Kommunikationshinder för utrikesfödda under
Covid-19 pandemin
En kvalitativ studie om hur kommunikationen om pandemin har
uppfattats av utrikesfödda.
Kandidatexamen
Edith Wennman & Mistiresilassie Tewolde
Kommunikationen och-PR programmet Vårterminen 2021 Handledare: Solange Hamrin
Abstrakt
Denna kvalitativa studie handlar om hur utrikesfödda har uppfattat kommunikationen i början av pandemin och vilka aspekter som kan ha påverkat uppfattningen. Detta utifrån
utrikesföddas perspektiv. Aspekterna som uppfattningen diskuteras utifrån är kultur, språk, integration och utifrån förmågan till källkritik. För att få fram ett resultat använde vi oss av fokusgrupper som fick diskutera ämnet. Fokusgrupperna bestod av tre personer i varje grupp. En av grupperna är nyanlända, den andra är individer som har bott i Sverige upp till 10 år och den tredje gruppen är utrikesfödda som har bott i Sverige i mer än tio år.
Alla fokusgruppsintervjuer var i Sundsvallsområdet.
Titel: Kommunikationshinder för utrikesfödda under coronapandemin
- En kvalitativ studie om hur kommunikationen om pandemin har uppfattat av utrikesfödda. Författare: Mistiresilassie Tewolde och Edith Wennman
Kurs, termin och år: Examensarbete, Vårterminen 2021 Antal ord i uppsatsen: 11321
Problemformulering och syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur utrikesföddas uppfattar kommunikationen i början av pandemin, januari till april 2020, och varför uppfattningen angående informationen är på det sättet.
Metod och material: Tre fokusgruppsintervjuer har gjorts med tre respondenter i varje grupp. Detta i Sundsvallsområdet.
Huvudresultat: Resultatet visar att utrikesföddas uppfattning av pandemin i dess början var förvirrande och de kunde inte heller lita på om informationen de fick var sann eller inte. De tycker att språk, kultur och integrationen i samhället är de stora faktorerna på hur
kommunikationen har uppfattas av personer med invandrarbakgrund.
Innehållsförteckning
1 Inledning och problembakgrund 3
1.1 Inledning 3
1.2 Problembakgrund 4
1.2.1 Kultur och utrikesfödda i Sverige 4
2 Syfte och frågeställningar 6
3 Bakgrund 6
3.1 Covid-19 6
4 Tidigare forskning 7
4.1 Utrikesfödda hinder i samhället 7
4.2 Migranters ökade risk att avlida under pandemin 7
5 Teori 8
5.1 Kommunikation 8
5.1.1 Interkulturell kommunikation 9
5.2 Kultur 10
5.2.1 Cultural identity conceptualization(cic) 11
5.3 Språk 11 5.4 Integrationsteori 12 5.5 Källkritik 14 6 Metod 15 6.1 Fokusgrupper 16 6.2 Urval 17 6.3 Operationalisering 18
6.4 Validitet och reliabilitet 19
6.5 Metodproblem 19
6.6 Etik 20
7 Resultat och Analys 20
7.1 Utrikesföddas uppfattning på kommunikation under coronatider 21 7.2 Aspekter som påverkar utrikesföddas uppfattning 23
1. Inledning och problembakgrund
I denna del beskrivs bakgrundsinformation kring pandemi, kommunikationen i samband med pandemi samt utrikesföddas integration i det svenska samhället.
1.1 Inledning
Denna studie handlar om utrikesföddas uppfattning av kommunikation under den rådande pandemin, med fokus på början av pandemin mellan januari 2020 till april 2020. Den
pågående Coronapandemin som började 2019 av sjukdomen covid-19 har orsakats av viruset SARS-CoV-2. Där det troligtvis kändes osannolikt för många att det skulle kunna påverka Sverige, men som senare visade sig att det inte bara drabbade Sverige i hög utsträckning utan även hela världen. Den 31 januari bekräftades det första fallet i Sverige (WHO, 2020) och två månader senare klassades sjukdomen som en pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Folkhälsomyndighetens uppgift är att hjälpa samhällets arbete med att förbättra hälsan, minska ohälsan och skydda samhället mot olika hälsohot, såsom pandemier
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Detta innebär att den offentliga sektorn har ett stort ansvar att utföra sin kommunikation på ett försåtlig och relevant sätt till medborgarna.
Språk anses vara en viktig faktor som behövs för att få ta del av samhället och den
information som delas i samhället. Om individer som bor i Sverige inte kan språket, kan det leda till att de individerna missar viktig information från samhället och kanske inte lär sig hur samhället i fråga fungerar. Migrationen till Sverige har ökat och detta har i sin tur bidragit till ett ökat språkinlärnings behov i samhället som tidigare inte varit i lika stor utsträckning. Migrationsverkets statistik 2021 visar en ökning på antal asylsökande som har inträffat mellan åren 2000 - 2020 (Migrationsverket, 2021).
Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör på myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), beskriver att “En bristande kommunikation har visat sig förvärra krisen och minskat medborgares förtroende för de styrande¨ (MSB, 2020).
I denna uppsats har vi valt att fokusera på utrikesfödda perspektiv på grund av att vi anser att det är en viktig del att undersöka men också se möjligheten att lära sig hur utrikesfödda ser på informationen som myndigheter ger till samhället.
Vi har läst artiklar som handlar om ämnet men inte hittat grundlig forskning inom ämnet och inte heller hittat mycket information angående hur utrikesfödda har uppfattat information om corona. Fokuset har varit på hur myndigheterna har kommunicerat och de brister som fanns i deras kommunikation.
Studien genomfördes genom att vi undersöker hur utrikesfödda som bor i Sverige uppfattar kommunikationen om coronapandemin. Vi kommer att använda oss av fokusgrupper för att förhoppningsvis kunna få fram ett så bra resultat som möjligt. Sedan kommer vi även låta fokusgrupperna diskutera en artikel som handlar om att många svensksomalier har dött av coronapandemin under perioden januari och mars månad 2020. Deras diskussion om vad de tänker angående artikeln kommer hjälpa oss få en inblick i vad de tycker om pandemin och hur de har uppfattat den kommunikation som har kommit ut från myndigheter angående pandemin. De avgränsningar vi gjort är att bara intervjua utrikesfödda som bor i
Sundsvallsområdet. Vi hade även mindre deltagare i våra fokusgrupper. 1.2 Problembakgrund
1.2.1 Kultur och utrikesfödda i Sverige
Idag kan det anses att Sverige utan tvekan är ett mångkulturellt land. Under de senaste åren har många människor invandrat till Sverige från andra länder vilket lett till att de utrikesfödda har blivit fler. Rapporteringen från SCB(Statistiska Centralbyrå: 2021) visar att år 2020, av Sveriges totalt ca 10 miljoner invånare, personer som är utlandsfödda blev strax över 2 miljoner, vilket är 19,7 procent av befolkningen. Överallt i samhället finns idag olika kulturer och subkulturer. Det kan vara att man kommer från olika länder som pratar annat språk, har skilda religiösa tillhörigheter, lagar (både skrivna och oskrivna), traditioner, mat och mycket andra samhällsfunktioner som innefattas i ordet kultur. Då är det inte så konstigt att
människor från olika kulturer ibland kan missförstå varandra, detta kallas för en kulturkrock. En sådan situation behöver inte bara vara relaterad till att man talar olika språk, utan det kan också uppstå på grund av olika beteenden, värderingar, tolkningar och traditioner.
anses det vara de implicita regler, som inte invandrare känner till, men där du som svensk inte behöver tänka på vilka regler som gäller i olika situationer och har varit delaktiga i sin egen historia samt känner till olika normer när man talar med varandra. Detta gör att
invandraren skulle kunna få det svårt att läsa av dessa underförstådda regler (Heyman, 1988). Språk skulle kunna anses vara en av de viktigaste faktorerna för att få en nyanländ mer integrerad i samhället.
I mars 2020 slog läkarföreningen larm om att flera svensksomalier hade dött av covid-19 i Stockholmsområdet (Lindström, 2020). Detta väcker en fråga till varför just denna grupp blivit smittade och dött av covid-19. Anledningen till varför vi vill undersöka detta ämne är att komma på ett svar på hur kommunikationen gällande coronapandemin har uppfattats av utlandsfödda. Vikten med vår undersökning baseras på att en grupp människor har drabbades hårdare av coronaviruset i dess början och försöka förstå varför denna grupp har påverkats mer utifrån ett kommunikationsperspektiv. Det skulle kunna bero på språket (Lindström 2020). Informationen på olika språk ansågs vara en orsak, men det kan även vara andra sociala och kulturella orsaker (Lindström, 2020).
Nuur menar att Folkhälsomyndigheten skulle ha börjat översätta information angående pandemin till flera språk än svenska och engelska tidigare än vad som gjordes och på så sätt skulle fler ha blivit hjälpta i samhället (Expressen, 2020). Vidare menar han att MSB
(myndigheten för samhällsskydd och beredskap), skickade ut informationsblad via post på olika språk för att säkerställa att informationen når fram till alla. Morgan Olofsson,
2. Syfte och frågeställningar
I denna del beskrivs syfte med uppsatsen och frågeställningar.
Syftet med denna studie är att undersöka hur utrikesfödda har uppfattat kommunikationen i början av pandemin, januari till april 2020, och varför uppfattningen angående informationen är på det sättet.
Frågeställningar:
● Hur uppfattar utrikesfödda kommunikationen angående coronapandemin? ● Vad är det som underlättar och förhindrar uppfattningen av kommunikation i
samhället kring pandemin hos utrikesfödda ?
● Vilka källor litar utrikesfödda på för att få information om pandemin och varför har de valt dem källorna?
3. Bakgrund
I denna del redogörs bakgrunden till Covid-19 och hur den har påverkat omvärlden.
3.1 Covid-19
Coronavirusets utbrott började i Kina och rapporterades av WHO (World Health Organisation) i december 2019. Viruset spreds på en global nivå och fick till följd stora konsekvenser för både individer och samhället. Coronaviruset är en familj av olika virus (Alaeus, 2021). Namnet kommer från att viruset ser kronliknande ut i ett förstorat tillstånd. Det finns ett flertal olika coronavirus där de flesta kan ses hos olika djurarter. Några få typer av coronavirus kan smitta mellan djur och människor. Totalt finns det sju typer av
coronavirus som kan drabba människor där de flesta ger en enklare förkylning. Det näst senast upptäckta coronaviruset SARS-CoV-2 kan ge mer allvarliga andningsbesvär. SARS står för Severe Acute Respiratory Syndrome vilket översätts till svår akut respiratorisk sjukdom (lungsjukdom) (ibid). Covid-19 som är det senast upptäckta coronaviruset är också något som kan ge allvarliga andningsbesvär, lunginflammation och påverkan på andra organ. Därför har människor i hög ålder och med underliggande sjukdomar identifieras som
riskgrupper.
Här presenteras tidigare forskning som kan kopplas till vårt arbete.
4.1 Utrikesföddas hinder i samhället
I USA är coronapandemin ett stort bakslag för deras utrikesfödda invånare. Detta på grund av språket och de regler och lagar som finns enligt Bernstein m.fl,(2020). Dessa två faktorer kan anses vara en stor anledning varför sjukhus blev mer pressade i områden där utrikesfödda befinner sig. Språket anses vara en anledningarna eftersom USAs regering inte översatte informationen till flera språk än engelska, vilket inte är det enda språket som talas i USA (Bernstein m.fl, 2020). På grund av språksvårigheterna anser Bernstein m.fl (2020) att de utrikesfödda i USA inte kunde ta del av de lättnadsprogram som kom fram för att hjälpa USAs invånare. De kunde inte ta del av lättnadsprogrammet för att de inte kände till det då det inte förekom på ett språk som de kunde förstå (ibid). Programmet skulle ha hjälpt dem som påverkades av pandemin i USA. På grund av att det fanns brister i USAs ekonomi och kommunikation har grupper i det amerikanska samhället blivit negativt påverkade av corona pandemin(Ibid).
Migrationsverket kommer dagligen ut med information till människor vars liv påverkas av myndighetens beslut (Lindblom, 2018). De bestämmer vilka som får stanna i Sverige och vilka som inte får det. Men man kan diskutera att den information som förmedlas av
Migrationsverket inte kan förstås av dem som informationen riktar sig till(Ibid). Lindbloms (2018) arbete handlar om hur väl kommunikationen förmedlats från myndighet till mottagare, varför valet har tagits och hur mottagaranpassat meddelandet är. Hans slutsats var att det finns stora brister i kommunikationen på grund av att Migrationsverket inte
mottagaranpassade meddelandet till dem som budskapet faktiskt riktade sig till (Ibid). 4.2 Migranters ökade risk att avlida under pandemin
arbetsför ålder boende i samma hushåll och befolkningstätheten i bostadsområdet (ibid). Vidare menar de att det som i vanliga fall inte utgör en riskfaktor för dödlighet, som hög befolkningstäthet i bostadsområdet, har under coronapandemin gjort vissa grupper av utrikesfödda mer sårbara för covid-19 (ibid).
5.Teori
I denna del beskriver vi och förklarar de teorier som vi har valt för vår uppsats.
5.1 Kommunikation
Kommunikation kan definieras som delandet av information. Med information, i detta fall, menas med att det är allting våra sinnen kan ta åt sig. Delandet menas med att det är när någonting går från person A till person B. Sammanlagt blir det kommunikation. Men kommunikation går inte bara sändare till mottagare, utan båda parter är aktiva i kommunikationen så länge den pågår.
Shannon och Weaver (2015: 55-56) har en kommunikationsmodell som beskriver ett sätt man skulle kunna se kommunikation på. I denna modell skickas ett budskap från en sändare till en mottagare. Mellan dessa två finns det ett brus, detta brus kan påverka det budskap som sändaren har skickat till mottagaren. Bruset kan vara allting som kan ändra budskapet, såsom språk, förkunskaper och olika uppfattningar om omvärlden (Jensen, 2015:55-56).
Men man skulle också kunna se kommunikation som ett samarbete mellan mottagare och sändare. Att det är mer som en dialog mellan sändare och mottagare, där mottagarna har möjlighet att kommunicera med sändaren om det finns frågetecken angående budskapet (Jensen, 2015:57). Skillnaden mellan detta perspektiv och Shannon och Weavers modell är att i detta perspektivet anses det att man tar hänsyn till att mottagaren också skulle kunna skicka budskap, om det så skulle vara tillbaka till sändaren eller till andra mottagare (Jensen,
2015:57). Denna bild är mer anpassad för vårt digitala samhälle där det är lättare för
mottagaren till sig budskapet annorlunda på grund av relationen den har till den som förmedlar budskapet.
Man skulle också kunna diskutera att kommunikationen är individuell. Detta enligt den fenomenologiska traditionen som beskriver att hur kommunikationen uppfattas beror på hur individen reagerar på fenomenet (Jensen, 2015: 54). Hur mottagaren upplever fenomenet och vilken utgångspunkt mottagaren har betydelse för hur den uppfattar budskapet.
Utgångspunkten kan också bestämma om budskapet är sant eller inte. Detta på grund av hur man som individ säger saker eller val av ord som man gör, kan påverka meningen av
budskapet och hur andra uppfattar budskapet (Ibid).
Dessa teorier anses vara relevant för denna uppsats på grund av att de är en bas för vad kommunikation skulle kunna vara och olika perspektiv på kommunikation.
5.1.1 Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation som fenomen diskuterar hur personer med olika kulturella bakgrunder interagerar, kommunicerar och uppfattar den omvärld de befinner sig i (Jandt, 2007). Kultur är ett mångsidigt begrepp som inte bara handlar om specifika länders kulturer. Detta leder till att interkulturella kommunikationen oftast anses vara mer komplicerad än vad många tror. Barriärerna anses inte bara vara mellan till exempelvis amerikanare och
finländare, det kan också finnas barriärer mellan personer som tränar på gym och dem som inte gör det (Rogers & Steinfatt,1999).
Det finns ett alternativt begrepp till interkulturell kommunikation, men det kan anses vara något missvisande, vilket är tvärkulturell kommunikation. Denna typ av kommunikation fokuserar mer på att jämföra kulturer i mer specifika kommunikationssammanhang.
Tvärkulturell kommunikationen har inget fokus på det kulturella samspelet, till skillnad från den interkulturella kommunikationen som diskuterar de kulturella barriärer som existerar (Stier, 2009). Den interkulturella kommunikationen hanterar mer kommunikationen mellan kulturer än vad den tvärkulturella gör.
Alla människor anses växa annorlunda under olika förhållanden. Detta skulle kunna gälla både inom olika samhällen och mellan dem. På grund av detta finns det olika uppfattningar om och förståelsen av den omvärld som de befinner sig i. Dessa förståelser och uppfattningar anses har lett till att de utvecklar olika färdigheter, språk och beteenden. Sättet man
kommunicerar anses vara påverkat av de uppfattningar och förståelser man har och detta kan innebära att konflikter skulle kunna uppstå när man träffar någon med en annan
kulturbakgrund än sin egen. Dessa konflikter skulle kunna uppstå på grund av att de båda parterna inte tar hänsyn till den andra partens sätt att kommunicera. Sätt som anses vara självklara för en av parterna men som den ena parten kanske inte ens känner till.
Vår forskning handlar om hur en annan kultur befinner sig i ett samhälle och hur de uppfattar den kommunikation som kommer ut i samhället angående ett specifikt ämne. Där kan det var viktigt att förstå vad kultur är och hur det skulle kunna kopplas till kommunikation.
5.2 Kultur
Kultur är ett fenomen som anses finnas i alla grupper. Det är också kulturen som man hävdar är det som binder samman gruppen. Inom alla grupper skulle man kunna hävda att det finns en kultur, oberoende på vilken storlek gruppen har. Exempel på detta är skolklasser, där alla har sin egen specifika kultur. Däremot, när man pratar om kulturer pratar man oftast om de större grupperna, detta anses vara etniska grupper, samhällen eller nationer (Jensen,2015: 217-218). Enligt Jensen (2015) finns det faktorer som utmärker vad en kultur betecknas som:
● Språk och kommunikationsmönster, detta gäller också icke-verbal kommunikation och särskilda sätt att agera, såsom handskakningar.
● Att man har en gemensam historia och gemensam kunskap, i detta inkluderas traditioner, ritualer, musik och kostvanor.
● Att man har samma uppsättning av artefakter. Med artefakter menas att man har samma kommunikationsverktyg, kläder och andra objekt som gör att man hamnar i en grupp som har objekten och en grupp som inte har objekten i fråga.
5.2.1 Cultural identity conceptualization (CIC)
Alla individer anses få någon typ av kulturellt medlemskap. Till exempel om du bor i USA så blir du automatisk US amerikan. Men minoritetsgrupper i USA får oftare svara på frågan var de kommer ifrån om de inte ser ut som den påstådda normen ska se ut, i detta fall vit.
Dessvärre är det så att de som tillhör den kulturella normen inte märker att andra individer i samhället blir ifrågasatta för hur de ser ut eller vilket språk de pratar, även om de har bott i samma land hela sitt liv (Gudykunst,2005:214). Detta kulturella medlemskap är oftast en del av människors identitet. Men dessa kulturella medlemskap skulle kunna leda till att
människor som inte befinner sig i samma kulturella grupp oftast har någon stereotyp av hur gruppen agerar och kommunicerar (Ibid). Ett problem som skulle kunna uppstå med detta kan vara när två olika kulturella grupper möts så kan en av grupperna oftast förvänta sig att den andra gruppen ska ska agera likadant som sig själv och vice versa (ibid).
5.3 Språk
antingen deras drömbil eller någon bil som finns i deras närhet som de kopplar ordet till. Men alla individer ser inte samma bil, men vad de ser är ett fyrhjuligt maskineri som man kan transportera i, detta blir då uttrycksidan (Stier,2009: 61). Men en sak som skulle kunna hända är när någon ny individ kommer in och ska lära sig språket och dess uttryck men för den personen har det inte samma innebörd. Detta anses bero på olika erfarenheter och kunskaper. När man får lära sig språk i skolan, såsom svenska och andra främmande språk får man oftast lära sig att det är systematiskt och att det finns tydliga regler. Men man kan anse att så är inte fallet, språk är relativt. Beroende på vem du konverserar med kan olika ord ha olika
betydelser (Stier, 2009:62). Till exempel ordet grina, beroende på var du befinner dig i Sverige så betyder det antingen att skratta eller att gråta.
Språket anses vara en viktig del av kommunikation. Om språket inte anses vara tillräckligt hos en individ så faller kommunikationen redan där. Det är därför språk är en del av kommunikationen som behövts då dem som inte har svenska som modersspråk ska kunna förstå information som kommer ut annorlunda.
5.4 Integrationsteorin
Integrationsteorin är en teori som kan hjälpa till med förståelsen. Integration handlar om att sammanställa olika delar, i detta fall när en individ flyttar till ett annat land. Vad
integrationsprocessen och dess olika faser betyder för individen är att det är en central del för förståelsen av vart individen står i samhället och hur individerna uppfattar sig själva (Diaz, 1997:11).
Enligt Diaz (1997) finns det olika aspekter som är av betydelse för personer med
invandrarbakgrund när det kommer till deras integration. Integrationsprocessen skulle kunna ses som en social företeelse, där de mest väsentliga delarna anses vara jämlikhet och
delaktighet i det nya samhället (Diaz, 1997:34). Denna integrationsprocess kan delas in i olika faser. Första fasen som en utrikesfödd går igenom kallas för primär integration. Det är under denna fas som individen bygger en grund för den fasta och långvariga integrationen. Den andra fasen kallas för sekundär integration. I denna fas finns det faktorer som individen kan bygga vidare för att förbättra integrationen. Dessa faktorer är språket, utbildning och andra aspekter som kan få individen att bli mer integrerad i samhället. Inom
samhällssammanhang. Den andra handlar om hur integrationen är ett komplicerat begrepp, detta då betydelsen kan uppfattas som obestämd, då begreppet omfattas av en mängd olika dimensioner. Sista och tredje fasen handlar om att det är viktigt att skilja på primär och sekundär integration, då det är två olika tillfälligheter. Den primära integrationen är en annan typ av integration då det handlar om individens första tid i det nya samhället. Det är en skillnad gentemot hur det ser ut i det senare stadiet av den sekundära integrationen (Ibid). I den primära integrationen handlar det om hur individen ska ta del av det nya samhällets språkkunskaper, skaffa kontakter, utbildning, stabilt boende och ha kontakter som inte är av samma etniska grupp (Diaz,1997: 11-16). Vad som händer i den sekundära integrationen är att man fördjupar dessa kunskaper för att kunna ta en större del av samhället. Denna integrationen är mer långsiktig, då det är här man börjar förstå mer vad som händer i samhället och man som utlandsfödd har mer valmöjligheter än vad den hade i den primära integrationen.
Integration kan definieras som ett tillstånd. Ett tillstånd där individer med en invandrarbakgrund som antigen åstadkommer en jämlikhet som är fullständig eller
ofullständig, gentemot dem som är inrikes födda när det kommer till samhällsdeltagandet. Detta kan handla om deltagandet av arbetslivet, boendesituation, utbildning, sociala relationer och politik. Integration kan ses som ett socialt fenomen som hänvisar till individernas
deltagande i sociala relationer i det nya samhället. Det skulle också kunnas beskrivas som en process där individen blir en fungerande länk i viktiga samhällsaffärer.
Det är först när individen har lärt sig det svenska språket och andra kunskapsfärdigheter inom samhället som de har den frihet att vara en del av samhället. Innan dess befinner sig individen i ett samhälle där deras valfrihet är minskad. Vad integrationen anses hänga på är att
individen har motivationen att engagera sig i samhället och att samhället underlättar för individen att komma in i samhället, detta för att varje enskild individ ska ha rätt till möjligheter på jämlika villkor (Diaz,1997:90).
Då integration anses vara en viktig del av hur utlandsfödda kommer in i samhället, så kan det vara viktigt att titta på hur den integration fungerar och se om det finns några delar i
5.5 Källkritik
Att vara källkritisk innebär att vara ifrågasättande och värdera fakta utifrån hur trovärdig den är. Detta skulle man kunna göra genom att bland annat, först ställa frågan om informationen är sannolik eller inte, för att sedan kolla upp vem eller vilka som står bakom den samt om informationen kan hittas på fler ställen. Thurén (2013:4) beskriver källkritik som ett namn på de metoder som ursprungligen utarbetades inom historievetenskapen för att skilja fakta från spekulationer, vidare menar han att det är en redskapslåda med olika metoder som syftar till att avslöja vilken information som sägs av och om andra människor. Den källkritiska teorin består av några få tumregler och en samling metodregler (ibid).
Källkritik har i grunden fyra precisa principer när en källa granskas (Thurén 2013: 7). Dessa är: äkthet, närhet, oberoende och tendens, som är enkla att förklara men svåra att uppfylla (ibid).
Den första principen som är äkthet där tittar vi på exempelet från 1981 där det spreds en nyhet att Tysklands förre diktator Hitlers dagböcker skulle säljas på̊ auktion. Där en man vid namn Gerd Heidemann påstod att det fanns 62 volymer till salu och dessa hade räddats ur en flygkrasch Dresden (Thurén 2013: 20; Howell & Prevenier 2001: 58). Men senare avslöjades att dessa dagböcker var förfalskningar då dagböckernas bläck, papper och bindning var tillverkade efter Hitlers död 1945 (Thurén 2013: 21).
Den andra som ett faktapåstående måste uppnå är ett nära tidssamband (Thurén 2013: 7). Om det hinner gå̊ en minut eller flera år gör stor skillnad för faktapåståendet tillförlitlighet (ibid). En huvudregel är att trovärdigheten ökar, ju mer samtida ett vittnesmål är (Thurén 2013: 31). Den tredje kravet som är oberoende (Thurén 2013: 8). Där det via kunskapen om hur
Sist kommer den fjärde principen som ett faktapåstående måste undvika är tendens (Thurén, 2013: 63; Howell & Prevenier 2001: 68). Där författaren är partisk i sin skildring och har ett intresse av att visa en tillrättalagd bild av verkligheten (Thurén, 2013: 63).
En stor faktor för att kunna se om man har ett källkritiskt synsätt är att ha kunskap och om att de kan finnas källkritiska problem. Det kan anses att det är mängden kunskap som man har inom olika ämnen som påverkar hur källkritisk man är. Mängden kunskap inom ämnet hjälper individerna att se vad som hänger ihop med vad de redan vet gentemot vad de precis har fått lära sig. Men källkritik som metod ska inte ersätta kunskapen utan skulle kunna agera som ett hjälpmedel för individerna att se på vad de läser med ett kritiskt öga (Thurén, 2003). En annan faktor som finns inom källkritik som skulle kunna anses vara viktigt är att känna till att de flesta sanningar är provisoriska. Det vill säga att sanningen skulle kunna ändras beroende på vilken dag som man läser informationen. Detta kan anses vara väldigt naturligt på grund av att det oftast kommer mer information angående händelser som man inte kände till tidigare (Ibid). En annan viktig faktor på en kritisk tänkande är kulturkritik, vilket betyder att de bedömningar och recensioner som görs i media av filmer, böcker, musik, konst och andra kulturella uttrycksmedel (Svensson & Styhre, 2021: 24).
Källkritik anses vara en viktig del i denna uppsats på grund av det skulle kunna vara basen för om man litar på den information som man läser och tar del av. Dessutom handlar det om hur man uppfattar den information man läser, vilket skulle kunna ha en effekt på hur individer påverkas av information som de läser.
6. Metod
I denna del beskriver vi den metod vi har valt, eventuella problem och det urval vi har gjort.
I denna uppsats kommer vi använda oss av en kvalitativ studie där vi gör en
fokusgruppsintervju. Dahlin-Ivanoff (2015: 83) tar upp att genom fokusgrupper integrerar människor med varandra samt genom att lyssna till deltagarnas diskussioner kan kunskap fås ut av fokusgruppen. Forskarna kan få ett antal olika perspektiv utifrån betydelser som
För att kunna genomföra våra fokusgruppsintervjuer kontaktade vi människor som vi känner som har en utländsk bakgrund och förklarade att vi skriver en uppsats angående
uppfattningen av information angående pandemin, där fick vi svar gällande om dem vill vara med i vår fokusgrupp.
6.1 Fokusgrupper
För att komma fram till ett så konkret resultat med vår uppsats efter vårt syfte vilket är hur utlandsfödda i början av pandemin har uppfattats kommunikationen om coronapandemin, har vi valt att göra en kvalitativ intervju i form av fokusgrupper. Genom den kvalitativa metoden kommer vi att genomföra tre gruppintervjuer med tre stycken respondenter i respektive fokusgrupp. Grupperna indelades efter hur länge de varit i Sverige så en grupp besitter av nyanlända i Sverige, den andra grupp består av de som har bott en längre period i Sverige och sista gruppen innefattas av människor som har bott i Sverige mer än tio år.
Syftet med att använda oss av kvalitativ metod istället för kvantitativ metod är för att vi ska kunna gå in mer på djupet i ämnet, då det anses vara lättare att se på situationen genom att det leder respondeterna till en diskussion där chansen för att se olika perspektiv på saken i fråga är större (Kvale & Brinkman 2009:46).
För att nå ett relevant resultat på vår studie ska vi med hjälp av en kvalitativ metod tolka och förstå respondenternas berättelse. För att få en omfattad beskrivning av respondenterna samt för att skapa ett samspel mellan oss och respondenter väljer vi en kvalitativ metod som metodologisk ansats. Anledningen till att vi valde fokusgrupp som metod är att det lämpar sig bäst för vår studie i och med att vi eftersträvar av att få en öppen diskussion om ämnet och inte styra respondenternas svar. Fokusgrupper är en metod som används för att studera individers föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar genom fokuserade gruppintervjuer. Det anses också vara en användbar metod för att forska kring känsliga ämnen (Wibeck 2010: 22–25). Syftet med diskussionen är att få våra intervjufrågor besvarade (se bilaga 3 & 4). Det är uppskattat om respondenterna kan vidareutveckla på ämnet där det kan leda till nya synvinklar samt relevanta svar.
6.2 Urval
som bor i Sundsvall. Vi har konkretiserat urvalet genom att separera respondenterna i tre grupper:
● Första gruppen är nyanlända.
● Andra gruppen innefattar medborgarna som har bott i Sverige i max tio år ● Tredje gruppen är dem som har bott i Sverige en längre period, mer än tio år.
Detta för att kunna få ut så många svar så möjligt samt att kunna få svar från olika perspektiv. Dahlin-Ivanoff (2015: 83) tar upp att genom fokusgrupper integrerar människor med
varandra samt att genom att lyssna till deltagarnas diskussioner kan kunskap fås ut av fokusgruppen. Forskarna kan få ett antal olika perspektiv utifrån betydelser som avslöjas genom deltagarnas egna ord. På så sätt kan forskarna ta reda på vad som är viktigt och varför (Ibid). Vi kommer att vara med och moderera diskussionerna så att respondenterna håller sig till ämnet och inte börjar diskutera annat, men vi kommer inte lägga oss i själva diskussionen (Esaiasson et al., 2017:332 - 333). Diskussionen kommer att pågå i 30-50 minuter med möjlighet för respondenterna i slutet att komma med sina egna kommentarer om ämnet. Då fokusgrupperna kommer diskutera ämnet med sina egna ord, finns möjligheten att flera olika perspektiv kommer att komma fram (Dahlin-Ivanoff, 2015: 81–82).
En fundamental faktor är att därmed att planera för att det skall bli en livlig diskussion, vi valde att utforma olika frågor med studiens ämne som fokus och målet är att komma fram till slutsatser som ska vara högst relevant för vår studie. Kvale & Brinkman menar (2009:35) att praktik tillsammans med teori ska framkalla intervjukunskap. För att väcka intresse och skapa en tydlig presentation och inledning av ämnet valde vi att dela med respondenterna en artikel som handlar om högst dödlighe av covid-19 bland somalierna som bor i Stockholm. Denna artikel ska respondenterna diskutera, där vi sedan ställer några följdfrågor angående artikeln. Sedan ställer vi frågor som inte handlar om artikeln men som ändå handlar om hur de anser att de har uppfattat informationen kring pandemin.
Diskussionerna för varje fokusgrupps intervjuer pågår i 30-40 minuter med möjlighet för respondenterna i slutet att komma med sina egna kommentarer om ämnet. Då fokusgrupperna kommer diskutera ämnet med sina egna ord, finns möjligheten att flera olika perspektiv kommer att komma fram (Dahlin-Ivanoff, 2015: 81–82). Vi utgår från de teorier som vi har tagit fram inom detta ämne. Analysen kommer utgå ifrån dem och de teman vi har valt att dela upp dem i. Denna analys kommer att diskuteras i senare avsnitt.
Vi har även som syfte att deltagarna skall läsa en artikel (se bilaga 2) där de får reflektera och diskutera artikeln. För att få så betydelsefulla svar som möjligt av våra respondenter väljer vi att använda oss av vår intervjuguide (se bilaga 3&4).
Att använda sig av öppna frågor, peppar respondenterna till att beskriva och förklara samt få respondenterna att utveckla sina utsagor (Olsson 2008:56). På så sätt har vi valt att ställa så öppna frågor som möjligt så att respondenterna känner sig fria att utveckla och reflektera över sina svar.
Vi har valt att göra två olika versioner av intervjufrågorna, detta på grund av de olika grupperna vi har. Då en av grupperna är nyanlända så har vi ändrat frågorna så att de har lättare att förstå dem. Medans de andra två grupperna har lite mer utvecklade frågor. Våra intervjuer spelas in och transkriberar inspelningen i syfte att undersöka dem minsta detaljerna på intervjun. Då kan denna process vara enkel att komma på ytterligare ideér som skulle kunna vara användbara i vår undersökning (Aspers 2011:152). Vi utgår från tabellen (se bilaga 1) när vi skriver vår resultat. Detta för att underlätta för läsaren att förstå vilken respondent det handlar om från vilken grupp. I tabellen beskrivs hur vi har valt att kalla studiens respondenterna från olika grupper. Grupperna kallas ABC och respondenterna 123, för att vara specifica på vilken respondent för vilken grupp det handlar nämner vi de såhär: respondenten 1 från fokusgrupp A nämns då som FG1, A1.
För att underlätta för respondenterna som är nyanlända så har en av oss som kan tala de språk som den nyanlända gruppen pratar, översatt intervjufrågorna samt artikeln. Dessutom så hölls fokusgrupps intervjun på språk som gruppen behärskar så att diskussionen förhoppningsvis blir lättare för gruppen. Transkriberingen översattes också till det svenska språket.
Reliabiliteten påverkas i denna undersökning för att vi gör en kvalitativ undersökning, där individers åsikter har en stor betydelse och om individerna ändras så finns det en chans att åsikterna inte är densamma vilket kan påverka resultatet. Vi försöker få en så varierande mängd människor som är med i fokusgrupperna så får vi förhoppningsvis en så övergripande bild på hur uppfattningen ser ut i Sundsvallsområdet. Intervjufrågorna och artikeln som riktar sig till nyanlända har översatts. Detta för att respondenterna i första gruppen, alltså nyanlända kan få uttrycka sig på ett sätt som de skulle kunna känna sig mer bekväma med, än vad det skulle har gjort som intervjun skulle gjorts på det svenska språket. Förhoppningsvis kan detta förbättra reliabiliteten då det ökar möjligheten för respondenterna att kunna förmedla vad de vill säga på det sättet som de vill säga det.
Validitet skulle kunna ha varit mer men då fokusgrupperna förhoppningsvis ger en
övergripande bild på hur uppfattningen ser ut i Sundsvalls området så skulle denna uppsats kunna användas som grund för andra uppsatser inom samma ämne. Dessutom är
fokusgrupperna små och resultatet skulle kunna ha mer validitet om fokusgrupperna hade varit större, då vi skulle kunnat få mer varierande svar och förhoppningsvis fler perspektiv på ämnet.
6.5 Metodproblem
I första intervjuguiden (se bilaga 3), som riktar sig till dem som är nyanlända i Sverige, nämner vi Anders Tegnell1på en intervjufråga för vi tycker att Tegnell är mycket på TV samt
presskonferenser när det gäller informationen kring coronapandemin. De tre respondenterna visste inte vem Tegnell var.
6.6 Etik
Att respektera intervjupersonernas integritet är lika viktig som att ta vi får fram så mycket fakta som möjligt till vår undersökning. Därför anses det etiska ansvaret vara värdefullt i vårt studiearbete (Kvale & Brinkman 2009:190). Respondenterna har rätt att få information om vem som gör studien och vilken institution som står bakom undersökningen. De har även fått våran kontaktuppgifter för att vi ska kunna bevisa och säkerställa att vi bär det etiska
ansvaret. Vi har även informerat respondenterna att de när som helst kan tack nej till och inte delta i intervjun (Olsson 2008: 78). Denscombe (2018: 433) menar att den studie, vare sig det är frågeformulär, intervjuer eller observation, som syftar till att få fram data från levande människor ska genomgå en etisk granskning före den startar. Därför har vi förberett en samtyckesblankett som var och en respondent fick skriva under (se bilaga 5).
Eftersom vårt ämne skulle kunna upplevas som känsligt och privat har vi valt att hålla respondenternas identitet anonyma och sedan använda oss av A,B,C namn, i vår analys, för att inte peka ut någon som kan kopplas till någon av våra respondenter. Denscombe (2018: 441) menar att det är viktigt att de som deltar i studien får göra det anonymt och det finns flera skäl till det. Det ena är att kunna skydda respondenterna från repressalier från
arbetsgivare, vårdnadshavare, ansvariga politiker och inte minst andra kollegor. Det andra är att anonymiteten gör att risken för bias minskar eftersom ingen förutom intervjuaren vet vem som svarat vad och därför bör deltagarna känna sig tryggare att besvara frågorna ärligt (ibid).
7. Resultat och analys
respondenterna. Teman som resultatet analyseras efter är: utrikesfödda uppfattning av kommunikationen angående Covid-19 och aspekter som påverkar utrikesfödda uppfattning. Aspekterna diskuteras utifrån fyra punkter: Kultur, språk, integration och källkritik. Dessa teman har skapats vid granskning av intervjumaterialet för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Men först en påminnelse om studiens frågeställningar:
- Hur uppfattar utrikesfödda kommunikationen angående coronapandemin? - Vad är det som underlättar och förhindrar uppfattningen av kommunikationen i
samhället kring pandemin hos utrikesfödda ?
- Vilka källor litar utrikesfödda på för att få information angående pandemin och varför har de utrikesfödda valt dem källorna?
7.1 Utrikesfödda uppfattning på kommunikation under coronatider
Alla respondenter var överens om att informationen som kom ut angående corona var förvirrande och de visste inte om vad de hörde var sant eller inte. Respondenterna tyckte att det kom ut mycket information angående pandemin så de visste inte vilken information som gällde.
I två av grupperna, grupp B och C diskuterade dem hur de litar på informationen gällande corona från Folkhälsomyndigheten. Men däremot litar de inte lika mycket på informationen när den kommer ifrån Tegnell. -¨Jag tror jag litar mest på Stefan Lövgren mer en Tegnell. För jag tycker att jag ser inga känslor på Tegnell medans Lövgren tycker jag är han rolig och ärlig.¨(FG3, C2).
I detta citat diskuterar respondenten att på grund av hur hen ser Tegnell litar hen inte på honom. Men respondenten litar på Löfven2sätt att kommunicera. Här handlar det troligtvis
mer om hur den valda sändaren förmedlar budskapet och inte själva budskapet.
Utrikesföddas relation till Tegnell och myndigheter skulle kunna vara en faktor, då det har betydelse för hur budskapet uppfattas, detta enligt Bateson (Jensen, 2015:58).
faktor kan vara att Löfvens kommunikation ser man mer, då han är statsminister. Till skillnad från Tegnell som är synlig när det kommer till sjukdomar och hälsofrågor i samhället.
I den fenomenologiska teorin diskuterar man hur beroende på individens egna erfarenheter påverkar uppfattningen av budskapet(Jensen,2015: 54). I detta fall kan de handla om hur respondentens egna erfarenheter kommer in, vilket skapar en egen uppfattning om
informationen och sändaren av informationen. Men de flesta respondenter litar på Tegnells kunskaper inom ämnet och hans erfarenhet, de anses bara vara på grund av individerna ser hur Tegnell agerar. Andra respondenter menar att Tegnells sätt att kommunicera ger en lugnande effekt. Detta kommer också in i den fenomenologiska traditionen där hur individer väljer att kommunicera angående olika fenomen, händelser, kan påverka hur andra ser på händelsen. Då en individs erfarenheter bestämmer hur den känner för händelsen. I detta fall Tegnells kunskaper inom sjukdomar har lett till att han kommunicerade på ett lugnt sätt vilket påverkade andra att vara lugna. Men som man kan se med respondent C2 var för lugn för att alla skulle kunna lita på det Tegnell säger.
Respondenterna diskuterade också hur Folkhälsomyndigheten kunde ha använt sig av en individ som någon i deras kultur kan lita på och förstår. Då Folkhälsomyndigheten bara översatte informationen till svenska och engelska i början kan det ha varit svårt för respondenten att förstå informationen. Detta märktes i grupp A, där dem inte fick informationen direkt från nyheterna eller Folkhälsomyndigheten. De fick höra det från vänner, skolan och sociala kanaler.
- ¨Att folk går och pratar med Imam till exempel, det är såna här insamlingspunkt i kulturen att man går och prata med en Imam och får informationen om någonting. Där skulle kanske FHM skaffa ett nätverk med Imamen och genomföra informationen på en fredagsbön till exempel.¨ (FG3, C2).
inom sätten som de har att kommunicera på. Där den största faktorn är att veta att kulturerna agerar annorlunda och att man måste ta hänsyn till det (Jandt, 2007). Men detta är inte bara mellan sändare och mottagare, utan att mottagarna måste också veta hur sändaren
kommunicerar. Om båda parter inte känner till hur den andra kommunicerar skulle det kunna uppstå förvirringar.
7.2 Aspekter som påverkar utrikesföddas uppfattning
Respondenterna har diskuterat olika olika anledningar om varför informationen angående pandemin har uppfattats på det sättet som det har uppfattats. Övergripande tyckte alla
respondenter att det handlar om kulturskillnader, då det svenska samhället skiljer sig från det som de är uppvuxna med. Språket och integrationen som enligt respondenterna leder till att utrikesfödda hamnar utanför samhället. Den sista aspekten som diskuteras är källkritik och hur utrikesfödda väljer källor.
7.2.1 Kultur
Alla fokusgrupper hävdar att kulturen skulle kunna ha varit en stor faktor i varför
utrikesfödda blev mer påverkade i början av pandemin. Kultur är de språk, hälsningsfraser, beteende mönster och hur man organiserar sig i samhället och som olika grupper av
människor har gemensamt. I detta fall, hävdar respondenterna, att på grund av de olika kulturernas sätt att agera och ta emot information är en stor faktor i att Corona kunde sprida sig så mycket bland svensksomalierna. Detta då, menar respondenterna, är på grund av att de lever i ett samhälle där man är beroende av varandra, till skillnad från det svenska samhället som är mer individuellt anpassat. I deras kultur, hävdar respondenterna, att de är mer
närgångna när de hälsar på varandra i form av puss på kinderna. De umgås mycket mer i deras kultur, anser respondenterna, i och med att de oftast bara går och knackar på hos en vän om de vill prata medans i den svenska kulturen måste man oftast ringa dagen innan om man vill träffas.
Respondenterna diskuterade också att det handlade om hur boendet ser ut i Sverige. De menar att i Sverige bor var familj för sig. Det förekommer väldigt sällan generationsboende till skillnad från den kultur som de kommer ifrån där det är vanligt att bo flera generationer tillsammans. Ofta bor man tillsammans med farmor eller morfar. Detta fick konsekvensen att det blev svårt för de yngre att skydda de äldre från att bli smittade av Covid-19, menar respondenterna.
- “/../du vet som Rinkeby eller andra förorterna som folk lever som att dem lever i hemlandet. Vi har äldre hemma som är 70-80 år, morfar eller farmor som bor med familjer hemma och när en kommer smittad från corona hem då blir även dem äldre smittade. Så därför var bland dem som dog majoriteten var äldre. För vi låter äldre bor hemma hos oss och inte lämnar de till
äldreomsorg”(FG2, B1).
I detta citat diskuterar respondenten en av de skillnader som finns mellan kulturerna. Skillnaden som är hur vi agerar med de äldre medlemmarna i vår familj. I den svenska kulturen finns det äldreboenden och hemtjänsten som kan hjälpa till och ta hand om de äldre. I de länder som de utrikesfödda kommer från existerar inte detta system, utan det är vanligare att de yngre generationerna tar hand om de äldre hemma. Vilket blir ett hinder med pandemin där sjukdomen är dödligare hos de äldre. Då kan isoleringen, som var en av sakerna som Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanade samhället att göra, svår att följa då det i deras kultur är vanligare att man tar hand om de äldre. Då deras kultur är annorlunda i jämförelse med den svenska kulturen, påverkas kommunikationen och de barriärer som kan uppstå i uppfattningen (Stier, 2009). Enligt Shannon & Weavers (2015), skulle man kunna sätta in kulturen som ett typ av brus som påverkar hur mottagarna tar till sig budskapet och hur lätt de har att följa budskapet.
Respondenterna diskuterade också att på grund av att det är vanligt att utrikesfödda ofta bor i samma områden, detta skulle kunna bero på, de socioekonomiska förhållandena, menar respondenterna. Då individer med liknande kultur bor i närhet till varandra, kan man hävda att det är svårt att ta till sig den nya kulturen. Detta kan bero på de kulturella medlemskap som finns, som gör att man känner sig vara en del av något (Gudykunst,2005:214). Då
flytta ifrån ett land som de är uppvuxna i och där de inte känner samma tillhörighet i den nya kulturen som de befinner sig i. De känner en tillhörighet med varandra i deras kultur, då kan man hävda att de förhåller sig till den kulturen de är uppvuxna med, vilket innebär att de kanske inte blir lika integrerade i den nya kulturen.
7.2.2 Språk
Språket anses vara en viktig del av kommunikation där respondenterna i grupp A är överens om att språket har en påverkan på hur de uppfattar informationen, och om de utrikesfödda ens kan förstå den information som kom ut om pandemin. Språket anses vara en bidragande orsak för att känna en tillhörighet som finns inom de olika kulturgrupperna. Därav skulle man kunna hävda att det är språket som leder till att dem som inte kan språket lätt blir utanför. Detta handlar även om faktiska språk och olika sätt att kommunicera med samma språk, såsom dialekter (Stier, 2009:60). Enligt respondent A2 har mängden av olika information som kom ut i början av pandemin från Folkhälsomyndigheten haft en stor påverkan att kunna uppfatta om informationen var sant elle inte. Vidare diskuterar respondenten att det var svårt att veta om pandemin var sann eller inte på grund av att den först trodde att det kanske var en trend som alla pratade om och inte en dödlig sjukdom.
- “Nej, men jag kan säga att såhär, att ibland kan kännas att det blir så mycket information så att jag börjar fundera om att corona finns verkligen eller det är någonting som det blivit ”populärt” där alla vill prata om”(FG1, A2).
Alla respondenter i grupp A är överens med det som A2 säger och respondenten A3 tillägger att på grund av att vi inte är lika integrerade i samhället och dessutom bor i en del av
samhället där det inte bor så många ¨svenskar¨ så har den inte tagit emot informationen kring Covid-19 från Folkhälsomyndigheten så som myndigheten tänkt. Enligt Diaz (2017) befinner sig grupp A i början av andra fasen, som handlar om hur individen ska ta del av språket och samhällets olika utbildningar, de har börjat lära sig det svenska språket så att de kan få ta del av samhället och den information som kommer ut. - /../“Ja, främst är det språket. Jag tycker
På frågan gällande hur de har uppfattat information från Folkhälsomyndigheten angående Covid-19 svarar grupp B och C, som kan det svenska språket, att det är inga problem för dem att förstå informationen som kom ut angående pandemin. Grupp B och C menar att
anledningen till varför svensk somalierna blev mer påverkade av covid-19 än vad svenskarna blev, är på grund av att många inte kunde det svenska språket och kulturen. De menar också att myndigheten skulle även informerat på andra språk, såsom somaliska, då även
informationen som kom ut handlade om att man inte skulle besöka någon som var sjuk.
- “Jag tror, säkert, att en del var på grund av dålig information på olika språk bland annat på somaliska. Äää..men har kulturen större del också. För jag tror att många även fast dem ta till sig informationen, så går man och besöker någon som är sjuk, för att den är sjuk, speciellt om nån är äldre, av respekt”. (FG3, C1).
Vidare diskuterar grupperna att myndigheterna var snabba på att skicka ut information på svenska och engelska men inte på andra språk som också existerar i samhället, bland annat somaliska.
Grupperna B och C tycker att det även handlar om kulturen och att den svenska kulturen är mer individuell än vad deras kultur är. I deras kultur ingår det att hälsa på en person när den är sjuk och eftersom de inte förstått informationen det viktigt att hålla avstånd och att man inte ska hälsa på någon som är sjuk i corona så har man fortsatt att göra så som man alltid har gjort. Det vill säga följa den kultur man är uppväxt med. Stier (2009) menar att människor anses växa annorlunda under olika förhållanden, både inom olika samhällen och mellan dem. I tillföljd av detta finns det olika uppfattningar och förståelsen av den omvärld som de
befinner sig i. Grupperna förklarar vidare att det är en vana för dem, som har en utländsk bakgrund och kommer från en annan kultur, att att träffa vänner och familj dagligen. Denna vana av att träffa sina vänner upphördes inte trots att pandemin pågick. När det gäller somalierna som avled i Järvaområdet3, då kan det ha berott på att de inte visste hur
sjukdomen smittades eller hur de påverkade andra, menar en av respondenterna. Dessa förståelser och uppfattningar anses har lett till att de utvecklar olika färdigheter, språk och beteenden (Stier, 2009:61).
7.2.3 Integration
Respondenterna i alla grupper anser att smittspridningen av corona gick fortare i Stockholm än i andra delar av Sverige. Anledning kan vara att det är flera många människor som bor i samma lägenhet. B1 tillägger att detta är den kultur som utrikesfödda bär med sig till Sverige.
- “/.../ det att man bor tätt är det största faktor när det handlar om denna stora smittspridningen som har skett i Stockholm. Om det är åtta personer som bor i en lägenhet då sprider sjukdomen fortare/.../” (FG3, C2).
- “/../ en annan orsak är att vi lever kollektivt medans här bor man individuellt, så bär man sig en sånt kultur med sig hit/../” (FG2, B1).
I citaten ovan beskriver C2 och B1 om hur utrikesfödda håller sig till den kultur de hade i hemlandet och att utrikesfödda oftast bor i samma bostadsområden. Respondenterna i alla grupper håller med om detta och diskuterar vidare på att de har fortsatt att prata sitt
hemspråk, en anledning kan vara att alla som bor i bostadsområdet talar samma språk. Vidare tillägger respondenten B3 att vissa utrikesfödda sätt att leva i Sverige fortsätter på samma sätt som man gjorde i hemlandet, dem har därför svårt att ändra på sin kultur.
7.2.4 Källornas pålitlighet
Respondenterna i grupp A, som är nyanlända, fick veta informationen angående
coronapandemin från olika källor. Respondenten A1 hävdar att den har fått informationen via sina vänner, A2 via olika nyhetskanaler i mobilen och A3 konstaterar att hen fått
informationen via sin skola. Men alla tre respondenter var ifrågasättande till informationen och de kände sig förvirrande.
- “Ja, i och med att jag inte kan svenska och kan inte följa alla nyheter som kommer på nyhetskanaler, kan jag säga att jag har ibland svårt med det! Men..sedan så brukar jag alla fall höra av mina vänner vilka regler som gäller och vad man ska
göra”(FG1, A1).
I citatet ovan betonar respondenten A1 att svårigheten att kunna följa informationen beror på att hen inte kan det svenska språket. Då vänder sig hen till sina vänner istället för att få den rätta informationen för att de anses vara som en mer pålitlig källa.
Enligt Thurén (2013) har källkritik olika principer, äkthet, närhet, oberoende och tendens, där alla respondenter följer någon av dessa principer, även om chansen kan finnas att inte alla vet vad källkritik är. Respondenten A1, från nyanlända gruppen, känner sig osäker om
informationen gällande corona var sanna eller inte. Eftersom respondenten fick informationen via sina vänner är risken att informationen ändrades, anledningen kan vara att informationen sänds vidare genom varandra (Thurén, 2013: 34). Att vara källkritisk innebär att vara
ifrågasättande och värdera fakta utifrån hur trovärdig den är (ibid). Till skillnad från respondenten A1 fick A2 informationen via olika nyhetskanaler i mobilen, men då det var mycket informationen var mycket som spreds på olika kanaler gjorde detta att respondenten blev förvirrad över vad den läste. Detta kan kopplas till sambandet, att informationen angående pandemin ändrades snabbt så att respondenten inte fick chansen att förstå informationen som kom ut. En viktig faktor som finns inom källkritik är att de flesta
Alla respondenter i grupp B är överens om att de inte litade på pandemins äkthet förrän människor i deras närhet blev påverkade av sjukdomen.
- /../”jag tog det på allvar när jag hörde på radio att en familj på 4 medlemmar som bor i Nacksta och som kom från Italien hade corona. Annars tog inte det på allvar även om jag hörde att det har kommit i Stockholm, men det var bara då när det var i Sundsvall som jag tog på allvar”(FG2, B2).
Respondenten B2 i citatet ovan inser att den började ta informationen gällande coronapandemin på allvar, när en familj som bor i Sundsvall fick corona. Även om
respondenten brukade ta del av informationen på radio, hade hen ändå inte tagit det på allvar att coronapandemin fanns. Detta kan bero på att respondenten B2 har saknat de
faktapåstående från källorna som hen tog del av (Thúren, 2003). Men när hen hörde att händelsen var i närheten och fick beviset att människor omkring faktisk blivit smittad, gjorde att trovärdigheten av informationen hen fått ökade.
Respondenterna i grupp C fick sin information om corona från nyheterna. Men de anser att informationen som kom ut i början var oklar och att de visste inte riktigt vad som stämde. Detta hände också i grupp A att sambandet påverkade hur pålitlig informationen angående pandemin var, då den förändrades hela tiden. Men tillskillnad från grupp A så förstod de informationen, det var mängden och oklarheten i informationen som gjorde att de hade svårt att uppfatta informationen om pandemin.
- “/.../ informationen var mycket diffust i början, sen alla, på jobbet exempelvis, har börjat etablera sig och skickar mejl. I början, var varje dag att det kom uppdaterade info men sedan man följer också presskonferenser som man började hitta sina informationskällor men den tog tid. Jag tyckte även var diffust krig ekonomi, /.../”
(FG3, C2).
beroende på vilken dag man läser informationen, men eftersom man inte alltid tänker källkritisk så är det lätt att glömma att den informationen kan vara den sanna.
Respondenterna i grupp B och C litar på informationen angående pandemin som kommer från Folkhälsomyndigheten. Medans en annan respondent väljer att lyssna på andra länders nyheter gällande pandemin för den tycktes var mer trovärdig.
- “Jag brukar lyssna på radio och lyssnar mycket på USA:s nyhetssändning. Jag tycker jag får bättre uppdatering gällande corona via det. Men jag tycker även att
regeringen och FHM har jobbat bra också”(FG2,B3).
B3 respondenten hävdar i citatet att hen lyssnar också på nyhetsuppdateringarna angående pandemin från USA, detta då den tycker att informationen verkar vara mer pålitlig och att den hade bättre uppdateringar.
Thurén (2013:8) presenterar i sina principer den oberoende källkritik som görs är till för att granska en källa. Denna principen menas med att en persons egna värderingar för
faktapåstående inte ska komma in i hur faktapåstående presenteras.
I grupp C säger en av respondenterna att den diskuterar den information som har kommit ut angående pandemin med vänner och familj, som den anser är pålitliga källor. En till
respondent i grupp C följer inte bara vad de svenska nyhetsmedierna säger utan tittar också på vad andra länders nyhetsmedier säger om pandemin.
- “Jag fick informationen om pandemin via nyheter, som jag läste på min mobil och TV. Men jag pratar mycket med min familj också som bor i hemlandet och jämföra och diskutera hur gör dem i Sverige och hur gör de där” (FG2,C2).
I detta citat betonar respondenten C2 att hen inte gick efter den information som sänds på svenska nyheter, utan jämförde det med nyheterna från sitt hemland och diskuterade det med sin familj. Detta gjordes för att titta på källorna utifrån ett kritiskt perspektiv, källkritik ska användas som en metod för att kunna se på vad de läser ur ett kritiskt perspektiv
8. Slutdiskussion
Vår studie har visat att folkhälsomyndigheten inte har lyckats fullt ut med att få ut information till utrikesfödda angående sjukdomen Covid-19. De har inte heller fått ut information att det var en pandemi och hur man som person skulle agera för att undvika att bli smittad eller smitta andra. Information om att hålla avstånd, inte umgås i stora grupper och inte besöka sjuka människor har inte heller framgått tydligt. Folkhälsomyndigheten skulle ha gett ut information på fler än två språk, vilket man gjorde i senare skede av
pandemin. De kunde även ha tagit hjälp av lokala föreningar för att få ut sin information till personer som inte hade svenska som första språk. Främst för att få en legitimitet i
informationen då många med utländsk bakgrund visste inte ens om pandemin Covid -19 fanns enligt en av respondenterna. En annan anledning av att informationen i början ändrades snabbt. Studien visar också hur viktigt språket är för att kunna ta del av all information som finns i ett samhälle. Språket är viktigt för att kunna delta i samhället på lika villkor som för dem som svenskfödda.
Kulturen är också en viktig del i hur utrikesfödda blir en del av samhället. De kan lära sig språket, vilket gör att de kan kommunicera, men kulturen hjälper individerna att få en plats i samhället. Det framgår i våra intervjuer att våra respondenter fortsätter att leva efter sin kultur och då kan det bli en krock om myndigheter säger att man inte ska besöka anhöriga som är sjuka. Deras kultur, hävdar, respondenterna, är mer beroende av närhet än vad den svenska kulturen är. Respondenterna pratar även om trångboddheten som en möjlig faktor till att det spred sig så snabbt bland de äldre utrikesfödda från Östafrika.
Respondenterna pratade även om känslan av utanförskap när man inte kunde förstå
informationen som myndigheten lämnade ut. Därav hade det varit viktigt med information på fler språk. De pratade också om hur informationen borde ha riktat sig mer exakt åt
riskgrupper, då de i högre grad är trångbodda i jämförelse med svenskfödda individer. Skillnaden i hur informationen lämnades till medborgarna mellan Sverige och andra länder var att vi använde en myndighet som informatör i detta fallet Folkhälsomyndigheten med Anders Tegnell som frontfigur. I USA var det istället presidenten som förmedlade
informationen. Kan detta ha varit en bidragande orsak till att många personer med invandrarbakgrund inte trodde på informationen från folkhälsomyndigheten? En del
de tog emot information av vänner och släktingar detta kunde ha bidragit till att de inte visste hur de skulle agera. Det fanns respondenter som inte bara lyssnade på en källa när det kom till pandemin, kan man se att respondenterna till en viss nivå var källkritiska till vad de fick för information.
Att vara källkritisk är viktigt men hur lätt är det om man inte kan språket eller vet hur kulturen i samhället fungerar. Sedan kommer det in individens egna erfarenheter som bestämmer hur den läser av informationen, vilket också kan påverka hur källkritiska de är i vad de läser. Många i den nyanlända gruppen fick information angående pandemin från källor som inte var oberoende, det vill säga andrahandskällor. På grund av att många litade på de källorna de fick informationen ifrån kände de inget behov av att vara källkritiska till vad källorna sa, vilket kan ha påverkat uppfattningen.
Vårt resultat liknar resultatet från artikeln angående utrikesföddas risk att avlida i covid-19. Men vårt undersökningen hade mer fokus på kommunikation och språk. Vilket de inte diskuterar i artikeln. Vi undersökte också hur utrikesfödda uppfattade kommunikationen och situationen i fråga. I artikeln har de mer undersökt det via att titta på kvantitativ fakta. Om vi hade haft fler fokusgrupper och fler respondenter skulle vi kunnat fått ett större perspektiv på hur uppfattningen faktiskt är angående kommunikationen. Detta inte bara i Sundsvallsområdet, utan i hela Sverige. Men uppsatsen skulle kunna fungera som en bra bas ifall att någon skulle göra en enkät om ämnet som kan skickas ut till hela Sverige. Detta då vi redan har identifierat några aspekter som kan vara grunden för hur uppfattningen skiljer sig åt mellan kulturerna. En enkät skulle ge en större övergripande bild på hur uppfattningen
faktiskt är. Men resultatet i denna studie är en bra början på en större undersökning.
Men man kan också diskutera att alla i Sverige påverkades av covid-19 kraftigt när det kom. Man visste inte vilken information man kunde lita på, precis som med de utrikesfödda. Men då de svenskföddas kultur innebär att de inte är lika beroende av varandra som den
utrikesfödda är så blev inte de svenskfödda påverkade på samma sätt. I de utrikesfödda kultur träffas de mycket mer, till skillnad från den svenska kulturen.
9. Referenser
Nedan redogörs för samtliga källor som denna uppsats refererar till eller citerar. Källorna består såväl av tryckta böcker som elektroniska källor och vetenskapliga artiklar.
Alaeus, Annette. 2021. Bakgrund och fakta om coronavirus.
https://www.kry.se/din-halsa/bakgrund-fakta/ (Hämtad 2021- 04-09).
Aspers, Patrik. 2011. Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber Bernstein, Hamutal, González, Jorge,Gonzalez, Dulce, Jagannath, Jahnavi. 2020.
Immigrant-Serving Organizations’ Perspectives on the COVID-19 Crisis. Urban Institute
https://www.urban.org/sites/default/files/publication/102775/immigrant-serving-organizations
-on-the-covid-19-crisis_0_0.pdf (Hämtad 2021-04-30)
Dahlin-Ivanoff, S. 2015. Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. (s. 34–54). Stockholm: Liber.
Denscombe, Martyn. 2018. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Diaz, J. A. 1997. Primärintegration och bidragsberoende – Studie av integration och tidigt bidragsberoende inom det kommunala flyktingmottagandet. Norrköping: Statens
Invandrarverk.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. Towns,A., & Wängnerud, L. 2017. Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Wolters Kluwer
Folkhälsomyndigheten, 2020, Vårt uppdrag.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/vart-uppdrag/Uppdaterad
2020-02-06 (Hämtad 2021-05-26)
Gudykunst, William B. 2005. Theorizing about Intercultural Communication. 1 uppl. London: SAGE Publications.
Howell, M. & Prevenier, W. 2001. From reliable sources: an introduction to historical
Jandt, F. E. 2007. An introduction to intercultural communication - identities in a global
community. Thousand oaks. CA: Sage publications
Jensen, Mikael. 2015. Interpersonell kommunikation. 1:2 uppl. Studentlitteratur AB, Lund. Kvale Steinar & Brinkman Svend. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindholm, Jakob. 2018. Migrationsverkets kommunikation - En granskning av
kommunikationen i Migrationsverkets beslut. Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet.
Lindström, Amanda. 2020. Coronaviruset sätter fokus på jämlik hälsa. Linnköpings Universitet. https://liu.se/nyhet/jamlik-halsa-i-ljuset-av-corona (Hämtad 2021-04-15). Migrationsinfo.se. (2021). Asylsökande i Sverige.
https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/(Hämtad 2021-05-10).
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2020. MSB genomför stor informationssatsning för att plana ut smittspridningen av coronaviruset .
https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2020/mars/msb-genomfor-stor-informationssatsning-f o r-att-plana-ut-smittspridningen-av-coronaviruset/(Hämtad 2021-05-10).
Möller Berg, Amanda & Skoglund Karolina. 2020. Minst 6 av 15 döda Stockholmare var
svensksomalier. Expressen
https://www.expressen.se/nyheter/minst-6-av-15-doda-stockholmare-var-svensksomalier/
(Hämtad 2021-04-15).
Olsson, Tobias. 2008. Medievardagen, en introduktion till kvalitativa studier. Gleerups utbildning AB.
Rostila, Mikael. 2021. Migranters ökade risk att avlida i covid-19.
SCB. 2021. Snabba fakta: Utrikes födda i Sverige.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/
(Hämtad: 2021-04- 29).
Schriefer, Paula. 2016. What´s the difference between multicultural, intercultural, and
cross-cultural communication? Spring Institute.
https://springinstitute.org/whats-difference-multicultural-intercultural-cross-cultural-commun ication/(Hämtad 2021-04-20)
Stier, Jonas. 2009. Kulturmöten - en introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur AB
Stier, Jonas. 2019. Kulturmöten - en introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur AB
Svensson Peter & Styhre, Alexander. 2021. Kritiskt tänkande. 1:1.uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Thurén, Torsten 2013. Källkritik. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Thurén, Torsten & Strachal, George. 2011. Källa: internet: att bedöma information utifrån
källkritiska principer. 1. uppl., Malmö: Gleerups.
Thurén, Torsten. 2003. Sant eller falskt? Metoder i källkritik. Krisberedskapsmyndigheten. Wibeck, Viktoria. 2010. Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
10. Bilaga
1. Fokusgrupps tabell
Fokusgrupp A Fokusgrupp B Fokusgrupp C
Respondent 1 FG1, A1 FG1, B1 FG1, C1
Respondent 2 FG2, A2 FG1, B2 FG1, C2
Respondent 3 FG3, A3 FG1, B3 FG1, C3
2. Artikel från Expressen, “Minst 6 av 15 döda Stockholmare var svensksomalier”
https://www.expressen.se/nyheter/minst-6-av-15-doda-stockholmare-var-svensksomalier/
3. Intervjufrågor som riktar sig till nyanlända i Sverige
1. Hur fick ni fått reda på information angående corona när pandemin började? -Hur känner du för den här sidan?
2. Känner du att du har haft problem med att förstå information?
3. Har ni några upplevelser av att alla har fått information och ni inte har blivit informerade?
- Vad känner ni angående det?
4. Hur ser du på Tegnells kommunikation angående corona utifrån presskonferenserna? 5. Vad är det första ni tänker på när ni läser denna artikel
(https://www.expressen.se/nyheter/minst-6-av-15-doda-stockholmare-var-svensksoma lier/) ?
4. Intervjufrågor som riktar sig till respondenterna som har bott i Sverige längre än fem år
1. Diskussion på artikeln:
https://www.expressen.se/nyheter/minst-6-av-15-doda-stockholmare-var-svensksomal ier/
-Vad tänker ni på när ni läser denna artikel?
- Varför tror ni att just denna grupp blev mer påverkad?
- Hur skiljer det svenska samhället från det samhälle som ni är uppvuxna med? 2. Hur fick ni fått reda på information angående corona när pandemin
började(januari-april 20202)?
- Vad för frågor hade ni angående pandemin som ni anser att ni inte fick svar på?
3. Kan ni berätta en situation där ni kände att ni inte har blivit tillräckligt informerade? - Hur fick situationen er att reagera?
4. Vem är den mest pålitliga personen eller sidan som ni tänker på när ni vill ha information angående pandemin?
