I detta avsnitt presenteras data som framkom i intervjuerna utifrån mitt undersökningsområde, som byggde på mina frågeställningar. Lärarna har avidentifierats och kommer istället att benämnas lärare- 1,2,3 och 4. Materialet har först sorterats och strukturerats utefter hur väl det svarar på forskningsfråga 1 och 2.
Även en tredje frågeställning finns presenterad och syftar till att vara ytterligare ett redskap för analysen. I genomgången av de intervjuresultat som presenteras under varje
forskningsfråga görs en sammanställande analys där viktiga huvuddrag lyfts upp och jämförs. De citat som används är talspråk som blivit transkriberat till skriftspråk. Svaren kan till viss del ha komprimerats och reducerats ner så att endast det väsentliga, kärnan, för frågan finns med. Innebörden i uttalandena har inte förändrats utan betydelsen kvarstår (Trost, 1993, s.109).
De olika forskningsfrågorna presenteras i turordning, och svaren är strukturerade i tre avsnitt utifrån rubrikerna
1. -Hur arbetar lärare med att inkludera frågan om sexuell läggning som en del av
värdegrundsarbetet i skolan?
2. - Hur tolkar lärare skrivningar om sexuell läggning i skollag och likabehandlingsplan? Samt den tredje frågan som syftar till att vara ytterligare ett redskap för analysen
3. - Hur ser lärares arbete med sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet ut i
förhållande till de/den paragraf/er som står att läsa i skollagen?
Forskningsfrågorna 1 och 2 innehåller komparativa analyser. Den tredje frågeställningen kommer avslutningsvis och till skillnad från de andra två att presenteras som en diskuterande och sammanfattande punkt. Allra först presenteras som en separat del lärarnas uppfattning om vad värdegrundsarbete är.
Värdegrundsarbete enligt lärarna
För att få en kompletterande bild av hur lärarna tänker har först och främst en
sammanställning gjorts som redogör för lärarnas tankar om vad värdegrundsarbete är för något. Det är viktigt för nedanstående resultat att se om lärarna har en samsyn eller inte på vad värdegrundsarbete är då det kan påverka lärarens svar och tankegång, och därmed också det slutgiltiga resultatet.
Det kan inte tas för givet att alla som undervisar inom läraryrket har samma föreställning om vad värdegrunden är för något (även om detta är tydligt uttalat hos Skolverket i en
beskrivande och styrande mening). Att begreppet värdegrund är tolkningsbart kan leda till att lärare arbetar olika med att förmedla den. Här får vi presenterat vad de lärare som ingår i undersökningen anser att värdegrundsarbete är för dem;
Lärare 1, 3 och 4 beskriver hur värdegrundsarbete bland annat är när man arbetar med likabehandling. Exempel som gavs är att alla på skolan ska följa likabehandlingsplanen. Ett annat exempel var att man arbetar med likabehandlingsarbete kopplat till de olika
23
Hos lärare 1 och 2 kan ses en gemensam förståelse då båda beskriver att värdegrundsarbete är när man accepterar varandras olikheter samt lär och stärker varandra utifrån dessa. Varken lärare 3 eller 4 nämner något om olikheter, men däremot talar båda om jämställdhet trots de normer som finns, och om normbrytande arbete.
En gemensam tankebana återfinns hos lärare 1 och 4 som menar att värdegrundsarbete är när man har noll tolerans för kränkande behandling samt bedriver arbete emot diskriminering och kränkande behandling. Lärare 3 är möjligen inne på samma spår, men använde sig av
uttrycket ”rättvis behandling”.
Lärare 1 är ensam bland lärarna med att uttryckligen nämna hur skolan som helhet ska arbeta gemensamt för att förebygga och/eller stoppa mobbing.
Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga lärare uttrycker att värdegrundsarbete är när vi förstår och accepterar varandras olikheter och arbetar med dessa på ett normbrytande vis. Lärare 1 beskriver: ”Vi på skolan har noll tolerans för rasism, särskiljning på individer, och
man måste ha respekt mot varandra oavsett kön, hudfärg, etnicitet, sexuell läggning med mera”. Jämställdhet, rättvisa och likabehandling är drag som samtliga lärare gett uttryck för:
lärare 2 berättar ”Alla elever har en rättighet till likabehandling och bra bemötande oavsett
förutsättning, sexuell läggning, handikapp eller om man har en annan nationalitet”. Lärare 3: ”Värdegrundsarbete för mig innehåller viktiga tanke- och förhållningssätt som är kopplade till jämställdhet. Tillexempel alla människors lika värde oavsett olikheter som religion, ursprung, kön, sexualitet eller ålder”. Lärare 4 beskriver sina tankar kring värdegrundsarbete
och delger hur hon anser att lärare behöver jobba för detta i praktiken: ”Jämställdhetsarbetet
är för mig en del av värdegrundsarbetet. Om vi strävar efter att alla ska ha ett lika värde, och om eleverna ska känna att de har ett lika värde som bottnar i gemensam värdegrund, då måste man börja med att se till att alla är jämställda och ta strid emot alla typer av diskriminering”. Genom dessa citat ifrån lärarna blir det möjligen lättare att se hur deras
tankebanor liknar varandras.
Hur arbetar lärare med att inkludera frågan om sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet i skolan?
I en sammanfattning av huvuddragen som lärarna förmedlat i forskningsfråga 1 så kan flera gemensamma nämnare ses gällande hur lärarna ger uttryck för att de arbetar med att inkludera frågan om sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet i skolan. Samtliga fyra lärare lyfter vikten av samtal och diskussioner med eleverna kopplat till ämnet. Här kan man ana en gemensam sokratisk hållning hos lärarna. Ambitionen tycks vara en strävan efter att eleverna genom diskussioner skall förstå varandra genom att samtala och dela olika perspektiv med varandra. Av detta går det möjligen att dra slutsatsen att lärarna strävar efter att eleverna skall komma till kollektivt konsensus; den värdegrund som vi alla skall dela. Den sokratiska samtalsteorin går delvis att applicera på lärarnas tillvägagångssätt. Den karaktäriseras bland annat av en strävan att utveckla tänkandet, den öppna dialogen mellan samtalets deltagare och att det skall finnas plats för en mångfald av idéer (jämför Philgren, 2008). Men lärarna
eftersträvar också att eleverna skall komma till någon form av gemensam konsensus vilket snarare skulle kunna luta åt en mer deliberativ samtalsteori, även den sprungen ur det sokratiska samtalet. (jämför Åkerlund, 2013).
Lärarna verkar till stor del använda sig av situationsanpassade diskussioner, det vill säga att de lyfter upp till diskussion först när eller om en situation uppstår. Hos tre av lärarna (1, 2, 4)
24
kan detta gemensamma drag hittas då de beskriver hur dessa samtal/diskussioner tas upp på ungefär samma villkor. De uttrycker sig på följande sätt; ”när situationen kräver det”, ”om
det krävs i situationen” samt ”man får ta tag i situationer när eleverna kränker varandra, då behöver man diskutera med eleverna… hur och varför vi måste bete oss på ett visst sätt”.
Lärare 3 ger en bild av att hon samtalar väldigt mycket med eleverna om likabehandling kopplat till sexuell läggning, men på ett planerat vis. Lärare 3 nämner alltså inget om
oväntade situationer eller diskussioner. Denna lärare beskriver snarare ett ständigt pågående arbete med att medvetandegöra eleverna om att alla har rätt till sin sexuella läggning. Att socialisera eleverna och att vara en stark förebild. Att väva in tankar om jämställdhet och presentera normbrytande alternativ i undervisningen.
Lärare 1 och 4 nämner precis som lärare 3 att de rutinmässigt planerar in
likabehandlingsarbete i sin undervisning, exempel som gavs är ett medvetet brytande av könsroller (lärare 4) och att presentera normbrytande alternativ (lärare 3). Lärare 3 berättar hur denne samtalar och diskuterar med eleverna med ambition att sätta igång elevernas egna tankar. Det känns nära till hands att se på lärarnas samtalsmetoder i klassrummen som deliberativa även om lärarna själva inte har beskrivit sina tillvägagångssätt i det ordalaget. Målet verkar vara att göra eleverna till något mer än bara åhörare i klassrummet. Lärarna försöker få till diskussioner, och detta kräver aktiva samtals deltagare. Eleverna får då chansen att uttrycka sina åsikter och tankar vilket lutar åt ett deliberativt samtalssätt (jämför Åkerlund 2013). Lärare 1 beskriver tillexempel hur hon tar upp likabehandligsfrågor för att få till diskussioner mellan lärare-elev.
Lärare 2 planerar till skillnad från de andra lärarna inte in något likabehandligsarbete i sin undervisning eller i andra klassrumssituationer. Trots detta nämner läraren att visst arbete sker med likabehandling i form av samtal med eleverna kring värdegrund, jämställdhet och rätten till den sexuella läggningen.
Att vara ett gott föredöme för eleverna är en annan återkommande punkt för lärarna, och samtliga fyra berör ämnet. Exempel på detta är lärare 1 som berättar att den försöker influera eleverna på ett positivt sätt, medan lärare 3 beskriver hur den ser på sexuell läggning som en rättighet och förmedlar detta till eleverna. De två återstående lärarna 2 och 4 menar rätt och slätt att de försöker vara goda förebilder genom sättet man är, talar och agerar på. Här kan alltså ett mönster ses av att samtliga lärare försöker att påverka eleverna genom sitt eget agerande, ställningstagande och synliggörandet av dessa ställningstaganden inför eleverna. Utifrån resultatet av de fyra intervjuer som genomförts kan utläsas att lärare 1 och lärare 3 ger en bild av att arbeta mest med likabehandlingsarbete kopplat till sexuell läggning utav de lärare som intervjuats. Dessa lärare förmedlar bilden av att de arbetar för att vara goda förebilder. De vill influera och socialisera eleverna. De arbetar kontinuerligt med
likabehandlingsarbete kopplat till sexuell läggning i sin undervisning. De samtalar och för diskussioner med eleverna både planerat och/eller om situationen kräver det.
Lärare 4 ger bilden av att inte arbeta lika mycket som ovanstående med att inkludera frågan om sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet. Läraren arbetar med att vara en god förebild, tar upp ämnet till diskussion om det behövs och planerar till viss del in
likabehandlingsarbete kopplat till sexuell läggning i klassrummet. Detta arbete sker främst genom att medvetet bryta könsroller. Lärare 2 är den som ger minst uttryck av att arbeta med att inkludera frågan om sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet. Läraren avser att vara en god förebild, och tar upp ämnet till diskussion endast om situationen kräver det.
25
Om lärarnas ambition att vara goda förebilder och normförmedlare ställs jämte de samtal de bedriver med eleverna, kan man möjligtvis misstänka att dessa samtal inte alltid är så neutrala som de bör vara för att klassas som sokratiska (jämför Philgren, 2010). Om man utgår ifrån den sokratiska samtalsteorin uppstår en problematik på grund av den ojämna maktbalans som läraren bidrar med då läraren ofta styr dialogen istället för att vara neutral (jämför Åkerlund 2013). Läraren har ett mål i vart den vill att elevernas tankar skall landa. Lärarna vill förmedla och förankra en speciell tankebana hos eleverna; att alla har rätt att vara den man är gällande frågan om sexuell läggning. Detta drar inte jämt med en samtalsteori där tanken är att
samtalsledarens roll ska vara neutral och istället driver samtalet framåt genom fördjupande följdfrågor (jämför Philgren, 2010). Dessutom ska inga värderingar läggas i de tankar och idéer som kommer fram (Philgren, 2010) vilket kan misstänkas inte alltid är helt förenligt med de värdegrundstankar som läraren vill förankra hos eleverna.
Hur tolkar lärare skrivningar om sexuell läggning i skollag och likabehandlingsplan?
I en sammanfattning av huvuddragen kan av intervjuresultaten utläsas att alla fyra lärare har skapat sig en uppfattning att det som står att läsa i skollag och likabehandlingsplan kopplat till sexuell läggning är att alla elever har rätt att behandlas lika oavsett sexuell läggning. Detta även om lärarna gett uttryck för detta på olika vis; att alla individer har lika värde/ att alla elever har rätt till att bli lika behandlade/ att alla ska behandlas lika/ att alla skall bli accepterade oavsett sexuell läggning.
Lärare 1 och 2 ger båda uttryck för att de är dåligt insatt i/inte vet vad som står att läsa i dokumenten, medan lärare 3 och 4 på ett tydligare sätt beskriver hur de har tolkat skollag och likabehandlingsplan kopplat till sexuell läggning. Av detta kan slutsatsen dras att två av de fyra lärarna upplever att de är införstådda med vad som står att finna i skollag och
likabehandlingsplan gällande sexuell läggning.
Om vidare jämförelse görs av lärare 3 och 4 kan man se att det finns en likhet till dem emellan; lärare 3 ger uttryck för att ”alla som är verksamma inom skolan skall verka för
jämställdhet kopplade till alla fem diskrimineringsgrunderna”. Lärare 4 uttrycker sig på
följande sätt ”Ingen skall diskrimineras” samt att ”alla skolor skall ha en plan mot
diskriminering och annan kränkande behandling”. Båda lärarna berör alltså ämnet
likabehandlingsarbete.
Hur ser lärares arbete med sexuell läggning som en del av
värdegrundsarbetet ut i förhållande till de/den paragraf/er som står att läsa i skollagen?
Sett till hur lärarna har svarat på forskningsfrågorna 1 och 2 så framgår det att samtliga lärare ägnar sig åt likabehandling kopplat till frågan om sexuell läggning i sin yrkesroll. Arbetet sker på lite olika sätt och två av lärarna ger en tydligare bild av hur de jobbar, medan de andra ger en bild av att frågan om sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet som de bedriver på skolan endast lyfts i samband med att en situation uppstår som gör en diskussion inom området nödvändig. Två av fyra lärare är insatta i vad skollagen och den egna skolans likabehandlingsplan föreskriver, medan de andra två beskriver sig som dåligt insatta i dokumenten.
Som ett resultat av detta kan slutsatsen dras att om lärarna inte vet vad som föreskrivs i skollag och likabehandlingsplan, bör det vara svårt att nå måluppfyllelse inom området
26
eftersom att lärarna inte är insatt i vad själva målet är. Två av lärarna är inte på ett tydligt sätt insatta i vilka värden de förväntas förmedla och vet på så vis inte heller vad som ingår i uppdraget.
Även om alla fyra lärare beskriver att de på något vis kommer i kontakt med ämnet, två av dem mer sporadiskt och slumpartat och de andra två på ett mer regelbundet och genomtänkt vis, kan man med facit i hand ifrågasätta om samtliga av de fyra intervjuade lärarna möter de krav som uttalas i skollag (SFS 2010:800) och likabehandlingsplan på ett tillfredställande vis; bland annat att aktivt motverka alla former av kränkande behandling, främja förståelse för anda människors egenvärde, och vilka värden som utbildningen skall gestalta och förmedla.
27
6 Diskussion
I detta avsnitt diskuterar jag de resultat som framkommit i min undersökning och vad som kan utläsas av studien. Diskussionen kommer att ske med bakgrund av den litteratur och teori som presenterats och jag kommer även att delge mina egna åsikter. Jag kommer som en del av min diskussion att söka svara på mitt syfte och mina forskningsfrågor. I diskussionsavsnittet så kommer jag även att ta upp nya frågor som uppstått under arbetets gång samt göra en kritisk granskning av arbetet.
Resultatdiskussion
Denna studie visar att de intervjuade lärarna tydligare behöver sätta sig in vad som förväntas av dem i sin yrkesroll och vad som ingår i lärarens uppdrag. Detta resultat stämmer även överens med de resultat som David Lifmark presenterar i sin avhandling där han menar att lärare behöver bredda sina kunskaper för att kunna möta de krav som finns i
likabehandlingsplanerna (Lifmark, 2010). Även i Skolverkets rapport Diskriminerad,
trakasserad, kränkt? (Skolverket, 2009) klargör man att lärare behöver mer tid till att
diskutera och reflektera kring frågor kopplade till skolans värdegrundsuppdrag. Skolverket (2009) menar att lärarkåren är i stort behov av fortbildning i normkritiskt tänkande. Detta på basis av att normer potentiellt kan vara en grogrund för trakasserier och/eller diskriminering (Skolverket, 2009). Även jag är helt inne på Skolverkets bana och även om min studie är liten och omfattar få intervjupersoner, så visar resultatet att två av de lärare som jag kommit i kontakt med inte vet vad som står skrivet i skollag och
likabehandlingsplan gällande frågan om sexuell läggning och det arbete med likabehandling och värdegrundsarbete som förväntas av läraren. Jag menar därför att utbildning och/eller fortbildning behövs så att inte skolverkets farhågor nämnda ovan besannas. Även här anser jag att Lifmark (2010) har kommit fram till användbara resultat när han hävdar att den
heteronormativitet som genomsyrar skolorna bör ifrågasättas men att skolorna saknar kunskap och redskap för att göra detta (Lifmark, 2010). Jag vill vidare mena att vi här har ett problem som måste lösas även om jag personligen inte gör anspråk på att ha någon paketlösning redo. Om intervjuresultaten i min studie jämförs med varandra kan man se en rad likheter, men även skillnader i hur de fyra lärarna arbetar. Resultatet av dessa intervjuer kan inte alls ses som generaliserbara eftersom att allt för få subjekt har intervjuats. Resultatet kan bara förmedla en bild av de aktuella intervjupersonerna samt deras beskrivningar utifrån vad de själva har berättat under intervjuerna. Resultatet kanske däremot skulle kunna tyda på att det finns fler lärare som delar de intervjuade lärarnas uppfattningar om hur de arbetar med sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet.
Man skulle kunna argumentera utifrån att samtliga av lärarna inte medvetet arbetar
normkritiskt när det handlar om sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet och alla elevers självklara rätt till sin läggning, men att det inte är underligt att lärarna inte jobbar med något som de saknar eller har svag kännedom om. Jag anser dock att detta inte förmildrar omständigheterna på något vis; lärarna måste ta sitt ansvar och sätta sig in i vad som ingår i läraruppdraget. Vidare menar jag att huvudmännen måste ta sitt ansvar i att se till att utbilda sina lärare. Frågan kan förstås ställas hur lätt det är för den enskilde läraren att arbeta
normkritiskt när hela skolan svämmar över av ett heteronormativt förhållningssätt och läraren står utan varken kunskaper eller redskap om hur man förändrar detta (Skolverket, 2009; Lifmark, 2010) Inte ens de undervisningsböcker som låg under luppen för granskning av
28
Larson och Rosén (2006) utgår ifrån att det finns varierande sexualiteter. Heterosexualitet är i dessa böcker norm och resten, om de överhuvudtaget fick någon plats emellan förklarades som problematiska (Larson och Rosén, 2006). Detta betyder i enkel mening att läraren inte ens kan ta hjälp av de flesta läroböcker som används i skolan för att arbeta normkritiskt. Alla intervjuade lärare i denna undersökning beskriver hur de kommunicerar kring frågan om sexuell läggning med eleverna genom att diskutera ämnet. Hos vissa lärare sker detta endast när ämnet kommer upp bland eleverna. Lifmark (2009) framhåller hur lärarens samtal med eleverna hjälper eleverna att förstå hur tankar, känslor och värderingar hänger samman. Jag håller med Lifmark om att lärare potentiellt kan hjälpa elever att komma till insikt, och menar även precis som honom att allt handlar om den enskilde lärarens värderingar. En mängd risker föreligger enligt mig inbakat i detta eftersom att lärarens personliga inställning eller kanske till och med personlighet bäddar för hur olika lärares möte med elever ser ut. Lärare med positiva värderingar påverkar i en positiv riktning, medan en lärare som har en negativ inställning till (alla eller vissa) värdegrundsfrågor (här skulle det till exempel kunna handla om en lärare som förespråkar heterosexualitet) påverkar i en negativ riktning ställt i
förhållande till värdegrundsuppdraget (jämför Lifmark, 2010).
Frågan är vidare om en diskussion med eleverna i stundens hetta kan täcka upp för det
förebyggande och främjande arbete som förväntas av läraren? Jag anser att svaret på den
frågan är nej utifrån de skrivningar som finns i lagtexterna. Ett sådant arbete behöver ta plats i skolans byggnader på ett långt mer planerat sätt ifrån lärarens sida utifrån det målinriktade arbete som Skolverket föreskriver inom området för likabehandling. Ett sätt för lärarna att jobba med dessa frågor på ett planerat vis kan vara genom kunskap om kollektiva