Resultat och analys - Lärares upplevelse av skolan och sin egen brottsförebyggande funktion

I detta kapitel presenteras resultatet från studiens sju semistrukturerade intervjuer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares upplevelse av skolans och sin egen brottsförebyggande funktion. Vi analyserar resultatet med hjälp av den

teoretiska utgångspunkten och tidigare forskningsresultat. Kapitlet är indelat i sex teman.

5.1 Hur beskriver lärare sitt brottsförebyggande arbete?

I analysen framträder två teman för lärarnas brottsförebyggande arbete. Dels handlar det om Att få elever att känna sig sedda och lyssnade på och/eller att vara en trygg vuxen för eleverna:

Om man till exempel har en hemsituation som kanske inte är jättebra då är ju skolan och lärarna… eller jag anser att det är en viktig plats där man kan få andra vuxna förebilder om man inte har det hemma och om dom då inte blir sedda av oss heller ja… vem är det då som… ja, vad ska man säga… vem ser dom under dagen, vem frågar hur dom mår och så? (I003).

...min starkaste egenskap som lärare är att jag får eleverna att känna sig trygga och sedda och jag tror väl att det är där som vi behöver mer i samhälle.. att..

dom elever som hamnar i, det är bara min teori, i kriminalitet behöver liksom känna sig trygga och sedda och.. ja.. stärkta (I002).

Det andra temat handlar om Att arbeta för att eleverna ska lyckas med sina skolresultat:

...eftersom jag som sagt kan sätta mig då med en liten grupp som behöver extra mycket hjälp inom läsning eller i matte eller någonting… så att dom får känna sig hjälpta,sedda och liksom får känna att dom klarar av saker och att det inte blir tufft och jobbigt (I005).

Det jag känner är viktigast, det är att eleverna ska lyckas och känna sig lyckade… (I002)

Flera av informanterna uttrycker en konflikt mellan att arbeta med de två

kategorierna, oftast i form av tidsbrist eller att det blir en slags jävsituation mellan att å ena sidan vara en mentor åt en elev och samtidigt vara en betygsättande

ämneslärare åt samma elev vilket kan göra att eleven inte känner att den kan berätta vad som helst för sin mentor/lärare.

Ja du, det som man bollar med hela tiden, det är ju att man är ämneslärare och vill lära ämnet, att man är en mentor liksom för en person. Och det handlar ju mycket om tid också för man har ju det här att det ska funka i ämnet också… att dom ska utvecklas och det kan väl ibland kännas att liksom att det ligger som ett ok... att det kan stressa varandra dom olika sakerna och då har man två saker som… (I008).

Intervjuare: Ser du en konflikt mellan dom två sakerna?

Ja alltså bägge två ingår ju i uppdraget som vi har,, så det gör det ju liksom... en tids-konflikt ja (I008).

Men sen har vi också ett trygghetsteam på skolan som jobbar ganska mycket med dom eleverna som kanske på ett eller annat sätt sticker från klassrummen eller ofta hamnar i trubbel eller inte har godkänt i alla ämnen och sånt. Som fångar upp sånt som den undervisande läraren inte hinner med (I003).

Lärarna i studien upplever att de båda teman som framträtt (Att få elever att känna sig sedda och lyssnade på och/eller att vara en trygg vuxen för eleverna och Att arbeta för att eleverna ska lyckas med sina skolresultat) ingår i deras uppdrag som lärare, men att det förstnämnda (att få elever att känna sig sedda…) är det som mest förknippas med ett brottsförebyggande arbete. Lärarna upplever att deras primära uppdrag, att utbilda barn, inte lämnar den tid över som de önskar för att se, lyssna på och samtala med eleverna. Detta stämmer överens med vad Sandahl (2014) menar att lärare fungerar som en brottsförebyggande funktion enbart genom att utföra skolans huvuduppdrag.

De aspekter av huvuduppdraget som är en direkt skyddande faktor mot framtida kriminalitet är: upplevelsen av uppmuntran och kommunikation mellan lärare och elev, tydlighet från lärare och elevernas delaktighet, att prestera bra samt upplevelsen om meningsfullt skolarbete. Således arbetar lärare brottsförebyggande både när de ger elever uppmärksamhet genom samtal och uppmuntran samt när läraren motiverar eleverna prestationsmässigt och därigenom arbetar med att främja elevernas känsla av att skolan är meningsfull. Farrington och Welsh (2007) menar att det som är

karaktäristiskt för skolor med hög förekomst av brott bland eleverna är bland annat:

lågt förtroende mellan lärare och elever samt lågt engagemang för studierna bland eleverna.

Den konflikt som lärarna i studien upplever mellan att hjälpa och motivera eleverna till att lyckas med skolarbetet och att få eleverna att känna sig sedda och lyssnade på kan på ett vis uppfattas som omotiverad. Båda är lika viktiga ur ett

brottsförebyggande perspektiv och båda är sannolikt även viktiga för att uppnå goda studieresultat. Istället kan konflikten uppfattas som en generellt pressad tidsram och en hög arbetsbörda i läraryrket (Sandahl, 2014).

5.2 Kontakten med föräldrar

Informanterna upplever att kontakten med elevernas vårdnadshavare är viktig i det brottsförebyggande arbetet och flera av informanterna menar att de i sin roll som lärare kan behöva ta ett större ansvar för vissa elever vars föräldrar i något avseende har misslyckats i föräldrarollen.

vi har ju också ett kompensatoriskt uppdrag. Att om dom inte har dom hemförhållandena som gör att dom automatiskt lyckas i skolan så ska vi ju kompensera för det så… men det kan ju bli ganska tufft (I003).

De olika problem hos föräldrarna som informanterna uppger är: föräldrar som inte kan hantera situationen när deras barn far illa eller har “hamnat snett”, föräldrar med missbruksproblem, föräldrar som “inte bryr sig” och elever som lever i konfliktfyllda hem. Analysen av detta är att informanterna beskriver olika familjerelaterade som riskfaktorer och att informanterna är väl medvetna om hur riskfaktorerna kan påverka

barnens möjligheter att lyckas i skolan. Detta stämmer väl in på vad Farrington (2005) menar är riskfaktorer hos barn som är kopplade till barnets föräldrar. Farrington (2005) beskriver att riskfaktorer kopplade till familj, som bland annat: föräldrars försummelse av sina barn, konflikter mellan föräldrar, låg inkomst samt föräldrarnas bristande tillsyn påverkade risken för barn att senare träda in i ett kriminellt liv.

Utöver att uppmärksamma riskfaktorer i hemförhållanden upplever informanterna även att det ingår i deras roll som lärare att kompensera för ett bristande

föräldraskap.

Tydlig och rak och säger att det här är inte okej, jag vill se förändring, och sen så är det att säga att: ja om det inte blir förändring så … vad som kan hända om dom inte får sitt barn till att ändra sig eller att vi märker att hemmet inte har kontroll eller att hemmet inte bryr sig… (I002).

Informanterna uppger att det är viktigt att känna till sina elevers hemsituation och de använder sin kännedom om hemsituationen för att anpassa vad de gör i sin roll som lärare i relation till enskilda elever.

...kanske behöver det här barnet som sagt bli sedd mer och då kanske man tar samtal med dom varje morgon så att dom känner liksom att dom har en vuxen som ser dom varje dag och liknande… och ibland tar man det ju vidare till föräldrar om det inte är så att föräldrarna kanske är en del av problemet så att säga… (I005).

Upplevelsen av att kontakten med föräldrar är viktig för att förebygga brott bekräftar vad tidigare forskning på området visat (Carlsson & Aregius, 2017; Bynke, 2017).

Bynke (2017) menar att en försvagad relation till familjen är en av de riskfaktorer som skolpersonal upplever som orsak till framtida kriminalitet hos elever. Samarbete och kontakt med föräldrar vid behov är därför viktig i det förebyggande arbetet (Bynke, 2017).

5.3 Riskfaktorer

Forskningsmaterialet innehåller flera riskfaktorer som påverkar sannolikheten att misslyckas i skolan och/eller sannolikheten att hamna i kriminalitet. Ingen av intervjufrågorna handlar om riskfaktorer, dock nämns riskfaktorerna både uttryckligen och indirekt av informanterna.

…oftast så är det ju många som blir utsatta av ett och samma barn [...] då måste man ju först se, vad är det som är utgångspunkten, varför gör barnet så här?

Mår… känns det bra? Har den det jobbigt hemma? Är det jobbigt i skolan? Har den själv blivit utsatt för mobbning av något slag? (I005).

alltså jag tänker väl att på skolor som de här… alltså kanske socioekonomiskt tuffa skolor att där kanske lärarna ska ha mindre undervisningstid så att man

har dom där 20 minuterna så att man hinner fånga upp saker man hör och ser…

(I003).

Sådant som tolkas som riskfaktorer i forskningsmaterialet kan vidare delas in i kategorierna: familjerelaterade riskfaktorer, individuella/biologiska faktorer, kamratrelaterade faktorer och slutligen socioekonomiska. De tre förstnämnda

kategorierna är de starkast framträdande medan det som tolkas som socioekonomiska riskfaktorer endast förekommer vid ett fåtal tillfällen. Materialet tyder på att lärare använder riskfaktorer för att identifiera vilka behov deras elever har och att de använder kontakten med- och kännedom om elevernas vårdnadshavare för att kunna göra det.

Farrington (2005) räknar upp de kända riskfaktorerna för tidig brottslighet före 20 års ålder. Många av dem identifieras även av informanterna i föreliggande studie som till exempel: Låga skolresultat, föräldrar som är känslokalla eller försummande,

kriminella föräldrar, konfliktfyllda hem, kriminella kamrater, kamraters avvisande och att gå i en skola med mycket kriminalitet (Farrington, 2005). Andra faktorer som Farrington (2005) tar upp men inte informanterna i studien tar upp, är bland annat:

impulsivitet, hyperaktivitet och en risktagande personlighet (Farrington, 2005).

Farrington (2005) tar även upp låg intelligens som en riskfaktor vilket informanterna inte nämner explicit men ändå kan anses vara medvetna om, då de indirekt tar upp riskfaktorn när de pratar om olika svårigheter med inlärning och skolarbetet.

Inlärningssvårigheter kan ha andra orsaker än låg intelligens, till exempel föräldrar som inte uppmuntrar/hjälper barnet med skolarbetet enligt Farrington (2005), men flera informanter pratar om detta på ett sätt som kan antas hänvisa till just låg intelligens och hur de i rollen som lärare försöker att kompensera för det.

...då blir det så att man koncentrerar sig på dom här svaga som behöver extra hjälp för att klara sitt ämne… (I006).

Sandahl (2014) menar att elevens upplevelse av skolarbetet som meningsfullt är en skyddsfaktor mot brottslighet som tycks ha en mildrande effekt på den

familjerelaterade riskfaktorn: föräldrarnas alkoholmissbruk. Även höga betyg och hög grad av tydlighet har en skyddande effekt (Sandahl, 2014). Informanterna i den här studien uppger att de framförallt kompenserar genom att se och lyssna på eleverna, att fråga hur de mår och så vidare. Sandahl (2014) bekräftar informanternas tankar om detta genom att förklara att uppmuntran och kommunikation mellan lärare och elever har en skyddande effekt mot brottslighet och kan ha en mildrande effekt för elever med lågutbildade föräldrar.

Barn, speciellt dom barn som kanske inte får det hemifrån blir ju lätt utåtagerande, de handlar efter situationer, de gör saker för att få uppmärksamhet av oss vuxna. Och det är ju så viktigt då att vi liksom

förebygger genom att se dom, att de får känna sig liksom att -hej, jag ser dig, jag förstår dig. Och att man liksom tar sig tid att lära känna barnen och ge dom vad dom behöver liksom (I005).

Enligt Bynke (2017) beskriver skolpersonal tillhandahållandet av en stödjande miljö och att få barnet att känna engagemang för skolan som skyddsfaktorer. I föreliggande studie uppger informanterna att de arbetar med social stöttning och insatser för att få eleverna engagerade i skolarbetet men till skillnad från Bynke (2017) är det tydligt att de uppfattar den sociala stöttningen som brottsförebyggande medan att få eleverna att känna engagemang inte är lika tydligt beskrivs som brottsförebyggande.

Informanterna beskriver däremot svårigheterna att hinna med att både vara socialt stöttande och att engagera eleverna till skolarbetet, någonting som Bynke (2017) inte tar upp i sin studie.

5.4 Kontakten med elever

Flera av informanterna uttrycker att det är viktigt att vara en trygg vuxen för eleverna, att vara en god förebild, att se och lyssna på alla elever och att skapa bra relationer med eleverna.

….kanske behöver det här barnet, som sagt bli sedd mer och då kanske man tar samtal med dom varje morgon så att dom känner liksom att dom har en vuxen som ser dom varje dag (I005).

jag försöker skapa dom här relationerna [...] så att eleverna kommer och snackar med en [...] då delar dom med sig av sin… sitt liv (I008).

Lärarna i studien beskriver hur de arbetar brottsförebyggande på flera olika sätt och att det i stor grad handlar om relationen mellan dem som lärare och eleverna. Att vara en trygg vuxen och en god förebild är viktigt för lärarna. Även att reda ut händelser mellan eleverna där någon har gjort något som inte är okej. Ofta handlar det om sådant som påminner om uppfostran vilket är en tanke som även uttrycks explicit i materialet.

...det är väl ungefär som… det är väl uppfostran.. jag vet inte… eller iallafall att se att vad jag tänker och tycker är rätt och riktigt och som dom allra flesta av dom också tycker… (I006).

De svar som informanterna ger stämmer mycket väl överens med skollagen i att skolan ska fostra eleverna till goda medborgare och att skolpersonal ska ha en trygghetsskapande funktion (Skollag, 2010:800).

Resultatet bekräftar vad Boo (2014) beskriver om att lärare upplever att det är viktigt att skapa goda relationer till eleverna. Boo (2014) menar att lärare genom att utgå från elevernas verklighet kan skapa engagemang och delaktighet hos eleverna. Lärarnas ambition är att varje elev ska känna sig sedd och lyssnad till (Boo, 2014).

Min upplevelse är att eleverna känner förtroende för vuxna på skolan och undersökningar via enkät visar att alla elever, åtminstone i min klass, har förtroende för minst en vuxen på skolan som dom kan prata med (I007).

Bynke (2017) menar att skolpersonal upplever att brottsprevention “kommer på köpet” när de jobbar med barnens välmående vilket också kan jämföras med

resultatet i denna studie. Mycket av det som lärarna i denna studie gör handlar om att de intresserar sig för eleverna och vill att eleverna ska ha det bra. Den

brottsförebyggande aspekten kan mer tolkas som en positiv bieffekt av att skapa en god lärandemiljö och välmående elever vilket även bekräftas av Sandahl (2014) som menar att lärares arbete med att, till exempel, uppmuntra eleverna och få dem att uppleva skolarbetet som meningsfullt har en skyddande effekt mot brottslighet. Dock påpekar Sandahl (2014) att det inte går att dra några slutsatser om vad som påverkar meningsfullhet och att det behövs mer forskning för att förstå skolans och

skolpersonalens roll i att påverka hur eleverna upplever skolarbetet.

Informanterna upplever även att de fyller en funktion i att upptäcka när något inte är som det ska med en elev och då vidta åtgärder. Åtgärderna handlar främst om att kontakta elevens vårdnadshavare.

5.5 Lärares uppfattning om skolans brottsförebyggande arbete

Av forskningsmaterialet framkommer att många av skolorna arbetar med värdegrund och att skapa goda medborgare, vilket finns väl förankrat i skollagen (Skollag,

2010:800) och läroplanen LGR11 (Skolverket, 2020).

Enligt läroplanen ska skolan fostra eleverna till rättskänsla, tolerans och ansvarstagande som ett led i det brottsförebyggande arbetet (Skolverket, 2020).

Ja, om man drar ner den här brottsförebyggande tanken med hur man är som kamrat så jobbar man utifrån den här värdegrunden att man ska behandla alla lika, vi har ju ett påbörjat, väldigt intensivt värdegrundsarbete i alla skolor i --- kommun… (I004).

Alltså man jobbar ju, alltså större delen av läroplanen är som en hel.. en del av läroplanen är ju just värdegrundsarbete, allas lika värde och det här… (I005).

Informanterna uppger att polisen är en del i skolans brottsförebyggande arbete, dels när det handlar om att göra polisanmälan när det skett brott under skoltid men även som en samverkanspartner som kommer ut till skolan och pratar med eleverna. I något fall har polisen haft en funktion av att informera skolpersonal om vilka elever som rör sig i kriminella kretsar. Flera informanter uppger att ett djupare samarbete med polisen skulle kunna förbättra skolans brottsförebyggande arbete.

Till exempel diskuteras det, alltså polisen har ju haft insatser här där dom har berättat för oss vilka som är med i kriminella nätverk och på vilka skolor…

(I002).

...upprepas det igen så tar man kontakt med vårdnadshavare… ber dom komma. Funkar inte det så går det då till… har man samtal med rektor och så sist av allt då polisen (I006).

Att lärare anser att polisen är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet bekräftas av Carlsson och Aregius (2017) som menar att polisen fyller en funktion i att skapa sociala band mellan samhället och eleverna samt att skolpersonal ville ha ett djupare samarbete med polisen.

Flera av informanterna upplever inte att deras skola arbetar brottsförebyggande eller att det saknas tydliga strategier för det brottsförebyggande arbetet.

Äh, tyvärr har vi ju inte en röd tråd,i hur vi arbetar kring det. Det diskuteras inte så jättemycket (I002).

...det händer ju att elever snattar till exempel och då får vi reda på det väldigt fort men jag menar då är det ju redan gjort. så att nä, utan, inte vad jag kan tänka att vi jobbar någonting förebyggande (I007).

Rutter et al. (1979) visar att det finns skillnader i elevers skolresultat, närvaro och brottslighet mellan olika skolor. Skillnaderna, menar Rutter et al. (1979), är kopplade till skolans sociala organisation. De skolor där lärarna och övrig skolpersonal har en samsyn kring normer, värderingar och disciplinära tillvägagångssätt har också elever med bättre skolresultat och mindre brottslighet (Rutter et al., 1979). Det är lättare för eleverna att ta till sig av normer och värderingar om de uppfattar att normerna och värderingarna har ett starkt stöd bland personalen på skolan (Rutter et al., 1979).

Även Farrington och Welsh (2007) menar att olika grundskolor skiljer sig i fråga om förekomsten av brott bland eleverna. Det som tycks vara utmärkande för de skolor som har hög grad av brottslighet bland eleverna är bland annat: otydliga regelverk, inkonsekventa reaktioner av regelbrytande och lågt förtroende mellan lärare och elever (Farrington & Welsh, 2007).

Det är tydligt att informanterna i föreliggande studie inte upplever att deras skolor har någon uttalad strategi kring det brottsförebyggande arbetet. Dock har skolans värdegrund som beskrivs i skollag och läroplan funktionen att skapa en samsyn bland skolpersonal om normer och värderingar eftersom alla skolor i Sverige arbetar utifrån samma lagar och riktlinjer (Skollag, 2010:800).

Att informanterna inte upplever att skolan arbetar brottsförebyggande kan även bero på att lärarna enbart sammankopplar förebyggande arbete med särskilda insatser eller program. Många fallstudier har gjorts i skolor genom att implementera särskilt utformade brottsförebyggande program (Farrington & Welsh, 2007). Två av informanterna nämner till exempel under intervjun att skolan arbetar aktivt mot mobbning.

...så har vi någonting som heter… kallas för Olweus… det är egentligen ett antimobbningsprogram men det gränsar ju lite in här också hur man…. alltså brott och mobbing o.s.v. så där är det ju mycket etiska frågor och moralfrågor som man tar upp… (I008).

...vi har någonting som heter --- det är antimobbning… Dan Olweus en norrman som startade det för många år sedan. Där man pratar om såna här saker liksom, vad är okej och inte okej, vad innebär det med normer… (I002).

Däremot är forskning som fokuserar på att olika aspekter av skolan som institution, i sig, kan vara brottsförebyggande inte lika vanligt förekommande (Sandahl, 2014).

Sandahl (2014) menar att lärare kan fungera brottsförebyggande genom att endast utföra skolans huvuduppdrag. Informanterna upplever dock inte att skolan genom att utföra sitt huvuduppdrag har en brottsförebyggande funktion.

5.6 Vilka faktorer upplever lärare påverka deras möjlighet att arbeta brottsförebyggande?

I forskningsmaterialet framgår informanternas uppfattningar om faktorer som begränsar lärarens och skolans möjlighet att förbättra det brottsförebyggande arbetet.

Det handlar genomgående om vad informanterna uppfattar som brist på resurser i form av tid, pengar och personal på skolorna samt i någon mån brist på

medbestämmande på arbetsplatsen. Olika exempel på detta nämns genomgående i forskningsmaterialet. Informanterna upplever också att bristerna i resurser ligger utanför deras möjlighet att påverka.

Att lärare får sitta med och lägga upp, alltså att bestämma hur terminen ska se ut. Just nu så sitter det liksom… det sitter folk och gör litteratur till skolor som liksom inte jobbar som lärare och så köper man in det och tror att det är det som

In document Lärares upplevelse av skolan och sin egen brottsförebyggande funktion (Page 17-26)