5.1 Lärares definition av digital kompetens
Här föreligger skillnader. Jag fick intryck av att L1 hade läst på före intervjun eftersom hen var insatt och engagerad i ämnet. Jag blev förvånad över kunskapen om EU:s nyckelkompetenser och kännedomen om att vår läroplan bygger på dessa. Endast L1 nämnde detta.
L1 beskriver elevernas digitala kompetens i kursen Marknadsföring, 100 poäng: Den digitala kompetensen handlar om att kunna marknadsföra sig, exempelvis kunna skapa och genomföra enkäter via Google formulär. Eleverna kan inte detta utan de skapar sina enkäter via Facebook, Survey Monkey eller liknande. De ska använda skolans verktyg men kan inte alltid göra det…Eleverna ska i kursen marknadsföring kunna göra broschyrer, arbeta i Excel, Googleformulär – kunna göra noggranna beräkningar, se samband och regression, Powerpoint, Word mycket viktigt, Excel – är de svaga i. Likaså Word och Google doc. Eleverna kan inte infoga sidhuvud, fotnoter eller göra en innehållsförteckning i Word. Lärarna får ägna undervisningstid till att lära ut grunderna. Inte särskilt effektivt. Vore därför bättre med en slags introduktionskurs när eleverna börjar gymnasiet…
…Elevernas digitala kompetens bygger på EU:s nyckelkompetenser. Alla lärare ska också vara digitalt kompetenta. Många lärare tänker eller förutsätter att eleverna redan kan mycket, exempelvis Excel, men så kan eleverna inte det. Dagens elever kan inte några finesser. De kan Powerpoint ”light” versionen. Ämnet Datorkunskap fanns fram till Gy11 implementerades. Då lärde sig eleverna det de skulle. De lärde sig Powerpoint, rörliga bilder etc. De tidigare eleverna hade högre digital kompetens än dagens elever. I Gy11 ska alla elever ha digital kompetens. Lärarna brister i dag. L2 definierar elevernas digitala kompetens i kursen Marknadsföring, 100 poäng:
Digital kompetens handlar om att använda konkreta praktiska verktyg i
marknadsföringssyfte. Om vi exempelvis läst om massmarknadsföring får eleverna sedan lära sig att omsätta sin teori i praktik. Först får eleverna lära sig teori och
32
bakomliggande psykologi. Sedan får de utforma kampanjer. Eleverna får prova verktyg, exempelvis sociala medier, skapa hemsida plus kunna hantera verktygen Powerpoint och Excel och olika administrativa verktyg. Excel används för att sammanställa data.
När jag ställer frågan hur eleverna ska nå ut med kommunikationen och om de exempelvis får skapa mejl (vilket är en ledande fråga) svarar L2:
Mejl? Ja, just det. Mejl är också ett slags verktyg. Eleverna får också skapa hemsidor och arbeta med och i sociala medier.
I verktyget Cano får eleverna göra posters, loggor etc. Detta verktyg finns som ”light”-version gratis att ladda ner på nätet. Finns också en premium-version men det blir överkurs. Det man får gratis räcker för en 100-poängskurs. Anledningen till att programmet är gratis är väl att företaget hoppas att elevernas arbetsgivare så småningom ska välja att köpa in just denna programvara när eleverna är äldre och arbetar...”. Google site använder vi för att bygga hemsidor. Kommer naturligt – även om det ej stått om digital kompetens i Gy11 hade jag ändå lärt ut det till eleverna.
L3 definierar elevernas digitala kompetens i kursen Marknadsföring, 100 poäng: Digitala
hjälpmedel används i undervisningen och när eleverna arbetar. Det handlar om inspelning och att söka efter saker. När jag ber L3 att utveckla vad hen menar med inspelning kan hen
inte svara på det.
Källkritik har de blivit matade med under hela grundskolan men de har inte någon förförståelse. De kan hitta information men kan inte förhålla sig till om infon är vederhäftig. Eleverna förstår inte att företag genom ”product placement” står bakom ”influencers” och bloggare…
Eleverna ska kunna använda Excel, Powerpoint, Word och sociala medier. Sociala medier övergår till ytligt konsumtionshysteri. Vissa jag känner som driver företag är restriktiva med sociala medier. Eleverna kan använda sociala medier som Facebook och Instagram. När de arbetar med sina UF-företag (ej kursen marknadsföring, min
anmärkning) startar och driver de företag. När de driver företag behöver de kunna
marknadsföra sig. Eleverna behöver (i kursen Marknadsföring, min anmärkning) kunna Powerpoint, Word, Excel. Eleverna har hygglig bred grund.
33
Vad behöver de när de börjar jobba? Excel är bra för att kunna analysera marknadsföring.
När jag visar utdrag från Gy11 säger L3: Jag tolkar det som att använda digitala
verktyg handlar om hur digitala samhället ser ut. Ja just detta hamnar under kunskapsmålen. Använda olika digitala verktyg och förstå hur digitala samhället ser ut i en marknadsförings-kontext.
L4 definierar digital kompetens i kursen Marknadsföring, 100 poäng:
Eleverna ska kunna använda olika digitala verktyg. De ska kunna söka och hitta information, skapa presentationer i Powerpoint. De ska kunna använda och nå ut i sociala medier. Tidigare var det mycket fokus på tryckta medier och köra kampanjförslag och vilka marknadsföringskanaler, dvs nå ut till människor. Eleverna ska kunna använda sökmotorer. Egentligen är kursen Marknadsföring, 100 poäng inte så praktiskt inriktad utan mer teoretisk. Jag låter inte eleverna skapa stora kampanjer utan jag satsar mer på teorier och modeller. Något praktiskt som eleverna får göra under några veckor är att de får en projektuppgift. I år ska de få ”caset” musikfestival. En musikfestival i Belgien som får färre besökare. Elevernas uppgift blir att vända trenden så att det i stället kommer fler besökare. De får göra SWOT-analys, PESTA- analys etc. De får göra sin redovisning i Powerpoint eller genom video… Word tycker jag att de bör lära sig i ämnet svenska. Word behöver de egentligen kunna i alla ämnen och även i gymnasiearbetet. Excel används mer i kursen Företagsekonomi 1 och 2. Som lärare förväntar jag mig att eleverna kan vissa saker, som exempelvis Word. På sociala medier är elever ofta duktigare än lärarna.
Det skulle nog vara bra med en introduktionskurs i digital teknik eller en halv datorkurs. Det fanns tidigare en datorkurs men den blev lite fel eftersom lärarna ofta inte var särskilt duktiga digitalt. Många gånger var det gamla maskinskrivningslärare som var lärare på dessa kurser och de lärde ut hur man skriver maskin på datorn…
Här brister likvärdigheten mellan skolor! L1 och L2 betraktar elevers digitala kompetens som praktiska färdigheter mellan L4 betonar kursens teoretiska innehåll. L1 och L2 berättar om hur eleverna ska skapa broschyrer och mejl medan L3 och L4 betraktar den digitala kompetensen som ett verktyg för att kunna skapa presentationer för redovisningar av arbete på kursen marknadsföring.
34
L1 beskriver hur den tidigare utbildningen till diplomerad gymnasieekonom listade färdigheter eleverna skulle ha när de slutade skolan vilket minskade lärarnas subjektiva tolkningsutrymme.
Något som framkom under samtliga intervjuer är elevernas bristande digitala kompetens. De kan inte i Word, infoga fotnoter och har svårt att göra innehållsförteckningar. En lärare nämnde att många elever inte kan numrera sidor. Detta är basala funktioner.
Eleverna ska kunna använda sökmotorer. Läraren talar inte om sökordsoptimering eller
sökmotor ur ett marknadsföringsperspektiv utan från ett användarperspektiv. Även L3 pratade om elevernas svårigheter att söka information. I kursens kunskapskrav (se bilaga 1) står det att eleven i samråd med handledare ska använda relevant teknik för beräkningar, kommunikation, informationssökning, presentation och dokumentation.
Samtliga lärare efterfrågar en grundutbildning i digitala verktyg, liknande den kurs i datavetenskap som fanns före Gy11 implementerades. L4 sade att hen tycker att det är läraren i svenska som har ansvaret att lära eleverna Word men att lärarna i svenska antagligen inte håller med. Samtliga fyra lärare sade att lärarna tror att eleverna kan mer än de egentligen kan. Lärarna förutsätter att eleverna har vissa förmågor, vilket de senare inte visar sig ha. En introduktionskurs i digital teknik med examination hade kunnat avhjälpa falska förespeglingar och varit till stor nytta för eleven.
L3: På Handelsprogrammet finns en kurs där man går igenom digitala verktyg,
information och kommunikation, 100 poäng som lär ut hur man skapar marginaler i Word
etc. …
Samuelsson (2014) hävdar att definitionen av den digitala kompetensen är oklar, vilket denna studie bekräftar. L1, L2 och L3 diskuterar praktiska kunskaper i vissa program medan L4 som arbetar på en skola med höga antagningspoäng mer fokuserar på det teoretiska, dvs modeller och teorier i marknadsföring. L4 berättar i förbigående att hen arbetar med en lärobok på engelska avsedd för universitetsstudier. Likvärdigheten i
35
elevernas utbildning är bristfällig. Många av programmen som lärarna säger ingår i kursen marknadsföring är generiska program: Excel, Word, Powerpoint är program som kan användas i andra kurser.
Respondenterna i undersökningen definierade inte elevernas digitala kompetens enligt den modell som Calvani et al. (2009) tog fram. Den digitala kompetens som lärarna fokuserade på var teknologisk kompetens dvs hur eleverna utforskar ny teknologi. Den kognitiva dimensionen dvs hur eleverna förstår potentialen med teknologi förs fram men eftersom bakgrundskunskap kan saknas (då läraren nämnde inkomst och intäkt som exempel (se 5.4 nedan) blir den kognitiva dimensionen inte fullödig. Den etiska dimensionen berördes överhuvudtaget inte.
5.2 Skrivningarna om digital kompetens
Jag hade med mig en utskrift av Gy11 och visade respondenterna så att de skulle kunna besvara frågan korrekt. Här rådde en samsyn. Adjektiv som användes för att beskriva skrivningarna var: svepande och luddiga.
L1:
Förr när jag undervisade elever till diplomerade gymnasieekonomer fanns det tydliga kriterier vad eleverna skulle kunna. Då visste arbetsgivarna att när de anställde en diplomerad gymnasieekonom så kunde de vissa saker. Om en arbetsgivare anställer en gymnasieekonom i dag vet inte arbetsgivaren vad hen får.
L3:
Man kan fråga sig vad ”utveckla sin förmåga” betyder. Där har de hittat rätt. Ja (läser
innantill) ja vi använder digital teknik. Check. Jag tycker att vi klarar oss. De flesta
skolor har en digital plattform. De använder presentation o dokumentation. Ja, vi klarar oss!
36
Den lärare som berörde sökmotorer talade inte om sökordsoptimering eller sökmotor ur ett marknadsföringsperspektiv utan från ett användarperspektiv. Även L3 pratade om elevernas svårigheter att söka information. I kursens kunskapskrav (se bilaga 1) står det att eleven i samråd med handledare ska använda relevant teknik för beräkningar, kommunikation, informationssökning, presentation och dokumentation.
L4:
Vad betyder ”relevant teknik”? Vad förväntas eleven kunna när eleven lämnar skolan? När arbetsgivare anställer förväntar de sig att de anställda behärskar Office-paketet. Vad betyder relevant teknik för presentation? Vad förväntas eleven kunna när den går här ifrån? Vad förväntar man sig att de kan? Basala kunskaper i Officepaketet och kunna söka efter information, enligt mig.
L3 säger att Skolverket är efter sin tid eftersom formuleringarna är luddiga och otydliga. De svepande skrivningarna kan också förklaras med att Skolverket inte vill att läroplanerna ska vara fastlåsta vid specifika program eller färdigheter som senare kan bli otidsenliga. En lärare påpekade att en av konsekvenserna blir bristande likvärdighet. Begreppet relevant teknik kan tolkas olika av olika lärare, vilket innebär att skrivningarna medför förutsättningar för bristande likvärdighet.
Som tidigare nämnt anser endast 30 % av lärarna att de kan höja elevernas kunskapsnivå i att använda digitala verktyg (Skolverket, 2016) men mina intervjuer tydde snarare på att lärarna upplevde sig överlägsna eleverna.
5.3 Hur integreras den digitala kompetensen
bedömningen av eleverna?
Samtliga lärare sade att de aldrig underkänt någon elev på grund av bristande digital kompetens fastän några sade att eleverna inte kan söka efter adekvat information, vilket är
37
ett av kunskapskraven i kursen marknadsföring (se bilaga 1). Definitionen av den erforderliga digitala kompetensen varierar, vilket innebär bristande likvärdighet.
Några lärare sade att de inte behandlar digital kompetens som ett enskilt bedömningsmoment och vid grupparbeten och presentationer kan det vara så att inte alla gruppmedlemmar varit delaktiga i skapandet av presentationerna vilket innebär att inte alla medlemmar kanske uppnått den erforderliga digitala kompetensen. Om en elev inte uppnår adekvat digital kompetens uppnås inte kunskapskraven men de digitala kunskapskraven verkar väga lätt i den samlade bedömningen av elevernas prestationer.
5.4 Elevernas styrkor och svagheter
Tre av fyra respondenter anser att elevernas digitala kompetens är medioker eller undermålig, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att eleverna tillhör den digitala generationen, uppvuxen med digital teknik. De har förutom tillgången i hemmet även tillgång till datorer i skolan. L4 som arbetar på skolan med högst antagningspoäng var mest positiv till elevernas digitala kompetens och färdigheter, vilket kan vara en konsekvens av dessa elever har hög digital kompetens i relation till skolor med lägre antagningspoäng, vilket kan tolkas i enlighet med modellen utformad av Hatlevik et. al (2015) som visar att högt kulturellt kapital, tidigare prestationer och målmedvetenhet förutsäger elevernas digitala kompetens.
Exempel på uttalanden om elevernas styrkor: L1: Eleverna är duktiga på att använda sina
mobiltelefoner. De skriver snabbt på dessa och kan fotografera och kopiera. Men det är det enda de är duktiga på.
L3: Eleverna vill prova mycket, vill lära sig nya saker. Eleverna har mod. Eleverna har även sett många online intryck vilket gör att de vet vad som fungerar digitalt etc. Eleverna är duktiga på att kommunicera, blogga, använda sociala medier som Instagram.
38 Exempel på uttalanden om elevernas svagheter:
De flesta elever har inte särskilt hög digital kompetens... Det märker jag när vi ska göra broschyrer etc. De flesta elever kan inte infoga bilder i Google Publisher utan jag som pedagog får jag hjälpa till. Eleverna kan inte använda digital teknik på rätt sätt i exempelvis, Excel, Word, Powerpoint. De kan inte göra innehållsförteckning i Word, infoga fotnoter, infoga bilder, kunna göra” print screen shots”, eleverna saknar kunskaper.
L2:
När eleverna kommer hit i första ring är de svaga. De kan skriva i ett Worddokument men de vet och förstår inte var de sparar sitt dokument: i molnet eller på en dator eller hur man hanterar en mappstruktur.
L3:
Eleverna är dåliga på informationssökning. Om jag ber dem hitta ett företags årsredovisning på internet kan de inte navigera och hitta den. De förstår inte hur de ska söka.
Eleverna förstår inte heller centrala begrepp som skillnaden mellan intäkt och inkomst. De kan därför inte hitta information om ett företags årsomsättning exempelvis. Eleverna kan inte tänka flera steg.
Skillnaden mellan intäkt och inkomst har inte något med elevernas digitala kompetens att göra men bristande kunskaper medför att de digitala verktygen inte kan användas på adekvat sätt.
…Eleverna kan vara ganska handfallna. Eleverna förenklar för ofta. De förstår ofta inte var de ska börja. Eleverna är dåliga på traditionellt hantverk, som skrivande, kunna infoga fotnoter, göra layout kan de. Ibland blir det t.o.m. för mycket layout. Vilken information ska finnas på försättsbladet till gymnasiearbetet? Elever tycker inte att det är viktigt. Det finns mallar men de läser inte instruktionerna. Många har svårt att kunna göra försättsbladet till sin gymnasieuppsats. Första sidan ska ju innehålla titel, namn på studenten och examinatorn, datum osv. och många missar detta. De vill inte ta del av en tråkig mall.
39
Egentligen behöver eleverna generell datorkunskap. På Handelsprogrammet (teoretiska) finns en kurs på 100 poäng. Det är en bra kurs, där lär sig eleverna Excel etc.
Fastän eleverna tillhör Generation Z och kan beskrivas som digital naitives (Prensky, 2001) anser inte lärarna att eleverna har särskilt hög digital kompetens förutom handhavandet med smarta mobiltelefoner (som kan se annorlunda ut om tjugo år enligt mig) och sociala medier.
5.5 Existerar gemensamma nämnare hos de
elever som når eller inte når kunskapskraven
angående digital kompetens?
Inte någon av de intervjuade lärarna hade någonsin underkänt en elev för att denne inte nått kunskapskraven angående digital kompetens och lärarna bedömer inte heller denna kompetens som ett enskilt moment eller bedömningskriterium.
L1: Alla elever når kunskapsmålen angående digital kompetens eftersom läraren hjälper
eleverna tills rätt kompetens uppnås. Sedan glömmer eleverna när de slutat gymnasiet.
L2:
De som når högst digital kompetens är de som har MOD att prova o lära sig något nytt. De som har högst digital kompetens är de som ser att det är bra verktyg för användning i livet efter skolan. De som inte når målen ser inte nyttan med verktygen och teknik. Detta uttalande kan tyckas motsägelsefullt
eftersom L2 aldrig underkänt någon elev på grund av bristande digital kompetens.
40
L4: Alla elever når kunskapskraven. Om en elev inte klarar kursen i marknadsföring är eleven skoltrött, lågpresterande eller så mår eleven dåligt. Kursen är inte svår för programmets högpresterande elever. På den här skolan är alla elever högpresterande. Kursen är inte särskilt svår. Nu har vi valt svårare bok. En bok på engelska ”Foundations of Marketing” som egentligen är avsedd för högskolan. Svenska läroböcker är mer ytliga.
Lärarna hade aldrig underkänt någon elev och det framgick även att elever inte behöver uppnå adekvat digital kompetens eftersom bedömningen av eleverna inte alltid sker separat utan kan ske genom en gemensam Powerpoint-presentation efter utförandet av grupparbete. En lärare betraktade den digitala kompetensen som ett verktyg för att uppnå målen vilket är intressant eftersom adekvat digital kompetens ingår i kunskapskraven för kursen.
De tre första lärarna (L1, L2 och L3) var överens om att eleverna inte har mycket digital kompetens. L4 som arbetar på skolan med högst antagningspoäng var mest positiv till elevernas digitala kompetens och färdigheter. Eftersom de digitala kunskapskraven inte alltid bedöms blir den fråga inte relevant. Eftersom lärarna aldrig underkänt någon elev på grund av bristande digital kompetens kunde de inte ange någon eller några gemensamma nämnare såsom utbildningskapital eller kulturellt kapital som determinant för digital kompetens.
5.6 Digital kompetens som tekniskt kapital
Alla lärare kände inte till Bourdieu och samtliga tyckte att frågan var svår. L3:
Håller inte med om tekniskt kapital, svår fråga. Tekniskt kapital kan hänga ihop med ekonomiska faktorer, särskilt för några år sedan. I dag har de flesta elever tillgång till teknik. Mer eller mindre bra teknik, bättre eller sämre skoldator. Även om eleven är duktig kunskapsmässigt i andra ämnen har inte eleven högre digital kompetens. Ingen korrelation med att vara högpresterande... Tekniskt kapital - hm. Att enbart kunna
41
använda verktyg räcker inte allena. Hur kan elevernas kompetens förstärkas? Att enbart använda Excel är inte bra. Eleverna behöver en frågeställning, måste förstå frågan.
L4:
Jag känner inte till elevernas bakgrund eller vad föräldrarna gör eller deras ekonomi. Jag vet att jag har ett professorsbarnbarn men i övrigt känner jag inte till elevernas socio-ekonomiska bakgrund…Akademikerbarn – jag vet inte vilka som är akademikerbarn. Vi har många. Alla akademikerbarn är inte duktiga. De med mest pengar har märken som jag inte känner till. Märken utan loggor…
Förr spelade många killar ”jättemycket”, numera finns det även tjejer som spelar jättemycket. Tjejer är mer ute på bloggar etc. Lägger mycket tid på det. Om de är akademikerbarn eller inte vet jag inte... Det finns en könsskillnad: Tjejer är lite bättre. Arbetar mycket med layoutbiten kanske på grund av deras intresse för bloggar. De gör oftast presentationerna lite snyggare… Bildningsnivån har säkert viss betydelse. Om man har föräldrar som läst kan föräldrar visa på vinsterna med akademisk utbildning men att det skulle påverka elevernas digitala kunskaper… nej… Tycker inte att det finns någon stark korrelation mellan Bourdieus kapitalformer o digital kompetens. Mycket starkare korrelation i andra ämnen och för andra kunskapskrav.
Naturvetare är duktiga på tekniska bitar men inte på layout och att sälja in saker. Killar med ”överdrivet spelande” är kanske mindre duktiga. Flickor är ofta lite bättre på allt, inklusive digital kompetens. De är duktiga på layout och bloggande exempelvis.
L2:
Jag ser inte något samband med mobilanvändning…Äldre människor har ofta lägre teknisk kompetens men för yngre är det inte lika lätt att hamna utanför. Eftersom skolan ser till att alla elever har var sin dator. Det var säkert annorlunda för tio år sedan...I vissa grupper minskar användning av digitala verktyg, exempelvis akademikerbarn och överklass. Jag har läst detta men kan inte referera till någon källa. Likvärdigheten för digital kompetens anser jag vara ganska bra. Forskning visar