Resultat och analys

I detta avsnitt presenterar jag resultatet av intervjuerna och därefter följer en kortfattad analys.

Nedan följer en kort beskrivning av dem som deltog i intervjuerna. Som jag nämnt innan så har jag valt att namnge de olika deltagarna med olika förkortningar. Detta för att ge dem anonymitet.

F1- förälder till elev i skolår 1, bor i en mindre stad. F2- förälder till elev i skolår 3, bor i en större stad. F3- förälder till elev i skolår 3, bor i en mindre stad. F4- förälder till elev i skolår 5, bor i en större stad. L-1 lärare i skolår 1-3, arbetar i en större stad. L-2 lärare i skolår 1-3, arbetar i en mindre stad. L-3 lärare i skolår 1-7, arbetar i en större stad. L-4 lärare i skolår 3-5, arbetar i en mindre stad.

Jag har intervjuat fyra föräldrar med barn i två olika skolor, två utav dessa så bor och har sina barn i en skola i en större stad. De andra två bor och har sina barn i en skola i en mindre stad. Av de lärare som jag har intervjuat så arbetar två på en skola i en större stad, och de övriga två på en skola i en mindre stad. Jag kommer i detta kapitel sammanställa och analysera

intervjupersonernas svar. Jag kommer i viss mån använda mig utav tidigare forskning, samt skolans styrdokument. Det som framkommit under intervjuerna kommer jag att koppla samman med hur föräldrar och lärare upplever utvecklingssamtalet, hur samtalet och utvecklingssamtalet har utvecklats och hur detta har påverkat samarbetet mellan hem och skola. Svaren kommer jag att dela upp i olika teman, där föräldrarnas svar redovisas först och därefter lärarnas. De olika teman jag kommer att använda mig utav är; hur upplever de olika parterna utvecklingssamtalet, vad man anser att syftet är med utvecklingssamtalet, hur

upplevs relationen mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, vilken roll har de olika parterna i utvecklingssamtalet. Efter varje tema kommer jag att sammanställa svaren och påvisa likheter och olikheter mellan de olika svaren.

6.1 Syftet med utvecklingssamtalet

6.1.1Föräldraintervjuer.

Alla föräldrar jag intervjuat anser att syftet med utvecklingssamtalet är att främja elevens utveckling inom skolämnena. Som F4 uttrycker sig;

Nu när X (barnets namn) går i femman så är det viktigt att få reda på hur det går för honom. Nu när det är nationella prov och sånt.

För henne är utvecklingssamtalets syfte att få reda på elevens skolprestationer och resultat för att kunna ändra på eventuella dåliga resultat. Hon berättade att hon kände sig stressad över att inte alltid hinna ta del av läxläsning och dylikt. Att främja elevernas studieutveckling var det som alla nämnde i första hand. F1 och F2 betonade även vikten av att främja elevens sociala utveckling och trivsel i skolan. F2 säger;

Det ena leder till det andra, är du trygg i din klass, jag menar, har kompisar och så, och tycker att det är roligt, så blir det roligare att gå dit och att lära sig saker.

F2 tycker, förutom att det är viktigt att få reda på elevens prestationer och sociala utveckling, också att en anledning är att ge alla möjlighet att samtala kring det som dom anser är viktigt, och att syftet med den stunden som man sitter i samtal är att lära känna varandra bättre och få reda på sådant som man inte hinner prata eller diskutera om i vanliga fall. Syftet är bland annat för henne att skapa en social relation mellan alla inblandade. Hon kan vissa gånger känna att läraren blir stressad av detta. Alla är dock överrens om att det viktigaste syftet med samtalen är att främja elevens kunskapsutveckling

6.1.2 Lärarintervjuer

De lärare som jag intervjuade betonar alla att syftet med utvecklingssamtalet är att det är till för eleven och dennes utveckling, både inom det kunskapsmässiga men även inom den sociala. L3 och L4 kan däremot uppleva att de ibland stöter på ett visst motstånd av vissa föräldrar när de framför vikten av den sociala utvecklingen. L3 menar på att många föräldrar till elever i de lite äldre klasserna tycker att det viktigaste är elevens kunskapsutveckling och att man enbart ska fokusera på det som behövs förbättras. Hon upplever också att när hon lägger vikt vid de framsteg som eleven gjort och berömmer denne för det, så anser vissa föräldrar att det ju redan är en bra prestation därför inte behövder få mer uppmärksamhet. Det är viktigare att tala om det som behöver förbättras. Hon säger under intervjun;

Suck, det känns så frustrerande ibland. Här sitter man och har en elev som har gjort något jättebra, och som kanske behöver den här positiva feedbacken. Jag som lärare vet ju hur viktigt det är med att inte bara prata om det som eleven behöver jobba på. Det är så synd att vissa föräldrar inte kan förstå det.

L1 och L2 tycker däremot att föräldrarna till eleverna i deras klasser lägger lika stor vikt vi den sociala utvecklingen som den kunskapsmässiga. Dock kan L1 ibland tycka att föräldrarna lägger lite väl mycket vikt vid de praktiska bitarna exempelvis situationen vid maten

borttappade kläder etcetera. Hon kan uppleva en viss irritation under dessa samtal då hon upplever att tiden är knapp och det är mycket som skall hinnas med. Alla lärare som jag intervjuat anser att det är viktigt att föräldrarna, men även barnen förstår syftet med

utvecklingssamtalet. L3 betonar även att hon tyckte att utvecklingssamtalet är en fin stund för att skapa en god kontakt med eleven och dennes förälder, och att denna kontakt som uppstår under utvecklingssamtalet är en seriös sådan.

För mig är det en jätteviktig stund. Det är inte ofta man har tid och möjlighet att bara fokusera på en elev. Jag försöker alltid att säga det till eleven och föräldern så att dom ska förstå hur viktigt jag tycker det är

6.1.3 Sammanfattande analys

De föräldrar jag intervjuat är alla överrens om att syftet med utvecklingssamtalet är att främja elevens kunskapsutveckling. När det gäller den sociala utvecklingen är det de som har barn i

skolans lägre klasser som betonar även vikten utav denna och dess positiva inverkan på lärandet. Syftet med samtalet för den förälder som har barn i femte klass är att kunna rätta till det som är negativt kunskapsmässigt för eleven, så att denne klarar att nå målen för femte klass. För en förälder är syftet att skapa en god social gemenskap och en bra relation som hjälp för att kunna diskutera olika saker. I dessa intervjuer kan man urskilja skillnader på hur man ser på syftet av utvecklingssamtalet beroende på hur gamla deras barn är och i vilken klass dessa går i. Utifrån denna studie så betonas vikten utav den sociala utvecklingen mer hos dem som har barn i den lägre skolåldern, medan det hos dem som har barn i de högre klasserna betonar vikten utav en positiv kunskapsutveckling.

Alla lärare som jag intervjuat betonar alla att syftet med utvecklingssamtalet är till för eleven och dennes utveckling, både inom det kunskapsmässiga men även inom den sociala. Även här kan man i svaren utläsa att lärare upplever att föräldrarna många gånger sätter den

kunskapsmässiga utvecklingen före den sociala och inte kan se samspelet hos dessa. Återigen är det de lärare som har elever i de äldre skolklasserna som upplever detta, medan de som har elever i de yngre klasserna upplever att föräldrarna tycker att den sociala utvecklingen är lika viktig. Att lärarna skall främja elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling är en av riktlinjerna i Lpo 94.

”Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling” (Lpo 94).

Det upplevs också utav en lärare att om föräldrar vill samtala om något som ligger utanför det som samtalet ska handla om så blir det stressigt och att tiden inte räcker till. Detta skapar en irritation hos läraren samtidigt som hon kan se hur viktigt detta kan vara för föräldern. Endast en av lärarna säger att samtalet är en stund som där hon har möjlighet att fokusera på endast en elev, och hur viktigt hon tycker att detta är.

6.2 Samtalets innehåll

6.2.1 Föräldraintervjuer

Alla föräldrarna säger att samtalet innehåller diskussioner kring elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt uppförande av nya framtida mål och hur dessa ska nås. F3 känner sig däremot inte delaktig och informerad i vad utvecklingssamtalet ska handla om. Inte heller känner hon att hon har möjlighet att påverka innehållet. Hon berättar att hon flera gånger kommit till ett samtal och inte haft en aning om vad som skulle diskuteras. Hon saknar någon slags förberedelse inför samtalet.

Jag skulle vilja ha något sätt att förereda mig på. Ofta så har XX kommit hem med en lapp med olika tider som jag ska välja. Så jag har fyllt i en tid och det har varit det. Sedan har man gått dit och lyssnat mest.

Hon upplever också att läraren verkar tycka att det är besvärligt om F3 skulle vilja utveckla något som sägs i samtalet.

F1 däremot anser att hon har fått bra information inför samtalen och att både hon och eleven har varit väl förberedda inför dessa. Detta tycker hon har medfört att samtalen har upplevts som konkreta och givande och hon har uppfattat det som att även läraren har gjort det. F2 och F4 upplever att dom hade fått information så dom klarade sig, varken mer eller mindre. F4 menar att det ändå i slutändan är läraren som bestämmer innehållet i samtalet, och att det inte alltid kommer att handla om det som det var sagt från början. Hon tycker inte att det är lönt att förbereda sig för mycket då det ändå oftast blir annorlunda mot vad hon har förberett sig på.

Jag tycker att jag har fått hyfsat med info innan samtalet. Det är ändå XXX som bestämmer vad vi ska prata om. Så vi går dit och lyssnar och svarar på frågor.

Alla utom F3 har inför samtalet fått en blankett hem där de tillsammans med barnet skall fylla i vad det skulle vilja ta upp på utvecklingssamtalet. De anser att det är ett bra sätt för att i lugn och ro kunna diskutera med barnet vad som skall tas upp. F1 tycker att det är bra att få hem lappen i god tid så att dom i lugn och ro har möjlighet att reflektera över vad läraren tycker att

samtalet ska innehålla, samt det dom själva anser. F2 upplever att strukturen på de samtal som hon varit på har varit bra, dock tycker hon att tiden för samtalet ofta är för kort. Ingen av föräldrarna har varit med om att man gick igenom det som var relevant för samtalet i läroplanerna inför samtalet.

6.2.2 Lärarintervjuer

Alla fyra lärare som jag intervjuat säger att utvecklingssamtalet innehåller samtal kring elevens utveckling och diskussioner kring vad tidigare utvecklingssamtal berört. Alla säger även att det innehåller diskussioner om framtida mål att sträva mot. L3 berättar att hon i början av varje samtal kort går igenom vissa delar av läroplanen för att föräldern ska få en förankring till de olika beslut som eventuellt tas under samtalet. Detta upplever hon som att föräldrarna uppskattar;

Jag har bara fått positiva reaktioner på att jag visar lite av det som står i läroplanen. Praktiskt taget alla har ingen aning om vad som står där, och jag tycker att det är min skyldighet att de får veta i alla fall någonting av vad som står.

Att gå igenom väsentliga delar utav läroplanerna är hon dock ensam om bland de lärare som jag intervjuade.

Alla lärare har ett liknande upplägg om hur samtalet struktur ska se ut. Upplägget går i det stora hela ut på att de har en uppvärmning med presentation och lite allmänt småprat. Därefter följer en avstämning och en arbetsfas i vilka man går igenom samtalets upplägg och vad som sades vid det förra mötet och huruvida de uppsatta målen har nåtts eller inte. Avslutningsvis har man en summering och avslutning av samtalet där man kommer överrens om nya mål och att läraren tackar för samtalet. Bland de intervjuade lärarna ser upplägget ungefär likadant ut med små variationer. L1 och L4 tycker att tiden många gånger inte räcker till. Som L4 utrycker sig;

Under vissa samtal så går tiden så himla fort så när det har gått en halvtimme så får jag stressa på det sista. Så när man färdig så känns det som man glömt något. Jag önskar ibland att det fick ta den tid som det tar.

L4 upplever att hon är strukturerad och att hon har en god planering inför samtalet och därför känner hon sig extra frustrerad när det blir stressigt. Hon funderar på att avsätta mer tid för samtalen kommande termin. Alla lärare skickar inför samtalet hem ett formulär som föräldern och eleven tillsammans ska fylla i. I detta formulär ska de berätta vad de skulle vilja ta upp på samtalet. Detta sätt var enligt dem ett bra sätt för att få reda på vilka tankar och funderingar föräldrarna och eleven hade inför utvecklingssamtalet.

6.2.3 sammanfattande analys

Alla som deltog i intervjuerna, både lärare och föräldrar, är överrens om att samtalet innehåller diskussioner kring elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt uppförande av nya framtida mål och hur dessa ska nås. Hos föräldrarna ser det dock väldigt olika ut huruvida de upplever att de har fått information om vad samtalet ska handla om, och vilka möjligheter de själva har att påverka innehållet. En förälder upplever att hon inte fick någon information alls, utan att hon gick som ett oskrivet blad till samtalet med ingen som helst förinformation inför vad som skulle komma att diskuteras. En annan förälder upplever som kontrast till detta att både hon och eleven är väl förberedda och att samtalet därmed upplevs som konkret och givande. Tre av fyra får formulär hemskickade innan samtalet för att kunna fundera på vad som ska tas upp under samtalet och de tycker att detta är bra. En utav föräldrarna nämner att tidsbristen ibland upplevs som ett problem, att samtalet är för kort.

Alla lärare skickar ut formulär inför samtalet och de upplever det som ett bra verktyg. De har alla en liknande planering som de följer i samtalet. Endast en lärare använder sig av

läroplanerna i samtalet. Användningen av denna uppskattas utav föräldrarna som ofta inte har någon kunskap om vad som står i de olika styrdokumenten. Även bland lärarna upplever man att tiden är för kort, och en lärare överväger att inför nästa termin avsätta mer tid för samtalen.

6.3 Parternas roll i samtalet.

6.3.1 Föräldraintervjuer

Här var alla som jag intervjuade överrens om att de hade en underordnad roll i samtalet och att det är läraren som kontrollerar diskussionerna. Däremot är den deltagande elevens roll olika. F3 upplever under samtalen att det nästan enbart är läraren som samtalar och att hon mest vänder sig till henne som förälder. F3 känner även att det inte förväntas utav henne att kommentera det som sägs, utan att hon mest ska lyssna på den informationen som läraren vill förmedla. F1 säger däremot att det är eleven som läraren vänder sig till, och att hon i slutet av samtalet vänder sig till henne som förälder och frågarom det är något som hon undrar över eller ytterligare vill ta upp. F1 upplever detta, att läraren vänder sig till eleven som något positivt. F1 utrycker sig;

Det är ju eleven som det handlar om, jag sitter ju bredvid om jag skulle vilja säga något.

Både F2 och F4 säger att de inte riktigt reflekterat över vilken roll de har i samtalet. Båda upplever att läraren vänder sig till både eleven och dem som föräldrar men att det är läraren som har den dominerande rollen men att de upplever det som naturligt.

6.3.2 Lärarintervjuer

Alla fyra lärare medger att det oftast är de som har den drivande rollen och det största

talutrymmet under samtalet och att det ibland är svårt att släppa in eleven och föräldern. Detta trots att de är medvetna om att samtalet är till för eleven. Som L3 utryckte sig:

Trots att jag vet att alla ska vara delaktiga så ibland blir det bara jag som pratar. Jag försöker att verkligen tänka på det men ibland bara blir det så.

L1 och L4 säger båda att det många gånger beror på tidsbrist, även om det inte är någon ursäkt. Som L1 sa, så blir det bara så ibland. L4 tycker att hon ibland upplever det som om det

förväntas utav henne att det är hon som ska leda och driva samtalet. L2 upplever det många gånger som att eleven och föräldrarna inte har något att säga och att det därför blir hon som får driva samtalet. L1 utrycker sig;

Jag vet att jag inte får tycka så här, men ibland är det skönt att det är jag som bara pratar. Det blir lättare och går snabbare, man får det undanstökat.

Dock framkommer det att alla lärare upplever att de, i de flesta fall, i huvudsak fokuserar på eleven och för samtalet med denne. L1 säger under intervjun;

Usch, det låter som jag är den värsta häxan som bestämmer allt i samtalet. Men så är de faktiskt inte. Det är eleven som kommer först.

6.3.3 Sammanfattande analys

Här upplever alla parter, både föräldrar och lärare att det är lärarna som har den drivande rollen i samtalet. Detta trots att de intervjuade lärarna alla är medvetna om att samtalet är till för eleven. Föräldrarna upplever sina roller i samtalet lite olika. Å ena sidan upplever en förälder att läraren vänder sig nästan enbart till eleven och tycker att det är positivt då samtalet är till för eleven, å andra sidan upplever en förälder att hon mest fungerar som en mottagare för information. De övriga två har inte reflekterat över hur deras och elevens roll i samtalet ser ut. Hos lärarna upplevs det som att det är tidsbrist som många gånger leder till att det är lärarna som blir de som dominerar och leder samtalet. I ett fall tycker läraren även om hon är medveten om att det var fel, att det är skönt och bekvämt. Men lärarna upplever ändå att de i de allra flesta fall fokuserar på eleven och för samtalet med denne.

6.4 Relationen mellan hem och skola genom utvecklingssamtal.

6.4.1 Föräldraintervjuer

Alla föräldrar som jag intervjuat tycker att utvecklingssamtalet är ett bra verktyg för ett samarbete mellan hem och skola. Detta trots att man upplever utvecklingssamtalet olika. Föräldrarna tycker att samarbetet är bra då samtalet har som syfte att göra elevens prestationer i skolan synliga för föräldrarna och eleverna. F4 säger:

Utan samtalet skulle jag tycka att det var svårt att få reda på hur XX ligger till i skolan. Jag menar viss går jag igenom läxorna och sånt men det är ju inte samma sak som ett

utvecklingssamtal. Där går man ju djupt in och kollar vad han kan.

Föräldrarna tycker även att det är ett bra sätt att få reda på om deras barn har kompisar och trivs i skolan. F1 berättar att de på den skola som hennes barn går i så är den sociala delen väldigt viktig, och att skolan direkt tar tag i problem när de uppstår. F3 menar att om en elev har svårigheter med kompisar eller blir mobbad är det ogärna han eller hon berättar om det hemma. Hon anser att det då är det ytterst viktigt med utvecklingssamtalet som information till hemmet. Däremot tycker föräldrarna inte att det är det viktigaste redskapet för kontakten mellan hem och skola. F2 menar på att det finns andra former för bra hem och skola

samverkan som är lika viktiga, och hon tycker att man ibland lägger lite för stor vikt vid just utvecklingssamtalet. Hon anser att veckobrev och kontakten via elevernas loggböcker är minst lika viktiga ur ett vardagsperspektiv.

Visst är det viktigt med utvecklingssamtal, men jag tycker att veckobrev och loggböcker är minst lika viktiga sätt att ha kontakt. Man har ju bara samtal en gång per termin och det är ju alltid någonting man vill fråga om eller veta.

F4 tar upp även föräldramöten och eventuella telefonkontakter som en annan viktig del utav hem och skola samverkan. Hon har dock förståelse för om vissa lärare inte vill ha den