Resultat och analys av enkäter

1. Hur ofta har ni samling?

På den här frågan svarade respondenterna väldigt likt varandra. Mer än hälften av respondenterna uppgav att de hade samling varje dag, någon menade att de inte

använder ordet samling utan använde sig av begreppet aktivitet. Den aktiviteten handlar då om att pedagogerna samlar barnen när det ska ske något som de vuxna planerat, dock uppgav den här respondenten att de hade samling varje dag i olika varianter.

Men det fanns några undantag. Vi fick in lite svar som var olikt de övriga svaren, ”några gånger i veckan, cirka tre gånger i veckan och en svarade att de aldrig har planerade samlingar”.

Vi bestämde oss för att skicka en följdfråga till respondenten som uppgett att de aldrig hade planerade samlingar och frågade denne om de hade andra typer av samlingar? Med mindre grupper, på barnens initiativ, att sitta och sjunga till exempel. För oss är ju även dessa oplanerade tillfällen också samlingar även om de uppkommer på barnens initiativ. Tyvärr så återkom aldrig den här respondenten med något svar på vår följdfråga.

31

Även om vi aldrig ställde frågan När sker samlingen så var det ändå många av

respondenterna som valde att skriva med det i sina svar och vi tyckte att det var värt att nämna då det kan vara betydelsefullt i vår kommande analys. Lite mindre än hälften svarade att deras samlingar sker före maten, de flesta hade samlingen förlagd innan lunch, några svarade att de även kunde ha samlingar innan mellanmålet på

eftermiddagen.

”Varje dag, innan, lunch. I år har vi delat gruppen i 2, men ibland kör vi gemensam samling”(Respondent 2).

Den didaktiska frågan När man ska lära sig passar bra in här tycker vi. Då nästan hälften av respondenterna angav när på dagen de har samling så tolkar vi det som att man ska generellt lära sig varje dag under förmiddagen. Det brukar vara så att det är förmiddagen på förskolan som man anser är det tiden av dagen då de pedagogiska

aktiviteterna sker. Det är också den tiden på dagen då förskolan är som mest personaltät.

Av respondenternas svar kan vi se att samlingen används som en aktivitet och en ritual.

Rubinstein Reich menar att man kan betrakta samlingen som en ritual. Ritualer kännetecknas av att de sker på en bestämd tidpunkt, plats och enligt bestämda regler samt att de är återkommande (1993, s.189).

2. Varför har ni samling?

Här var det absolut mest dominerande svaren stärka gruppkänslan, stärka gruppen och vi-känslan – alla svaren har samma innebörd men var olika formulerade. Vi fick nästan lika många svar vad gällde fruktstunden, att sjunga var också ett återkommande syfte samt att kolla närvaron och informera om vad som ska hända under dagen, det svarade lite mindre än hälften på. De mer sällsynta svaren som vi noterade i den här frågan var: barnen får återberätta något, läsa saga, samlingen skapar trygghet, ha roligt och

almanackans veckodagar. Dessa svar kom från olika pedagoger, oberoende av varandra.

En respondent svarar så här: ”Vi börjar med att sjunga. Oftast får barnen välja sångkort ur en låda för att barnen ska få inflytande och välja själva samt att turtagning tränas. Sången och musiken ser vi som viktiga liksom de rörelser barnen tränar”.

32

När vi har gått igenom svaren på våra enkäter så upptäckte vi att ordet träna förekom vid flera tillfällen i respondenternas svar under den här frågan. En respondent skrev ”Ett sätt att avsluta morgonens arbetspass och samla dem innan lunchen samt bra träning för att lyssna, svara på frågor, följa instruktioner, prata inför en grupp, att kunna turas om, vänta på sin tur, jobba som en grupp”.

Vi anser att detta kan vara svar på den didaktiska frågan Vad man ska lära sig. Vi tolkar det som att man ska tränas till förberedelsen inför skolstarten. Genom att träna

turtagning, att sitta still och lyssna kan vara metoder för att förberedas till skolstarten. Rubinstein Reich (1993) skriver att samlingarna i förskolan kan ses som

skolförberedande med funktionen att träna barnen i den dolda läroplanen, det vill säga i skolans spelregler (1993, s. 66).

Här kunde vi se att det framkommer att samlingen är en aktivitet eller en metod för att förberedas inför skolstarten.

3. För vem håller ni samling, alltså vem är den riktad till?

Nästan lika många av de tillfrågade ansåg att samlingen är riktad/till/ endast för barnen, som att samlingen även inkluderade både barnen och pedagogerna, några svar var barnen och gruppen.

”För både min skull och barnen, samlingen är riktad till barnen och till för deras lärande, utveckling och intresse- men jag som pedagog tycker personligen det är roligt med samling” (okänd pedagog)

En av respondenterna svarade ” Samlingen riktad till barnen och till för deras lärande, utveckling och intresse i någon form”.

En annan skrev ” Både för min skull och för barnens. Jag personligen tycker det är roligt med samlingar”.

En tredje formulerade sig så här ” Både och. Vi tror på rutiner och upprepningar”.

Jank & Meyer (1997) menar att genom att läraren kan handla rutinerat så medföljer en hel del fördelar. Den rutinerade läraren behöver bara lite information för att kunna uppskatta en undervisningssituation. Rutiner underlättar även reflektion.(1997, s 43-44).

33

Den didaktiska grundfrågan Vem ska lära sig passar bra in här. Alla respondenter svarade barnen och hälften av respondenterna ansåg att samlingen var riktad åt både barn och pedagoger. Vad är det som gör att den andra hälften av respondenterna enbart svarar barnen? Har de samling mot sin vilja, för att det förväntas av dem eller tänker de inte på att en lärandesituation som samlingen kan vara även är lärande för pedagogen? För man kan även svara på den didaktiska frågan Med vem ska man lära sig här. Barnen lär sig med varandra och med pedagogen, pedagogen lär sig med barnen.

När pedagogerna nämner gruppen, inkluderar de sig själva då?

4. Är samlingen en planerad aktivitet?

Den planerade samlingen som aktivitet var flest till antal i vårt resultat. De planerade samlingarna handlade i stor utsträckning utifrån pedagogernas planering av till exempel tema/projekt. ”Det tematiska arbetet har ett övergripande syfte och tanke som vuxit fram tillsammans med barnen genom mind maps. Pedagogerna planerar varje vecka utifrån vilka tankar och funderingar som kommit upp i föregående veckas aktiviteter och dokumenteras i en ständigt levande reflektionsmall. Samtidigt har ju pedagogerna en plan för vad vi vill att barnen ska tillägna sig under temat” (respondent 15).

”Vi samlas de dagar vi har tema, ca 3 dagar i veckan för att få koll på var vi är i processen, och hur vi ska gå vidare. Mellan samlingar har vi pedagogisk reflektion som leder fram till vad samlingarna bör sträva mot, eller vad barnen utrycker nyfikenhet till” (respondent 1)

En annan respondent skrev: ”Lite blandat. Vi har ett grundschema. Måndag: barnkonventionen/känslor. Tisdag: språksamling, onsdag: tema/projekt. Torsdag: sångstund”.

Det förekom några som svarade både och, alltså ibland planerad, ibland spontan, ibland gemensamt planenerad och ibland individuellt planerad.

”Ibland planerad och ibland spontan. Har man jobbat i flera år, så har man ett lager i huvudet. Är den planerad kan vi ha bestämt det på vår gemensamma planering eller så har jag planerat det på min egen planeringstid” (respondent 4).

Det framkom också att många använde sig av helt individuell planering av samlingen. Några hade en uppdelning som gick ut på att den pedagog som hade samling den

34

aktuella veckan/dagen även planerade den. De spontana samlingarna uppkom också vid flera tillfällen, men enligt respondenterna då på barnens egna initiativ.

”Ja, oftast, men spontana oplanerade samlingar förekommer, då på barnens initiativ” (respondent 7).

Ett svar var helt annorlunda gentemot de övriga svaren: ”Inget planerat här. Det är barnen som bestämmer om och vad vi ska sjunga eller om de hellre bara vill mysa”(respondent 18).

Det framkom i enkäterna att samlingen oftast planerades på den individuella

planeringstiden. Varför används inte gemensam planeringstid till samlingen? Anser pedagoger att samlingen är oviktig och inte värd att använda gemensam planeringstid åt? Fyller samlingen endast den enskilde pedagogens behov? De hävdar ju att samlingen är för barnen.

5. Vad brukar er samlingar innehålla?

Enligt respondenterna så brukar samlingen innehålla sånger, att räkna barnen och närvaro, att se vilka barn som är på förskolan och vilka som är hemma, almanackan och att prata om väder. ”Namnsång, se vilka som är på förskolan, skicka "krya på dig kramar" till de barn som är sjuka, sångstund, fruktstund, sånger med rörelse. Vi introducerar aktuella tema /projekt i våra samlingar och håller det levande under hela processen (respondent 8).

Respondenterna är eniga om att sånger, lekar, rim och ramsor ett typiskt innehåll på de flesta samlingar. Rubinstein Reich (1996) påstår att ett syfte med sångerna är att uppmärksamma barnen. En respondent svarade att ”Vi använder vår sångstund utifrån sångkort som barnen får välja för att barnen ska få inflytande och välja själva”. Det kan vara ett svar på en av didaktikens grundfråga – Hur? och Vad? Didaktisk teori består av frågor om metoder i undervisning. Hur ska barnen lära sig? Vi tolkar det som att genom sång och lek som barnen lär sig. Men genom att barnen ges inflytande över samlingen lär sig barnen även medbestämmande.

35

Många av respondenterna nämnde även Tema av olika slag, allt från projekt till presentation av material. En respondent svarade: ”Namnupprop, vad ska hända under dagen, ex vilka grupper ska göra vad och med vilken pedagog, veckodagar, årstider, namnsdagar och vilket väder det är. Våra teman finns alltid med i våra samlingar, nu tex "Babblarna".

Det verkar vara så att många använder samlingen som ett tillfälle att arbeta med aktuella teman.

Vad lär sig barnen? Språkträning och gruppkänsla är det som vi kommit fram till är det mest väsentliga att lära sig i samlingen.

Andra mindre vanliga svar var flanosagor, massage, information om dagen, fruktstund, gruppaktiviteter, stärkande gruppkänsla och stärkande barns självkänsla.

Vi blev lite förvånade att inte fler av respondenterna svarat att deras samlingar innehöll gruppstärkande aktiviteter då de allra flesta tidigare svarat att syftet med samlingen var just att stärka gruppkänslan. Men är det så att sången, leken, rimmen och ramsorna kan vara metoder även på gruppstärkande aktiviteter? Liberg (2012) skriver angående Hur frågan att motivationen till undervisningens syfte, samt vilka det är som ska delta i den, ligger som grund för de val av arbetsformer som kommer att användas. Undervisning konstrueras på ett visst sätt för att skapa ett möte mellan barnen och kunskapen som ska läras ut.

Hur vet pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Genom sina erfarenheter och förkunskaper antar pedagogerna att metoden de använder är givande för inlärning.

Något som vi också reagerade på var att det inte var så många som nämner fruktstunden som innehåll i samlingen då de i en tidigare fråga svarat att syftet med samlingen bland annat är fruktstunden.

Även här framkommer det att samlingen används som en metod till lärande, en lärandesituation och en aktivitet.

36