Kommunikation mellan hem och skola-En studie om förändringen av utvecklingssamtalet. Communication between home and school-A study over the changes of pupil progress communication

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

Kommunikation mellan hem och skola

-En studie om förändringen av utvecklingssamtalet.

Communication between home and school

-A study over the changes of pupil progress communication.

Jannica

Kullberg

Lärarexamen 210hp Examinator: Johan Söderman

Barndoms- och ungdomsvetenskap

Abstract

Kullberg Jannica (2009)

Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola,

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket.

I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst.

Förord

Jag vill tacka alla som har stöttat mig under denna tid som jag har skrivit denna uppsats. Framförallt min familj som har fått dra det tyngsta lasset, men även kurskamrater som har läst och gett respons. Jag vill också tacka min handledare Mats för hans hjälp med att kommentera och gett förslag på hur jag skulle förbättra texten, det har varit till stor nytta. Sen vill jag ge en stor kram till min dotter som ibland har varit alldeles för långa dagar på förskolan för att mamma i lugn och ro skulle kunna läsa litteratur och skriva.

Utan denna hjälp från alla så hade jag aldrig lyckats med att skriva denna uppsats. Som sagt, ett stort tack.

Jannica

Innehållsförteckning

2 Hur har samtalet och samarbetet mellan hem och skola förändrats genom åren?...9 2.1 Inledning………... 9 2.2 Från 1950- till 1960-talet………9 2.3 Från 1960-1970 talet………10 2.4 Från 1970-1980 talet………11 2.5 1990-talet………..14

2.6 1990- talet: Från enskilt samtal till utvecklingssamtal……….14

2.7 utvecklingssamtal………. 15

3 Utvecklingssamtal och samverkan mellan hem och skola…………17

3.1 Utvecklingssamtal………17

3.2 Samverkan mellan hem och skola………18

4 Utvecklingssamtalets ökande betydelse………20

5 Metod……….23

5.1 Vetenskapligt angreppssätt………23

5.2 Intervju som metod………24

5.3 Urval………...25

5.5 Att ta kontakt med dem som ska medverka i intervjuerna…….26

5.6 Intervju situationerna och registrering av intervjuerna………...27

5.7 Bearbetning av utskrifterna och data………..28

5.8 Forskningsetiska aspekter………29

6 Resultat och analys……….32

6.1 Syftet med utvecklingssamtalet………...33

6.1.1 Föräldraintervjuer………...33 6.1.2 Lärarintervjuer………34 6.1.3 Sammanfattande analys………35 6.2 Samtalets innehåll………36

6.3 Parternas roll i samtalet………39

6.3.1 Föräldraintervjuer………...39

6.3.2 Lärarintervjuer………39

6.3.3 Sammanfattande analys………..40

6.4 Relationen mellan hem och skola genom utvecklingssamtal

…..

5.4.2 lärarintervjuer………..42

5.4.3 Sammanfattande analys………...43

7 Sammanfattning och slutsatser………45

7.1 Hur föräldrar och lärare upplever utvecklingssamtalet………….45

8 Diskussion………47

1 Inledning

I detta avsnitt beskriver jag varför jag har valt att studera utvecklingen av

utvecklingssamtalet och samtalet mellan hem och skola. Jag kommer även att redovisa hur föräldrarnas roll inom dessa samtal har förändrats genom åren.

1.1 Introduktion

Det har genom åren skett en förändring på hur man inom skolan ser på föräldrarnas och elevernas inflytande i de olika samtal som finns inom skolan. Detta har inneburit att det gemensamma ansvaret för elevens utveckling har förändrats. I dag så möts lärare, elever och föräldrar regelbundet för att samtala om elevens utveckling, vilket inte skedde i lika stor utsträckning och i samma form förr. Genom att titta bakåt i historien så kan man tydliggöra de förändringar som skett.

Att titta närmare på hur samtalen inom skolan har förändrats och utvecklats och dess föräldrasamverkan är viktigt, då man i sin roll som lärare kan möta föräldrar som inte känner igen sig i det samtal som skolan för idag. De flesta har egna minnen och erfarenheter från sin egen skoltid och hur samtalet såg ut då och hur man såg på elevernas roll i dessa. Dessutom måste man komma ihåg att vi lever i ett mångkulturellt samhälle och att många inte har någon förankring i den svenska skolan och har därmed helt andra erfarenheter av skolans värld och dess samtal.

Det är viktigt att man vet hur samtalets historia mellan hemmet och skolan ser ut, just för att man möter föräldrar och elever som inte vet vilka möjligheter till inflytande och påverkan de har. Eller som sagt, att de har en annorlunda syn på samtalet inom skolan.

Skolans regelbundna samtal kallas utvecklingssamtal (Evaldsson, 1994). I lagar och förordningar går det att läsa om ett förstärkt inflytande och ansvar för lärare, föräldrar och elever. Ser man till läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, så är begreppen

delaktighet, medinflytande och dialog hela tiden betonade, och det uttrycks mycket tydligt att det är lärarens uppgift att hålla utvecklingssamtal med elever och dess föräldrar. I

grundskoleförordningen (1994:1194) föreskrivs att alla, både läraren, eleven och föräldrarna ska samtala om elevens utveckling och inte bara den kunskapsmässiga utan även den sociala utvecklingen. Utvecklingssamtalet är en väldigt viktig del för samarbetet mellan hem och skola. De samtal som man har med eleven följer med denne från de lägre skolåren upp till de högre. Detta blir då en naturlig del av deras utveckling. Det ligger på lärarens och skolans ansvar att främja elevens utveckling, och för att detta skall kunna ske så behövs det vara en samverkan med hemmet.

1.2 syfte

Syftet med den här studien är att visa på hur utvecklingssamtalet och samtalen mellan hem och skola har förändrats genom åren, och hur föräldrar och pedagoger upplever dagens utvecklingssamtal och samtal

1.3 frågeställningar

Med utgångspunkt från studiens syfte har jag valt följande frågeställningar:

• Hur har samtalet mellan hem och skola förändrats genom åren? • Hur upplever föräldrar/pedagoger dagens utvecklingssamtal?

I denna studie har jag valt att använda mig utav intervjuer med fyra föräldrar och fyra lärare. Genom att sammanställa de svar på de intervjufrågor jag ställt till dem som har deltagit, har jag kommit fram till de slutsatser som tas upp längre fram i studien.

1.4 Disposition

Studien börjar med en kort historisk tillbakablick på hur samtalet och samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och förändrats från mitten av 1950-talet fram tills idag. I

metodavsnittet förklaras varför jag valt den metod som jag valt och hur jag gått tillväga. Dessutom kommer den att forskningsetiska aspekten att behandlas. I analysavsnittet sammanfattas och redovisas mina slutsatser. Slutligen reflekterar jag kring resultatet i diskussionsavsnittet.

2. Hur har samtalet och samarbetet mellan hem och

skola förändrats genom åren?

Detta avsnitt kommer att innehålla en tillbakablick på hur samtalet och samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och förändrats från mitten utav 50-talet fram tills idag.

2.1 inledning

Då utvecklingssamtalet har ersatt det gamla kvartsamtalet så har relationerna mellan de olika parter som deltar i samtalet blivit uppmärksammade på ett nytt sätt (Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997). Formellt har samtalet fått en ny inriktning och därigenom finns nya förutsättningar för föräldrarna att kunna vara delaktiga och påverka mer. Elevens utveckling sätts i centrum, och även eleven och föräldrarna kan vara med och påverka hur denna skall ske i större utsträckning.

2.2 Från 1950- till 1960-talet

År 1955 infördes en ny undervisningsplan U-55, som ersatte 1919 års undervisningsplan. Detta innebar en viss modernisering, undervisningsplanen medförde mer direkta riktlinjer hur relationen mellan hem och skola nu skulle fungera. Skillnaden från tidigare var bland annat att läraren nu var skyldig att samtala med föräldrarna om elevens prestationer i skolan (Johansson & Wahlberg Orving, 1993). Den skolberedning som tillsattes 1957 fastslog att det var hemmet som hade det avgörande inflytandet på elevens utveckling och att samverkan mellan hem och skola var av stor vikt om eleven skulle lyckas. Skolberedningen fastslog dock att en

samverkan mellan hem och skola förutsatte två saker: att föräldrarna hade tillräcklig kännedom om skolan och förståelse för dess arbete, och att skolan hade tillräckligt mycket kännedom om de hemförhållanden som eleven hade. Men det var skolan som hade ansvaret för att hemmen fick den kännedomen likväl som det var skolans ansvar att ta reda på hur elevens hemförhållanden såg ut (SOU, 1961:30). Den grundsyn på föräldrarnas relation till skolan och på den samverkan och funktionsuppdelning mellan hem och skola som lyftes fram

i skolberedningens betänkande kom att ligga som grund till samarbetet mellan hem och skola i läroplanerna 1962 och 1969 (Eriksson, 1984).

2.3 Från 1960-1970 talet.

Under 1960-talet genomgick skolans organisation omfattande förändringar. Folkskolan och realskolan omvandlades via enhetsskolan till en nioårig grundskola för alla. 60-talet

kännetecknas framförallt av att en av skolans mest centrala uppgifter blev det ökande ansvaret för elevens sociala fostran. Skolans undervisning skulle inte enbart inrikta sig mot

kunskapsförmedlande utan den skulle även innefatta elevens personlighets utveckling. Detta innebar alltså att skolan skulle undervisa i såväl skolämnen som social fostran. Detta

medförde att den fostran som eleven fick i hemmet, också blev intressant och viktigt för skolan. Läroplanerna 1962 och 1969 betonade att hem, skola och samhälle borde ha kontakt med varandra, och att det var en gemensam uppgift mellan skolan och hemmet att bidra till elevens utveckling. Föräldrarna borde få information om de arbetsmetoder som skolan använde, samtidigt som lärarna skulle ges möjlighet att få en bild av föräldrarnas syn på barnet (Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997). Därför ansåg man att det var viktigt att läraren tidigt skapade och etablerade en kontakt med hemmen. I läroplanerna1962 och 1969 rekommenderas åtta former för samverkan och kontakt mellan hem och skola, Dessa är:

• det personliga samtalet

• den fortlöpande informationen kring den enskilde eleven • den undersökande verksamheten

• åhörardagar • klassmöten

• allmänna föräldramöten

• den fortlöpande informationen kring skolan och dess verksamhet • föreningsverksamhet (Hem och Skola)

Lärarens uppgift var alltså att se till att det fanns möjlighet till att både ge och ta emot information (det personliga samtalet). Ett sätt var att ha mottagningstid för samtal med föräldrar. Genom att ha schemalagda mottagningstider så gavs föräldrarna möjlighet att

diskutera kring eleven. Dessa samtal skulle ske enskilt mellan lärare och föräldrar. Det ansågs att den direkta kontakten mellan hem och skola var viktig, men kontakter skedde även på andra sätt exempelvis med en så kallad kontaktbok, frånvarokort, åhörardagar samt föräldramöten. Det påpekades också att skolan inte enbart skulle kontakta föräldrarna vid problem eller misslyckanden, utan även vid elevens framsteg (Eriksson, 1984).

Hemmet presenterades som den som borde ha huvudansvaret för elevens fostran. Samtidigt betonades vikten av att den fostran som skedde i hemmet borde stämma överens med de mål som skolan hade. Detta ledde till att skolans idévärld blev till norm för hur elevens hem borde vara. Om det visade sig att skolan och hemmets uppfattning om fostran skiljde sig åt så var det hemmets uppfattning som ansågs som avvikande. Statens Offentliga Utredningar, SOU, skrev i en rapport att muntlig information sågs som en möjlig aktivitet mellan hem och skola. Denna muntliga information mellan skolan och hemmet låg till grund till det enskilda samtalet som ersatte betygen i de tidigare årskurserna på 70-talet (SOU1961: 30).

2.4 Från 1970-1980 talet.

På 70-talet blev det förändringar i betygssystemet och man beslutade att man från och med läsåret 1970/71 endast skulle ge betyg i slutet på vårterminerna i årskurserna 8 och 9. Man avskaffade dessutom betyget ordning och uppförande för alla årskurser. Det enskilda samtalet, det som kom att gå under benämningen kvartsamtal, blev nu alltså en ny form av bedömning och information.(Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997). I rapporten Aktuellt från

skolöverstyrelsen (ASO 1970/71 nr 36) presenterades ett schema för hur de individuella samtalen borde fördelas över terminer och årskurser. Man föreslog att dessa samtal skulle fördelas på två tillfällen per termin. Undantaget var i de årskurser där betyg gavs, där ansåg man att det inte behövdes några samtal. Kontakterna till samtalen skulle klassföreståndaren ha ansvar för, men om skolan trots upprepade försök inte fick kontakt med hemmet och

föräldrarna, och det inte fanns några speciella problem som behövde diskuteras så fick kontakten helt enkelt vänta.

Denna muntliga information mellan skola och hem blev alltså en ersättning för de skriftliga betygen och de skulle betyda lika mycket ur bedömningssynpunkt som de tidigare skriftliga

betygen hade gjort. Det är viktigt att påpeka att samtalet var mer än en ersättning för dessa, kvartsamtalet skulle dessutom vara ett instrument för elevens självutveckling och inte bara till för bedömning av elevens prestationer. Syftet med samtalet var dessutom att skapa en samsyn mellan hemmet och skolan. Detta hade inte legat inom ramen för de skriftliga betygen

(Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997). Genom diskussioner kring dessa olika

bedömningssätt så fick samtalen om inte samma status, nästan ett liknande värde som de skriftliga.

1970-talets diskussioner om samverkan mellan hem och skola skulle få stor betydelse för samtalens status inom skolan. Betygsutredningen, BU 73, lade 1977 fram ett betänkande att skolan skulle vara en skola för alla och för att alla elever skulle få känna självtillit och trivsel i skolan. Förutsättningen för detta var att var och en av eleverna skulle få möjlighet att

utvecklas efter sin egen förmåga och känna att dom klarade sin uppgift. Man ansåg att de skriftliga betygen hade motverkat detta så därför föreslogs att de skriftliga och relativa betygen nu skulle ersättas av en bedömning som var muntlig och individrelaterad. Denna bedömning borde alltså ske vid kvartsamtal eller föräldrasamtal. Som en del utav att av att det blev ett förbättrat samarbete mellan hem och skola fick det individuella samtalet,

kvartsamtalet sitt genombrott.

Det som gått under benämningen föräldrasamverkan på 1970-talet blev under 80-talet

föräldramedverkan (Erikson 2004). Vikten av samarbetet mellan hem och skola betonades nu ytterligare och några förklaringar till detta var den snabba samhällsförändringen, att det blev större skolor samt den ökande uppmärksamheten på invandringen. Den likformighet som hade legat till grund för att man inom skolan hade haft en föreställning om att det i grund och botten funnits en samsyn mellan hem och skola kunde man nu inte längre ta förgiven. Detta ledde till det blev ett ökat behov av kontakt, och den främsta kontakten blev nu samtalet mellan hem och skola. Meningen med dessa kontakter var att man skulle skapa en helhetssyn och att överbygga avstånd (Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997).

Hur samverkan mellan hem och skola skulle kunna förbättras behandlades i flera olika dokument. Föräldrars inflytande, kommunikationsproblem, elevernas ökande självständighet är några aspekter som behandlades och penetrerades ingående (SOU 1980:21) och man föreslog också nya former av samverkan. Den främsta kontakten ansågs nu vara samtalet och inställningen till det enskilda samtalet var positivt hos de flesta föräldrarna och deras attityd

till att delta i dessa var positiv. Det som skiljde det enskilda samtalet från tidigare var att tidigare hade man sett samtalet som en bedömning kring elevens prestationer, nu blev det istället ett en diskussion mellan hem och skola, ett informationstillfälle. Det som diskuterades under dessa samtal var hur elevens skol- och vardagssituation såg ut.

Under 1980-talet slog man i den nya läroplanen, Lgr 80, fast att skolan var skyldig att två gånger per läsår ta kontakt med föräldrarna till samtliga barn. Man föreslog att samtalens längd skulle vara 30 minuter och menade att man aldrig hade haft som avsikt att begränsa samtalet till endast femton minuter. (Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997). Enligt Lgr 80, var de personliga samtalen och direktkontakten med föräldrarna som viktiga, både eleven och föräldrarna skulle få en mer aktiv roll i samtalet.

Det kvarstod dock att det var skolan och läraren som den som hade ansvaret för att ta initiativ till kontakt och som satte upp ramarna för vad som skulle ingå och diskuteras i samtalet. Dokumentens diskussioner om de enskilda samtalen framhäver föräldrarnas medverkan i samtalet som en självklarhet. Elevens närvaro blev emellertid föremål för en viss diskussion. Lgr 80, betonar dock att eleven har en viktig roll i det enskilda samtalet. Detta skiljer sig också från de tidigare läroplanerna där eleven inte förväntades delta i samtalen. Vikten av att eleven deltog i samtalen behandlas även i andra dokument:

Vi anser att eleven bör delta i de enskilda samtalen. Eleven har ofta en mycket klarare bild av sin situation än både lärarna och föräldrarna. Det bör vidare höra till de absoluta undantagen att de det talas om inte är närvarande. (SOU 1980:21, s. 57)

Det påpekas även i att kontakterna skall ske regelbundet och inte bara vara något som sker en gång per termin. En regelbunden kontakt mellan hem och skola leder till en ökad trygghet och en bättre skolsituation för eleven (SOU 1980:21).

2.5 1990-talet

En ideologisvängning ägde rum ägde rum under 1990- talets första del. Sverige genomgick då ett regeringsskifte från en socialdemokratisk till en borgerlig regering. Resultatet av detta innebar en stor förändring för skolan. I och med detta skifte så kom synen på

kunskapsbegreppet och skolans bedömningskriterier att förändras, perspektivet på kunskap och bedömning förändrades och man diskuterade möjligheterna att återinföra betygen i de tidigare skolåren. Detta var dock inget som genomfördes. I det enskilda samtalet mellan hem och skolan i början av 90- talet, blev den huvudsakliga uppgiften för skolan att delge

föräldrarna om elevens förmågor (Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997). Under det tidiga 90-talet ställdes kunskapen i centrum och detta fick som följd att elevens prestation och resultat ansågs vara viktigare än de sociala processerna. Diskussionen om att återinföra betyg i ordning och uppförande medförde att behovet av samtal mellan hemmet och skolan åter gjordes aktuellt. De skriftliga betygen ansågs vara den primära bedömningsformen av elevens kunskap och kompetens, medan det enskilda samtalets uppgift var att informera och ta itu med elevens beteende.

2.6 1990- talet: Från enskilt samtal till utvecklingssamtal

I mitten av 1990- talet infördes en ny läroplan. Detta ledde till att det så kallade kvartsamtalet kom att ersättas med det nya utvecklingssamtalet. Den viktiga skillnaden med denna

förändring var att utvecklingssamtalet skulle komma att handla om elevens kommande utveckling och skolmöjligheter till skillnad mot vad det enskilda samtalet hade gjort. Det enskilda samtalets uppgift hade ju i det stora hela fokuserat på elevens kunskaper och vad som behövdes förbättras just för tillfället, samt att vara en informationskälla till hemmet. Vikten av utvecklingssamtalet blev tydlig när Lpo 94 introducerades. I grundskoleförordningen står att läsa att man genom utvecklingssamtal bäst kan stödja elevens kunskaps och sociala

utveckling (Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §). I den nya läroplanen så angavs det också att den grundläggande samtalsformen mellan hemmen och skolan skulle vara muntlig och ha formen av utvecklingssamtal (Flising, Fredriksson & Lund, 1996). Utvecklingssamtalet beskrivs även av utbildningsutskottet som det viktigaste redskapet till att informera hemmen kring elevens utveckling och skolsituation (Ellmin & Josefsson, 1995).

Innan läroplanskommitens och betygsutredningens beslut om utvecklingssamtal som den bästa metoden till att främja elevens utveckling, var det ett annat förslag av kontaktform som var uppe till diskussion, elevsamtal. Skillnaden mellan utvecklingssamtalet och elevsamtalet var att denna form av samtal skulle bygga på relationen mellan elev och läraren istället för att som i utvecklingssamtalet vara en relation och samtalsform mellan alla parter, det vill säga lärare, elev och föräldrar. Då relationen i elevsamtalet skulle vara mellan eleven och läraren så skulle inte föräldrarna få ta del av vad som sagts under samtalet utan elevens tillåtelse. Denna form av samtal genomfördes dock inte, då det skulle leda till en sämre och minskad insyn för föräldrarna i skolan. Utvecklingssamtalet blev istället den formella formen för samtal (Erikson, 2004).

Lpo 94 fastslår att för att ge eleverna de bästa förutsättningar till sin utveckling och till sitt lärande så krävs det ett gemensamt ansvar mellan hemmet och skolan. Genom att samarbeta med föräldrarna skall läraren informera om elevens kunskapsutveckling samt dennes sociala välbefinnande. Läraren skall även hålla sig underrättad om elevens personliga situation och detta kräver en dialog och samarbete med föräldrarna. Läroplanen betonar också att all skolpersonal inom skolan skall, för att skapa en verksamhet som fungerar, samarbeta med hemmet (Lpo, 94).

2.7 Sammanfattning av historisk bakgrund

Under 1950-talet tillsattes en ny undervisningsplan, U-55, som gav specifika riktlinjer och anvisningar hur relationen mellan hem och skola skulle se ut. Skillnaden från tidigare var att läraren nu var skyldig att kontakta hemmet och föra samtal med föräldrarna om elevens prestationer i skolan. Man fastslog även att det var hemmet som hade det avgörande

inflytandet på elevens utveckling. Under 60-talet kom de två första läroplanerna, Lgr 62 och Lgr 69. Detta medförde att skolan genomgick stora förändringar. Folkskolan och realskolan omvandlades till en skola för alla och de nya läroplanerna beskriver att hem och skola nu skall samarbeta. Den fostran som eleven fick i hemmet blev nu viktig för skolan, då skolans

På 1970-talet försvann betygen i årskurs ett till sju årskurserna, en betygsutredning, BU 73, beslutade att betyg endast skulle ges i årskurserna åtta och nio. Istället för betyg så ersatte enskilda samtal, kvartsamtal, betygstillfällena och man avskaffade betygen i ordning och reda i alla årskurser. Det kom även förslag på hur samarbetet mellan hem och skola skulle

förbättras ytterligare.

På 1980-talet blev det som gått under benämningen föräldrasamverkan föräldramedverkan. Samtalet blev den främsta kontakten mellan hem och skola och en ny läroplan infördes, Lgr 80. Vikten av samarbetet mellan hem och skola betonades nu ytterligare och en av

förklaringarna till detta var den snabba samhällsutvecklingen. Den nya läroplanen betonade vikten utav samtalet mellan hemmet och skolan och det beslutades att skolan och hemmet skulle samtala två gånger per läsår, detta för att skapa en god relation och diskussion.

Under 1990-talet så blev det ett regeringsskifte från en socialdemokratisk till en borgerlig regering. Detta medförde att synen på kunskapsbegreppet och skolans bedömningskriterier förändrades och man diskuterade att återinföra betygen i det tidigare skolåren. Man ansåg att den primära bedömningsformen var betyg och att elevens prestationer var viktigare än dess sociala processer. Det enskilda samtalets uppgift blev nu att informera och ta itu med elevens beteende. I mitten på 90-talet infördes återigen en ny läroplan, Lpo 94. Kvartsamtalet kom nu att ersättas av utvecklingssamtalet. Samtalet skulle nu handla om elevens utveckling och dess skolmöjligheter och inte enbart om det som eleven hade presterat hitintills och eventuella problem som behövde rättas till.

3. Utvecklingssamtal och samverkan mellan hem och

skola

Följande kapitel förklarar vad ett utvecklingssamtal är, och hur samverkan mellan hem och skola kan fungera utifrån normerande styrdokument.

3.1 utvecklingssamtal

Ordet utveckling har många olika betydelser. Det kan vara något som går från det enkla till det komplicerade, eller något som går från det som är sämre till det som är bättre. För att lärare ska kunna meddela föräldrar och elever hur kunskap bedöms så har man under lång tid använt betyg för att kunna göra denna bedömning. Betyg har under större delen av 1900-talet använts från det första till det sista skolåret. Bestämmelserna om att begränsa

betygssättningen i grundskolan till de senare åren infördes på 1970- talet då man i årskurs ett till sex avskaffade betygen. Detta utökades 1994 till att även innefatta årskurs sju så man fick alltså betyg endast i grundskolans årskurs åtta och nio.

Iockmed att betygen avskaffades så blev utvecklingssamtalet ett obligatoriskt inslag i

grundskolan. Detta samtal, som ska hållas mellan elev, förälder och lärare och där eleven skall vara i centrum, skall ske minst en gång per termin. Samtalet skall byggas på ömsesidighet och förtroende (Skolverket, 2001). Meningen med samtalet är även att det skall vara öppna

relationer mellan de olika parterna, samt att det skall vara framtidsinriktat, alltså att man skall se till elevens framtida utveckling och dess skolmöjligheter (Adelswärd, Evaldsson &

Reimers, 1997). Utvecklingssamtalet är gemensamt kontrollerande, alltså att alla som deltar i samtalet får möjlighet att tala med och lyssna till varandra som likvärdiga parter. Ett bra samtal kännetecknas av att man tillsammans sätter upp gemensamma mål och att man också klargör vilka personliga mål som skall upprättas. Då samtalet har en kritisk udd och man tillsammans diskuterar vad som är bra, vad som behövs förbättras samt vilka möjliga verktyg

man skall använda till detta, så är det viktigt att både lärare, elev och föräldrar är väl förberedda inför samtalet.

Att möta elever och dess föräldrar i utvecklingssamtalet är en del utav lärarens uppdrag. I uppdraget ingår det även att vara uppmärksam på vilka åsikter och funderingar som eleven och föräldrarna kan ha (Skolverket, 1995). ). I ett bra utvecklingssamtal ska allas åsikter respekteras, och alla ska lyssna på varandra (Oldbring, 2001)

Om föräldrarna vill ha vissa delar av den information som de har fått under

utvecklingssamtalet nedskrivet så kan skolan erbjuda det, dock inte utan att skolan och hemmet har kommit överrens om detta. Den skall innehålla både elevens kunskapsutveckling samt dennes sociala utveckling. Denna skriftliga information skall inte ses eller fungera som ett betyg, utan som ett tillägg till utvecklingssamtalet (skolverket,2001).

Utvecklingssamtal utförs i en lång serie, och när eleven får sitt första betyg har han eller hon minst fjorton utvecklingssamtal bakom sig. I dessa samtal har man öppet talat om hur olika kunskaper och hur elevens sociala förmåga har utvecklats och vuxit. I de många samtalen har både eleven och läraren gått igenom de gemensamma och personliga mål tillsammans, avgett reaktioner på hur man har genomfört de tidigare åtgärderna och kommit överrens om nya gemensamma mål. Föräldern som deltagit i de många samtalen har fått kännedom om hur barnet ser på skolan och hur skolan ser på barnet (Skolverket, 2001).

3.2 Samverkan mellan hem och skola

När den nya läroplanen, Lpo 94 infördes så fick utvecklingssamtalet en viktig del i samarbetet mellan hem och skola. Skolverket fick då i uppdrag att stödja grundskolans arbete i detta (skolverket, 1995). I många fall leder en väl fungerande samverkan mellan hem och skola till framgångsrika studieresultat hos eleven. Det bidrar även till att eleven får ett mer positivt socialt välbefinnande (Skolverket, 2001). Skolverket poängterar att, för att föräldrar ska få en förståelse för skolans mål och dess verksamhet så skall denne deltaga i utvecklingssamtalen. Den som bäst vet vilka behov och förutsättningar som denne har är eleven själv, och han eller

hon ska med hjälp av lärare och föräldrar ha möjlighet att påverka sin undervisning och ha inflytande över sin skolgång. Detta ska diskuteras och ventileras i utvecklingssamtalet.

Utvecklingssamtalet är bara en del utav samverkan mellan hem och skola, man använder sig inom skolan av många olika sätt för att främja samarbetet. Veckobrev, föräldramöten är bara några exempel på detta. Detta medför att föräldrarnas delaktighet och deras inflytande ökar och utvecklas. Men utvecklingssamtalet är skolans viktigaste verktyg och sätt att informera på (Nytell, 1996).

Ett bra samspel mellan föräldrar och skola (förskola, grundskola och fritidshemmet) är viktigt för barn och ungdomars utveckling och trygghet. Det underlättar många gånger även lärarnas arbete och föräldrar bör ses som en resurs att ta tillvara på. Skolan måste därför utformas så att de kan känna sig delaktiga och engagerade i sina barns skola. I Lpo 94 står att skolan tillsammans med elevernas vårdnadshavare skall samverka för att utveckla skolans verksamhet och dess innehåll.

4. Utvecklingssamtalets ökade betydelse

Utvecklingssamtalet har traditionellt varit ett redskap som i första hand använts utav det privata näringslivet för att utveckla den anställdes engagemang vilket i sin tur

förhoppningsvis skulle leda till en större produktivitet för företaget. Att utveckla den enskilde individen har alltså varit en del av företagets strategi för att göra företaget mer lönsamt. Ideerna om utvecklingssamtal har sedan spritt sig till flera områden och att de förankrats i skolans värld är inte så underligt när denne vill öka elevernas engagemang och intresse för sina studier (Kihlbaum Larsson &Vingren, 1995).

Även om samtalen mellan lärare, elev och förälder blev ordentligt etablerade först under 1970-talet så kan man spåra dess rötter tillbaks till den ideologisvängning som efterkrigstiden ledde till. Denna svängning berörde framförallt människosynen, och i de olika dokumenten som berör skolan från 1940-1990 talet löper visionen om harmoniska människor som en röd tråd. Vad detta egentligen innebär kan dock förändras genom tiden. Från att skolan skall medverka till en balans av vilka karaktärer och anlag eleven skall ha, det vill säga att vara, till att i slutet på seklet syfta på elevens utveckling och allsidighet, alltså på hur eleven skall bliva (Adelswärd, Evaldsson & Reimers)

Genom att kvartsamtalet har ersatts av utvecklingssamtalet så innebär det att föräldrasamtalen har blivit uppmärksammade på ett helt nytt sätt. Det har skapats ett nytt intresse för

samtalsmetodik och det finns helt nya förutsättningar för föräldrainflytande i skolan. Föräldrarna har sedan införandet av den obligatoriska skolans införande varit viktiga för skolan, men föräldrarnas möjlighet till delaktighet av skolans studier har begränsats av samhällets inställning till skolan och till vilken kunskap föräldrarna har besuttit (Richardson, 2004). Föräldrarna har tidvis ifrågasatt till vilken nytta skolan har varit och ville hellre ha barnen hemma som arbetskraft. Föräldrarna har också tidvis sett skolan som något självklart men ändå skilt från samhället i tanken på vad man egentligen behöver lära sig och vad hemmet står för. Att få igång ett nära och fungerande samarbete mellan hemmet och skolan har succesivt ökat och förändrats. I och med läroplaner och andra dokument så har man från statligt håll tryckt på ett ännu större samarbete mellan hem och skola.

Ett sätt som man inom skolan använder sig utav för att bidra till föräldrainflytande och delaktighet är utvecklingssamtalet. Meningen med detta samtal är att ge eleven en möjlighet att utveckla sina förmågor och inte bara vara en utvärdering av dennes prestationer vilket var meningen i utvecklingssamtalets föregångare, det så kallade kvartssamtalet. Kvartsamtalets huvuduppgift under 1980-talet var att verka för enighet och samförstånd mellan skola och hem och, som sagt, att informera om elevens förmågor. Ur kvartsamtalet lanserades i mitten på 1990-talet det som idag kallas utvecklingssamtal, och detta nya begrepp skrevs in i läroplanen som kom 1994, Lpo,94.

Det finns många olika sätt och former för samtal och samtalet har blivit en vanlig form att använda sig utav vid problemlösning i dagens samhälle. Kvartsamtal och utvecklingssamtal är två exempel på de institutionella samtal som uppkom i början av 1970 talet. Institutionella samtal har vissa kännetecknande drag som förekommer i dessa samtal. Dessa är

• Specifikaktivitet som har ett iförväg bestämt syfte, Det finns alltså någon slags ordning .

• Rutiniserade sätt att realisera syftet eller syftena.

• Klara roller för de som deltar i samtalet, med skilda rättigheter och skyldigheter som är knutna till sig.

• Ena parten, experten, har ofta sin samtalsroll som en del av sin yrkesutövning. • Aktivitetstypen är socialt erkänd och har oftast någon slags benämning eller

beskrivning i vardagsspråket (Adelswärd, Evaldsson &Reimers 1997).

Genom studier av samtal i den svenska grundskolan har man konstaterat att eleverna och föräldrarna har en underordnad roll i samtalen i skolan. Det är läraren som dominerar talutrymmet och styr vad som skall avhandlas under samtalet (Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1997). Genom enkäter och intervjuer av utvecklingssamtal i årskurs sex framgår det att eleverna främst upplever utvecklingssamtalet som en bedömningssituation som upplevs olika av eleverna. En del elever upplever dem som mer eller mindre obehagliga, där det är snarast elevens person som bedöms än dennes sak (Lindh & Munther, 2005).

Forskning av utvecklingssamtal i både förskola och skola visar på att fokus ligger på genomförandet av det enskilda samtalet. Flera av studierna har ett samtalsanalytiskt

perspektiv där man lägger fokus på de enskilda sekvenserna eller talakterna i samtalet (Educare vetenskapliga skrifter, 2008).

5. METOD

Följande kapitel innehåller studiens tillvägagångssätt och empiriska studie. Utifrån studiens andra frågeställning: Hur upplever föräldrar/pedagoger dagens utvecklingssamtal?

redovisar jag för vilket metodval som jag har använt mig utav, samt vilka som har deltagit i undersökningen och genomförande av undersökningen. Även den forskningsetiska aspekten tas upp i detta kapitel. Avslutningsvis så bearbetas det material som har uppkommit i ett analysbeskrivningsavsnitt.

5.1 Vetenskapligt angreppssätt

Det finns två grundläggande metoder inom forskningsmetodik. Dessa är den kvantitativa metoden och den kvalitativa metoden. Den största skillnaden mellan dessa är att den kvantitativa metoden omvandlar den information som man har fått fram till siffror och mängder. Dessa omvandlas i sin tur till statistiska analyser. I den kvalitativa metoden söker man forskares uppfattningar eller tolkningar av information, till exempel motiv och sociala sammanhang, alltså att försöka förstå världen ur dem som intervjuas synvinkel innan de vetenskapliga förklaringarna (Holme & Solvang, 1997). Det finns dock ingen absolut skillnad mellan dessa metoder. Det som förenar dem är att de är arbetsmetoder för gemensamma syften. De är inriktade på att bland annat ge en bättre förståelse för det samhälle vi lever i, och hur enskilda grupper och individer påverkar och påverkas av varandra.

Jag har använt mig utav en kvalitativ undersökningsmetod i min studie. Tillvägagångssättet jag har valt att använda mig utav är intervjuer med föräldrar med barn i grundskolan, samt lärare i grundskolan. Detta för att få en ökad förståelse och inblick i hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet ur deras perspektiv.

5.2 Intervju som metod

Forskare ser olika på vad intervjuande är. Steinar Kvale (1997) menar att intervjun sker i en ömsesidig påverkan, alltså i ett samspel mellan den som intervjuar och den som blir

intervjuad. Båda parterna samtalar om ett ämne som intresserar dem gemensamt, detta möte kallar Kvale mötet för den kvalitativa forskningsintervjun. Jan Trost (1997) menar däremot att det i detta möte inte sker något utbyte utav de olika parternas åsikter och tankar, utan att den som intervjuar endast söker den informationen som den intervjuade tillhandahåller.

Då min tanke med undersökningen var att intervjuerna skulle bli ett samtal mellan mig och de deltagande parterna och att de där skulle förmedla tankar och funderingar kring det som intresserade dem så förhåller jag mig till det som Kvale menar, alltså den kvalitativa forskningsintevjun.

Kvale (1997), beskriver olika typer av intervjuer bland annat den standardiserade samt den icke-standardiserade. Den stora fördelen med en icke-standardiserad intervju är dess öppen het. Det finns inga regler eller någon standardteknik för en undersökning som bygger på en ickestandardiserad intervju. Då jag anser att det praktiskt omöjligt att ställa frågorna på exakt samma sätt, och att inte ge några som helst förklaringar till de frågor som man ställer under intervjun så har jag valt att använda mig av den icke-standardiserade kvalitativa

forskningsintervjun. Analysen börjar redan under intervjun och de möjliga följdfrågor som ställs under en intervju ställs kanske inte ställs under en annan. Allting beror på hur den som intervjuas uppfattar och tolkar frågorna. Det pågående samtalet som sker just då leder till vilka följdfrågor som skall ställas och vilka svar frågorna får. Just detta berikar samtalet med mer intressanta och nyanserade svar. Sammanfattningsvis kan man säga att en kvalitativ forskningsintervju bygger upp kunskap och att det handlar om personer som samtalar om ett gemensamt intresse och deras samspel i samtalet.

5.3 Urval

Då valet av det syfte som skall studeras och behandlas innebär en begränsad enhet, så kan det inom detta finnas ett antal situationer, deltagare och händelser. Det är ju omöjligt att

observera allt och intervjua alla, så alltså måste någon form av urvalsmetod ske. Det som är målet för en kvalitativ undersökning är för den som forskar att få en uppfattning om hur enskilda personer uppfattar sin omvärld, och att upptäcka vad som sker inom ett speciellt område.

Utifrån vilka frågor som intervjuaren vill ta reda på så grundas ett målinriktat urval. Det målinriktade urvalet kallas för strategiskt urval, men innebörden är detsamma (Trost, 1997). Trost (1997) nämner ytterligare ett urval, ett bekvämlighetsurval. Detta innebär att forskaren använder sig av människor som hon finner passande, alltså att intervjupersoner som tycks passa för studien fylls på allt eftersom.

I min studie har jag intervjuat fyra lärare och fyra föräldrar. Lärarna är verksamma i

grundskolans tidigare år och har elever i åldrarna sju till tolv. Jag har i valet av dessa lärare och använt mig både av strategiskt urval och bekvämlighets val. Orsaken till detta är att det var svårt att enbart hitta lärare i det strategiska urvalet då de inte ansåg sig ha möjlighet till att avsätta tid för intervjuerna. Lärarna har olika lång erfarenhet utav läraryrket och verkar i olika skolområden. De föräldrar jag har intervjuat har barn i grundskolan och barnen är mellan sju och tolv år och där har jag använt mig av bekvämlighetsval då det i min omgivning funnits föräldrar som jag genom åren haft kontakt med genom olika arbetsplatser inom grundskolan.

5.4 Utformande av intervjufrågor

En viktig aspekt under formandet av intervjufrågor är att man har kunskap om det ämne som man ämnar undersöka, samt att man har formulerat ett klart och tydligt syfte. Det är en klar fördel om man har läst in sig på viss litteratur inom området ifråga (Trost, 1997). Detta för att man skall kunna utforma relevanta frågor. Även Kvale instämmer i detta. Han menar även att

för att intervjun ska ge utförliga och nyanserade svar så krävs det kunskaper om ämnet för att under samtalets gång kunna ställa relevanta följdfrågor.

Kvale (1997) tar upp två alternativa metaforer för den roll som forskningsintervjuaren har, dessa benämner han som malmletaren och resenären. Detta kan illustrera konsekvenserna av olika teoretiska föreställningar om intervjuforskning. Om intervjuaren söker objektiva fakta utan att ställa följdfrågor så fungerar denne som en malmletare som är på jakt efter objektiva fakta. Denna fakta är ”opåverkad” från det att den har grävts upp till dess sammanställning. Om intervjuaren däremot ser fakta som något som skapas genom samspelet och samtalet som sker under den kvalitativa intervjun så fungerar denne som en resenär.

För att utforma intervjufrågor som jag anser vara relevanta för min frågeställning hur föräldrar och pedagoger upplever dagens utvecklingssamtal, så har jag använt mig av litteratur och styrdokument inom området för utvecklingssamtal. Detta för att vara påläst om vad som sägs i de olika dokumenten och i litteraturen om utvecklingssamtalet och för att kunna jämföra med de svar jag får i samtalen mellan lärare och föräldrar.

Jag har använt mig utav korta och relativt enkla frågor. Anledningen till detta är att jag inte ville riskera att intervjupersonerna tolkade frågorna på olika sätt. Detta skulle i sådana fall göra det svårt att jämföra resultaten i den kommande analysen. Jag antog att genom att ställa kortare frågor så skulle det genom att ställa mer djupgående följdfrågor bli mer intressant och givande. Jag gjorde medvetet två provintervjuer med en lärare och en förälder för att ta reda på hur frågorna fungerade under en autentisk intervjusituation och denna visade på att frågorna inte var tillräckligt tydiga för föräldern. Detta ledde till att jag omformulerade vissa frågeställningar och att jag under mina intervjuer ställde fler och djupgående följdfrågor. Detta medförde att jag fick rikare och mer utförliga svar på frågorna.

5.5 Att ta kontakt med dem som ska medverka i intervjuerna.

Det kan ibland vara lämpligt att den första kontakten sker via brev för att förbereda den som skall intervjuas om en eventuell senare kontakt. Denna kontakt kan ske telefonledes eller genom någon annan form, exempelvis vid ett möte (Trost, 1997). Den metod jag använde mig utav blev dock att ta kontakt via telefon. Av dem som jag ringde upp så var det endast ett fåtal

som avböjde att bli intervjuade. Dom som tackade ja verkade uppriktigt intresserade av att vara med i min studie.

Det är viktigt att man när man tar kontakt, också informerar om de etiska aspekterna inför intervjun, hur den skall genomföras, skall samtalet tillexempel spelas in på band samt hur lång tid den beräknas att ta. Man skall även redogöra för de frågeställningar man har som underlag för studien. Det är bra om den som skall intervjuas har möjlighet att påverka var intervjun skall ske och vilken tidpunkt samtalet skall ske. För att det skall bli ett bra resultat utav intervjun så är det viktigt att den intervjuade känner att denne har tid och inte känner sig stressad

5.6 Intervjusituationerna och registrering av intervjuerna.

Kvale (1997) och Holme & Solvang (1997) anser att det både för den intervjuade och den som intervjuar så är situationen ansträngande och krävande. Då den intervjuade framför sina egna personliga åsikter och argumenterar för dem så måste den som intervjuar vara observant på detta och bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig trygg till att samtala öppet. Men man skall ändå inte se samtalet i en forskningsintervju som ett samtal mellan två

likställda parter, utan det finns en bestämd maktfördelning i detta. Den som intervjuar styr genom att introducera samtalsämnena, och genom att ställa följdfrågor (Kvale, 1997).

Dock är det ändå så att om den som intervjuas känner sig uppmärksammad, så uppstår det en situation där både den som intervjuas och den som intervjuar känner att samtalet blir

meningsfullt. Det är att rekommendera att intervjun sker i par, men en förutsättning är att de två parterna är samspelta (Trost, 1997). En anledning till detta är att mängden information och förståelsen för stoffet ökar i jämförelse med om det endast är en som intervjuar. Logiskt sett så blir ju följden det motsatta om intervjuarna inte är samspelta.

Platserna där intervjuerna ägde rum varierade beroende på vem jag skulle träffa. I de fall där jag skulle intervjua föräldrar så skedde detta i två fall i deras hemmiljö där barnen inte var närvarande och i de andra två på skolan där deras barn går. I mötet med lärarna så skedde samtalen på deras arbetsplats efter skoltid. Det var tydlig skillnad på hur samtalet utvecklades på de olika platserna. De intervjuer som gjordes i hemmiljön hos föräldrarna blev mer

avslappnade och samtalet flöt och kändes naturligt. De intervjuer med de övriga två

föräldrarna som skedde i skolan blev mer stressande och inte så innehållsrika som jag hade önskat. Det var tydligt att de var stressade och inte helt bekväma i situationen. Detta förvånade mig då de hade låtit så intresserade när jag hade tagit den första kontakten inför intervjun. I vissa fall under intervjuerna med lärarna upplevde jag även där att de var

stressade och ofokuserade. Intervjuerna avbröts ibland utav elever och andra lärare, men detta är nog svårt att komma ifrån då intervjuerna skedde på deras arbetsplats och det på

eftermiddagen då många barn är på fritids.

Under intervjuerna använde jag mig utav bandspelare som är det vanligaste sättet för att registrera det som sägs under samtalen. Fördelen med att använda sig utav denna metod är att intervjuaren kan koncentrera sig på det som sker under intervjun och ställa relativa

följdfrågor. Även eventuella pauser och tonfall registreras och kan användas i analysen. Nackdelen är att de visuella aspekterna, alltså det kroppsspråk och ansiktsuttryck som den intervjuade använder sig utav under samtalet, inte registreras. Andra registreringssätt är att använda sig utav videobandspelare eller att föra minnes anteckningar. Att använda sig av minnesanteckningar har dock sina begränsningar då människans minne är selektivt och att detaljer lätt glöms bort (Kvale, 1997). Använder man sig utav en videobandspelare så fångar man även det visuella som saknas i en bandspelarupptagning. Anledningen till att jag inte valde att använda mig av en videobandspelare är att jag har upplevt att många upplever ett starkt obehag inför att bli filmade

.

Det är viktigt att man innan intervjun tänker på de tekniska faktorerna. Ett exempel är om man använder bandspelare, är att man faktiskt spelar in intervjun. En annan faktor är

ljudupptagningen. För en god inspelningskvalitet så krävs det bland annat att mikrofonen är nära det båda deltagarna samt att inga störande ljud i omgivningen förekommer.

5.7 Bearbetning av utskrifterna och data.

Under min bearbetning av det inspelade materialet så lyssnade jag igenom banden och skrev ut dom. Detta gjorde det enklare för mig att få en översikt över vad som hade sagts under samtalen och för att jag enkelt skulle kunna se tillbaka och därmed inte missa någonting som

sagts. Genom att man skriver ut en text så blir materialet mer strukturerat och lämpar sig där med för en närmare analys. Att strukturera och få en överblick över det som man har skrivit är en början till en analys i sig självt (Kvale, 1997). Att transkribera, skriva ut, en hel intervju medför att den lättare går att analyseras.

Efter att jag skrivit ut intervjuerna så lyssnade jag igenom banden ytterligare en gång för att förvissa mig om att jag inte hade missat något som var relevant för studiens frågeställning. Därefter gick jag även igenom det som jag skrivit ut. Utifrån detta rensade jag ut det material som inte var relevant för min studie och fick därmed intervjuer som var meningsfulla och informationsrika inom det som jag ville studera.

Det finns ingen direkt standardmetod som kan användas för att komma fram till det som sägs i en intervju, utan det analysverktyg som man väljer att använda kan vara nyttigt för vissa syften och relevant för vissa typer av intervjuer. Den kan även vara lämplig för vissa forskare, men den centrala uppgiften inom analysen ligger kvar hos den som forskar. Det är den som forskar inom ett område som ställer frågor i början av undersökningen för att sedan följa upp dem genom planering, intervjuer samt utskrifter (Kvale, 1997).

5.8 Forskningsetiska aspekter

När man skall genomföra intervjuer som skall ligga till grund för den undersökningen som man tänkt göra, så finns det några forskningsetiska principer och krav som man skall ta hänsyn till. Dessa är:

Informationskravet

”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.”

Samtyckeskravet

”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.”

”De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.”

Konfidentialitetskravet

”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga

konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.”

Nyttjandekravet

”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.”

Ur: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Utgivare: Vetenskapsrådet, sid 7-12

Det är omöjligt att komma ifrån att en forskning vars studieobjekt är människan och samhället också innebär etiska problem och dilemman. En grundläggande utgångspunkt inom all

samhällsforskning är respekten för sina medmänniskor (Holme & Solvang, 1997). Det skall inte vara möjligt för andra personer att kunna få reda på vem den enskilde svarspersonen är och man måste absolut respektera och följa tystnadsplikten. En etisk linje som Kvale (1997) förespråkar är det informerade samtycket, vilket innebär att man informerar de personer som skall ingå i undersökningen om vilket generellt syfte undersökningen har, hur den är upplagd och vilka eventuella risker och fördelar som forskningsprojektet kan medföra. Detta som motsats till Trost (1997) som menar att den som utför intervjun inte alls måste berätta utförligt om för vem studien görs eller med vilket syfte, det räcker med att tala om för vem den

genomförs. Han menar också att den som skall utföra intervjun inte behöver informera om vilka eventuella fördelar och nackdelar som studien kan medföra, då han inte kan redogöra specifikt vilka för och nackdelar intervjun kommer att föra med sig.

Jag har valt att förehålla mig till det som Kvale (1997) förespråkar när jag tagit kontakt med dem som jag ville använda i mina intervjuer, alltså att informera om undersökningens generella syfte, undersökningens upplägg samt eventuella risker och fördelar som

forskningsprojektet kunde innebära. Jag var också mycket tydlig med att eventuella privata data som eventuellt skulle kunna identifiera undersökningspersonen inte skulle komma att redovisas. Jag var också tydlig inför samtalet att informera den deltagande vilka rättigheter han/hon hade, det vill säga att det rådde tystnadsplikt, att han/hon inte behövde svara på alla frågor och att han eller hon när som helst hade möjlighet att avsluta intervjun om så önskades.

I min studie nämner jag inte de deltagande vid namn, utan använder mig utav fingerade uppgifter. Anledningen till detta är självklart för att skydda de medverkandes identitet. I min studie så har jag valt att benämna föräldrarna som F1-F4, och lärarna L1-L4.

6 Resultat och analys

I detta avsnitt presenterar jag resultatet av intervjuerna och därefter följer en kortfattad analys.

Nedan följer en kort beskrivning av dem som deltog i intervjuerna. Som jag nämnt innan så har jag valt att namnge de olika deltagarna med olika förkortningar. Detta för att ge dem anonymitet.

F1- förälder till elev i skolår 1, bor i en mindre stad. F2- förälder till elev i skolår 3, bor i en större stad. F3- förälder till elev i skolår 3, bor i en mindre stad. F4- förälder till elev i skolår 5, bor i en större stad. L-1 lärare i skolår 1-3, arbetar i en större stad. L-2 lärare i skolår 1-3, arbetar i en mindre stad. L-3 lärare i skolår 1-7, arbetar i en större stad. L-4 lärare i skolår 3-5, arbetar i en mindre stad.

Jag har intervjuat fyra föräldrar med barn i två olika skolor, två utav dessa så bor och har sina barn i en skola i en större stad. De andra två bor och har sina barn i en skola i en mindre stad. Av de lärare som jag har intervjuat så arbetar två på en skola i en större stad, och de övriga två på en skola i en mindre stad. Jag kommer i detta kapitel sammanställa och analysera

intervjupersonernas svar. Jag kommer i viss mån använda mig utav tidigare forskning, samt skolans styrdokument. Det som framkommit under intervjuerna kommer jag att koppla samman med hur föräldrar och lärare upplever utvecklingssamtalet, hur samtalet och utvecklingssamtalet har utvecklats och hur detta har påverkat samarbetet mellan hem och skola. Svaren kommer jag att dela upp i olika teman, där föräldrarnas svar redovisas först och därefter lärarnas. De olika teman jag kommer att använda mig utav är; hur upplever de olika parterna utvecklingssamtalet, vad man anser att syftet är med utvecklingssamtalet, hur

upplevs relationen mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, vilken roll har de olika parterna i utvecklingssamtalet. Efter varje tema kommer jag att sammanställa svaren och påvisa likheter och olikheter mellan de olika svaren.

6.1 Syftet med utvecklingssamtalet

6.1.1Föräldraintervjuer.

Alla föräldrar jag intervjuat anser att syftet med utvecklingssamtalet är att främja elevens utveckling inom skolämnena. Som F4 uttrycker sig;

Nu när X (barnets namn) går i femman så är det viktigt att få reda på hur det går för honom. Nu när det är nationella prov och sånt.

För henne är utvecklingssamtalets syfte att få reda på elevens skolprestationer och resultat för att kunna ändra på eventuella dåliga resultat. Hon berättade att hon kände sig stressad över att inte alltid hinna ta del av läxläsning och dylikt. Att främja elevernas studieutveckling var det som alla nämnde i första hand. F1 och F2 betonade även vikten av att främja elevens sociala utveckling och trivsel i skolan. F2 säger;

Det ena leder till det andra, är du trygg i din klass, jag menar, har kompisar och så, och tycker att det är roligt, så blir det roligare att gå dit och att lära sig saker.

F2 tycker, förutom att det är viktigt att få reda på elevens prestationer och sociala utveckling, också att en anledning är att ge alla möjlighet att samtala kring det som dom anser är viktigt, och att syftet med den stunden som man sitter i samtal är att lära känna varandra bättre och få reda på sådant som man inte hinner prata eller diskutera om i vanliga fall. Syftet är bland annat för henne att skapa en social relation mellan alla inblandade. Hon kan vissa gånger känna att läraren blir stressad av detta. Alla är dock överrens om att det viktigaste syftet med samtalen är att främja elevens kunskapsutveckling

6.1.2 Lärarintervjuer

De lärare som jag intervjuade betonar alla att syftet med utvecklingssamtalet är att det är till för eleven och dennes utveckling, både inom det kunskapsmässiga men även inom den sociala. L3 och L4 kan däremot uppleva att de ibland stöter på ett visst motstånd av vissa föräldrar när de framför vikten av den sociala utvecklingen. L3 menar på att många föräldrar till elever i de lite äldre klasserna tycker att det viktigaste är elevens kunskapsutveckling och att man enbart ska fokusera på det som behövs förbättras. Hon upplever också att när hon lägger vikt vid de framsteg som eleven gjort och berömmer denne för det, så anser vissa föräldrar att det ju redan är en bra prestation därför inte behövder få mer uppmärksamhet. Det är viktigare att tala om det som behöver förbättras. Hon säger under intervjun;

Suck, det känns så frustrerande ibland. Här sitter man och har en elev som har gjort något jättebra, och som kanske behöver den här positiva feedbacken. Jag som lärare vet ju hur viktigt det är med att inte bara prata om det som eleven behöver jobba på. Det är så synd att vissa föräldrar inte kan förstå det.

L1 och L2 tycker däremot att föräldrarna till eleverna i deras klasser lägger lika stor vikt vi den sociala utvecklingen som den kunskapsmässiga. Dock kan L1 ibland tycka att föräldrarna lägger lite väl mycket vikt vid de praktiska bitarna exempelvis situationen vid maten

borttappade kläder etcetera. Hon kan uppleva en viss irritation under dessa samtal då hon upplever att tiden är knapp och det är mycket som skall hinnas med. Alla lärare som jag intervjuat anser att det är viktigt att föräldrarna, men även barnen förstår syftet med

utvecklingssamtalet. L3 betonar även att hon tyckte att utvecklingssamtalet är en fin stund för att skapa en god kontakt med eleven och dennes förälder, och att denna kontakt som uppstår under utvecklingssamtalet är en seriös sådan.

För mig är det en jätteviktig stund. Det är inte ofta man har tid och möjlighet att bara fokusera på en elev. Jag försöker alltid att säga det till eleven och föräldern så att dom ska förstå hur viktigt jag tycker det är

6.1.3 Sammanfattande analys

De föräldrar jag intervjuat är alla överrens om att syftet med utvecklingssamtalet är att främja elevens kunskapsutveckling. När det gäller den sociala utvecklingen är det de som har barn i

skolans lägre klasser som betonar även vikten utav denna och dess positiva inverkan på lärandet. Syftet med samtalet för den förälder som har barn i femte klass är att kunna rätta till det som är negativt kunskapsmässigt för eleven, så att denne klarar att nå målen för femte klass. För en förälder är syftet att skapa en god social gemenskap och en bra relation som hjälp för att kunna diskutera olika saker. I dessa intervjuer kan man urskilja skillnader på hur man ser på syftet av utvecklingssamtalet beroende på hur gamla deras barn är och i vilken klass dessa går i. Utifrån denna studie så betonas vikten utav den sociala utvecklingen mer hos dem som har barn i den lägre skolåldern, medan det hos dem som har barn i de högre klasserna betonar vikten utav en positiv kunskapsutveckling.

Alla lärare som jag intervjuat betonar alla att syftet med utvecklingssamtalet är till för eleven och dennes utveckling, både inom det kunskapsmässiga men även inom den sociala. Även här kan man i svaren utläsa att lärare upplever att föräldrarna många gånger sätter den

kunskapsmässiga utvecklingen före den sociala och inte kan se samspelet hos dessa. Återigen är det de lärare som har elever i de äldre skolklasserna som upplever detta, medan de som har elever i de yngre klasserna upplever att föräldrarna tycker att den sociala utvecklingen är lika viktig. Att lärarna skall främja elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling är en av riktlinjerna i Lpo 94.

”Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling” (Lpo 94).

Det upplevs också utav en lärare att om föräldrar vill samtala om något som ligger utanför det som samtalet ska handla om så blir det stressigt och att tiden inte räcker till. Detta skapar en irritation hos läraren samtidigt som hon kan se hur viktigt detta kan vara för föräldern. Endast en av lärarna säger att samtalet är en stund som där hon har möjlighet att fokusera på endast en elev, och hur viktigt hon tycker att detta är.

6.2 Samtalets innehåll

6.2.1 Föräldraintervjuer

Alla föräldrarna säger att samtalet innehåller diskussioner kring elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt uppförande av nya framtida mål och hur dessa ska nås. F3 känner sig däremot inte delaktig och informerad i vad utvecklingssamtalet ska handla om. Inte heller känner hon att hon har möjlighet att påverka innehållet. Hon berättar att hon flera gånger kommit till ett samtal och inte haft en aning om vad som skulle diskuteras. Hon saknar någon slags förberedelse inför samtalet.

Jag skulle vilja ha något sätt att förereda mig på. Ofta så har XX kommit hem med en lapp med olika tider som jag ska välja. Så jag har fyllt i en tid och det har varit det. Sedan har man gått dit och lyssnat mest.

Hon upplever också att läraren verkar tycka att det är besvärligt om F3 skulle vilja utveckla något som sägs i samtalet.

F1 däremot anser att hon har fått bra information inför samtalen och att både hon och eleven har varit väl förberedda inför dessa. Detta tycker hon har medfört att samtalen har upplevts som konkreta och givande och hon har uppfattat det som att även läraren har gjort det. F2 och F4 upplever att dom hade fått information så dom klarade sig, varken mer eller mindre. F4 menar att det ändå i slutändan är läraren som bestämmer innehållet i samtalet, och att det inte alltid kommer att handla om det som det var sagt från början. Hon tycker inte att det är lönt att förbereda sig för mycket då det ändå oftast blir annorlunda mot vad hon har förberett sig på.

Jag tycker att jag har fått hyfsat med info innan samtalet. Det är ändå XXX som bestämmer vad vi ska prata om. Så vi går dit och lyssnar och svarar på frågor.

Alla utom F3 har inför samtalet fått en blankett hem där de tillsammans med barnet skall fylla i vad det skulle vilja ta upp på utvecklingssamtalet. De anser att det är ett bra sätt för att i lugn och ro kunna diskutera med barnet vad som skall tas upp. F1 tycker att det är bra att få hem lappen i god tid så att dom i lugn och ro har möjlighet att reflektera över vad läraren tycker att

samtalet ska innehålla, samt det dom själva anser. F2 upplever att strukturen på de samtal som hon varit på har varit bra, dock tycker hon att tiden för samtalet ofta är för kort. Ingen av föräldrarna har varit med om att man gick igenom det som var relevant för samtalet i läroplanerna inför samtalet.

6.2.2 Lärarintervjuer

Alla fyra lärare som jag intervjuat säger att utvecklingssamtalet innehåller samtal kring elevens utveckling och diskussioner kring vad tidigare utvecklingssamtal berört. Alla säger även att det innehåller diskussioner om framtida mål att sträva mot. L3 berättar att hon i början av varje samtal kort går igenom vissa delar av läroplanen för att föräldern ska få en förankring till de olika beslut som eventuellt tas under samtalet. Detta upplever hon som att föräldrarna uppskattar;

Jag har bara fått positiva reaktioner på att jag visar lite av det som står i läroplanen. Praktiskt taget alla har ingen aning om vad som står där, och jag tycker att det är min skyldighet att de får veta i alla fall någonting av vad som står.

Att gå igenom väsentliga delar utav läroplanerna är hon dock ensam om bland de lärare som jag intervjuade.

Alla lärare har ett liknande upplägg om hur samtalet struktur ska se ut. Upplägget går i det stora hela ut på att de har en uppvärmning med presentation och lite allmänt småprat. Därefter följer en avstämning och en arbetsfas i vilka man går igenom samtalets upplägg och vad som sades vid det förra mötet och huruvida de uppsatta målen har nåtts eller inte. Avslutningsvis har man en summering och avslutning av samtalet där man kommer överrens om nya mål och att läraren tackar för samtalet. Bland de intervjuade lärarna ser upplägget ungefär likadant ut med små variationer. L1 och L4 tycker att tiden många gånger inte räcker till. Som L4 utrycker sig;

Under vissa samtal så går tiden så himla fort så när det har gått en halvtimme så får jag stressa på det sista. Så när man färdig så känns det som man glömt något. Jag önskar ibland att det fick ta den tid som det tar.

L4 upplever att hon är strukturerad och att hon har en god planering inför samtalet och därför känner hon sig extra frustrerad när det blir stressigt. Hon funderar på att avsätta mer tid för samtalen kommande termin. Alla lärare skickar inför samtalet hem ett formulär som föräldern och eleven tillsammans ska fylla i. I detta formulär ska de berätta vad de skulle vilja ta upp på samtalet. Detta sätt var enligt dem ett bra sätt för att få reda på vilka tankar och funderingar föräldrarna och eleven hade inför utvecklingssamtalet.

6.2.3 sammanfattande analys

Alla som deltog i intervjuerna, både lärare och föräldrar, är överrens om att samtalet innehåller diskussioner kring elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt uppförande av nya framtida mål och hur dessa ska nås. Hos föräldrarna ser det dock väldigt olika ut huruvida de upplever att de har fått information om vad samtalet ska handla om, och vilka möjligheter de själva har att påverka innehållet. En förälder upplever att hon inte fick någon information alls, utan att hon gick som ett oskrivet blad till samtalet med ingen som helst förinformation inför vad som skulle komma att diskuteras. En annan förälder upplever som kontrast till detta att både hon och eleven är väl förberedda och att samtalet därmed upplevs som konkret och givande. Tre av fyra får formulär hemskickade innan samtalet för att kunna fundera på vad som ska tas upp under samtalet och de tycker att detta är bra. En utav föräldrarna nämner att tidsbristen ibland upplevs som ett problem, att samtalet är för kort.

Alla lärare skickar ut formulär inför samtalet och de upplever det som ett bra verktyg. De har alla en liknande planering som de följer i samtalet. Endast en lärare använder sig av

läroplanerna i samtalet. Användningen av denna uppskattas utav föräldrarna som ofta inte har någon kunskap om vad som står i de olika styrdokumenten. Även bland lärarna upplever man att tiden är för kort, och en lärare överväger att inför nästa termin avsätta mer tid för samtalen.

6.3 Parternas roll i samtalet.

6.3.1 Föräldraintervjuer

Här var alla som jag intervjuade överrens om att de hade en underordnad roll i samtalet och att det är läraren som kontrollerar diskussionerna. Däremot är den deltagande elevens roll olika. F3 upplever under samtalen att det nästan enbart är läraren som samtalar och att hon mest vänder sig till henne som förälder. F3 känner även att det inte förväntas utav henne att kommentera det som sägs, utan att hon mest ska lyssna på den informationen som läraren vill förmedla. F1 säger däremot att det är eleven som läraren vänder sig till, och att hon i slutet av samtalet vänder sig till henne som förälder och frågarom det är något som hon undrar över eller ytterligare vill ta upp. F1 upplever detta, att läraren vänder sig till eleven som något positivt. F1 utrycker sig;

Det är ju eleven som det handlar om, jag sitter ju bredvid om jag skulle vilja säga något.

Både F2 och F4 säger att de inte riktigt reflekterat över vilken roll de har i samtalet. Båda upplever att läraren vänder sig till både eleven och dem som föräldrar men att det är läraren som har den dominerande rollen men att de upplever det som naturligt.

6.3.2 Lärarintervjuer

Alla fyra lärare medger att det oftast är de som har den drivande rollen och det största

talutrymmet under samtalet och att det ibland är svårt att släppa in eleven och föräldern. Detta trots att de är medvetna om att samtalet är till för eleven. Som L3 utryckte sig:

Trots att jag vet att alla ska vara delaktiga så ibland blir det bara jag som pratar. Jag försöker att verkligen tänka på det men ibland bara blir det så.

L1 och L4 säger båda att det många gånger beror på tidsbrist, även om det inte är någon ursäkt. Som L1 sa, så blir det bara så ibland. L4 tycker att hon ibland upplever det som om det