I följande avsnitt kommer studiens empiri att presenteras och analyseras utifrån två teman som anses vara centrala i det insamlade materialet. Materialet samlades in via fokusgrupp intervjuerna. Fokusgrupperna var indelade i tre, med tre respondenter i varje. Under fokusgrupp intervjuerna var bara en uppsatsförfattare med. Första och andra gruppens intervju gjordes på ett café i stan, den tredje gruppens intervju gjordes hemma hos en av 1Anders Tegnell arbetade som statsepidemiolog under covid-19 pandemin.
respondenterna. Teman som resultatet analyseras efter är: utrikesfödda uppfattning av kommunikationen angående Covid-19 och aspekter som påverkar utrikesfödda uppfattning. Aspekterna diskuteras utifrån fyra punkter: Kultur, språk, integration och källkritik. Dessa teman har skapats vid granskning av intervjumaterialet för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Men först en påminnelse om studiens frågeställningar:
- Hur uppfattar utrikesfödda kommunikationen angående coronapandemin? - Vad är det som underlättar och förhindrar uppfattningen av kommunikationen i
samhället kring pandemin hos utrikesfödda ?
- Vilka källor litar utrikesfödda på för att få information angående pandemin och varför har de utrikesfödda valt dem källorna?
7.1 Utrikesfödda uppfattning på kommunikation under coronatider
Alla respondenter var överens om att informationen som kom ut angående corona var förvirrande och de visste inte om vad de hörde var sant eller inte. Respondenterna tyckte att det kom ut mycket information angående pandemin så de visste inte vilken information som gällde.
I två av grupperna, grupp B och C diskuterade dem hur de litar på informationen gällande corona från Folkhälsomyndigheten. Men däremot litar de inte lika mycket på informationen när den kommer ifrån Tegnell. -¨Jag tror jag litar mest på Stefan Lövgren mer en Tegnell. För jag tycker att jag ser inga känslor på Tegnell medans Lövgren tycker jag är han rolig och ärlig.¨(FG3, C2).
I detta citat diskuterar respondenten att på grund av hur hen ser Tegnell litar hen inte på honom. Men respondenten litar på Löfven2sätt att kommunicera. Här handlar det troligtvis mer om hur den valda sändaren förmedlar budskapet och inte själva budskapet.
Utrikesföddas relation till Tegnell och myndigheter skulle kunna vara en faktor, då det har betydelse för hur budskapet uppfattas, detta enligt Bateson (Jensen, 2015:58).
Respondenterna litar på myndigheterna och Tegnell, men respondent C2 litar mer på Löfvens sätt att kommunicera än Tegnell, för att Löfven verkar vara mer rolig och ärlig. Detta leder till att respondenten har mer en relation till Löfven än vad den har till Tegnell. En annan
faktor kan vara att Löfvens kommunikation ser man mer, då han är statsminister. Till skillnad från Tegnell som är synlig när det kommer till sjukdomar och hälsofrågor i samhället.
I den fenomenologiska teorin diskuterar man hur beroende på individens egna erfarenheter påverkar uppfattningen av budskapet(Jensen,2015: 54). I detta fall kan de handla om hur respondentens egna erfarenheter kommer in, vilket skapar en egen uppfattning om
informationen och sändaren av informationen. Men de flesta respondenter litar på Tegnells kunskaper inom ämnet och hans erfarenhet, de anses bara vara på grund av individerna ser hur Tegnell agerar. Andra respondenter menar att Tegnells sätt att kommunicera ger en lugnande effekt. Detta kommer också in i den fenomenologiska traditionen där hur individer väljer att kommunicera angående olika fenomen, händelser, kan påverka hur andra ser på händelsen. Då en individs erfarenheter bestämmer hur den känner för händelsen. I detta fall Tegnells kunskaper inom sjukdomar har lett till att han kommunicerade på ett lugnt sätt vilket påverkade andra att vara lugna. Men som man kan se med respondent C2 var för lugn för att alla skulle kunna lita på det Tegnell säger.
Respondenterna diskuterade också hur Folkhälsomyndigheten kunde ha använt sig av en individ som någon i deras kultur kan lita på och förstår. Då Folkhälsomyndigheten bara översatte informationen till svenska och engelska i början kan det ha varit svårt för respondenten att förstå informationen. Detta märktes i grupp A, där dem inte fick informationen direkt från nyheterna eller Folkhälsomyndigheten. De fick höra det från vänner, skolan och sociala kanaler.
- ¨Att folk går och pratar med Imam till exempel, det är såna här insamlingspunkt i kulturen att man går och prata med en Imam och får informationen om någonting. Där skulle kanske FHM skaffa ett nätverk med Imamen och genomföra informationen på en fredagsbön till exempel.¨ (FG3, C2).
I detta citat diskuterar en av respondenterna hur folkhälsomyndigheten skulle kunna ha använt en individ som ses som en pålitlig individ inom deras kultur. Vad respondenten hävdar är att Folkhälsomyndigheten borde ha tänkt på att kulturerna är annorlunda, med andra ord den interkulturella kommunikationen. Både inom den interkulturella kommunikationen och CIC diskuterar man att det är viktigt att veta hur den andra kulturen kommunicerar och agerar (Gudykunst,2005:214). Men de diskuterar också vikten med att de båda parterna inte ska ta för givet att de känner till hur de båda parterna kommunicerar och de skillnader som finns
inom sätten som de har att kommunicera på. Där den största faktorn är att veta att kulturerna agerar annorlunda och att man måste ta hänsyn till det (Jandt, 2007). Men detta är inte bara mellan sändare och mottagare, utan att mottagarna måste också veta hur sändaren
kommunicerar. Om båda parter inte känner till hur den andra kommunicerar skulle det kunna uppstå förvirringar.
7.2 Aspekter som påverkar utrikesföddas uppfattning
Respondenterna har diskuterat olika olika anledningar om varför informationen angående pandemin har uppfattats på det sättet som det har uppfattats. Övergripande tyckte alla
respondenter att det handlar om kulturskillnader, då det svenska samhället skiljer sig från det som de är uppvuxna med. Språket och integrationen som enligt respondenterna leder till att utrikesfödda hamnar utanför samhället. Den sista aspekten som diskuteras är källkritik och hur utrikesfödda väljer källor.
7.2.1 Kultur
Alla fokusgrupper hävdar att kulturen skulle kunna ha varit en stor faktor i varför
utrikesfödda blev mer påverkade i början av pandemin. Kultur är de språk, hälsningsfraser, beteende mönster och hur man organiserar sig i samhället och som olika grupper av
människor har gemensamt. I detta fall, hävdar respondenterna, att på grund av de olika kulturernas sätt att agera och ta emot information är en stor faktor i att Corona kunde sprida sig så mycket bland svensksomalierna. Detta då, menar respondenterna, är på grund av att de lever i ett samhälle där man är beroende av varandra, till skillnad från det svenska samhället som är mer individuellt anpassat. I deras kultur, hävdar respondenterna, att de är mer
närgångna när de hälsar på varandra i form av puss på kinderna. De umgås mycket mer i deras kultur, anser respondenterna, i och med att de oftast bara går och knackar på hos en vän om de vill prata medans i den svenska kulturen måste man oftast ringa dagen innan om man vill träffas.
Interkulturell kommunikation är idén om att när två kulturer möts och ska kommunicera måste båda kulturerna vara medvetna om att kulturerna skiljer sig åt (Stier, 2009). När de båda parterna inte är medvetna om skillnaderna i kulturerna kan det bli missförstånd för att båda förväntar sig att den ena parten ska ta hänsyn till den andra kulturen.
Respondenterna diskuterade också att det handlade om hur boendet ser ut i Sverige. De menar att i Sverige bor var familj för sig. Det förekommer väldigt sällan generationsboende till skillnad från den kultur som de kommer ifrån där det är vanligt att bo flera generationer tillsammans. Ofta bor man tillsammans med farmor eller morfar. Detta fick konsekvensen att det blev svårt för de yngre att skydda de äldre från att bli smittade av Covid-19, menar respondenterna.
- “/../du vet som Rinkeby eller andra förorterna som folk lever som att dem lever i hemlandet. Vi har äldre hemma som är 70-80 år, morfar eller farmor som bor med familjer hemma och när en kommer smittad från corona hem då blir även dem äldre smittade. Så därför var bland dem som dog majoriteten var äldre. För vi låter äldre bor hemma hos oss och inte lämnar de till
äldreomsorg”(FG2, B1).
I detta citat diskuterar respondenten en av de skillnader som finns mellan kulturerna. Skillnaden som är hur vi agerar med de äldre medlemmarna i vår familj. I den svenska kulturen finns det äldreboenden och hemtjänsten som kan hjälpa till och ta hand om de äldre. I de länder som de utrikesfödda kommer från existerar inte detta system, utan det är vanligare att de yngre generationerna tar hand om de äldre hemma. Vilket blir ett hinder med pandemin där sjukdomen är dödligare hos de äldre. Då kan isoleringen, som var en av sakerna som Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanade samhället att göra, svår att följa då det i deras kultur är vanligare att man tar hand om de äldre. Då deras kultur är annorlunda i jämförelse med den svenska kulturen, påverkas kommunikationen och de barriärer som kan uppstå i uppfattningen (Stier, 2009). Enligt Shannon & Weavers (2015), skulle man kunna sätta in kulturen som ett typ av brus som påverkar hur mottagarna tar till sig budskapet och hur lätt de har att följa budskapet.
Respondenterna diskuterade också att på grund av att det är vanligt att utrikesfödda ofta bor i samma områden, detta skulle kunna bero på, de socioekonomiska förhållandena, menar respondenterna. Då individer med liknande kultur bor i närhet till varandra, kan man hävda att det är svårt att ta till sig den nya kulturen. Detta kan bero på de kulturella medlemskap som finns, som gör att man känner sig vara en del av något (Gudykunst,2005:214). Då
flytta ifrån ett land som de är uppvuxna i och där de inte känner samma tillhörighet i den nya kulturen som de befinner sig i. De känner en tillhörighet med varandra i deras kultur, då kan man hävda att de förhåller sig till den kulturen de är uppvuxna med, vilket innebär att de kanske inte blir lika integrerade i den nya kulturen.
7.2.2 Språk
Språket anses vara en viktig del av kommunikation där respondenterna i grupp A är överens om att språket har en påverkan på hur de uppfattar informationen, och om de utrikesfödda ens kan förstå den information som kom ut om pandemin. Språket anses vara en bidragande orsak för att känna en tillhörighet som finns inom de olika kulturgrupperna. Därav skulle man kunna hävda att det är språket som leder till att dem som inte kan språket lätt blir utanför. Detta handlar även om faktiska språk och olika sätt att kommunicera med samma språk, såsom dialekter (Stier, 2009:60). Enligt respondent A2 har mängden av olika information som kom ut i början av pandemin från Folkhälsomyndigheten haft en stor påverkan att kunna uppfatta om informationen var sant elle inte. Vidare diskuterar respondenten att det var svårt att veta om pandemin var sann eller inte på grund av att den först trodde att det kanske var en trend som alla pratade om och inte en dödlig sjukdom.
- “Nej, men jag kan säga att såhär, att ibland kan kännas att det blir så mycket information så att jag börjar fundera om att corona finns verkligen eller det är någonting som det blivit ”populärt” där alla vill prata om”(FG1, A2).
Alla respondenter i grupp A är överens med det som A2 säger och respondenten A3 tillägger att på grund av att vi inte är lika integrerade i samhället och dessutom bor i en del av
samhället där det inte bor så många ¨svenskar¨ så har den inte tagit emot informationen kring Covid-19 från Folkhälsomyndigheten så som myndigheten tänkt. Enligt Diaz (2017) befinner sig grupp A i början av andra fasen, som handlar om hur individen ska ta del av språket och samhällets olika utbildningar, de har börjat lära sig det svenska språket så att de kan få ta del av samhället och den information som kommer ut. - /../“Ja, främst är det språket. Jag tycker
att särskilt vi som är nyanlända i Sverige har haft svårt att få informationen gällande covid-19”/../ (FG1, A3).
På frågan gällande hur de har uppfattat information från Folkhälsomyndigheten angående Covid-19 svarar grupp B och C, som kan det svenska språket, att det är inga problem för dem att förstå informationen som kom ut angående pandemin. Grupp B och C menar att
anledningen till varför svensk somalierna blev mer påverkade av covid-19 än vad svenskarna blev, är på grund av att många inte kunde det svenska språket och kulturen. De menar också att myndigheten skulle även informerat på andra språk, såsom somaliska, då även
informationen som kom ut handlade om att man inte skulle besöka någon som var sjuk.
- “Jag tror, säkert, att en del var på grund av dålig information på olika språk bland annat på somaliska. Äää..men har kulturen större del också. För jag tror att många även fast dem ta till sig informationen, så går man och besöker någon som är sjuk, för att den är sjuk, speciellt om nån är äldre, av respekt”. (FG3, C1).
Vidare diskuterar grupperna att myndigheterna var snabba på att skicka ut information på svenska och engelska men inte på andra språk som också existerar i samhället, bland annat somaliska.
Grupperna B och C tycker att det även handlar om kulturen och att den svenska kulturen är mer individuell än vad deras kultur är. I deras kultur ingår det att hälsa på en person när den är sjuk och eftersom de inte förstått informationen det viktigt att hålla avstånd och att man inte ska hälsa på någon som är sjuk i corona så har man fortsatt att göra så som man alltid har gjort. Det vill säga följa den kultur man är uppväxt med. Stier (2009) menar att människor anses växa annorlunda under olika förhållanden, både inom olika samhällen och mellan dem. I tillföljd av detta finns det olika uppfattningar och förståelsen av den omvärld som de
befinner sig i. Grupperna förklarar vidare att det är en vana för dem, som har en utländsk bakgrund och kommer från en annan kultur, att att träffa vänner och familj dagligen. Denna vana av att träffa sina vänner upphördes inte trots att pandemin pågick. När det gäller somalierna som avled i Järvaområdet3, då kan det ha berott på att de inte visste hur sjukdomen smittades eller hur de påverkade andra, menar en av respondenterna. Dessa förståelser och uppfattningar anses har lett till att de utvecklar olika färdigheter, språk och beteenden (Stier, 2009:61).
7.2.3 Integration
Respondenterna i alla grupper anser att smittspridningen av corona gick fortare i Stockholm än i andra delar av Sverige. Anledning kan vara att det är flera många människor som bor i samma lägenhet. B1 tillägger att detta är den kultur som utrikesfödda bär med sig till Sverige.
- “/.../ det att man bor tätt är det största faktor när det handlar om denna stora smittspridningen som har skett i Stockholm. Om det är åtta personer som bor i en lägenhet då sprider sjukdomen fortare/.../” (FG3, C2).
- “/../ en annan orsak är att vi lever kollektivt medans här bor man individuellt, så bär man sig en sånt kultur med sig hit/../” (FG2, B1).
I citaten ovan beskriver C2 och B1 om hur utrikesfödda håller sig till den kultur de hade i hemlandet och att utrikesfödda oftast bor i samma bostadsområden. Respondenterna i alla grupper håller med om detta och diskuterar vidare på att de har fortsatt att prata sitt
hemspråk, en anledning kan vara att alla som bor i bostadsområdet talar samma språk. Vidare tillägger respondenten B3 att vissa utrikesfödda sätt att leva i Sverige fortsätter på samma sätt som man gjorde i hemlandet, dem har därför svårt att ändra på sin kultur.
Diaz (1997: 11) diskuterar vikten av att vara med i samhället för att underlätta integrationen och hur språket spelar en stor roll. Denna uppdelning i samhället, hävdar respondenterna skulle kunna bero på socioekonomiska anledningar, såsom att de inte har råd att bo på exempelvis i ett villaområde. Detta hindrar integrationen in i samhället då utrikesfödda inte kan ta del av det nya samhället (Diaz,1997:90). Hämmandet av integrationen för utrikesfödda skulle kunna bero på att utrikesfödda inte kan eller vill ta del av det nya samhället. Detta skulle ha kunnat påverkat deras uppfattning av informationen angående covid-19, enligt respondent A3. Detta då integrationen är viktig för att bli en fungerande del av samhället och ta del av den informationen som kommer ut (Diaz, 1997:11). Integrationen är en viktig process så att utrikesfödda blir en del av samhället, men båda parter måste vilja att integrationen ska ske för att den ska bli lyckad (ibid).
7.2.4 Källornas pålitlighet
Respondenterna i grupp A, som är nyanlända, fick veta informationen angående
coronapandemin från olika källor. Respondenten A1 hävdar att den har fått informationen via sina vänner, A2 via olika nyhetskanaler i mobilen och A3 konstaterar att hen fått
informationen via sin skola. Men alla tre respondenter var ifrågasättande till informationen och de kände sig förvirrande.
- “Ja, i och med att jag inte kan svenska och kan inte följa alla nyheter som kommer på nyhetskanaler, kan jag säga att jag har ibland svårt med det! Men..sedan så brukar jag alla fall höra av mina vänner vilka regler som gäller och vad man ska
göra”(FG1, A1).
I citatet ovan betonar respondenten A1 att svårigheten att kunna följa informationen beror på att hen inte kan det svenska språket. Då vänder sig hen till sina vänner istället för att få den rätta informationen för att de anses vara som en mer pålitlig källa.
Enligt Thurén (2013) har källkritik olika principer, äkthet, närhet, oberoende och tendens, där alla respondenter följer någon av dessa principer, även om chansen kan finnas att inte alla vet vad källkritik är. Respondenten A1, från nyanlända gruppen, känner sig osäker om
informationen gällande corona var sanna eller inte. Eftersom respondenten fick informationen via sina vänner är risken att informationen ändrades, anledningen kan vara att informationen sänds vidare genom varandra (Thurén, 2013: 34). Att vara källkritisk innebär att vara
ifrågasättande och värdera fakta utifrån hur trovärdig den är (ibid). Till skillnad från respondenten A1 fick A2 informationen via olika nyhetskanaler i mobilen, men då det var mycket informationen var mycket som spreds på olika kanaler gjorde detta att respondenten blev förvirrad över vad den läste. Detta kan kopplas till sambandet, att informationen angående pandemin ändrades snabbt så att respondenten inte fick chansen att förstå informationen som kom ut. En viktig faktor som finns inom källkritik är att de flesta
sanningar är provisoriska. Det vill säga att sanningen skulle kunna ändras beroende på vilken dag som man läser informationen. Detta kan anses vara väldigt naturligt på grund av att det oftast kommer mer information angående händelser som man inte kände till tidigare (Thurén, 2003).
Alla respondenter i grupp B är överens om att de inte litade på pandemins äkthet förrän människor i deras närhet blev påverkade av sjukdomen.
- /../”jag tog det på allvar när jag hörde på radio att en familj på 4 medlemmar som bor i Nacksta och som kom från Italien hade corona. Annars tog inte det på allvar även om jag hörde att det har kommit i Stockholm, men det var bara då när det var i Sundsvall som jag tog på allvar”(FG2, B2).
Respondenten B2 i citatet ovan inser att den började ta informationen gällande coronapandemin på allvar, när en familj som bor i Sundsvall fick corona. Även om
respondenten brukade ta del av informationen på radio, hade hen ändå inte tagit det på allvar att coronapandemin fanns. Detta kan bero på att respondenten B2 har saknat de
faktapåstående från källorna som hen tog del av (Thúren, 2003). Men när hen hörde att händelsen var i närheten och fick beviset att människor omkring faktisk blivit smittad, gjorde att trovärdigheten av informationen hen fått ökade.
Respondenterna i grupp C fick sin information om corona från nyheterna. Men de anser att informationen som kom ut i början var oklar och att de visste inte riktigt vad som stämde.