I detta kapitel kommer resultatet för studien att redogöras och vi kommer att diskutera kring våra frågeställningar. Vi kommer att börja med vår första frågeställning som lyder: Hur för-håller sig de anställda till att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter när dem är på arbe-tet? Sedan kommer vi att fortsätta med studiens andra frågeställning: Vad finns det för koppling mellan motivation och icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetet? Till sist följer den tredje och sista frågeställningen: Förekommer det någon skillnad mellan arbeten som har en chef på plats kontra arbeten som sker ”ute på fält” där chefen inte finns på plats?
Hur förhåller sig de anställda till att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktivi-teter när dem är på arbetet?
Utifrån vår undersökning framkom det att våra respondenter ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på sin arbetstid, men i olika utsträckning. Tiden som de berättade att de ägnade sig åt dessa aktiviteter varierande mellan tre minuter till två timmar. Respondenterna i vår studie är i olika åldrar och har olika arbetsuppgifter och det här kan vara en faktor som spelar in på i vilken utsträckning man ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter under en arbetsdag. De som arbetade på kontor svarade följande på hur mycket tid man ägnar sig åt icke arbetsrelate-rade aktiviteter under en arbetsdag: “Tre minuter då, jag är nog inte normal” Rosa, “[…] kanske, en timme om dagen då [...]” Björn, “[...] En kvart tjugo minuter, någonstans där.. tror inte att det är så mycket mer” Bianca. “Mmh, men kanske 30 minuter i snitt [...]” Paula. Fortsättnings-vis kommer svar från respondenterna som arbetar ute på fält: “Då skulle jag säga 2 timmar kanske, haha. Det tror jag lätt. [...]” Tindra, “Allt mellan fem och tjugo minuter kanske” Emil, [...] ah vi pratar väl minuter kanske, en kvart, femton minuter. [...]” Pernilla.
Det vanligast förekommande bland respondenterna när det kommer till icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetet är att prata med kollegor och att hålla på med telefonen. När de ägnar sig åt telefonen på arbetstid kan det handla om att svara på meddelanden och ta samtal av privat karaktär, sociala medier, internetshoppa, kolla videoklipp och läsa på nyhetssajter. När respon-denterna nämnde att de pratar med kollegor lite mer än vad de bör, kan det handla om att de pratar om vad som hänt i helgen, pratar “skit” eller liknande. Andra exempel som framkommit från våra intervjuer är att man tar en längre rast än vad man har rätt till, sitter och analyserar sin egen pensionsportfölj istället för kunders eller pillar i dataprogram som finns på arbetet, men gör det för privata anledningar. När respondenterna berättar att de gör andra saker än bara sina arbetsuppgifter på arbetet så ser vi tydliga tecken på organisatorisk olydnad. Respondenterna svarar öppet vad de gör när de ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetet och gör en uppskattning om hur mycket tid de lägger ner på icke arbetsrelaterade aktiviteter under en arbetsdag. Jan Ch Karlsson (2008, s 132) definierar organisatorisk olydnad som “allt som an-ställda, gör, tänker och är som överordnad inte vill att de ska göra, tänka och vara”. I vår under-sökning jämställer vi icke arbetsrelaterade aktiviteter med organisatorisk olydnad. Vi anser att
det innebär det organisatorisk olydnad när som anställd inte ägnar sig åt sitt arbete utan gör andra saker som inte berör arbetet. Eftersom vi inte har intervjuat några chefer eller ledare kan vi inte veta vad den överordnade inte vill att de anställda ska göra, tänka och vara. Istället har vi utgått från de anställdas perspektiv när de berättar om vad de gör för aktiviteter på arbetet som inte hör till deras arbetsuppgifter.
Jan Ch Karlsson (2008, s 132 f) menar även att organisatorisk olydnad inte är något som sym-boliserar vissa handlingar, tankar eller identiteter utan att det snarare kan handla om relationen mellan över- och underordnade. Under intervjuerna som vi har gjort har vi frågat om respon-dentens relation till sin chef och samtliga svarade att de har en bra relation med sin chef. Många nämnde till och med att de har en vänskapsrelation med sin chef.
Jag har en superbra relation med min chef. Hon är väldigt cool, duktig, professionell.
Som man borde känna att man har en kompisrelation med och som man har oerhörd re-spekt för. Satt senast i somras på Mallorca och drack vin på en uteservering med hennes gubbe och min. Så att jag har väldigt bra relation med henne och har största förtroende för henne och hon är jävligt bra på det hon gör. Och uppmuntrar hela tiden till att utveck-las, man får precis det man vill utifrån förutsättningar att kunna lära sig nya saker, få göra det man vill helt enkelt. Inga snäva tyglar. -Bianca
Vår relation är väl en blandning mellan en kompisrelation och en chefrelation. Vi pratar väl mest jobb under tiden man är på jobb eller någonting. Han beställer ju mycket material och sånt så då pratar man ju mycket jobb, sen pratar vi ju mycket, vi känner ju inte varandra privat men vi vet ju vad varandra gör privat så man pratar ju privat också. -Emil
Respondenterna har en bra relation till sina chefer, vilket kan vara en bidragande orsak till att de ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetstid. Eftersom några av respondenterna till och med berättar att de har en vänskapsrelation till sin chef kan det vara lättare att öppet ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter framför sin chef. Det får vi även bekräftat genom att respondenterna berättar att de gör det öppet inför sin chef. Eftersom alla våra respondenter har en bra relation till sin chef, blir det svårt att veta säkert om det är en orsak till varför respon-denterna ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetet då inga av dem hade en dålig relation till sin chef, eller om det bara är en del till att respondenterna ägnar sig åt dessa aktivi-teter.
De aktiviteterna som de anställda ägnar sig åt och som inte har med arbetet att göra innebär organisatorisk olydnad, vilket vi kan se genom svaren från respondenterna när vi frågar om de anser att det är okej att de själva gör dessa aktiviteter då de medger att det egentligen inte är något man ska göra. Några respondenter svarar följande:
Alltså… Nej det har man väl egentligen inte kanske. Men sen så, jag vet faktiskt inte. Jag skulle väl säga att det har man inte, skulle min chef kommit in och sagt ni får stämpla ut
om ni ska ta ett samtal och då är det ju bara att gilla läget. Så egentligen så är det ju inte okej. -Paula, “Nej! haha.” -Rosa, “Nej absolut inte!” -Emil.
Respondenterna berättar att de inte anser att de har någon rätt till att ägna sig åt icke arbetsre-laterade aktiviteter men att de ändå gör det. Paula säger även att, “skulle chefen komma och säga något att vi inte får hålla på med telefonen så är det bara att acceptera det”. Det här visar också på att chefen har makt som överordnade att säga åt sina underordnade vad de ska göra och inte göra på sin arbetstid. Andra respondenter svarade något helt annat när vi frågade om rätten till att få ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter, dessa respondenter tillhör den kate-gorin som inte har en chef på plats. Respondenten Tindra svarade såhär: ”Ja, i och med att vi har så mycket luft i våra turer så tycker jag ändå att vi har det ja” och respondentenen Pernilla svarade:
Ähhh…. ja till viss del tror jag nog faktiskt att jag tycker det, så länge det inte gör att någon annan blir lidande av det eller att jag liksom inte utför min arbetsuppgift. Men ibland bara att vi rullar ut och syns i samhället så är ju vi där även om vi inte är där på ett ärende just då. Då tror inte jag att det påverkar någon att jag kollar av min telefon lite. -Pernilla
Det finns olika anledningar till varför dessa respondenter anser sig ha rätt till att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetstid till viss del. Tindras situation handlar om att hon har mycket ledig tid under sina arbetsdagar där hon inte har några arbetsuppgifter att utföra. Detta kan vi se i Paulsens studie (2011) som handlar om hur människor använder sin tid på arbetet utifrån aspekten oenigheter. Han menar att oenigheter resulterar i fyra olika dimensioner. En av dimensionerna är anpassning som innebär att de anställda ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetstid på grund av att arbetsuppgifterna de har att göra är för få. De anställda spenderar enligt Paulsens studie (2011) flera timmar om dagen då de inte har några arbetsupp-gifter att göra alls (Paulsen 2001, s 53-81). Det kan vi ses i Tindras svar på anledning till varför hon ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter: ”Det är mycket dötid under arbetsperioden som gör att man hittar någonting att göra istället liksom och då blir det oftast telefontid”
Tindra var också den respondent som lade ner mest tid på icke arbetsrelaterade aktiviteter, vilket uppgick till cirka två timmar varje arbetsdag. I hennes fall kan det även kopplas till begreppet boreout, vilket innebär att den anställda blir uttråkad på arbetet (Rothlin och Werder 2007, re-fererad i Paulsen 2011, s 64). Detta berättar Tindra när vi ställer frågan om hon känner att hon kan bli uttråkad på arbetet.
[…] Både ja och nej, alltså vissa arbetstider är roligare att arbeta under, vissa är det trå-kigare. Vissa tider, typ vardagskvällar är inte så himla roliga att arbeta. Då kan jag bli uttråkad för då är det inte så mycket resenärer ute och reser och då blir det väldigt lugnt ombord vilket innebär att jag inte har så mycket jobb att utföra helt enkelt. -Tindra
Rothlin och Werder (2007, refererad i Paulsen 2011, s 64) menar att ett arbete som inte har så mycket arbetsuppgifter kan anses idealistiskt under en kortare period men tenderar att leda till att den anställda blir uttråkad. Det kan vi se i Tindras fall då detta är en återkommande situation i hennes arbetsliv. Boreout är ett begrepp som innebär att det sker under en längre period. Vi kan jämföra med Emils svar på frågan om han kan känna sig uttråkad på arbetet, han berättar att han kan känna sig uttråkad ibland, men att han även har arbetsuppgifter som är roliga.
Ah, verkligen. [...] men det är ett väldigt varierande jobb men det finns ju väldigt tråkiga grejer att göra och det finns väldigt roliga grejer att göra. Det är ju inte så roligt att stå å gräva på en åker en halv dag för att få fram en kabel. -Emil
Respondenten Emil känner inte samma känsla om att vara uttråkad på arbetet eftersom det är lite mer varierande arbetsuppgifter än vad Tindras har, vilket framkom under intervjuerna. Emil menar att han kan bli uttråkad på grund av att det finns tråkiga saker att göra på arbetet, medan Tindra menar att känslan av att vara uttråkad beror på att det inte finns tillräckligt med arbets-uppgifter. Här kan vi se två olika anledningar till varför man kan känna sig uttråkad på arbetet som skiljer sig mellan respondenterna.
Nästa dimension som Paulsen (2011) tar upp i sin studie är tillbakadragande. Det kan till ex-empel handla om att arbetet blir en så stor börda att man inte orkar ägna en hel arbetsdag åt det.
De anställda som ingick i Paulsens (2011) studie menade att tiden de inte använde till arbete var till för att känna en slags frihet för att kunna ägna sig åt privata angelägenheter som till exempel ett telefonsamtal. Även om detta förhållningssätt kan ses som undandragande har det ofta sin grund i arbetsvillkor som anses bristande så förekommer det också bland anställda som är engagerade med intressanta arbeten (Paulsen 2011, s 65 ff). Respondenterna berättar om vad det finns för anledningar till varför de ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter:
Tycker det är svårt att ha fokus på bara att sitta och nöta allt jobb. Så däremellan behöver jag mentalt en liten paus. Det kanske handlar om 2 minuter att jag bara vill uppdatera på någonting annat för att få ett break i hjärnan [...] -Bianca
Men vissa anledningar är kanske att man måste ta ett samtal, ska man boka ett tandläkar-besök så har ju dem oftast bara öppet vardagar åtta till fyra och då måste man kanske ringa under sin arbetstid. Men annars kan det ju vara att man liksom behöver en lite pausa från det man håller på med så klickar man över till något annat. -Paula
Här kan vi se att respondenterna känner att de vill ta en paus från sitt arbete för att bland annat hitta tillbaka till sitt fokus. Arbetsuppgifterna kan vara en belastning för de anställda som gör att de måste ta en paus för att kunna prestera i sitt arbete. Det kan också handla om att det finns vissa saker i privatlivet som gör att man inte bara tar en paus för att vila sin hjärna utan det kan också vara för att det finns saker i privatlivet som påverkar, vilket för oss vidare till work-life balance perspektivet. Noon et al. (2013, s 342) beskriver att work-life balance innebär möjlig-heten att balansera arbetslivet och privatlivet utan några större påfrestningar från någon av
sidorna. Det här är något som Coser redan år 1974 kunde se, att gränsen mellan arbetslivet och privatlivet var allt suddigare (Coser 1974, s 298). Den diffusa gränsen mellan arbetsliv och privatliv kan vi se i Paulas svar när hon berättar om när hon ska ringa ett samtal för att boka ett tandläkarbesök. Hon berättar att det ”måste” göras under arbetstid då tandläkarmottagning bara har öppet under hennes arbetstid. Beroende på vad man har för arbetstider så kan det ibland göra det svårt att dra gränsen mellan arbetsliv och privatliv när det kommer till vissa saker. Vi kan också se detta i Pernillas fall, som arbetar treskift. Hon berättar att hon har svårt att kom-municera med sin familj och vänner när hon jobbar vissa tider på dygnet.
Ähh… jag vet inte, det är nog samhället idag att man hela tiden på något sätt att man ska vara uppdaterad typ. Ibland tror jag att det bara går av farten, typ att jag går in på Instag-ram och kollar av det lite fort. Inte för att jag tror att jag har missat någonting utan bara att jag kollar av Instagram några gånger under dagen. Och typ meddelande och sånt så handlar det väl antingen om dels på att svara på saker och ting då, säg att jag jobbar ett kvällspass och kommer hem vid 01 då är det ju inga som kan svara på mina meddelande och därför kanske jag svarar under passet för att hinna få ett svar och även för att inte glömma av saker så kanske jag svarar direkt eller skriver upp saker direkt. -Pernilla
I det här exemplet förklarar Pernilla att privatlivet påverkar henne i arbetslivet då hon upplever att hon ibland måste hålla kontakten med sina bekanta under vissa arbetstider för att kunna få ett svar. Ibland kan det vara så att när hon går hem från sitt arbetspass kanske dem som finns i hennes omgivning sover och när de vaknar så kan det vara så att hon själv sover vilket ibland kan försvåra Pernillas balans mellan arbetsliv och privatliv. Hos några respondenter kan vi se att det finns kopplingar på att privatlivet kan påverka arbetslivet. Pernilla nämner att det kan vara på grund av hur samhället ser ut idag att hon kollar telefonen ibland under arbetstiden. Hon berättar att hon vill känna sig uppdaterad kring vissa saker som händer i dagens samhälle. Noon et al. (2013, s 342 ff) skriver att ha en balans mellan arbetslivet och privatlivet och känna till-fredsställelse mellan dessa två är något som kan vara väldigt individuellt och kan påverkas av diverse saker. Vi kan se att privatlivet kan påverkas av diverse saker när våra respondenter berättar om till exempel samtal till tandläkaren, hålla kontakt med sin familj och vänner och att samhället överlag kan påverka att man ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter under sin arbetstid.
Pernilla pratar om att det ibland finns svårigheter i att kunna hålla kontakt med sina bekanta på grund av att hon arbetar treskift. För att undersöka vidare hur Pernilla själv ser på sin balans mellan arbetsliv och privatliv, ställer vi frågan om hon upplever att hon har en balans.
Ja men det tycker jag att jag har. Lite svårt i och med det att jag jobbar treskift och så konstiga tider. Det blir ju mycket att jag umgås med andra poliser som också jobbar tre-skift i och med att jag jobbar mycket helg och konstiga tider. -Pernilla
Pernillas svar bekräftar att vi återigen kan se att balans mellan arbetsliv och privatliv kan på-verkas av olika saker. Att Pernilla känner balans trots att hon kan uppleva vissa svårigheter
skulle kunna vara på grund av att hon väger fördelar och nackdelar med sitt treskift och därmed kommit fram till att hon har en balans mellan privatlivet och arbetslivet. Pernillas situation kan också vara ett tecken på tidsbaserat konflikt (Noon et al. 2013 s 343 ff). Tidsbaserad konflikt handlar om att man spenderar mer tid i den ena sfären som leder till att man får mindre tid och därmed blir mindre tillgänglig i den andra sfären. I det här fallet skulle det kunna vara att Per-nilla känner att hon måste svara sina bekanta under arbetsdagen på grund av att hon sover när de andra är vakna och vice versa. Konflikten blir att hennes arbetsliv och privatliv inte stämmer överens med hennes bekantas tider som gör att det ibland bli en krock. Därför förklarar Pernilla att hon umgås mycket med sina kollegor på sin fritid istället.
Sammanfattningsvis visar resultaten att de anställda ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktivite-ter, men i olika utsträckning. Vanligaste aktiviteten att ägna sig åt är att hålla på med sin telefon eller prata med kollegor. Respondenterna nämner att de inte tycker att de har rätt att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter, men de väljer att göra det ändå på grund av olika anledningar.
Kan vi se några kopplingar mellan motivation och icke arbetsrelaterade ak-tiviteter på arbetet?
Som tidigare nämnts har vi sett tydliga tecken på att organisatorisk olydnad förekommer på arbetet hos våra respondenter i form av att de ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter.
Ivarsson och Larsson (2012, s 12) skriver att när anställda saknar motivation till sitt arbete kan det leda till organisatorisk olydnad. Efter att ha intervjuat våra respondenter framkom det att ingen av dem saknar motivation till sitt arbete. Respondenterna var tydliga med att förklara vad som motiverar dem i arbetet och samtliga ansåg att de var motiverade. Här kan vi se att organi-satorisk olydnad kan förekomma även när de anställda känner sig motiverade i sitt arbete, dock kan vi inte dra någon slutsats av detta eftersom ingen av våra respondenter kände sig omotiverad i sitt arbete. Om respondenterna hade känt sig omotiverade skulle det kunna ha varit så att de ägnat mer tid åt icke arbetsrelaterade aktiviteter, men det här är något vi inte kan se ett samband mellan eftersom ingen av dem var omotiverad i sitt arbete.
Att respondenterna känner sig motiverade i sitt arbete kan bland annat handla om att de har en ledare som skapar goda förutsättningar för att de anställda ska känna stimulans och energi i sitt arbete (Önnevik 2010, s 75). Detta är något som vår respondent Björn berättar att sin chef är bra på när vi frågar vad motivation i arbetslivet innebär för honom.
[...] dels chansen att utvecklas vilket jag tycker min arbetsgivare är otroligt bra på för de ger oss chansen till utveckling. Om jag ber om en utbildning så får jag den liksom, det
[...] dels chansen att utvecklas vilket jag tycker min arbetsgivare är otroligt bra på för de ger oss chansen till utveckling. Om jag ber om en utbildning så får jag den liksom, det