Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Samling i förskolan – en oföränderlig
tradition?
Circle time in preschool – an unchanging tradition?
Lena Nilsson
Jenny Holmberg
Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
2017-08-25
Examinator: Lars Lagergren Handledare: Hilma Holm
2
Förord
Vi som har arbetat med den här studien har varit verksamma inom förskolan i många år. Vissa dagar är stressigare än andra och många gånger har man hört och sagt ” Vi hade i alla fall samling”. Hur kommer detta sig undrade vi, att just samlingen blivit så
betydelsefull? Vad är det för spännande som sker i samlingen? Detta blev vi nyfikna på och ville veta mer om.
När vi kom ut på vår verksamhetsförlagda tid samlade vi in vårt empiriska material på våra respektive förskolor.
Vi började under hösten att göra en arbetsfördelning men vi har båda två läst, tyckt till och förbättrat varje enskilt kapitel då texten har skickats mellan oss ett flertal gånger.
Vi vill tacka alla pedagoger som tog sig tid att besvara vår enkät och även de barn och pedagoger som ställde upp och blev observerade.
Vi vill även tacka Bengt och Birgitta för alla synpunkter till förbättringar som de kommit med.
Vi tackar vår handledare Hilma Holm som guidat oss genom det här arbetet och lett uppsatsen i rätt riktning.
Ett stort tack till våra familjer som stått ut med oss och stöttat och gett oss tid till den här uppsatsen.
Slutligen ett stort Tack till varandra för ett bra samarbete och att vi till slut lyckade slutföra arbetet.
3
Abstract
Studiens syfte är att få en djupare förståelse för samlingen i förskolan. Vi har genom vår erfarenhet och praktik observerat att samling är en del av förskolans vardag. Vi har också hört att samlingen har en lång tradition bakom sig och blev nyfikna på vad samlingen då egentligen är.
Vår studie belyser pedagogernas uppfattning kring samlingen och dess betydelse. Vi genomförde intervjuer i form av enkäter (bilaga 2) med pedagoger för att få fram deras tankar om samlingen. Frågorna var detsamma till alla pedagoger. Pedagogerna har haft olika tankar kring samlingen men det fanns även likheter såsom att de använde
samlingen till att stärka gruppen. För att få en klarare syn på hur samlingarna går till och vad som sker i dem så genomförde vi observationer. Vi hade förutbestämt olika
kategorier (bilaga1) som vi tittade efter under observationerna.
I en del samlingar arbetar pedagogerna mycket med barns inflytande och barnen är med och påverkar innehållet. I en del samlingar var barnens inflytande begränsad.
Pedagogerna fokuserar på att träna barnen inför skolstarten.
Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, med kvantitativa inslag. Med utgångspunkt i vårt insamlade material, i form av litteraturstudier, deltagande observationer och intervjuer av pedagoger.
Idag utgår samlingen mer ifrån barnens behov och intressen. Idag ges barnen möjlighet till inflytande och delaktighet.
Det som har visat sig stämma överens med tidigare forskning är att innehållet i
samlingen mer eller mindre är densamma idag som den var på 1940-talet. Det kan bero på att det finns en brist på tid och resurs i förskolan som gör att man inte hinner
vidarutveckla samlingen utan kör vidare på traditionen. Men resultaten visar även på att samlingen idag används som en metod för att lära.
4
Innehåll
Samling i förskolan – en oföränderlig tradition? ... 1
Circle time in preschool – an unchanging tradition? ... 1
Förord ... 2
Abstract ... 3
1 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund och problemformulering ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 7
2.Tidigare Forskning ... 8 2.1 Definition av begrepp ... 8 2.2 Vad är samling ... 8 2.2.1 Moment i samlingen ... 9 2.2.2 För vem är samlingen ... 9 2.3 Sammanfattning ... 10 3.Teori ... 12 4. Metod ... 14 4.1 Val av metod ... 14 4.1.1 Observationer... 15 4.1.2 Enkäter ... 16 4.2 Urval ... 17 4.2.1 Observationerna ... 17
4.2.2 Val av de fyra kategorierna i observationerna ... 18
4.2.3 Enkäter ... 20
4.3 Analysmetod ... 21
4.4 Etiskt övervägande ... 22
5. Resultat och analys ... 23
5.1 Resultat och analys av observationer ... 23
5.1.1 Sammanfattning ... 29
5.2 Resultat och analys av enkäter ... 30
5.3 Vad styr valen ... 36
5.3.1Sammanfattning ... 37
6. Slutsatser och Diskussion ... 38
6.1 Resultatdiskussion ... 38
5
6.3 Vår yrkesroll ... 41
6.4 Metoddiskussion ... 41
6.5 Förslag till fortsatt forskning ... 42
Referenser ... 42
Bilaga 1 ... 44
6
1 Inledning
Inom ramen för förskolans verksamhet finns det något som kallas samling. Utifrån vår egen erfarenhet som yrkesverksamma i förskolan, har vi uppmärksammat att samlingen har en central roll i förskolan idag och att samlingen inte har förändrats nämnvärt över tid.
Samlingen som vi ser den i dagens förskola har sitt ursprung i Fröbelpedagogik som utvecklades under 1800 talet av Friedrich Fröbel (1782–1852). Han grundade
Kindergarten i Tyskland, en pedagogisk institution för barn i åldern 3–6 år. I Birgitta Davidsson avhandling ”Samlingen en symbol för integration mellan förskolan och
grundskolan”(2000) kan man i förordet till arbetsrapporten i projektet ”Lära till lärare”
läsa om hur arbetsgruppen i projektet konstaterar sin samsyn om samlingens funktion. Dels nämns stärkt gemenskap, trygghet och ett redskap för att förmedla kunskap. Men också att den skapar disciplin och social ordning. I rapporten lyfts också en
övergripande slutsats, att samlingen som en central pedagogisk aktivitet, och ett pedagogiskt redskap som gör att den tidigt utvecklats till en pedagogisk tradition. Olofsson (2010) menar att samlingen har genom sitt breda användande på daglig basis och genom sin långa användarhistorik utvecklats till att ha blivit svår att i ifrågasätta, förändra eller att föra fram tankar om. Den har hög kapacitet men samtidigt som den används ganska frekvent har dess värde inte lyfts fram och tydliggjorts mer. Olofsson skriver även att om samlingen till exempel uppmärksammats i förskolans styrdokument hade troligtvis samlingen fått ett ökat pedagogiskt värde, samt ett erkännande genom att öka möjligheten för barnens förmåga att utveckla en större delaktighet och att öka barnens möjligheter att träna på demokratiska värden helt enligt läroplanens riktlinjer (Olofsson, 2010).
7
1.1 Bakgrund och problemformulering
Samhället ser annorlunda ut i dag, värden och värderingar ändras i takt med en snabb samhällsutveckling och vi ville undersöka samlingen i förskolan som varit så starkt kopplat till förskolan över tid. Davidsson (2000) menar att en av samlingens funktioner är att skapa trygghet och gemenskap både för gruppen och individen. Detta uttrycktes bland annat i sättet att organisera och genomföra samlingen (Davidsson, 2000, s 26). Att det är normer som styr valen av aktiviteter i stället för nya sätt att se på omsorg och lärande. Enligt Skollagen (2010:800) 8 kap, 2 §, s 50 kan man läsa att verksamheten ska utgå från helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Genom att bjuda in barnen till att vara delaktiga både i samlingen men också i utförandet av samlingen Pedagogerna ser i första hand till
barnens behov och intresse, och följer upp och tar vara på barnens förmågor och åsikter. Idag så står detta i våra styrdokument för förskolan.
De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (Lpfö 98, 2016, s.12).
Men vad är samlingen egentligen? Hur använder sig pedagogerna av samlingen? Detta vill vi ta reda på.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att söka en ökad förståelse för samlingen i förskolan. Vårt syfte innehåller två frågeställningar:
1. Vad är samling?
8
2.Tidigare Forskning
Vi kommer i det här kapitlet att presentera vår definition av begreppet samling, Vi kommer att visa vad samlingen är och vilken funktion samlingen har. Vi har utgått från Lena Rubinstein Reich, Britta Olofsson och Birgitta Davidssons studier
.
Vi har hittat en avhandling som gjordes på Irland av Bernie Collins då hon har forskat på hur man använde sig av samlingen och hur man kan använda sig av samlingen.För att förtydliga och försöka skapa en enhetlig bild av vad samling är idag, kan en strategi vara att man lyfter fram vilka likheter där kan finnas med hur vi gör idag och hur det såg ut som det var då, så att vi kan koppla nutid med dåtid som blir tydliga när samlingen beskrivs (Olofsson 2010).
2.1 Definition av begrepp
Vår definition av begreppet samling utgår från Rubinstein Reich (1993) som beskriver samling som ett regelbundet återkommande moment då ”en grupp barn och vuxna i förskolan sitter samlade, ofta i en cirkel, och har gemensamma aktiviteter under ledning av en eller flera vuxna” (1993, s 15).
2.2 Vad är samling
Samlingen diskuteras inte i lika stor utsträckning som andra aktiviteter i förskolan, utan den bara ”finns” där, som den alltid gjort.
Olofsson (2010) menar att samlingens form och funktion idag inte har förändrats nämnvärt från grundutförandet. Olofssons (2010) reflektion om hur ”traditionens kraft” synliggör hur pedagoger gör som de alltid gjort och hur vi med en självklarhet väljer att följa traditionella mallar och manualer för hur en samling bör se ut och hur vi ska agera när vi är där. Olofsson (2010) menar att hon kan se att även om vi idag förespråkar en barnsyn där barnets val och önskemål är viktiga att lyfta fram så har det breda
9
användandet var dag inte medfört att den har utvecklats i samma takt som den borde. Olofsson (2010) menar vidare att det kan vara svårt att bibehålla riktning och fart när teorier ska omsättas i praktik. Samtidigt får pedagoger förhålla sig till ”bristvaror” som handlar om tid och resurser i förskolan. Kanske är det så att det är därför det blir som det blir och att samlingarna går till ungefär som samlingar alltid gjort. Samtidigt kanske det kan vara svårt som enskild att lyfta fram eller presentera några alternativ till
samlingen(Olofsson, 2010).
2.2.1 Moment i samlingen
Samlingars innehåll - hur genomförs samlingar? Rubinstein Reich (1993) såg i sin avhandling att det som är karaktäristiskt för samlingen är att sitta i cirkel. Samlingens genomsnittslängd är 27 minuter, den hålls dagligen och det är en vuxen som leder samlingen, de andra vuxna deltar. Samlingens innehåll är närvaro/upprop, sång, spel, rörelse, ramsalek och samtal.
Hur tänker och handlar den som leder samlingen? Rubinstein Reich hittade i sin analys ett nyckelbegrepp om den som leder samlingen ”att hålla det hela igång” det vill säga att få samlingen att fungera från början till slut (1993 s, 191). Davidsson (2000) hävdar att för lärarna/pedagogerna betyder samlingen trygghet i det igenkända, den blir en
gemensam tradition att luta sig mot (2000, s. 26).
Rubinstein Reich (1993) menar att man kan betrakta samlingen som en ritual. Ritualer kännetecknas av att de sker på en bestämd tidpunkt, plats och enligt bestämda regler samt att de är återkommande (1993, s.189). Genom att samma ritual upprepas dagligen så skapas en känsla av gemenskap och gruppidentitet för barnen (Rubinstein Reich, 1996).
2.2.2 För vem är samlingen
I sin avhandling Samling i förskolan (1993) tolkar Rubinstein Reich att samlingen för pedagogerna i huvudsak fyller tre funktioner: den ger struktur och ordning åt
10
arbetsdagen – mycket som sker på förskolan är ostrukturerat till exempel så hämtas och lämnas barnen på olika tidpunkter under dagen och att ha fasta rutiner såsom samling skapar då ordning och struktur. Den legitimerar yrkesrollen – att leda samlingen visar att man gör något. Enligt Rubinstein Reich så svarar personalen i hennes undersökning att samlingen mer är till för dem som pedagoger än för barnen. Den ger samlingsledaren bekräftelse – samlingen ger möjlighet till bekräftelse när man ska förhålla sig till en grupp – en publik (1993, s.216).
Davidsson (2000) hävdar att en funktion i samlingen är disciplin och social ordning. En annan funktion är att samlingen är en plats att förmedla kunskap.
Bernie Collins kom fram till i sin avhandling Empowering children through circle time :
An illumination of practice (2011) att det på Irland fanns en ny modell för samlingen
där läraren använde samlingen som metod för att stärka barnens emotionella intelligens, att stärka barnens självförtroende och självkänsla, utveckla personliga och sociala färdigheter och att ”give them equal voice”. Att göra barnen delaktiga och att göra det möjligt för barnen att ta sina platser som medborgare i ett framväxande Irland på det tjugoförsta århundradet. I Sverige är samlingens funktion, enligt både Davidsson och Rubinstein Reich, att vi utgår ifrån disciplin och social ordning och att förmedla
kunskap. I Sverige har lärandet hamnat i fokus. Olofsson (2010) menar att man talar om barns inflytande och delaktighet genom att pedagogerna utgår från barns intresse och erfarenheter. Dock ifrågasätter hon barnens inflytande under samlingen som hon tycker är mer begränsad. Delaktighet är att få vara med i något som redan är förutbestämt och samlingen anser Olofsson vara förutbestämd.
På Irland använder läraren samlingen som metod för att stärka barnens självförtroende, självkänsla och sociala färdigheter.
2.3 Sammanfattning
Davidsson (2000) menar att samling är en plats för ordning och disciplin men även en plats att förmedla kunskap.
11
Olofsson (2010) anser att samlingen bihållit sin traditionskraft för att det idag är brist på tid och resurser och därför får samlingen mer eller mindre behålla samma innehåll som den alltid gjort.
Rubinstein Reich (1993) menar att samlingen mer är till för pedagogerna än för barnen. Collins (2011) hävdar att samlingen kan användas som en metod för att stärka barnens självkänsla och självförtroende.
I vår studie kan vi dra paralleller till Rubinstein Reichs(1993) och Davidssons (2000) avhandlingar. Vår studie binds samman med de båda avhandlingarna på så sätt att vi har utgått från momentet samling. Utifrån detta, genom vår undersökning, fick vi
pedagogers syn på samlingen. Vilket syfte fyller samlingen idag? Vad används samlingen som? Vi kan även ställa vår studie i relation till Collins (2011) avhandling genom att se på hur samlingen används idag, som en metod eller en aktivitet.
12
3.Teori
Didaktisk teori
Vi valde didaktisk teori för att den handlar om att lärare gör val utifrån olika aspekter (vad, hur, varför och vem). Det är dessa frågor som krävs vid reflektion av händelser i förskolan. Vi motiverar vårt val i enlighet med Rubinstein Reich (1993) som i Samling i
förskolan menar att ett didaktiskt perspektiv vid forskning om samlingar kan vara
relevant för att förskollärare kan ha olika tankar, vilka kan vara ett uttryck för olika teorier, bakom ett och samma moment i samlingen. Samling kan vara en arbetsform där pedagogen introducerar teman och utmanar barnets föreställningar genom att presentera olika material och tankar. Samtidigt är det viktigt att inte didaktiken begränsas till formella samlingsstunder (På väg mot förskolläraryrket 2015, s.19). Grundfrågorna som vi lärare ska ställa oss i vårt arbete är det som didaktiken handlar om, nämligen:
- Vem som ska lära sig - Vad man ska lära sig - När man ska lära sig - Med vem ska man lära sig - Var man ska lära sig - Hur man ska lära sig
- Genom vad man ska lära sig - Varför man ska lära sig
- För vad man ska lära sig (Jank & Meyer 1997, Didaktik, s 17–18).
Vi tycker det ska bli intressant att problematisera en del av de här frågorna. När vi problematiserar så menar vi att vi gör det som förs fram på skolverkets sajt: ” Teorierna är redskap för reflektion över och kritisk granskning av undervisning/lärande och hjälper läraren att strukturera och tolka undervisning och skolverksamhet ” (Uljens 1997). Vi kommer utgå från grundfrågorna När, Vem, Vad, Hur och Med vem när vi gör vår analys då vi tycker att det är de fem frågorna som kan ge oss svar på våra frågeställningar.
13
Vi har ju undrat över samlingens betydelse, och då passar den didaktiska grundfrågan ”När” in. Liberg (2012) skriver i Den didaktiska reliefen angående Hur frågan att motivationen till undervisningens syfte, samt vilka det är som ska delta i den, ligger som grund för de val av arbetsformer som kommer att användas. Undervisning
konstrueras på ett visst sätt för att skapa ett möte mellan barnen och kunskapen som ska läras ut.
Den pedagogiska verksamheten i förskolan utgår från olika val som pedagogerna måste ta ställning till. Östman (2000) menar i Didaktik och didaktisk kompetens att varje undervisningstillfälle utgår från ett antal val vilka bland annat påverkar barnens och elevernas lärande. Dessa val, som är centrala i didaktiken, kan bland annat handla om innehåll, organisering och undervisningsmetod (ibid.). Liberg skriver i Den didaktiska
reliefen (2012) att en undervisningssituation ser olika ut beroende på vilket val
förskolläraren gör och förhåller sig till. Detta beror på vilket perspektiv som valts ut att fokuseras på. Dessa val av perspektiv beror på förskollärarens erfarenheter, om vilket perspektiv som anses vara viktigare eller bättre. När det kommer till didaktiska val och överväganden skriver Liberg följande: När man talar om didaktiska val och
överväganden för att skapa en didaktisk relief, är det inte alltid så aktiva val som görs utan ofta vilar man på traditioner och gör som man ”brukar” (Liberg, 2012, s. 229). Den erfarna förskolläraren kan spontant hålla en samling utan förberedelse genom att
använda sig av sin ”ryggsäck” och sin förställning om barns lärande och på så sätt veta vad barn behöver där och då.
Englund försöker i Kommunikation och meningsskapande i fokus (2000) utveckla ett nytt didaktiskt språk och menar att i de läroprocesser där meningsskapande och kunskapsutveckling sker inte behöver ses som utbildning utan som kommunikativa processer istället (Englund, 2000, s.44). På så sätt tolkar vi det som att han ändå menar att kommunikation kan vara en metod på Hur man lär men att det är ett öppnare sätt att se på undervisning (Säfström & Svedner, 2000).
14
4. Metod
I det här kapitlet kommer vi att redogöra för kvalitativ forskningsmetod samt kvalitativa enkäter. Därefter kommer vi beskriva metod och det tillvägagångssätt som vi använt vid insamlingen av det empiriska materialet. I vår undersökning har vi använt oss av
enkäter, till pedagoger och genomfört sju stycken observationer. Vi kommer redogöra för vilka urval vi gjort i våra observationer och enkäter. Vi ha använt oss av fyra olika kategorier när vi genomförde observationerna, dessa kommer vi också att redogöra för. En metodanalys kommer att presenteras och slutligen kommer vi att skriva om de etiska överväganden som vi gjort.
4.1 Val av metod
Vi valde i det här arbetet att göra vår undersökning med kvalitativ utgångspunkt, vilket innebär att man undersöker människors förståelse av ett fenomen, i det här fallet
samlingen i förskolan (Bryman, 2002). Kvalitativ forskningsmetod lägger tonvikten vid hur individen uppfattar och tolkar sin sociala verklighet och är enligt Bryman (2002) en lämplig metod att välja då man vill få mer kunskap och förståelse för människors erfarenheter, upplevelser och attityder.
Vi har, för att få svar på våra frågor använt oss av två olika metoder, observationer och enkäter. Enkätfrågorna uppkom och motiverades efter att observationerna av
samlingarna genomförts. Observationerna gjorde vi för att för se hur samlingen användes. Är den en rutin eller fyller den en funktion i vardagen? Syftet med observation som metod var att studera samlingar. Genomatt välja observation som metod närmar vi oss en samhällsvetenskaplig tradition där observationen ska vara ett redskap för att studera mänskligt beteende och interaktioner (Alvehus, 2013).
Vi valde att skicka ut enkäter över internet till pedagoger. Syftet med enkäterna var att vi ville få pedagogernas syn på samlingen och vad de ansåg vara viktigt samt att de i lugn och ro kunde svara på frågorna. Varför har vi samling, det måste finnas en
15
anledning till att pedagoger använder samlingen idag? Genom att få så många svar som möjligt så får vi ett mer sanningsbaserat resultat.
Genom att läsa av och kategorisera och därefter analysera empirin (Alvehus, 2013, s 21) kommer vi fram till ett resultat.
4.1.1 Observationer
Observationerna genomfördes på två olika förskolor, på sammanlagt fyra avdelningar i södra Sverige. Observationerna fördelades på både 1–3 års och 3–5 års avdelningar.
Vi informerade i förväg vårt syfte med studien genom muntliga samtal med
förskolechef och berörd personal. De som skulle delta fick information kring deras deltagande och hur vi skulle gå tillväga. De fick även veta att det var frivilligt att delta och att de när som helst fick dra sig ur. Av förskolechefen och pedagogerna fick vi ett muntligt godkännande. Till föräldrarna lämnade vi ut samtyckesblanketter med relevant information om studien och de forskningsetiska kraven.
Vi var redan välbekanta ansikten på avdelningarna då vi har gjort våra praktikperioder där. När vi berättade för barnen vad vi skulle göra så sa vi att skulle sitta en bit bort och skriva ner det som hände under samlingen. Motivet till dessa val av tekniker vid
insamlandet av empirin var för att det här förhållningsättet skulle medföra så lite påverkan som möjligt, så det insamlade materialet skall vara så representativt det är möjligt för vårt syfte med studien.
Vi placerade oss, med anteckningsblock och penna, en bit ifrån samlingen, men ändå så att vi kunde se och höra pedagoger och barn.
Vi studerade interaktioner mellan pedagogerna och barnen i samlingen samt vilka olika moment i samlingen som var av återkommande drag, men även de mindre
återkommande.
När vi resonerade om vilken roll vi skulle anta under observationerna kom vi fram till att sträva efter passivt deltagande observation (Alvehus, 2013) i en kombination, där vi som betraktare befinner oss utanför gruppen med barn och pedagoger som interagerar i
16
samlingen. Idealet skulle vara att vi var helt dolda för dem under observationen. Detta för att minska alla möjligheter till att påverka skeendet vi studerade
Alvehus (2013) beskriver när de medverkande vet att vi studerar dem möjliggörs en situation där vi skapar ”fabricerade data” och därmed får ett material som inte ger ett korrekt analysunderlag. Detta kan ha skett då barn och pedagoger visste om när vi satt och observerade dem. Vi är medvetna om att våra erfarenheter utifrån arbete i förskola och våra tolkningar och värderingar kommer påverka resultatet av studien.
Fördelar med att dela in kategorierna i förväg gör det möjligt att rikta in sig på just det som är av intresse (Bryman, 2002, s, 265). Att kombinera till exempel observationer med andra metoder som exempelvis enkäter har visat sig mer tillförlitligt (Bryman, 2002, s 266). Men det kan innebära en stor mängd data att hinna sortera och hantera (Bryman, 2002).
Nackdelar med observationer är att allt inte kan skrivas ner. När man gör observation hinner man oftast bara skriva ner stolpar under själva observationen och man bör direkt efter observationen sätta sig och renskriva sina stolpar till en sammanhängande text.
Vartåt riktas blicken (om man tittar på den som talar i ett möte så ser man inte de andra). Därför kommer naturligtvis inte allt fastna på papper, på grund av att allt inte kan skrivas ner. (Alvehus, 2013, s 97)
4.1.2 Enkäter
Kvalitativ forskning är tolkande forskning. Att tolka handlar om att se något ”som” någonting. Tolkande forskning kan sägas handla om att utveckla vårt sätt att betrakta omvärlden och bidra med en mer nyanserad bild av den (Alvehus, 2013, s 23). Både intervjuer och enkäter är tekniker för att samla information som bygger på frågor (Patel & Davidson, 1994). Frågorna kan tolkas fritt av respondenten.
Vi skickade ut enkätfrågor till 36 pedagoger som är verksamma inom förskolan, vi fick tillbaka 19 svar. Vi valde att använda oss av Messengerfunktionen som är kopplat till det sociala nätverket Facebook. Genom att använda den här metoden ansåg vi att fler skulle vilja ta sig tid att svara på vår enkät då de hade möjlighet att svara efter deras arbetstid. Det visade sig att de flesta svaren kom också på kvällstid efter arbetsdagens slut. Enligt Bryman (2011) har former för kommunikation, via olika diskussionsgrupper
17
på sociala medier varit föremål både som metod och analys. Naturligtvis finns det både för-och nackdelar med att samla in data genom internet.
Fördelar med vår metod att använda oss av sociala nätverk är att många är idag
kopplade till sociala nätverk, vilket innebär att man kan nå ett stort antal individer på ett enkelt sätt. Det är tidsbesparande och frågorna är fastställda i förväg. Vi som
intervjuade behövde inte närvara fysiskt.
Nackdelar är att många låter bli att fylla i utsända frågeformulär. Vilket visade sig i vårt fall, 36 stycken tillfrågade och 19 stycken svarade. Vissa svar blev även väldigt korta.
Det kan också bli mer tidskrävande att behandla data, eftersom det kan bli ett omfattande arbete att klassificera materialet, dvs få en överblick över materialet och göra det möjligt att jämföra svaren. (Larsen 2009, s 27)
4.2 Urval
Vi valde att genomföra observationerna på förskolor där vi redan var bekanta. Vi hade i förväg valt ut fyra olika kategorier som vi tittade efter när observationerna
genomfördes. Dessa val av kategorier kom vi fram till efter att ha läst relevant litteratur. Vi valde att skicka ut enkäter till människor som vi känner som alla är verksamma inom förskolan. De har alla någon form av utbildning passande för förskolan. Vi tänkte att det skulle vara en fördel att välja människor som vi har någon form av relation till och att de därför skulle vara mer angelägna om att svara på vår enkät.
4.2.1 Observationerna
Vi valde att genomföra våra observationer på förskolor som vi var bekanta med. Det är förskolor som vi har arbetat på och genomfört våra praktikperioder på. Anledningen till att vi valde dem är att vi ansåg att det skulle vara lättare att få fler som gav sitt samtycke till att deras barn skulle få delta då de redan kände oss samt att ur tidsperspektiv gick det fortare att genomföra observationerna när vi inte först behövde skapa kontakter.
Resultatet av observationerna gav trots detta en känsla av att vår medverkan inte påverkade utgången nämnvärt.
18
En observation är resultatet av ett aktivt val. Detta aktiva val innebär att forskaren väljer ut de aspekter som anses vara relevanta för det syfte studien har (Rubinstein Reich, 1993, s 145).
Vi har observerat olika samlingsstunder i förskolan. Vi har genom anteckningar skrivit ner det som sker och händelser utifrån 4 valda kategorier. Vi genomförde 7 stycken observationer, men valde att plocka ut 4 stycken. Vi valde de som vi ansåg svarade mest på vårt syfte och våra frågeställningar. En del av observationerna var väldigt lika
varandra då de hölls av samma pedagog och därför valde vi bort en del av dem. Urvalet i vår studie av samlingen genom observationer fördelades på både de yngre barnens avdelning och de äldre barnens avdelning, olika pedagogiska inriktningar och olika förskolor vilket innebar olika pedagoger och barn.
4.2.2 Val av de fyra kategorierna i observationerna
När vi gick igenom litteraturen och vårt syfte med studien, bestämde vi oss för att välja 4 kategorier att fokusera på under observationerna av samlingarna. Vi ansåg att det skulle bli för mycket att bearbeta om vi beskrev allt som skedde i samlingarna.
Kategorierna som vi valde tycker vi passar för att finna svar på våra frågeställningar. Vi tittade efter vilka moment som sker i samlingen, vilket samspel som existerar, vem det är som pratar mest i samlingen och om barnen är delaktiga i samlingen eller endast aktiva.
1. Innehåll – Moment
En kategori som vi tyckte var relevant att ha med var innehållet i samlingarna. Det vill säga vilka moment som ingår i samlingarna vi observerar. Genom den litteratur som vi läst kunde vi se att innehållet i samlingarna upptog en ganska stor del historiskt. Därför tyckte vi det var intressant att se hur innehållet såg ut i dagens samlingar. Dels för att se likheter och skillnader mellan samlingarna idag, men också över tid? Vi ville också se hur samlingarna var utformade, till exempel genom tema. Den här kategorin svarar mest på vår första frågeställning – vad är samling?
19
Vi tyckte det skulle bli intressant att se hur pedagog och barn integrerar med varandra, och även barn till barn. Det framkom inte mycket om samspel i den litteratur vi studerade, vi tycker samspel och delaktighet går in i varandra. Hur mycket bjöd pedagogerna in barnen i aktiviteten, fick barnen möjlighet till samspel. Den här kategorin svarar på båda våra frågeställningar.
3. Tal-tid
Om man gör en kort tillbakablick kan man se att det var den vuxna som talade, barnen fick tala när de blev tillsagda av den vuxna. Samlingarna handlade mycket om att barnen skulle sitta stilla, lyssna och svara på pedagogens frågor, många gånger också genom handuppräckning.
Här ville vi se om barnen gavs möjligheter att få lov att utrycka sig och sina åsikter. Hur mycket pratade pedagogen/vs barnen gentemot varandra under samlingsstunden? Fick alla barn möjlighet att säga något och fick de prata färdigt? Även den här kategorin svarar på båda frågeställningarna.
4. Barnens delaktighet
Vi fann i tidigare forskning att gruppen var en viktig del i samlingar. Det vi läste om barnens delaktighet förr var ofta i någon form av gemensam lek. Vi ville därför studera på vilket sätt barnen gjordes delaktiga i dagens samlingar. Hur mycket delaktighet gavs barnen idag möjlighet till och hur interagerar barn och pedagoger med varandra?
Genom att använda den här kategorin så får vi svar på båda våra frågeställningar, Vad är samling och vems behov fyller den?
Om samlingen uppmärksammats i förskolans styrdokument hade den troligtvis fått ett ökat pedagogiskt värde, samt ett erkännande genom att öka möjligheten för barnens förmåga att utveckla en större delaktighet och att öka barnens möjligheter att träna på demokratiska värden helt enligt läroplanens riktlinjer (Olofsson, 2010).
I läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2016) står det att ” förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation”( Lpfö98, 2016, s. 12).
20
4.2.3 Enkäter
Urvalet i våra enkätintervjuer bestod av pedagoger vi känner på våra respektive
Facebook sidor. Alla tillfrågade arbetar i förskolan som förskollärare, barnskötare eller montessorilärare. Vi valde att inte använda oss av våra arbetskollegor då vi kände att vi arbetar på liknade sätt med samlingen och ville få nya perspektiv på samlingen. Genom att göra ett strategiskt urval utifrån att kontakta de som redan på förhand kunde vara intressanta att få information av (Alvehus, 2013 s, 67). De som deltagit i intervjun benämns som pedagoger/respondenter i texten.
Genom att skicka ut enkäten istället för att träffas fysiskt så skulle fler välja att svara då möjligheten fanns att svara vid en tidpunkt som var passande just för den enskilde personen. Vi förväntade oss ett relativt stort antal svar just för att det är människor som vi känner. Då vi fick lite respons från våra utvalda, gjorde vi ett andra utskick till de som inte hade svarat vid första utskicket, och fick då några svar till.
21
4.3 Analysmetod
Vår ansats i valet av analysmetod är en kvalitativ analys som definieras som tolkande forskning (Rubinstein Reich, 1993)
genomgående i denna typen av forskning tycks ofta vara att delar av data
systematiskt vid upprepade tillfällen jämförs med varandra och att man letar efter återkommande drag. När vissa återkommande drag funnits prövar man det mot datamaterialet och letar efter avvikelser och sällsynta händelser. Man försöker även att på olika sätt gruppera och omgruppera materialet (1993, s 160).
Delanalys. Vi kategoriserade enkätsvaren utifrån likheter och olikheter. Genom att dela in det insamlade materialet i Tema/Kategorier, kan vi se upprepade svar, som vi kan placera under ett begrepp som bildar ett tema (Larsen, 2009). Efter det letade vi efter de svar som inte var lika återkommande (Rubinstein Reich, 1993). Vi samlade alla svar på fråga 1 i en kolumn, fråga 2 i en kolumn och så vidare, därigenom fick vi en tydligare överblick av svaren och resultatet.
Innehållsanalys. Våra observationer har vi analyserat utifrån fyra olika kategorier som vi valde innan vi studerade observationerna. De finns presenterade och motiverade på sidan 20-21. Vi använde oss av en innehållsanalys, materialet granskas, sorteras utifrån redan utvalda kategorier, återkommande eller mindre återkommande händelser och skeenden noterades, och till viss del jämfördes (Larsen, 2009 s.102).
I observationerna såg vi bland annat en tydlighet i likheter och olikheter. Tal-tid var mest likt i samlingarna, med de vuxna som dominerade. I barnens delaktighet var det väldigt varierande.
22
4.4 Etiskt övervägande
Innan vi skulle börja samla in vårt empiriska material lämnade vi ut
samtyckesblanketter till föräldrarna. Vi informerade förskolecheferna och pedagoger på de berörda avdelningarna om vår observationsstudie och fick muntliga medgivande av dem. Innan vi började observera pratade vi också med barnen så att alla kände till varför vi var där.
Genomgående i vår studie har det forskningsetiska perspektivet varit aktualiserat och sammanflätats med alla delar som berört denna studie från planeringsfasen och framåt.
De etiska övervägande som vi utgick ifrån i dessa diskussioner är baserat på de riktlinjer om utförandet som Vetenskapsrådet tagit fram.
Först och främst var vår avsikt att skapa trygghet för de inblandade respondenterna och de som deltog i samlingarna. Viinformerade och klargjorde för de berörda om
processen och hur vi hanterar det insamlade materialet utifrån de forskningsetiska kraven som nämns här, innan vi genomförde observationerna och delade ut enkäterna.
Så här har vi förhållit oss till de forskningsetiska kraven från Vetenskapsrådet (2002) i vår studie:
Informationskravet och Samtyckeskravet. Förskolechefen, pedagogerna och barnen på de berörda avdelningarna har informerats om studien och gett sitt godkännande. De fick även veta att de kunde avbryta när som helst om de ville.
Konfidentialitetskravet. I samband med enkätfrågorna delgavs pedagogerna information om anonymisering, både gällande namn och personuppgifter, likaså
förskolan och orten. De medverkande nämns som "pedagog" i studien. Allt material har förvarats oåtkomligt för obehöriga.
Nyttjandekravet. Allt insamlat material från studien, såsom intervjusvar och
fältanteckningar sparas fram till dess undersökningen är slutförd, därefter förstörs det (Vetenskapsrådet 2002).
23
5. Resultat och analys
Vi kommer redovisa våra resultat och analys av observationerna och enkäterna kopplad till den didaktiska teorin.
Början och slutet på de samlingar vi observerade var ganska likartade, men däremellan kunde det skilja sig åt beroende på vad olika projekt och tema innehöll. Under arbetets gång med våra observationer, har vi skrivit en kort och inledande beskrivning av samlingen, åldersgrupp, antal pedagoger och innehåll, eventuellt tema eller projekt. Vi har gjort tolkningar i våra kategorier och endast valt det som varit relevant för vår studie.
5.1 Resultat och analys av observationer
Observation 1
En liten grupp barn 1–2 år, sätter sig i ringen tillsammans med en pedagog för en samlingsstund. Tema: sång
1. Innehållet. Bestod till stor del av sånger i olika former, samlingssång, veckodagsång och en sånglåda med olika figurer i.
2. Samspel. Pedagogen och barnen samspelar genom hela samlingen, pedagogen visar och uppmuntrar hur barnen ska göra, pedagogen använder sig av både verbal
kommunikation, men också genom att visa med kroppsrörelser, pedagogen satte ord på sakerna i sånglådan, eller något annat barn, barnen nickar instämmande när de förstår, de pekar och visar genom olika sätt, ex kroppsspråk i form av ögonkontakt, och gester. 3. Tal-tid. Den verbala kommunikationen utgjordes till större del av pedagogen, både barn och pedagog visar även andra sätt att utrycka sig för vad de ville förmedla, de visar och pekar och använder sitt kroppsspråk på olika sätt. Tal-tiden i den här samlingen utgjordes av både barn och pedagog på ett sätt som om de var på samma nivå med varandra.
24
4. Barnens delaktighet. Alla barnen fick knacka på sånglådan och välja, barnet visar också vad de valt både för pedagog och de andra barnen, barnen hjälper varandra både att skicka sånglådan vidare, ibland med hjälp av pedagog. Barnen gavs möjlighet att sjunga och delta efter sin egen förmåga.
Slutsats
Innehåll
.
Sång är ett vanligt inslag i samlingar idag och i det här fallet var just temat sång i olika former.Något som utmärkte sig var att veckodagssången sjöngs både på svenska och engelska, i en grupp med 1–2 år
Samspel, delaktighet och tal-tid. Kommunikationen mellan pedagog och barn i de yngre åldrarna 1–2 år, där det verbala språket utgörs av så många andra
kommunikationssätt, gjorde att det var omöjligt att uppfatta alla dessa olika sätt, ögonkontakt, blickar, gester, miner som är en del av de yngre barnens sätt att förmedla sig, med varandra och till pedagog. Vi uppfattade både barn och pedagog som väldigt samspelta och alla ville vara med att delta aktivt.
Analys
Didaktiska teorins grundfråga Vad ska barnen lära sig passar in här. Svar på frågan kan vara språkträning, social träning – att lära sig sociala regler, vara tillsammans med andra, men även hjälpsamhet tränas här genom att barnen hjälper varandra att skicka runt sånglådan.
Pedagogen som leder samlingen verkar vilja lära barnen engelska genom att sjunga samma sång på svenska och på engelska. Varför? Det kan vara så att något barn har engelska som modersmål.
Rubinstein Reich (1993) skriver att samlingens ritualer tränar barnet i det sociala samspelets komplicerade regler (1993, s. 232). Men hon skriver också att det som är en ritual för de äldre barnen kan vara ett inlärningstillfälle för de yngre barnen (1993, s. 233).
I den här observationen använder pedagogen samlingen som en aktivitet/ metod för inlärning, i det här fallet språkinlärning.
25
Observation 2
En grupp barn 3–4 år, tillsammans med en pedagog, börjar med samlingssång-alla sjunger med och ställer sig upp i en ring.
Innehållet. Upprop, samlingssång och namnsång, veckodagssång, sånger om hösten, pedagogen pratar om almanackan- dag-månad-år, samtal.
Samspel. Pedagogen pratar om årstiden hösten och sjunger sånger om hösten,
pedagogen bjuder in barnen och frågar om barnen kan någon sång om hösten, ett barn gav ett förslag om ”nyckelpigan”, varvid pedagogen ifrågasatte om det fanns
nyckelpigor på hösten, men de sjunger till slut sången om nyckelpigan, därefter föreslår pedagogen en annan sång som handlar om hösten. Pedagog och barn samtalar om dagens händelser, och vad som ska hända under eftermiddagen.
Tal-tid. Pedagogen leder till en början samtalet genom att ställa frågor till barnen, så barnen också får komma till tals, ibland genom svar på frågor men även att barnen får berätta fritt. Barnen pratar även med varandra
Barnens delaktighet. Barnen är delaktiga genom att vilja svara på frågor, sjunger med i sångerna (inte alla) och vill berätta om sin dag, pedagog och barn samtalar också med varandra om dagens händelser.
Slutsats
Innehållet i samlingen tolkar vi, följer ett ganska traditionellt mönster med almanackan och alla dess delar, som Moberg skriver i Barnträdgården(1945) är ett dagligt intresse vid samlingen. Många av barnen sjunger med, men inte alla, något barn sitter tyst och bara tittar, och något barn har lagt sig ner.
Även om det inte står skrivet så utgick vi ifrån att den här samlingen hade Tema-höst, det verkar utifrån pedagogen också ett förutbestämt och valt ämne, som är ofta
återkommande i den här formen av samling.
Det som var genomgående och negativt i alla moment i samlingen var att barnen ivrigt räckte upp händerna, varpå de får uppmaning att vänta på sin tur, det här började redan i inledningen av samlingen.
26
Under diskussionerna och samtalen om vad som hänt under dagen, räcker barnen också upp händerna men då genom att samtidigt berätta.
Även under momentet där pedagogen inleder samtal med frågor, och barnens möjlighet att berätta om sin dag, är det samma sak där, barnen räcker upp händerna ofta för att vilja utrycka sig, men får enligt vår tolkning inte alltid gehör av pedagog.
Vi vet inte orsaken till det här utan är en reflektion som vi reagerade på.
Analys
Didaktiska teorins grundfrågor Hur och Med vem man ska lära kan vi svara på i den här observationen. Genom att vänta på sin tur, räcka upp handen samtala, almanackan. Barnen lär tillsammans med varandra genom att lyssna på varandra och på pedagogen. Vilka metoder använder pedagogen som inlärningsmetod?
Pedagogen här måste göra ett val. Barnen är ivriga och vill svara men alla kan inte svara. För som vi ser det så hinner inte pedagogen med alla barnen.
För vem är samlingen? Är den för barnen? Men samlingen används även som en metod – en inlärningsmetod.
Englund försöker i Kommunikation och meningsskapande i fokus (2000) utveckla ett nytt didaktiskt språk och menar att i de läroprocesser där meningsskapande och kunskapsutveckling sker inte behöver ses som utbildning utan som kommunikativa processer istället(2000, s. 44). På så sätt tolkar vi det som att han ändå menar att
kommunikation kan vara en metod på Hur man lär men att det är ett öppnare sätt att se på undervisning (Säfström & Svedner, 2000).
Observation 3
Barnen samlas i en ring på en matta, 2 pedagoger deltar i samlingen, det är en stor grupp som består av barn 4–5 år.
Innehåll. Upprop med namnlappar, som ligger i mitten av ringen, bokstäver, sånger i form av bildkort som ligger i en påse, bokstavslek och fruktstund.
Samspel. Barnen hjälper varandra att hitta sin bokstav på golvet, genom att säga om det bränns eller är kallt (en lek som spontant introducerades av ett barn under aktiviteten)
27
pedagogen bekräftar” bara” att det är rätt bokstav, hon upprepar inte vilken bokstav det är.
På sångstunden får barnen välja sångkort, pedagogen hjälper/uppmanar barnet med sång- kortet att räkna in sången ” ska du säga 1 2 3”, efter att de valt kort skickar de vidare till nästa barn.
Tal-tid. Pedagogerna står för huvuddelen av taltiden- barnen svarar på frågor, då barnen samtalar med varandra blir de uppmanade att vara tysta.
Delaktighet. Enligt vår tolkning förutbestämda aktiviteter utifrån pedagogerna (utom spontanleken), barnen blir delaktiga på så sätt att pedagogerna uppmanar barnen att till exempel hitta sin bokstav, välja ett sångkort, när alla barn hittat sina bokstäver får ett barn samla in dem i en låda och som avslutning på samlingen får ett barn bjuda på frukt.
Slutsats
Innehållet i samlingen verkade förutbestämt av antingen pedagogerna, eller huvudman, samspelet utgjordes mest av att barnen samarbetade och hjälpte varandra, pedagogerna verkade inte vara särskilt intresserade av att delta i något samspel.
Pedagogerna styr taltiden, talar om vad barnen ska göra, barnen svarar på frågor.
Lång samling där barnen hade svårt att sitta still (cirka 25 minuter).
Det var många tillsägelser från pedagogerna till barnen om att vara tysta, sitta stilla och lugna ner sig.
Analys
Den här samlingen var uppenbart att syftet var att lära barnen känna igen sina namn samt varandras namn. Spontanleken med att hitta sin bokstav och samspelet mellan barnen i den leken visar på att det fanns ett intresse för just bokstäver i barngruppen
Vilken didaktisk metodfråga kan vi använda oss av här? Hur ska barnen lära sig, Vad ska barnen lära sig och faktiskt även Med vem ska barnen lära sig kan vi svara på.
Barnen lär sig genom upprop med namnlappar och bokstäver, genom lek och genom samspel med varandra.
28
I den här samlingen får vi svar på båda våra frågeställningar, vad är samling och vems behov fyller samlingen? Samlingen används tydligt som inlärningsmetod/aktivitet men då pedagogerna här är de som styr taltiden och berättar för barnen hur/vad de ska göra så är behovet som fylls av den här samlingen pedagogernas. De kändes ointresserade men valde ändå att genomföra en samling. Varför? För att stärka sin egna pedagogiska roll? För att få bekräftelse? I tron på att det är för barnens skull?
Resultat och analys av observation 4
Samling med blivande skolbarn 11 stycken barn 5–6 år, barnen sitter i en soffa och pedagogen på golvet.
Innehåll. Fruktstund, upprop utifrån bokstäver som pedagog valde, både i form av lappar med bokstäver, men även att försöka forma bokstäver med kroppen eller fingrarna.
Samspel. Under fruktstunden ber pedagogen barnen berätta om hur det var när de hälsade på i skolan dagen innan. Pedagogen uppmuntrade barnen hjälpa varandra med bokstäverna.
Taltid. Barnen pratar mycket, pedagogen försöker styra upp genom att välja samtalsämne.
Barnens delaktighet. Barn och pedagog diskuterar om vad de ska sitta, varefter barnen sätter sig i soffan och pedagogen på golvet. Barnen hjälptes åt att skicka frukten till varandra. På slutet fick dock barnen välja vilket namn de ville.
Slutsats
En väldigt öppen och fri samling där barnen gavs utrymme att prata och vara delaktiga, men kanske för fri, det ingår att barnen också lär sig att lyssna på varandra och låta det barnet som pratar berätta klart, det blir både svårt för barnen att ta till sig vad som sägs, men även för pedagogen.
Men som observatör gick det inte att skriva ner vad som berättades av barnen, kanske är det så att de här barnen och pedagogerna känner varandra så väl att de förstod varandra,
29
men som utomstående var det svårt att urskilja vad som sades, inte eller vem som pratade.
Det här kan vara en sådan där typisk situation där man som pedagog inte är medveten om det, därför det kanske inte är så ofta någon annan studerar en samling, som kanske en och samma pedagog alltid har och kanske t o m med samma barngrupp varje dag.
Analys
I den här samlingen är syftet att barn ska lära sig bokstäver. Hur lär de sig bokstäverna? De får se bokstäver på lappar men de får även dramatisera och gestalta bokstäverna med sina kroppar. Vems behov fyller den här samlingen? Det är tydligt då barnen fick ta över samlingen, efter eget initiativ att den här samlingen är till för barnens behov. Pedagogens roll i den här samlingen var att väcka barnens nyfikenhet och lust till att lära. Även om man kan tycka att samlingen även svarar på frågan Vad är samling? Här är samlingen en metod till språkinlärning och samarbetsövning.
5.1.1 Sammanfattning
Det fanns en del likheter i observationerna.
Innehållet i samlingarna var lika – sång, frukt och upprop. Sedan utfördes innehållet på olika sätt till exempel uppropet kunde gå till på olika sätt.
Samspelet var väldigt varierat, i vissa samlingar skulle barnen sitta still och lyssna på pedagogen medan i andra samlingar uppmuntrades barnen till att samarbeta och hjälpa varandra, mest tydligt samspel barn-barn, pedagog-barn, barn-pedagog fanns i 1-2 års samlingen.
Delaktigheten var även den varierande. I några samlingar bjöds inte barnen in till delaktighet medan i andra samlingar uppmuntrade pedagogerna barnen till att bli delaktiga.
30
Taltiden var också olika. En del samlingar hade pedagogen största taltiden och i en del var det mer jämt fördelat mellan pedagog och barn. En samling utmärkte sig mest då barnen helt tog över taltiden
En annan likhet med de här samlingarna är att de användes alla som en inlärningsmetod.
En stor skillnad på samlingarna var antalet barn i varje samling.
De samlingar vi observerade var väldigt varierande, utifrån våra kategorier, vilket tyder på att samlingarna är väldigt olika, även på samma förskolor och dessutom ibland på samma avdelning, alltså arbetar pedagogerna olika. En annan anledning kan vara hur barngruppen ser ut eller vad pedagogerna anser viktigt, och att det finns flera sätt att nå samma mål.
5.2 Resultat och analys av enkäter
1. Hur ofta har ni samling?
På den här frågan svarade respondenterna väldigt likt varandra. Mer än hälften av respondenterna uppgav att de hade samling varje dag, någon menade att de inte
använder ordet samling utan använde sig av begreppet aktivitet. Den aktiviteten handlar då om att pedagogerna samlar barnen när det ska ske något som de vuxna planerat, dock uppgav den här respondenten att de hade samling varje dag i olika varianter.
Men det fanns några undantag. Vi fick in lite svar som var olikt de övriga svaren, ”några gånger i veckan, cirka tre gånger i veckan och en svarade att de aldrig har planerade samlingar”.
Vi bestämde oss för att skicka en följdfråga till respondenten som uppgett att de aldrig hade planerade samlingar och frågade denne om de hade andra typer av samlingar? Med mindre grupper, på barnens initiativ, att sitta och sjunga till exempel. För oss är ju även dessa oplanerade tillfällen också samlingar även om de uppkommer på barnens initiativ. Tyvärr så återkom aldrig den här respondenten med något svar på vår följdfråga.
31
Även om vi aldrig ställde frågan När sker samlingen så var det ändå många av
respondenterna som valde att skriva med det i sina svar och vi tyckte att det var värt att nämna då det kan vara betydelsefullt i vår kommande analys. Lite mindre än hälften svarade att deras samlingar sker före maten, de flesta hade samlingen förlagd innan lunch, några svarade att de även kunde ha samlingar innan mellanmålet på
eftermiddagen.
”Varje dag, innan, lunch. I år har vi delat gruppen i 2, men ibland kör vi gemensam samling”(Respondent 2).
Den didaktiska frågan När man ska lära sig passar bra in här tycker vi. Då nästan hälften av respondenterna angav när på dagen de har samling så tolkar vi det som att man ska generellt lära sig varje dag under förmiddagen. Det brukar vara så att det är förmiddagen på förskolan som man anser är det tiden av dagen då de pedagogiska
aktiviteterna sker. Det är också den tiden på dagen då förskolan är som mest personaltät.
Av respondenternas svar kan vi se att samlingen används som en aktivitet och en ritual.
Rubinstein Reich menar att man kan betrakta samlingen som en ritual. Ritualer kännetecknas av att de sker på en bestämd tidpunkt, plats och enligt bestämda regler samt att de är återkommande (1993, s.189).
2. Varför har ni samling?
Här var det absolut mest dominerande svaren stärka gruppkänslan, stärka gruppen och vi-känslan – alla svaren har samma innebörd men var olika formulerade. Vi fick nästan lika många svar vad gällde fruktstunden, att sjunga var också ett återkommande syfte samt att kolla närvaron och informera om vad som ska hända under dagen, det svarade lite mindre än hälften på. De mer sällsynta svaren som vi noterade i den här frågan var: barnen får återberätta något, läsa saga, samlingen skapar trygghet, ha roligt och
almanackans veckodagar. Dessa svar kom från olika pedagoger, oberoende av varandra.
En respondent svarar så här: ”Vi börjar med att sjunga. Oftast får barnen välja sångkort ur en låda för att barnen ska få inflytande och välja själva samt att turtagning tränas. Sången och musiken ser vi som viktiga liksom de rörelser barnen tränar”.
32
När vi har gått igenom svaren på våra enkäter så upptäckte vi att ordet träna förekom vid flera tillfällen i respondenternas svar under den här frågan. En respondent skrev ”Ett sätt att avsluta morgonens arbetspass och samla dem innan lunchen samt bra träning för att lyssna, svara på frågor, följa instruktioner, prata inför en grupp, att kunna turas om, vänta på sin tur, jobba som en grupp”.
Vi anser att detta kan vara svar på den didaktiska frågan Vad man ska lära sig. Vi tolkar det som att man ska tränas till förberedelsen inför skolstarten. Genom att träna
turtagning, att sitta still och lyssna kan vara metoder för att förberedas till skolstarten. Rubinstein Reich (1993) skriver att samlingarna i förskolan kan ses som
skolförberedande med funktionen att träna barnen i den dolda läroplanen, det vill säga i skolans spelregler (1993, s. 66).
Här kunde vi se att det framkommer att samlingen är en aktivitet eller en metod för att förberedas inför skolstarten.
3. För vem håller ni samling, alltså vem är den riktad till?
Nästan lika många av de tillfrågade ansåg att samlingen är riktad/till/ endast för barnen, som att samlingen även inkluderade både barnen och pedagogerna, några svar var barnen och gruppen.
”För både min skull och barnen, samlingen är riktad till barnen och till för deras lärande, utveckling och intresse- men jag som pedagog tycker personligen det är roligt med samling” (okänd pedagog)
En av respondenterna svarade ” Samlingen riktad till barnen och till för deras lärande, utveckling och intresse i någon form”.
En annan skrev ” Både för min skull och för barnens. Jag personligen tycker det är roligt med samlingar”.
En tredje formulerade sig så här ” Både och. Vi tror på rutiner och upprepningar”.
Jank & Meyer (1997) menar att genom att läraren kan handla rutinerat så medföljer en hel del fördelar. Den rutinerade läraren behöver bara lite information för att kunna uppskatta en undervisningssituation. Rutiner underlättar även reflektion.(1997, s 43-44).
33
Den didaktiska grundfrågan Vem ska lära sig passar bra in här. Alla respondenter svarade barnen och hälften av respondenterna ansåg att samlingen var riktad åt både barn och pedagoger. Vad är det som gör att den andra hälften av respondenterna enbart svarar barnen? Har de samling mot sin vilja, för att det förväntas av dem eller tänker de inte på att en lärandesituation som samlingen kan vara även är lärande för pedagogen? För man kan även svara på den didaktiska frågan Med vem ska man lära sig här. Barnen lär sig med varandra och med pedagogen, pedagogen lär sig med barnen.
När pedagogerna nämner gruppen, inkluderar de sig själva då?
4. Är samlingen en planerad aktivitet?
Den planerade samlingen som aktivitet var flest till antal i vårt resultat. De planerade samlingarna handlade i stor utsträckning utifrån pedagogernas planering av till exempel tema/projekt. ”Det tematiska arbetet har ett övergripande syfte och tanke som vuxit fram tillsammans med barnen genom mind maps. Pedagogerna planerar varje vecka utifrån vilka tankar och funderingar som kommit upp i föregående veckas aktiviteter och dokumenteras i en ständigt levande reflektionsmall. Samtidigt har ju pedagogerna en plan för vad vi vill att barnen ska tillägna sig under temat” (respondent 15).
”Vi samlas de dagar vi har tema, ca 3 dagar i veckan för att få koll på var vi är i processen, och hur vi ska gå vidare. Mellan samlingar har vi pedagogisk reflektion som leder fram till vad samlingarna bör sträva mot, eller vad barnen utrycker nyfikenhet till” (respondent 1)
En annan respondent skrev: ”Lite blandat. Vi har ett grundschema. Måndag: barnkonventionen/känslor. Tisdag: språksamling, onsdag: tema/projekt. Torsdag: sångstund”.
Det förekom några som svarade både och, alltså ibland planerad, ibland spontan, ibland gemensamt planenerad och ibland individuellt planerad.
”Ibland planerad och ibland spontan. Har man jobbat i flera år, så har man ett lager i huvudet. Är den planerad kan vi ha bestämt det på vår gemensamma planering eller så har jag planerat det på min egen planeringstid” (respondent 4).
Det framkom också att många använde sig av helt individuell planering av samlingen. Några hade en uppdelning som gick ut på att den pedagog som hade samling den
34
aktuella veckan/dagen även planerade den. De spontana samlingarna uppkom också vid flera tillfällen, men enligt respondenterna då på barnens egna initiativ.
”Ja, oftast, men spontana oplanerade samlingar förekommer, då på barnens initiativ” (respondent 7).
Ett svar var helt annorlunda gentemot de övriga svaren: ”Inget planerat här. Det är barnen som bestämmer om och vad vi ska sjunga eller om de hellre bara vill mysa”(respondent 18).
Det framkom i enkäterna att samlingen oftast planerades på den individuella
planeringstiden. Varför används inte gemensam planeringstid till samlingen? Anser pedagoger att samlingen är oviktig och inte värd att använda gemensam planeringstid åt? Fyller samlingen endast den enskilde pedagogens behov? De hävdar ju att samlingen är för barnen.
5. Vad brukar er samlingar innehålla?
Enligt respondenterna så brukar samlingen innehålla sånger, att räkna barnen och närvaro, att se vilka barn som är på förskolan och vilka som är hemma, almanackan och att prata om väder. ”Namnsång, se vilka som är på förskolan, skicka "krya på dig kramar" till de barn som är sjuka, sångstund, fruktstund, sånger med rörelse. Vi introducerar aktuella tema /projekt i våra samlingar och håller det levande under hela processen (respondent 8).
Respondenterna är eniga om att sånger, lekar, rim och ramsor ett typiskt innehåll på de flesta samlingar. Rubinstein Reich (1996) påstår att ett syfte med sångerna är att uppmärksamma barnen. En respondent svarade att ”Vi använder vår sångstund utifrån sångkort som barnen får välja för att barnen ska få inflytande och välja själva”. Det kan vara ett svar på en av didaktikens grundfråga – Hur? och Vad? Didaktisk teori består av frågor om metoder i undervisning. Hur ska barnen lära sig? Vi tolkar det som att genom sång och lek som barnen lär sig. Men genom att barnen ges inflytande över samlingen lär sig barnen även medbestämmande.
35
Många av respondenterna nämnde även Tema av olika slag, allt från projekt till presentation av material. En respondent svarade: ”Namnupprop, vad ska hända under dagen, ex vilka grupper ska göra vad och med vilken pedagog, veckodagar, årstider, namnsdagar och vilket väder det är. Våra teman finns alltid med i våra samlingar, nu tex "Babblarna".
Det verkar vara så att många använder samlingen som ett tillfälle att arbeta med aktuella teman.
Vad lär sig barnen? Språkträning och gruppkänsla är det som vi kommit fram till är det mest väsentliga att lära sig i samlingen.
Andra mindre vanliga svar var flanosagor, massage, information om dagen, fruktstund, gruppaktiviteter, stärkande gruppkänsla och stärkande barns självkänsla.
Vi blev lite förvånade att inte fler av respondenterna svarat att deras samlingar innehöll gruppstärkande aktiviteter då de allra flesta tidigare svarat att syftet med samlingen var just att stärka gruppkänslan. Men är det så att sången, leken, rimmen och ramsorna kan vara metoder även på gruppstärkande aktiviteter? Liberg (2012) skriver angående Hur frågan att motivationen till undervisningens syfte, samt vilka det är som ska delta i den, ligger som grund för de val av arbetsformer som kommer att användas. Undervisning konstrueras på ett visst sätt för att skapa ett möte mellan barnen och kunskapen som ska läras ut.
Hur vet pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Genom sina erfarenheter och förkunskaper antar pedagogerna att metoden de använder är givande för inlärning.
Något som vi också reagerade på var att det inte var så många som nämner fruktstunden som innehåll i samlingen då de i en tidigare fråga svarat att syftet med samlingen bland annat är fruktstunden.
Även här framkommer det att samlingen används som en metod till lärande, en lärandesituation och en aktivitet.
36
5.3 Vad styr valen
Pedagogen gör hela tiden olika val, de valen kan bestå i pedagogens erfarenheter, kunskaper om barn, ämneskunskaper, kunskap om olika teorier. Liberg (2012) nämner också perspektiv, traditioner, att göra som man ”brukar”. Pedagogen använder sig ofta av olika undervisningsmetoder vilket är realistiskt utifrån att vi är alla olika. till ex, Hur barngruppen ser ut, Vad barnens förkunskaper är, barnens behov och intresse. Vad ska barnen tillägna sig, lära sig.
Hur vet pedagogen om När barn lär sig, När är barnen mogna för val av aktivitet, Hur ska pedagogen utmana barnen, Vad styr pedagogens val av metod för en aktivitet.
Om vi använder oss av läroplanen för förskolan och ställer de här didaktiska frågorna.
Vad-strävansmålen
När- under barnets förskole tid, gärna under förmiddagen.
Hur- ska man uppnå det som står i Läroplanen för förskolan? För att uppnå
strävansmålen måste arbetslaget ha tillräckliga kunskaper om dessa mål och hur man når dem. Det är förskolläraren som har det yttersta ansvaret i arbetslaget att detta uppfylls. För att lyckas behöver hela arbetslaget samarbeta och ständigt
kompetensutvecklas. Arbetslaget måste också vara uppmärksamt på att se barnens behov och intresse och för att kunna se när tiden är rätt för det enskilda barnet att lära något specifikt. Arbetslaget ska även väcka barnens lust och nyfikenhet till att lära. För att lyckas med det måste arbetslaget vara intresserat och engagerat i sin yrkesroll.
Hur samma aktivitet/moment (och mål) kan göras på flera olika sätt:
Vi har i några observationer uppmärksammat olika metoder och material utifrån
grunden samma mål ex, alla dessa olika varianter av bokstavsaktiviteter, rita bokstäver, leta bokstäver, göra bokstäver med kroppen, känna igen bokstäver i de andra barnens namn, lek med bokstäver.
Sångsamlingen går även den till på olika sätt, man använder sig av kort, figurer, förutbestämda (av pedagogen) sånger och sång på olika språk. Upprop sker med
namnsång, bokstäver och namnlappar. Kommunikationen: kroppsspråk, verbalt, gester, blickar, visar och pekar.
37
5.3.1Sammanfattning
Pedagogerna hävdar i enkäterna att syftet med samlingen är att stärka gruppkänslan men när de ska berätta vad samlingen innehåller så nämner väldigt få gruppstärkande
aktiviteter. I observationerna arbetar pedagogerna med upprop på olika sätt – upprop är en form av gruppstärkande aktivitet väl?
Väldigt få av respondenterna uppger att deras samlingar innehåller fruktstund medan de uppger att syftet med samlingen bland annat är fruktstund. Hur kommer detta sig? Många av observationerna som vi gjorde innehöll just fruktstund.
Många av respondenterna anger även sångstunden som ett syfte för att ha samling. Detta stämmer väl överens i vad vi såg i observationerna då alla utom en innehöll sångstund.
Skillnader är barngruppens storlek.
Vad vi kan se från våra resultat av observationerna och enkäterna är att samlingen är en plats för lärande. Samlingen används metod för lärande på olika. Den fyller lika mycket pedagogernas behov som barnens behov.
38
6. Slutsatser och Diskussion
Här redovisar vi de resultat och slutsatser som vi tagit under arbetets gång. Syftet med vår studie var att söka en ökad förståelse för samlingen i förskolan. Vi har gjort observationer och enkäter som vi sedan har granskat och sammanställt.
6.1 Resultatdiskussion
Vad är samling?
I Rubinstein Reich undersökning (1993) nämner hon de vanligast förekommande aktiviteterna i en samling, det är fortfarande några av de som används i samling i dag nämligen: Närvaro upprop, sång, rörelse, ramsor, samtal och lek.
Moberg skrev sin bok Barnträdgården (1945) och menade att samlingen får en att känna gemenskap. Idag uppger respondenterna i vår studie att syftet med samlingen bland annat är att stärka gruppkänslan.
Samlingen hölls, enligt Moberg (1945) varje dag vid samma tidpunkt. De flesta respondenter i vår studie uppgav att de har samling varje dag innan lunch. Vad är det som gör att förmiddagen är bästa tiden för samling?
Hur ser samlingarna ut idag? Hur används samlingen? Man kan tolka att samlingen används som metod för att stärka gruppkänslan. Genom lek och upprop gör man barnen medvetna om varandra. Man använder samlingen som metod för språkträning genom att sjunga och leka ramslekar, samtalar med barnen vilket även är en social träning men även utvecklar barnens förmåga att lyssna och samspelar genom lekar och rörelser.
Ett moment som förekom i alla sju observationerna var sångstund. Vad är det med sångstunden som gör att alla pedagogerna i vår studie väljer att använda just det momentet i sina samlingar. Att barnen lär sig genom sång är något som vi alltid hört som tes i yrkeslivet. ”Sjung fram ditt budskap så kommer barnet göra det du sjunger”. Förutom att sången är en bra språkövning så kan man lätt få in barnens eget intresse i sången genom att låta barnen själva bestämma vilken sång de vill sjunga. Man kan på så sätt låta barnen få inflytande över samlingen genom att styra låtval.
39
Men om nu samlingen är en metod för bland annat lärande, varför använder
pedagogerna då inte sin gemensamma planeringstid till att planera samlingen? Är de inte medvetna om att samlingen som de håller i är ett lärandetillfälle?
Att använda samlingen som en metod för att stärka barnens självkänsla och självförtroende som de gör på Irland verkar inte helt stämma överens med hur samlingen används i Sverige. I Sverige verkar vi använda samlingen som ett lärande tillfälle. Rubinstein Reich (1996) menar att samlingen visar att vi som människor
behöver tränas in i att tillhöra ett kollektiv och då kan Irlands sätt att använda samlingen vara ett alternativ till hur vi använder samlingen i Sverige.
Vems behov fyller samlingen?
Enligt Rubinstein Reich (1993) så svarar personalen i hennes undersökning att samlingen mer är till för dem som pedagoger än för barnen. I vår studie så svarar respondenterna tvärtom – samlingen är till för barnen. Men är samlingen till för barnen som pedagogerna hävdar i enkäterna? Pedagogerna planerar sina samlingar utifrån deras föreställningar om barnens behov. Men många av momenten i samlingen är vuxenstyrda aktiviteter. Barnen är delaktiga i samlingen men har ett begränsat inflytande över
samlingen. För att ge barnen mer inflytande över samlingen och låta dem vara med och bestämma innehåll behöver pedagogerna vara öppna för spontanitet. Genom att
pedagogen använder sig av sina tidigare erfarenheter och väljer ett perspektiv att förhålla sig till – barnens intresse i det här fallet – så kan pedagogen ge barnen inflytande över samlingen.
Innehållet i samlingen är förutbestämt av pedagogerna men många av barnen verkar delta entusiastiskt.
Davidsson (2000) hävdar att för pedagogerna betyder samlingen trygghet, en gemensam tradition att luta sig mot. Några av våra respondenter angav rutin som anledning. Vi väljer att tolka det som att de lutar sig mot traditionen att ha samling men kallar det rutin. Men det kan också vara så att de menar tradition som Davidsson beskriver men av språkslarv kallar de det för rutin då både tradition och rutin kan vara synonyma med ordet vana.
När vi gick igenom våra observationer så blev det tydligt att det till största delen är de vuxna som talar vid samlingen. Detta trots att bara en av våra observationer gjordes på
