalisering 22
6.2.2 Brist på formell kompetens 22
6.2.3 Lättillgängligheten kan leda till problem 23
6.2.4 Ramfaktorerna begränsar arbetet 23
6.3 Utvecklingsmöjligheter 24
6.3.1 Samverkan med musiklärare 24
6.3.2 Ämnesöverskridande arbete och temadagar 24
6.3.3 Utrustade musikrum i fritidslokaler 24
6.3.4 Kompetensutveckling 25
6.3.5 Ansvarsområden och arbetsfördelning 25
6.4 Resultatsammanfattning 25
6.4.1 Digitala musikskapandets fördelar i verksamheten 26
6.4.2 Utmaningar med digitalt musikskapande 26
6.4.3 Möjligheter till utveckling av området 26
7 Diskussion 27
7.1 Resultatdiskussion 27
7.1.1 Lärplattan skapar tillgänglighet i undervisningen 27
7.1.2 Applikationer som skapar multimodalitet och estetiska lärprocesser 29 7.1.3 Just Dance och Guitar Hero – Ett multimodalt digitalt musikverktyg i fritidshemmen 30
7.2 Metodförslag för vidare forskning 30
7.2.1 Aktionsforskning som forskningsmetod 31
7.2.2 Aktionsforskning som medel för att utveckla nya pedagogiska metoder 31
7.3 Pedagogisk implikation och avslutande reflektion 32
Referenser 1
Bilagor
Bilaga 1 intervjuguide Bilaga 2 Missivbrev
Förord
Detta självständiga arbete har sitt ursprung i en livslång kärlek till musik. Jag har medverkat i många olika former av musikverksamheter, formella som informella, vissa uppskattade bättre än andra. Men det som har varit givet är att musiken har givit mig en meningsfull fritid, precis som fritidshemmet syftar till. Under min egen uppväxt fanns inte digitala verktyg tillgängliga för mig eller dem omkring mig. Det fanns definitivt inte så lättillgängligt som för dagens elever. Jag hoppas att detta arbete skapar inspirerande underlag för att arbeta vidare och utveckla området i svenska skolor och fritidshem.
Detta arbete var från början syftat och påbörjat som aktionsforskning i form av ett utvecklingsinriktat
examensarbete. Den rådande Covid-19 pandemin under början av 2020 begränsade dock samhället
och skolorna under denna period då arbetet började skrivas. Det medföljde att arbetet omarbetades och
blev ett forskningsinriktat självständigt arbete istället.
1 Inledning
I det första kapitlet inleds mitt självständiga arbete med bakomliggande motivation till arbetets utformning.
Barn och ungdomars intresse för musik är stort idag. Eleverna interagerar dagligen med musik genom socialt umgänge och sociala medier. Musiken har i modern tid blivit en viktig del av ungas identitet.
Musik är ett av ämnena i grundskolans och fritidshemmets läroplan. Musikämnet är viktigt för mer än att bara lyssna för nöjets skull. Musik har positiva effekter på elevernas interaktion och utövande av musikämnet. Musikutövande leder till kognitiv utveckling, social gemenskap och rekreation. Musik är även ämnesöverskridande. Musiken skapar förutsättningar för att främja utveckling av alla fritidshemmets aktiviteter.
Samhället har under de senaste årtiondena utvecklats i rask takt. Vi har lämnat industrisamhällets struktur och värderingar och intagit en ny pågående utveckling, ett kunskapssamhälle. Det nya kunskapssamhället har medfört ett nytt medel för att kommunicera och föra vidare kunskap. Det nya medlet är digitalisering. Digitaliseringens utveckling ställer större krav på digitalkompetens i såväl vardagslivet som arbetslivet. Grundskolans och fritidshemmets läroplan har efter en revidering förtydligat att digitalisering ska innefatta en större roll i verksamheternas undervisning (Fleischer 2015, s.10).
I mitt forskningsinriktade examensarbete har jag valt att undersöka musikskapande med digitala verktyg som hjälpmedel i fritidshemmets verksamhet.
Citerat från läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet i kapitel 4. fritidshemmets syftesskrivning:
”Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer”
(Skolverket, 2019, s.22).
Enligt citatet förespråkar läroplanen att fritidshemsverksamheten ska innefatta aktiviteter i form av skapande och estetiska uttrycksformer.
Även fritidshemmets centrala innehåll i läroplanen ska aktiviteterna innehålla:
”Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama”
Skolverket (2019 s.24).
”Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig” Skolverket (2019, s.24).
”Tolka och samtala om olika estetiska uttryck” Skolverket (2019, s.24).
”Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.” Skolverket (2019, s.24).
Enligt citaten ovan är det lagstadgat att musik är en av de estetiska uttrycksformerna som
fritidshemmets verksamhet ska bedriva i undervisningen. De digitala verktygen förväntas också vara
en läroplansenlig del av undervisningen enligt rådande beslut från beslutsfattarna. Enligt samma
bestämmelser ska eleverna använda olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig,
där digitala verktyg är ett av verktygen som eleverna ska använda sig av för att framställa olika
estetiska uttryck så som musik.
Jag har under tidigare yrkeserfarenhet och under mina verksamhetsförlagda delar av lärarutbildningen uppmärksammat att fritidshemmet har bristande musikaktiviteter. Detta bekräftas med citat från Skolinspektionen: ”Mer avancerade, skapande uttryck som till exempel musik, dans eller drama behöver också erbjudas oftare.” (Skolinspektionen, 2010, s.7). Skolinspektionen har med detta citat konstaterat i en granskning av svenska fritidshem att undervisning som berör musik i fritidshemmet inte uppnår önskad kvalité.
Jag har även uppmärksammat att likt bristen på musikaktiviteter, brister även användningen av digitala verktyg i fritidshemmet. Enligt samma granskning av Skolinspektionen citeras ”Med tanke på att datorer och digitala medier utgör ett så stort och allmänt intresse bland barn och ungdom och det dessutom, rätt använt, kan ge barnen många värdefulla kunskaper och erfarenheter, är det förvånande att det är många fritidshem där denna kompetens saknas bland personalen” (Skolinspektionen, 2010, s.17)
Citerat från kommentarmaterialet för kursplanen i musik: ”Digitala verktyg kan likställas med musikinstrument vid musicerande. Vid musikskapande kan digitala verktyg vara programvaror för ljud, komposition, notation och inspelning.”
Styrdokumentens skrivningar är dock en splittrad diskussion. Digitaliseringen argumenteras om den
ska får vara en likvärdig del av fritidshemmets verksamhet eller inte. I musikämnet ska digitala verktyg
likställas med övriga instrument och verktyg enligt nya revideringen av läroplanen. Digitaliserad
undervisning, som musikaktiviteter på fritidshemmet, främjar dock utveckling av kunskap och
kompetenser som det nya kunskapssamhället kräver (Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling 2014 s.52). Att
digitalisera musikundervisningen har flera fördelar i fritidshemmet. Fleischer (2015, s.114) beskriver
att tidigare undervisning har varit strukturerat som katederundervisning där lärarens undervisning
präglas av envägskommunikation. Fleischer (2015) beskriver att med den nya digitala utvecklingen
och det ökade elevinflytandet i skolans verksamhet, krävs nya undervisningsmetoder och sätt att
kommunicera kunskap. Med digitala verktyg sker en digital kommunikation med lärplattor och laptops
som främjar samarbetet mellan läraren och eleverna. Fleischer (2015, s.93) poängterar även att digitala
verktyg bidrar till att öka elevernas motivation. Lektionerna upplevs bli mer intressanta. Fleischer
(2015) poängterar att studier visar att elevernas motivation ökar när elever får använda lärplattor i
undervisningen.
2 Syfte och frågeställning
I detta kapitel presenteras forskningsarbetets syfte och frågeställning som grund till arbetets utformning.
2.1 Syfte
Detta forskningsinriktade självständiga arbete har som syfte att belysa fritidshemmets musikskapande med digitala verktyg som undervisningsform. Detta Självständiga arbete syftar till att skapa fördjupad förståelse för musikskapandets möjligheter och utmaningar på fritidshem, i en tidsålder av digitalisering utifrån yrkesverksamma lärares perspektiv. Studien ämnar därmed att bidra med forskningsbaserad och praktikrelevant kunskap om ett tema som sällan adresseras i både, forskning och praktiken.
2.2 Frågeställning
Följande frågeställningar är utgångspunkten i arbetet:
Hur uppfattar lärare inom fritidshemmet musikskapande i samband med digitalisering och vad kan en kombination av dessa två områden innebära utifrån lärarnas perspektiv?
Vilka utmaningar och begränsningar upplever yrkesverksamma lärare inom fritidshemmet med området?
Vilka positiva förutsättningar kan lärarna inom fritidshemmet identifiera som möjliggör en
praktisk utveckling av detta temaområde?
3 Tidigare forskning och relevant didaktisk litteratur
I detta kapitel kommer tidigare forskning och relevant didaktisk litteratur presenteras som stödjer forskningsarbetets syfte. Forskningen och litteraturen som presenteras här, knyter på olika sätt an till det som är i fokus för mitt arbete. Den tidigare forskningen presenterat i arbete behandlar musikskapandets tidiga uppkomst i skolverksamheten.
3.1 Tidigare forskning
I detta delkapitel presenteras praktikrelevant tidigare forskning inom den digitala musikskapande undervisningen. Den tidigare forskningen redogör för det digitala musikskapandets tidiga uppkomst i skolverksamheten och dess kunskapsfrämjande roll, Lärplattans uppkomst i skolverksamheterna och hur undervisningen påverkas av lärplattans integrering, Hur lärplattan/laptops och musikskapande applikationer främjar och skapar tillgänglighet till en sociokulturell kunskapsutveckling, samt musikspelens omedvetna kunskaps främjande.
3.1.1 Den tidiga starten i elevernas digitala musikskapande i grundskolan.
Nilsson (2002) genomförde en studie under ett och ett halvt år med elever i årskurs två och undersökte elevernas skapandeprocess i musik, i samband med användning av musikskapande datorprogram.
Forskningsfrågorna författaren har som utgångspunkt är grundade i att undersöka elevernas skapandeprocesser med digitala verktyg, analysera elevernas skapande resultat samt skapa en djupare förståelse för elevernas meningsskapande i digitalt musikskapande.
I studien användes musikskapande datorprogram där eleverna fick skapa musik till olika bilder utan lärarens påverkan. Instruktionerna var bara grundade i användningen av själva datorprogrammet utan att påverka den estetiska processen.
forskningsresultaten sammanfattas i att elevernas musikskapandeprocess med digitala verktyg var en kombination mellan elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, och det kreativa skapandet som uppstod i direkt relation till skapandetillfället. Nilsson (2002, s.189–190) poängterar att leken hade en betydande roll i elevernas musikskapandeprocess. Leken användes som ett medel för att bearbeta processen och kreativt skapa musik. Författaren kom även fram till sammanfattningsvis att elever i yngre grundskolan kan skapa musik med form och struktur.
Nilsson uppmärksammar även, för fritidshemmet, en relevant forskningslucka och motbevisar tidigare forskning enligt författarens efterforskning, med utgångspunkt att avhandlingen skrevs för 20 år sedan, i konflikt med en del tidigare forskning som förespråkade att elever som är yngre än nio år inte har utvecklat förmågan att avsiktligen skapa musik medvetet. Detta ger ett ytterligare syfte som stödjer digitala hjälpmedlens roll i fritidshemmet.
3.1.2 Att använda lärplattan i undervisningen
Henderson och Yeow (2012) studien visar hur lärare och elever arbetade med lärplattan i det tidiga skedet av lärplattans integrering i undervisning. Det ger en förförståelse för arbetets intervjuer av yrkesverksamma lärare i fritidshemmet och hur de upplever lärplattan i fritidshemmets undervisning.
Detta är en fallstudie i en Nyazeeländsk grundskola där uppstarten av lärplattans användning i grundskolans undervisning förklaras. Skolan i studien var en av de första i världen som började använda iPad i undervisning. Arbetets metod är grundat i datainsamling i form av intervjuer med lärare och IT-personal. Intervjuerna resulterar i att lärplattans, i detta fall iPad, skapar positiva möjligheter.
iPaden ses som lättillgänglig och ger möjlighet att få enkel tillgång till information. Lärare måste dock
ha förmåga att hantera både undervisningen och den administrativa delen i samspel med iPad-
användning vilket de upplever som en utmaning.
I studiens intervjuer med lärarna som deltog i projektet, uppkom det att lärplattans lättillgängliga funktioner skapar förutsättningar att använda den som ett funktionellt verktyg i undervisningen.
Lärplattans lättillgänglighet relaterat till dess storlek behändiga design upplevdes smidigt i klassrummet. Eleverna var intresserade att använda lärplattorna och kunde hämta dem och hantera dem med korta instruktioner. Eleverna uppskattade lärplattan i så hög grad att den började användas som belöning i lärarna ledarskapsregi. Det uppkom även att lärplattan kan användas för att stödja engagemang och samarbete mellan elever som arbetar på ett grupparbete.
Negativa aspekter av användningen av lärplattor var att läraren måste tillägna mycket uppmärksamhet att se till att vissa elever inte dominerar lärplattan i en grupparbetet. Läraren var också tvungen att för att övervaka eleverna så att de inte tillägnade sig något annat än uppgiften.
Flera ramfaktorer påverkade även lärplattornas effektivitet. Klassrumsmiljön hade en stor påverkan.
Om inte lärmiljön var anpassad och kontrollerad för att främja lärplattans användning så kunde det ha motsatt effekt. Skötselunderhållningen av lärplattorna var också en påverkande faktor. Effektiviteten förutsatte att skolan och klassrummet hade de förutsättningar som krävde för att underhålla lärplattorna. Skolan behövde IT-kunnig personal som skötte laddning av batterier, uppdatering och skydd av mjukvaran samt reparationer och ersättande lärplattor. En annan svårighet var att orientera sig i det stora utbudet av applikationer som både kunde vara för utbildningssyfte och vissa för nöjessyfte.
Sammanfattningsvis kan lärplattans övergripande positiva funktioner som lättillgänglighet till information samt dess portabla design appliceras som ett behändigt verktyg i fritidshemmets undervisning. Lärplattans lättillgänglighet skapar möjlighet för läraren i fritidshem att skapa lärandeaktiviteter i fritidshemmets dynamiska och oberäkneliga miljöer.
3.1.3 Sociokulturellt lärande och Garagebands lättillgängliga musikskapande i grundskolan Lagergrens (2012) avhandling förklarar sambandet mellan lärplattan, musikskapande applikationer och det sociokulturella lärandet. Arbetet undersöker musikskapande i kulturskolan och grundskolor.
Syftet med studien är att belysa nya perspektiv inom musikutbildning grundat i en digital samhällsutveckling. Det teoretiska ramverket för studien bygger på den sociokulturella lärande teorin.
Studien undersöker hur barn skapar musik i ett styrt utbildningssammanhang och hur utvecklingen av nya skapande metoder för undervisning och lärande påverkar hur barn utövar musik idag. Arbetets huvudfokus ligger på elevernas musikskapande genom nya digitala medel.
Arbetet belyser att Garageband är den applikation som används mest frekvent av eleverna som verktyg i musikundervisning och liknande musikskapande aktiviteter i grundskolan. Garageband är en applikation i forma av virtuell inspelningsstudio och digitala instrument där eleverna kan utöva instrumentspel direkt i lärplattan.
Användningen av Garageband belyses även genom ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Teorin grundas i att läraren går runt i uppstarten av lektionen och instruerar eleverna hur applikationen fungerar. Eleverna besitter varierande kunskaper om digitala verktyg och musikämnet. Eleverna försöker tillägna sig, appropriera, programmet själva eller med lärarens hjälp. Eleverna stöttar varandra tillsammans med läraren i lärandet hur programmet fungerar och hur de kan använda sig av det i sitt musikskapande. I vissa av elevgrupperna är det en elev som besitter högre kunskap än de andra som går runt och stöttar de andra. Detta fenomen av lärande skapar en elevcentrerad proximal utvecklingszon där eleverna stöttar varandra i musikapandet.
Sammanfattningsvis skapar lärplattan och musikskapande applikationer ett sociokulturellt lärande.
Läraren i fritidshemmet kan inkorporera det sociokulturella lärandet i fritidshemmets verksamhet
genom att skapa aktiviteter där eleverna fritt kan arbeta med musikskapandet tillsammans. Arbetssättet skapar en ny lärande arena för fritidshemmets musikskapande aktiviteter.
3.1.4 Musikspel som multimodalt verktyg
Idelands (2011) avhandling syftar till att ge arbetet en bredare syn på hur musikspel även kan vara kunskapsfrämjande i fritidshemmets verksamhet.
Arbetet är en licentiatavhandling skrivet av Jens Ideland vid Luleå tekniska högskola, publicerad 2011.
Arbetet är speciellt skriven för Nationella forskarskolan i musikpedagogik för yrkesverksamma musiklärare. Arbetet är en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod. Forskningen utfördes i samband med en musikinriktad fritidsgård. Både erfarna och oerfarna musikelever undersöktes i mindre grupper när de spelade musikspelet.
Avhandlingen bygger på användningen av musik tv-spelet Guitar Hero. Guitar Hero-spelet är en populärkulturell spelserie som har haft stor kommersiell framgång. Spelet är baserat på att spela på en gitarrkonsoll med färgkodade knappar som trycks på efter mönster på TV:n. På skärmen visualiseras ett band med publik där varje färg på gitarrkonsollen kommer upp som en form av noter där spelaren ska trycka i rätt ordning. Spelet innefattar även gestikulering för att utlösa vissa funktioner i spelet.
Det innehåller även en mångfald av populärmusikaliska låtar att välja mellan.
Resultatet av avhandlingen visar att elever som studerar musik som har utövat spelet upplevde spelet både som TV-spel och som musikutövande genom att spela spelet. Spelet har omdefinierat musikundervisningen och förändrat elevernas musikundervisnings förutsättningar. I intervjuerna har eleverna definierat spelet i termerna som musik och musikalitet. Avhandlingen utgår från den multimodal lärande teorin som används i samband med andra relaterade lärandeperspektiv.
Avhandlingen undersöker förutsättningar för elevernas multimodala kommunikation och inlärning i samband Guitar Hero.
Studien visar att musikspelet erbjuder utvecklande kommunikativ multimodalitet. Spelet skapar ämneskunskap om både spelet men även musikkunskap. Eleverna utvecklar och utövar estetiska uttryck och identitetsskapande. Detta i nära relation till skolundervisningens musikskapande och uttryck. Olika utövande roller i form av seriös utövare, vardagsspelaren och den ointresserade spelaren.
Sammanfattningsvis visar studien att musikspel som till exempel Guitar Hero kan främja utvecklingen av nya uttryck, musikkunskap och nya uppfattningar i fritidshemmets verksamhet. Spelet är rekreativt och lustfyllt som samspelar med fritidshemmets intentioner. Spelet utövas i nöjessyfte men samtidigt som det informellt utvecklar ett multimodalt lärande och nya kunskaper kring musikämnet.
3.2 Didaktisk litteratur
I detta delkapitel presenteras arbetets praktikrelevanta didaktisk litteratur inom den digitala musikskapande undervisningen. Skolverket är den myndighet som ansvarar för hur svenska skolväsendets utbildning ska bedrivas och bedömas. Till exempel genom att ta fram kursplaner, ämnesplaner, kunskapskrav, prov, föreskrifter och allmänna råd (Skolverket, 2019). Skolverkets didaktiska litteratur redogör för användningen av lärplattans, liknande verktyg som laptoppens, musikskapande programvaror i undervisningen, samt vad som definierar digitala verktyg och dess mångfald av varianter.
3.2.1 Användning av programvaror i musikskapande med digitala verktyg Skapa musik med digitala verktyg, Skolverket (2019).
Denna didaktiska litteratur är ett arbetsstöd från Skolverket som förklarar hur programvaror i digitala
verktyg fungerar och vilka fördelar det innebär att använda dem i undervisningen. Arbetsstödet ger
Skolverket har publicerat arbetsstödsmaterial rörande digitalt musikskapande. Enligt Skolverket skapar digitala verktyg nya förutsättningar att göra musikskapandet mer tillgängligt i undervisningen, som till exempel på fritidshemmet. De digitala musikskapandeprogrammen går att nivåanpassa utefter elevernas grundkunskaper. Eleverna behöver inte några större förkunskaper och kan lätt använda verktyget för att skapa musik. Eleverna utvecklar sedan sina befintliga kunskaper då eleven lär sig använda musikteoretisk struktur och dess byggstenar.
Elevernas tidigare kunskaper av digitala verktyg från samhällets digitalisering hjälper eleverna att bygga en kunskapsbro mellan verktygen och musikskapandet. Användningen av digitala verktyg kan upplevas som kunskapsmässigt utmanade för lärare som inte upplever sig inneha tillräcklig digital kompetens.
Det poängteras dock att eleverna i större utsträckning har tillräcklig digital kompetens från tidigare livserfarenheter. Detta ska betraktas som värdefull kunskap då eleverna är innovativa och kan vara med i utvecklingsprocessen av digitala musikundervisningen.
De digitala programvarorna har olika skapandefunktioner och syften. Audioinspelning tillåter eleverna att spela in fysiska instrument och röst med hjälp av ljudupptagningsmikrofon. Användning av MIDI- filer imiterar och återskapar digitala toner som registrerar i programvaran. MIDI registreras som datatoner som vilket instrument som helst och kan utformas utefter elevens eget tycke.
En annan funktion är användningen av loopar. Loopar är upprepade filer som kan bestå av audio eller MIDI-filer. Looparna går att redigera och bygga längre sekvenser av. MIDI-looparna går att redigera till skillnad från audio som är en fast sekvens som bara går att förlänga eller förkorta. De digitala programmen går att använda både med fysiska instrument med digital uppkoppling, men även helt digitala instrument med programmens mjukvara.
3.2.2 Flera sorter av digitala verktyg i musikundervisningen
Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning, Skolverket (2017).
Citatet nedan poängterar digitala verktygens mångfacetterade användning i målsyfte:
”När digitala verktyg används som instrument är de ett mål i sig. När applikationer och andra datorprogram används för att skapa, redigera och bearbeta musik är det därför rimligt att betrakta dem som musikinstrument.” – Skolverket (2017, s.22).
I Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering beskriver Skolverket att digitala verktyg finns i olika former. Digitala verktyg utövas med dubbelt uppdrag. Läroplanen förespråkar att digitala verktyg både användas som hjälpmedel för att stödja inlärningen av musik.
Verktygen kan även agera som mål i sig självt för att uppnå teknisk kunskap. När ett digitalt verktyg används som musikskapande verktyg betraktas det som ett musikinstrument. Det kan vara i form av fysiska digitala instrument som programmerbar synthesizer, digitalt trumset eller liknande digitala instrument. Då agerar utövandet av instrumentet som mål i sig.
Digitala verktyg kan också vara i form av lärplattor med skapande programmjukvaror som
applikationer etc. för att skapa och bearbeta musik. Applikationerna agerar som verktygen och blir då
medel och målet är en slutprodukt. Med digitala verktyg samspelar musik i ämnesöverskridande form
i samband med skapande av bild, film och animation. Digitala verktyg blir ett multimodalt instrument
där ämnesgränserna suddas ut och det blir ett mångestetiskt uttrycksätt och kommunikationsmedel.
4 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel kommer forskningsarbetets teoretiska utgångspunkter presenteras. Kapitlet kommer sammantaget handla om ett sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser i samband med digitalt musikskapande i fritidshemmets undervisning. I relation till det som står i fokus för det här arbetet innebär det sociokulturella perspektivet att när eleverna använder digitala verktyg i musikskapande undervisning, uppstår ett sociokulturellt lärande. I samband med de digitala verktygen tillägnar sig eleverna även ett multimodalt och estetiskt kommunikativt uttryck.
4.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv
I denna del av arbetet presenteras den teoretiska utgångspunkten i form av det sociokulturella lärandeperspektivet.
Lärandeteori är grundad av den Sovjetiska forskaren Lev Vygotsky. Vygotskys beskriver att vi genomgår ett ständigt lärande som utvecklas i samspel med andra. Människan införskaffar ny kunskap och erfarenheter genom att kommunicera sina erfarenheter mellan varandra. Människans har en bank av kunskap och erfarenheter som utgör vår kultur. Vi kommunicerar kunskaperna genom kulturellt utbyte mellan oss och lärande uppstår. (Säljö, 2018, s. 90). I relation till lärandet som uppstår på fritidshemmet innebär det att eleverna inhämtar både kunskap från läraren, men även andra elever och människor runt omkring i fritidshemmet. Detta kan appliceras både i den formella undervisningen och i de informella lärandesituationerna som i fritidshemmets verksamhet.
4.1.1 Begrepp som används för att förstå det sociokulturella lärandeperspektivet i fritidshemmet
Ett centralt begrepp i den sociokulturella teorin är användning av kulturella redskap.
Kulturella redskap används som verktyg för att förmedla kunskap och erfarenheter. Redskapen är indelade i två kategorier. Intellektuella redskap, samt fysiska redskap.
Intellektuella redskap kan vara språk och andra kognitiva ting. Fysiska redskap, även kallat artefakter, är fysiska ting som människan har skapat för att kommunicera och inhämta kunskap som till exempel musikinstrument, mobiltelefon, klocka, skrivpapper och liknande.
Inom det sociokulturella perspektivet finns det många begrepp som saknar specifik definition. För att kunna tolka omvärlden och utveckla kunskap måste vi lära oss att använda dessa redskap. Det kallas att appropriera redskapen. Vi antar redskapets betydelse för situationen och skapar ett syfte med redskapet och lär oss använda det. När elever använder digitala hjälpmedel för musikskapande kan detta antas motsvara ett approprierande av kulturella redskap.
Användningen av ett kulturellt redskap för att införskaffa kunskap och förmedla den med världen, kallas för mediering. Mediering är sambandet mellan människan och användningen av kulturella redskapen. Vi använder de kulturella redskapen för att tolka och interagera med omvärlden, Vi medierar när vi interagerar med omvärlden med redskapen (Wallertstedt, Lagerlöf & Pramling, 2014, s. 26–30).
Ett annat relevant begrepp är den proximala utvecklingszonen. Det är en benämning för ett fenomen
där eleven befinner sig i inlärningsutveckling. Zonen grunda i att eleven befinner sig i en mental,
kunskapsfrämjande zon. Det kan betyda att läraren på fritidshemmet skapar zonen i formell eller
informell undervisning i lärandesituationer där elevens kunskapsutveckling stimuleras.
Processen utgår ifrån att eleven är omgiven av personer som en lärare i fritidshem eller en annan elev med högre kunskap. Det skapas en proximalzon mellan kunskapsskillnaderna som främjar elevens kunskapsutveckling. Läraren på fritidshemmet leder eleven genom problemlösning och uppmuntrar och stöttar eleven till att utvecklas med sin högre kunskap. Elevens position mellan sin befintliga kunskapsnivå och ett nytt kunskapsmål lett av läraren, definitionen den proximala zonen (Säljö 2018, s. 99–100).
Processen där läraren, med sin högre kunskap och erfarenhet, stöttar eleven till att uppnå kunskapsmålet kallas scaffolding som redogör i kapitel 4.3.
4.2 Den sociokulturella teorins perspektiv främjar fritidshemmets arbete i musikskapande med digitala verktyg
Studien har som utgångpunkt i att digitala verktyg används som kulturellt redskap i elevernas musikskapande. Detta är relevant för arbetet eftersom det definierar sambandet mellan digitala verktyg och musikskapandet. Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling (2014, s.6) beskriver att eleverna börjar exponeras för kulturella verktyg i form av digitala medel i tidig ålder. I dagens digitaliserade samhällsform utvecklar eleverna tidigt digital kompetens. Eleverna använder kulturella verktyg i form av bland annat datorer, surfplattor och smartphones.
Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling (2014, s.56–57) beskriver att skolan har en viktig roll att stötta eleverna i att appropriera kulturella verktyg i musik. Skolan utgör en institutionell grund för att kulturella verktyg, som digitala medel, introduceras och omsätter dem i handling.
Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling (2014 s.78) beskriver att forskning förespråkar att skolverksamheten och läraren inom musikundervisningen ska använda elevernas tidigare erfarenheter och musikaliska vanor.
Fritidshemsundervisning grundat i elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter ger eleverna möjligheten att mediera musikaliska begrepp, musikskapande och främja förmågor. Eleverna kan appropriera och mediera, digitala medel som kulturellt redskap som stöttar musikskapande i fritidshemsaktiviteterna.
4.3 Scaffolding, Digitala verktyg som stöttning i musikskapande för att skapa tillgänglighet Musik är ett lustfyllt ämne. Musik på fritidshemmet är i sin helhet en kreativ estetisk process som är obunden får specifika instrument och verktyg. I fritidshemmets verksamhet finns inte formell bedömning, kunskapskrav eller restriktiva bestämmelser om hur eller vilken form, musik ska utövas.
Utveckling av kunskaper i musik kan främjas med hjälp av andra redskap än de traditionella fysiska instrumenten.
Digitala verktyg gör musikämnet tillgängligare i fritidshemmet. Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling
(2014, s. 5) beskriver att enligt det sociokulturella perspektivet är lärarens uppgift att stötta eleven i
sin kunskapsutveckling. Ett begrepp som är relevant för arbetets innehåll som har utvecklats från den
sociokulturella lärandeteorin, är scaffolding. Scaffolding är ett fenomen som kan upplevas som
svårdefinierat. I pedagogisk kontext översätts scaffolding som kunskapsstöttande redskap. Detta
innebär att läraren på fritidshemmet får möjligheten att stötta elevernas kunskapsutveckling genom
scaffolding. Eleverna appropriera och mediera de digitala verktygen, som agerar som kulturella
verktyg. Lärare i fritidshem kan ha möjlighet att använda digitala verktyg som stöttning i
fritidshemmets digitala musikskapande undervisning.
Scaffolding med de musikskapande digital verktygen kan skapa en tillgänglighet till ny kunskap genom fritidshemmet informella undervisning. Lärare på fritidshemmet kan använda scaffolding för att i den informella fritidshemsundervisningen stötta elevernas kunskapsutveckling i musik.
4.4 Multimodalitet och estetiska lärprocesser
Multimodalitet är ett kommunikationsperspektiv som innefattar mer än språk och tal. Multimodalitet är en ny teori som fortfarande utforskas och är under utveckling. Multimodalitet innebär enligt Skolverket (2018) ett kommunikationssätt där uttryck presenteras på flera olika uttrycksätt än den generella kommunikationen i form av text och tal. Det kan vara ljud, bilder och kroppsliga uttryck för att skapa innehåll.
Perspektivet har betydelse för arbetet eftersom fritidshemslärarens undervisningsformer ofta innefattar uttrycksformer där eleven får utöva flera sinnliga förmågor samtidigt. Enligt Skolverket är digitala verktyg är en stor del av barn och ungas liv. Det är ett verktyg för att delta i samhället. Eleverna både konsumerar och producerar information och kommunicerar via digital teknik. Multimodalitet är ett tydligt inslag i samhällets digitalisering, flera kommunikationsmedel används samtidigt för att skapa och kommunicera ett innehåll genom digitala medel.
I samband med multimodal undervisning uppstår frekvent även estetiska lärprocesser. Estetik definieras filosofiskt, vad människan uppfattar, som sinnesuttryck av skönhet eller det förskönade i olika konstformer. I fritidshemmets verksamhet kan det innefatta undervisning i konstformer som musik, bild, dans och dramatik.
Enligt med Skolverket (2015) är estetiska lärprocesser ett tillvägagångsätt för eleverna att samverka olika förmågor till en helhet. Både språkutveckling och estetiska uttrycksätt sammanvävs. Estetiska lärprocesser beskrivs som multimodala processer i en kombination av kommunicerade uttryck.
I arbetets innehåll kommer digitala estetiska lärprocesser till uttryck. Digital estetiska uttrycksätt är i de sammanhang där texter, bilder, videos, musik och andra liknande uttryck sammanförs.
Fritidshemläraren får en större undervisningsarena när digitala verktygen inkorporeras och skapar nya
estetiska uttryck.
5 Studiens metodologiska ansats och metoder
Den här delen av arbetet beskriver arbetets metodologiska inriktning, metoden för datainsamling och analys, urval, studiens genomförande och etiska överväganden, och en redogörelse av studiens kvalitetsaspekter.
5.1 Den kvalitativa forskningsansatsen
För att synliggöra lärarna i fritidshems erfarenheter av digitala verktyg och musikskapande, används intervjuer som utgångspunkt och kvalitativ datainsamlingsmetod.
Denscombe (2019, s.393) beskriver att kvalitativa studier är vanligt förekommande i samhällsvetenskapliga studier. Kvalitativ metod grundas i användningen av ord och bilder som analysgrund till forskningen. Metodens är konkretisering är data av djupgående, detaljerade data som bara är tillgängligt att införskaffa i liten kvantitet. Data är som lättillgängligast i småskalig studie för att säkra kvalitén.
5.2 Intervjuer som datainsamlingsmetod
I detta forskningsarbete används intervjuer som datainsamlingsmetod. Denscombe (2019, s.267) beskriver att intervjuer är en datametodik där forskaren införskaffar information genom personliga samtal med deltagarna som informationsgrund till datainsamlingen. Forskningsintervjuer syftar till att studiedeltagarna själva får framföra sina åsikter. Informanterna agerar som viktiga tillgångar från fritidshemsverksamheten med djupgående åsikter och erfarenheter i komplexa frågor som inte går at undersökas i kvantitativa metoder. Studiedeltagarnas uttalanden och uppfattningar ligger till grunden för den kvalitativa datainsamlingen i studien.
Datainsamlingen är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjun i arbete är utformade genom att ett dokument med färdiga formella frågor som informanten ska svara på. Det innefattar även följdfrågor för att säkra att svaren blir utvecklade. Fokuset ligger dock på att tillåta informanten att motivera och utveckla svaren öppet till de förskrivna frågorna. Det ger möjlighet till nya följdfrågor som ger resultat mer analysmaterial.
Datainsamlingen är baserade på personliga intervjuer. De utförs genom ett möte mellan forskaren och intervjudeltagaren. Den här typen av intervju är lätt att arrangera och de involverade parterna hinner förbereda sig inför mötet. Det är även lättare att utföra en semistrukturerad intervju då mötet blir mer lättsamt eftersom risken för missuppfattningar minskar när ett direkt möte utförs.
De fysiska intervjuerna utföres i direkt möte mellan mig och informanterna. Det är viktigt i direkta möten att den fysiska intervjun genomförs avskilt från verksamheten för att inte bli störda eller få avbrott. Det ökar sannolikheten för att få ett kvalitativt innehåll med sammanhängande svar.
En utav intervjuerna utfördes även genom internetbaserad intervju. Den internetbaserade intervjun är utförda på samma sätt som de direkta intervjuerna. Den huvudsakliga skillnaden är att den skedde sker via visuell webkamera. Det viktiga är att tekniken förberedes noggrant för att inte komplikationer ska uppstå. Syftet med varför den internetbaserade intervjun genomfördes, är på grund av det geografiska avståndet till informanten och respekt för Covid-19 restriktioner.
5.3 Urvalsprocess av informanter
Detta självständiga arbete syftar till lärarperspektivet som utgångspunkt. Ramfaktorer som
fritidshemmet, lärarnas utbildningsbakgrund, ålder och egenintresse och kompetens inom digitala
verktyg och musik ligger till grunden för urvalet av målgrupp.
5.3.1 Fritidshemmen
Urval av fritidshem är grundat i bekvämlighetsskäl. Fyra av fem Intervjuer utfördes vid en skola där jag tidigare utfört verksamhetsförlagd utbildning genom lärarutbildningen. De fysiska intervjuerna utfördes på ett skolområde med cirka 500 elevantal. Skolan är förlagd i en liten lantkommun.
Skolområdet värnar om att fritidshemsverksamheten ska hålla god kvalité, vara läroplanscentrerad och med högt antal utbildade lärare. Intervjuerna genomfördes med lärare från olika fritidshem inom skolområdet.
5.3.2 Lärarnas utbildningsbakgrund, ålder och spetskompetens.
Urval av informanter har som utgångspunkt i intervjupersonernas utbildningsbakgrund.
Informanternas varierade bakgrund med avseende utbildningsbakgrund, ålder och kompetens syftar till att införskaffa en större mångfald på svaren i studien. Detta eftersom fyra av fem lärare är verksamma i samma skolområde. Det ligger också till fokus i intervjuerna för att ge en bredare förståelse för informanternas svar.
Det huvudsakliga urvalet är grundat i att informanterna är yrkesverksamma lärare. Lärarna i urvalet ska inneha en högskolexamen avsedd för arbete i fritidshemsverksamhet med lärarlegitimation att undervisa i fritidshemmet. Informanterna har en spridning av utbildningsbakgrund som fritidspedagogexamen samt grundlärare inriktning arbete i fritidshem.
I denna studie har lärarnas ålder ett visst samband med deras spetskompetens i digitala verktyg och musikämnet i avseende i utbildningsinnehåll och egenintresse. Lärarutbildningen avsedd för arbete i fritidshem har varierat i utformning och innehåll under flera decennier. De äldre lärarna i urvalet har den gamla fritidspedagogexamen där digitalisering inte fanns som innehåll i utbildningen eller i samhället. Musikämnet ingick som ett mindre inslag i utbildningen.
De äldre lärarna har uttryckt litet egenintresse för digitalisering. De yngre lärarna har senare examen avsedd för undervisning i fritidshemmet har större andel digitalisering i utbildningsinnehållet.
Musikämnets innehåll i utbildningen har varierat beroende på valbar inriktning. Egenintresset för digitalisering definieras som medelmåttligt hos de yngre lärarna.
5.3.3 Genomförande av urval
Den internetbaserade informanten kontaktades via telefonsamtal om intresset fanns för deltagande.
Informanten bekräftade intresset och fick ett missivbrev skickat. Informanten skrev under och ett datum för intervju avtalades. Intervjun genomfördes avskilt hemma hos informanten via videosamtal efter arbetstid.
De fysiska intervjuernas informanter kontaktades genom skolledningens fritidshemansvarig där tidigare kontakt hade etablerats. Fritidshemsansvarig personal kontaktade sedan potentiella informanter med utgångspunkt i att personalen skulle vara tillgänglig och inneha examen avsedd för undervisning i fritidshem. Kontakten skedde genom muntlig förberedelse och genom ett utskick av missivbrev. Fyra lärare tackade ja till förfrågan.
Denscombe (2019, s.57–58) beskriver att ett sådant urval kallas explorativt urval ur ett icke- sannolikhetsurval. Explorativt urval baseras på att jag som forskare har valt ett förhållningsätt som utforskar nya företeelser för att upptäcka nya idéer. Ett urval i form av icke-sannolikhetsgrund utgår ifrån att jag som forskare har styrt vilka informanter som har tillfrågats och deltagit i studien. Urvalet är även baserat på icke-sannolikhetsurval för att begränsa till utbildade före detta fritidspedagoger/lärare i fritidshem eftersom forskningsfrågan utgår ifrån lärarperspektivet.
5.3.4 Tabell över informanternas bakgrund
Nedan är en tabell över informanternas bakgrund. Syftet med tabellen är att kunna få en bättre
förförståelse till informanternas svar och enkelt kunna urskilja bakgrundsfakta.
Tabell 1 – Informanternas bakgrund:
Informanternas har gett information om sina tidigare erfarenheter och kunskap inom området. En sammanställd bakgrund presenteras i en tabell med kategorierna utbildningsbakgrund, examensår och tidigare erfarenheter av områdena. Informanterna har fått fiktiva namn för att skydda deltagarnas anonymitet.
5.4 Genomförandet av intervjuerna
Intervjuerna genomförde är strukturerat i tre huvuddelarna Förberedelse, intervjun och efterarbete.
Förberedelserna bestod först av skapandet av intervjuguide och missivbrev. Denscombe (2019, s.242) poängterar att en viktig del av, om inte den viktigaste, av förberedelserna inför intervju- datainsamlingen är att överväga och förbereda och överväga de etiska aspekterna av forskningsarbetet (se etiska överväganden nedan).
Nästa del av de viktigaste förberedelserna är tillståndsinnehavet för att utföra datainsamlingen.
Tillståndet för denna studie innefattar skriftligt tillstånd med medgivande från lärarna i form av missivbrev. Detta för att säkra att lärarnas intervju-utsaga kommer få användas i forskningsarbetet utan missförstånd. Missivbrevet finns som bilaga (se bilaga 1). En annan del av förberedelserna är att sammanställa en intervjuguide. Intervjuguiden för arbetet är baserat på att svara på forskningsarbetets frågeställningar. Intervjufrågorna undersöker lärarnas kunskap och erfarenheter kring musikskapande i samband digitala verktyg, Hur det ges till uttryck i deras arbete, samt vilka utmaningar och utvecklingsmöjligheter som finns inom området (se bilaga 1).
Efter de administrativa förberedelserna genomfördes kontaktades lärare i fritidshem i samband med utskick av missivbrev för att planera intervjuernas datum. Datainsamlingstekniken bestämdes utifrån lärarnas geografiska befinnande och bestod av digital videointervju och personlig ljudupptagningsteknik.
Under intervjutillfället placerades intervjun i ett avskilt rum för att minska risken för att bli störda eller avbrutna. Ljudupptagningen genomfördes genom en smartphone med två mikrofonsystem för att uppnå maximal ljudupptagning. Händelseanteckningar fördes under intervjuförloppet för att förtydliga uttalanden från informanterna under senare transkribering. Längden på intervjuerna varierade från runt
Namn Utbildningsbakgrund Yrkesverksamma
år Erfarenhet av
musikskapande Erfarenhet av
digitala verktyg Lärare 1. Lärare i fritidshem 3 år Praktiskt-estetisk
inriktning musiklärare
Privat vardagligt bruk + Del i utbildningen – Anser generell kunskap Lärare 2. f.d. Fritidspedagog,
nuvarande lärare i fritidshem
21 år 10 hp musik f.d.
fritidspedagog Privat minimalt bruk – liten kunskap Lärare 3. f.d. Fritidspedagog,
nuvarande lärare i fritidshem
23 år 10 hp musik f.d.
fritidspedagog Privat vardagligt bruk – liten kunskap
Lärare 4. Lärare i fritidshem 1 år Ingen betydande
erfarenhet Privat vardagligt bruk + I yrket – Anser ha generell kunskap
Lärare 5. Lärare i fritidshem 2 år Ingen betydande
erfarenhet Privat vardagligt bruk + I yrket – Anser ha generell kunskap
30–60 minuter. Tidsspannet berodde på att individuella engagemanget från deltagarna varierade på grund av ramfaktorer kring tillfället.
Efterarbetet bestod av att transkribera intervjudata till innehållsanalysen. Minnesanteckningarna sammanställdes även som fördes under intervjun, anteckningarna innehöll förtydande av vad informanterna uttryckte för att underlätta förståelsen för innehållsanalysen.
5.5 Etiska överväganden
Studien är grundat i de etiska överväganden som ska skydda mig som forskaren och deltagande lärare från att utsättas för negativa konsekvenser av vilken information och resultat som uppkommer under intervjun.
Arbetet utgår ifrån individsskyddskravet. Ett missivbrev och muntlig information skickades ut och förytligades i samband med intervjun. Detta för att försäkra dem om att arbetet följer Vetenskapsrådets (2011) rekommendationer om användning av forskningsetiska principer som består av fyra grundprinciper:
Informationskravet har som grund att deltagaren är berättigad att delges den rätta informationen om vad studiens syfte och innehåll består av. Deltagaren ska delges av dess medverkande kommer att bidra till i studien. De medverkande lärarna i studien informerades om studiens syfte och innehållsliga avvändning genom missivbrevet och sedan samtal innan intervjun påbörjas.
Samtyckeskravet är grundat i lärarnas fulla medgivande att delta i studien. Deltagandet ska vara helt frivilligt utan någon som helst påtryckning av forskaren. Informationskravets tydlighet ligger till viktig grund för att samtycket ska fullförstått. Detta för att förhindra att komplikationer i form av missförstått syfte ska uppstå under pågående intervju. Samtycke förfrågas i förtid i form av officiellt förfrågningsdokument. Samtycket signeras i missivbrevet som sedan lämnas för arkivering.
Konfidentialitetskravet försäkrar lärarnas anonymitet i studien. Deltagarens personuppgifter meddelas muntligen i samband med intervjuerna att informationen att hanteras varsamt och försäkras om att identiteten inte framkommer. Deltagaren kommer att få en fiktiv identitet och ramfaktorer kring den deltagande läraren kommer att vara i sådan grad att denne inte kommer att kunna identifieras.
Nyttjandekravet försäkrar att uppgifter insamlade rörande den deltagande läraren endast ska användas för forskningsändamålet och inget annat sammanhang. Även detta krav presenterades muntligt i samband med intervjuerna. Uppgifter som rör den deltagande får inte användas i något utomstående syfte än forskning. Uppgifterna rörande den deltagande får heller inte nyttjas i andra sammanhang där informationen skulle kunna komma att användas mot personen.
Med rekommendation från Vetenskapsrådet diskuteras etiskt känslig information som kan uppstå under intervjutillfället, med deltagaren i anslutning till intervjun innan publicering. Studiedeltagarna kommer att kontaktas och förfrågas om de vill ta del av vart forskningsresultaten finns tillgängligt i samband med officiell publicering.
5.6 Innehållsanalys
Innehållsanalysen i forskningsarbetet består av en bearbetning av tidigare forskning, relevant didaktisk litteratur samt data från intervjuer med lärare i fritidshem.
Denscombe (2019) beskriver att innehållet består av data som analyseras enligt en urvalsprocess av
information. Lämplig litteratur och datainsamling har valts ut som är givande till arbetets syfte. Detta
tar uttryck som kapitel i form av tidigare forskningen, relevant litteratur och intervjutranskriberingen.
Textdata har angränsats till meningar där nyckelord eftersökes för att hitta samband till med grundfrågornas kategorier som eftersökes. Ord och meningar kodas för att kategorisera relevanta data och antalet förekommande koder sammanställs. Detta underlag leder sedan till underlag för en mer omfattande analys.
5.6.1 Transkribering, Kategorisering och kodning av data
Intervjudata har insamlats genom ljudinspelning och transkriberats i form av nedtecknad samtalstext utifrån intervjuerna med lärarna i fritidshem. Data har transkriberats i selektiv omfattning som Denscombe (2019) förespråkar för att framhäva specifika poänger i arbetets resultatkapitel.
Att transkribera intervjuerna med lärarna i fritidshem är tidskrävande. Data får ett ytterligare återupplivande när intervjun bearbetas igen. Den transkriberade data som nu finns i textform har skapat förutsättningar för att analysera data i en mer omfattande utsträckning. Informella anteckningar har förts både under och efter intervjun för att underbygga kontext och förtydliga uttalandena i samtalet.
Graneheim & Lundman (2004) poängterar att intervjutranskriberingar ska bearbetas genom en kvalitativ innehållsanalys i forma av kategorisering.
Intervjutranskriberingen har bearbetats genom kodning i intervjudatas citat för att urskilja koder i data.
Koderna från citaten har sedan kategoriserats för att begränsa arbetets intervjudata. En innehållsanalys av data har sedan utförts. Analysen är utförd genom att koderna och kategoriseringen i kombination av tidigare forskning och relevant didaktisk litteratur för att arbeta fram ett resultat och diskussion.
5.7 Studiens kvalitativa aspekter
Trovärdighet i detta forskningsarbete skiljer sig från arbeten grundade i kvantitativa studier. Arbetets datainsamling grundas i att jag som forskare har en direkt interaktion och social relation med studieobjekten, som är de deltagande lärarna i fritidshem. Detta fenomen gör det svårare att argumentera utefter de vanligt förekommande trovärdighetskriterierna i forskning.
Denscombe (2019) beskriver att ett forskaren ska ha ett pragmatiskt resonemang som utgångspunkten för att bestämma vilken forskningsmetod som arbetet ska utgå ifrån. Metodvalet ska väljas efter arbetets ramfaktorer. Därav är alla forskningsmetoder anpassade för en viss typ av studier. Det finns därför inte en forskningsmetod som värderas bättre än någon annan. Forskningsmetoder kan även, beroende på studiens syfte, kombineras om studien får bäst resultat av det. Detta forskningsarbete värderas att ha en kvalitativ metod som mest effektiv metod.
Med utgångspunkt i Denscombe (2019, s.419–420) är forskningsarbetets validitet mer komplext att undersöka som kvalitativ studie i jämförelse med kvantitativ datainsamling. I kvantitativa studier är resultatet data som är enklare att mäta och kan omprövas vid upprepade tillfällen för att tillstyrka.
Arbetets intervjudata kan inte bedöms till fullo med validitet som i kvantitativ datamätning, Resultatet får bedömas ur ett mer rimligt, trovärdigt perspektiv snarare än data som är mätbart i objektiv validitet.
Ett sätt att styrka ett trovärdigt perspektiv i forskningsarbetet, är genom en så kallad respondentvalidering. De yrkesverksamma lärarna skapar validering med sitt deltagande. Lärarnas verksamhet är en institutionell lagstiftad verksamhet som finns i hela Sverige, och har ett uppdrag att bedriva trovärdig verksamhet. Det ökar möjlighet till att samma undersökning kan, i viss mån, utföras på andra fritidshem vid andra tillfällen. Det ger andra forskare en möjlighet att bepröva resultatet.
Enlig Denscombe (2019, s.420) skapar jag som forskare en relation till lärarna i studien som har
inverkan på forskningsarbetets pålitlighet. I arbetets semistrukturerade intervjuer finns inte möjlighet
att helt distansera sig och besitta ett helt objektivt förhållningssätt. Jag som forskare har i praktiken en
inverkan på datainsamlingens resultat eftersom jag personligen deltar i datainsamling. Denscombe
(2015) beskriver dock att det finns metoder för att skapa så stor tillförlitlighet som möjligt. Jag har framställt en intervjuguide och material som går att bedöma utifrån forskningsetiskt utförande och beslutsfattande. Arbetets datainsamling går att återskapa av andra forskare som innefattar noggrann och väldokumenterad metod, analys och beslutsfattning.
Denscombe (2019, s.422) problematiserar att kvalitativ datainsamling är en intensiv forskningsprocess i en småskalig forskning. Överförbarheten definieras som generaliserbarhet i den statistiska sannolikheten att resultatet kan återupprepas vid ett annat tillfälle. I detta självständiga arbete finns svårigheter att återskapa ett likgiltigt resultat eftersom data är grundad i intervjuer med lärare som har specifika erfarenheter. Det skapar problematik i att argumentera för överförbarheten i denna studie.
Dock med utgångspunkt i att alla forskningsmetoder bedöms som likvärdiga, ska inte kvalitativa data ställas i motpol till generaliserbarheten i kvantitativa data. I detta forskningsarbete värderas de kvalitativa svaren som lärarna har gett utefter sin erfarenhet som har gett data til en resultatanalys.
Kvalitativa data borde ställas i frågan till om i vilken utsträckning forskningsarbetets resultat kan
överföras till andra fall, istället för i hur sannolikt det är att resultatet återkommer.
6 Resultat och analys
I detta kapitel redogörs resultatet som bygger på en sammanställning och analys av forskningsarbetets datainsamling där intervjudata utgör grunden för arbetet. Resultaten presenteras i relation till studiens frågeställning och presenterar därmed följande innehållsliga aspekter: den första kategorin handlar om lärarnas perspektiv på musikskapande med digitala verktyg i fritidshemsverksamheten. Den andra kategorin handlar om de utmaningar med området som lärarna upplever i sitt dagliga arbete. Den tredje kategorin är förslag på de utvecklingsmöjligheter som lärarna vill adressera.
6.1 Lärarnas perspektiv på musikämnet och musikskapande med digitala verktyg i fritidsverksamheten
I detta delkapitel beskriver lärarna hur deras arbete med musikskapande och digitala verktyg kommer till uttryck. Lärarna beskriver utifrån ett lärarperspektiv hur deras kombinationer av området fungerar och vad användningen av området har för roll i deras verksamhet. De aspekterna som uttrycks av lärarna här omfattar hur musikskapandet med digitala verktyg kommer till uttryck i deras verksamhet, hur de digitala verktygen skapar en lättillgänglighet med avseende på dess stöttande funktion i musikundervisningen, möjligheterna till ämnesöverskridande arbete, ett nytt perspektiv på musikämnet i fritidshemmet. Lärarnas egen uppfattning och definition av digitala verktyg, vilka variationer de använder samt hur digitala verktygen samspelar med fritidshemmets intentioner kommer också analyseras.
6.1.1 Hur musikämnet i form av musikskapande och digitala verktyg, kommer till uttryck i verksamheterna
Den här kategorin redogör för hur lärarna förklarar hur de arbetar med musikskapande och i samband med digitala verktyg i sin verksamhet.
Lärare 3. beskriver hur arbetet med musik kommer till uttryck i sitt arbete citerat:
“Jag älskar musik och vi lyssnar jätteofta på musik både inne på avdelningen och när vi är ute, det är ofta att barnen frågar efter att ha musik på. Eftersom jag gillar det så brukar vi ta med min lilla högtalare eller vår stora.
Vanligt förekommande uttryck av musik i verksamheten är informellt musiklyssnande under undervisningssituationer eller informella aktiviteter så som utevistelse. Ett flertal av lärarna inkorporerar musik i formella eller informella lärandesituationer genom att använda portabla högtalare.
Portabla högtalare agerar som ett digitalt verktyg för framställande av estetiska uttryck. Eleverna lämnar önskemål till läraren om musiklyssnande genom den portabla högtalaren under olika typer av aktiviteter och rekreativa situationer, vid till exempel lek och utevistelse eller skapande aktiviteter.
Estetiska lärandeprocesser kan då uppstå i form av spontan dans och sång, men kan också bidra till mer utvecklade estetiska lärandeprocesser vid till exempel en skapandeaktivitet. Den portabla högtalaren kan anses som ett digitalt verktyg för musik, för att stimulera sitt eget och elevernas musiklyssnade intresse samt skapa estetiska lärprocesser aktiviteter.
Lärare 3. beskriver citerat:
“Vi har även haft “Veckans prova på”. Då får barnen önska vad de vill göra. Då ville eleverna prova på att spela instrument i musiksalen. Första gången var jag med och andra gången var vår musiklärare med som kunde lite mer.”
Möjligheten till sociokulturellt lärande och estetiska lärprocesser kommer till uttryck när eleverna får
möjlighet att appropriera instrumenten i musiksalen. När eleverna bekantar sig med instrumenten
uppstår möjligheten att skapa musik, medvetet eller omedvetet genom att de approprierar instrumenten
i. Elevernas olika nivåer av kunskap kan främja inlärningen och musikskapande med instrumenten.
Vid de tillfällena musikläraren är närvarande skapas även en proximal utvecklingszon då eleverna befinner sig i en miljö av olika kunskapsnivåer. Möjligheten till musikskapande ökar.
Lärare 3. beskriver även att elevernas intresse för melodifestivalen inkorporeras i planeringen och utförandet av fritidsaktiviteter.
“Vi försöker att ha elevernas intresse i åtanke och vad de pratar om som nu under våren så följde vi melodifestivalen och pratade om artister och de lyssnade sen och hade våra egna röstningar.
Det är på den nivån att vi försöker ta elevernas intresse och vad kan vi fånga upp dem i.”
Den populärkulturella musiktävlingen “Melodifestivalen” används som ett medel för att arbeta med musik i verksamheten. Aktiviteten skapar informell möjlighet till att främja intresset för musikskapande. Detta genom att använda elevernas vardagliga intresse hemifrån för att skapa aktiviteter baserade på musik.
6.1.2 Digitala verktyg skapar en ny lättillgänglighet till musikskapandet
I Den här kategorin redogörs de digitala verktygens funktion till att skapa tillgängligheten till musikskapandet.
Lärare 1. Beskriver sin erfarenhet av ett mer tillgängligt musikskapande med digitala verktyg:
“Jag tror att eleverna ser musiken på ett bredare sätt, Än att bara se det som ett instrument som måste köpas, du kan ju faktiskt spela in det när du är både i skolan och på fritids. Sen kan du ta med filen hem på nått sätt och fortsätta hemma. Det blir mer tillgängligt att utöva musiken så faktiskt.”
att de digitala verktygen har en stöttande roll, Scaffolding, i elevernas musikskapande. Det gör mer lättillgängligt. beskriver att digitala musikskapande verktyg främjar tillgängligheten att fortsätta även hemma efter skol-och fritidstiden. Musikskapandet blir lättillgängligt hemma hos eleven, utan att behöva några fysiska instrument eller annan mindre tillgänglig utrustning.
Lärare 1. Beskriver fler tillfällen där tillgängligheten ökar med digitala verktyg:
“Asså vissa vill ju inte att man spelar på fritids om inte en vuxen är närvarande och om de har digitala verktyg så känns det som att det är mer lugnt och eleverna kan uttrycka sig med digitala verktyg utan att något går sönder och man kan låta eleverna skapa fritt.”
Lättillgängligheten till musikämnet och digitala instrumenten med de digitala verktygen öppnar upp en ny möjlighet för eleverna att utöva musik. I detta fall får inte eleverna använda instrumenten utan uppsyn under fritidshemmets fria aktiviteter. Verktygen kan främja elevernas musikskapande att skapa musik utan tillgång till instrument även på fritidstid, och samtidigt säkra att inga instrument missbrukas eller går sönder.
Lärare 1. beskriver också att verktygens tillgänglighet även leder till en stöttande funktion i elevernas instrumentlära:
“Det underlättar för dem som har svårt för att spela till exempel gitarr eller piano men som vill och om fritids inte har gitarr kan de använda iPad med Garageband istället.”
Digitala verktygens lättillgänglighet skapar en stöttande funktion i form av scaffolding i den
sociokulturella lärandeteorin. Lärplattan stöttar eleven genom att skapa bättre förutsättningar för
eleverna att utveckla kunskaper för den elev som har svårigheter i instrumentlära. Det stöttar eleven
när möjligheten eller resurser inte finns på fritidstiden enligt lärarens uttalande.
6.1.3
Verktygen ger möjlighet till ämnesöverskridande projekt
I den här kategorin redogör lärarna om digitala verktygens främjande av ämnesöverskridande arbete.
Lärare 1. beskriver sitt arbete med en applikation som finns i digitala verktyg som iPaden.
“Jag har använt en app som heter toontastic och det är inte att du skapar musik på den utan du väljer en karaktär och en bakgrund och så spelar du in din röst och till det kan du välja bakgrundsmusik. Det kan ju va att du använder.. Iscensätter du känslan i scenen.. Och då har jag använt färdiga musikstycken för att ge en känsla till en.. Ah.. Inspelad scen.”
Lärare 1. använder sig av applikationen som heter toonstastic. Applikationen beskrivs sammanföra olika estetiska uttryckssätt med hjälp av ett digitalt program. Fokuset ligger på att skapa digitala scener med tecknade figurer, som blandar de olika multimodala och estetiska uttrycksätten. Lärare 3 andra lärarna beskriver liknande applikationer med estetiska uttrycksätt:
“Vi har haft något som heter “Hour of code” Det finns på internet att hitta. Vi var på en programmeringskurs och då lärde vi oss att programmera olika figurer till dans och musik och så.”
Lärare 3 beskriver att de använt applikationen Hour of code i sin verksamhet. Applikationen är i grunden en programmeringsapplikation som går att programmera estetiska uttryckssätt. Applikationen utgår ifrån att programmera koder som får figurer att dansa till valbar musik.
6.1.4
Nytt sätt att uttrycka musik
I den här kategorin poängterar en lärare att musik och digitalt musikskapande öppnar upp och utvecklar nya uttrycksätt för eleverna.
Lärare 1. beskriver att musik i ett holistiskt synsätt som ger nytt perspektiv på musik:
“Eleverna får chansen att uttrycka sig på ett sätt som de kanske inte.. Som inte är normen… Musik upplevs ju ofta som ett ämne som är underskattat, det är inte prioriterat ämne. Om man visar eleverna nya sätt som med digitalt så kan det öppna upp ämnet för eleverna och då skapas möjlighet till nya uttrycksätt med musik.”
Musik upplevs som ett ämne vars potential inte uppskattas enligt normen. Musikämnet är ett uttrycksätt som ger ett nytt sätt att tänka och utveckla kunskap igenom, men ämnet får inte ut sin fulla potential.
Digitala verktyg är ett verktyg för att framställa multimodala och estetiska uttryck. Läraren beskriver att det är populärt hos eleverna och skapar dessa möjligheter att hitta nya uttrycksätt i musik.
6.1.5 Hur och vad lärarna definierar digitala verktyg för musikskapande
I den här kategorin beskriver lärare deras användning av olika sorters digitala verktyg för musikskapande.
Flera av lärarna började intervjuerna med att poängtera att de upplever en svårighet att definiera vad som är digitalt musikskapande eller inte.
Lärare 2. Beskriver sina upplevda svårigheter med att definiera området:
“Musiken hos oss om man ska tänka digitalisering då är det ju mer det här lyssna liksom eller just dance och.. Eller asså det har ju inte varit medvetet musikskapande på det sättet, det har det inte. Jag vet inte helt vad digitalt skapande är egentligen haha!”
Betydelsen av digitala verktyg i samband med musikskapande upplevs som svårdefinierat.
Musikspelet just Dance är dock en direkt association till begreppet digitalt musikskapande.
Lärare 4. beskriver också användningen av musikspelet Just Dance i sin fritidshemsverksamhet:
“Med digitaliseringen så har vi på loven att vi lyssnar på YouTube och använder Just Dance”.
