I följande kapitel presenteras studiens resultat vilket analyseras utifrån tidigare nämnda teorier. I kapitel ”Bemötande” presenteras resultat för studiens första frågeställning. I detta kapitel beskrivs hur respondenterna upplevde att de blev bemötta i skolan av skolpersonalen. Under kapitel
”Läromaterial och skolmiljö” presenteras resultat för studiens andra frågeställning. I detta kapitel beskrivs hur respondenterna upplevde inkludering i läromaterial samt i skolmiljön. Under det sista kapitlet ”Undervisning” besvaras studiens sista frågeställning. I det kapitlet beskrivs vilka erfarenheter respondenterna hade av undervisning om könsroller och transfrågor.
Bemötande och språkbruk
Alla deltagare berättar att de hade börjat tänka på sin könsidentitet antingen under de första skolåren eller på mellanstadiet och idag identifierar sig som trans. Alla definierar att ordet trans betyder en person som inte identifierar sig med det kön hen blev tilldelad vid födseln.
Respondenterna berättade om minnen från tidig ålder, hur de inte kände att de passade in i det kön som de blev tilldelades vid födseln.
Respondenterna 3 och 4 delade med sig av minnen om hur de tänkte kring könsidentiteten på lågstadiet:
“...då försökte jumpaläraren legitimera det där (att dela upp gruppen enligt kön) och sa: “Kom igen tjejer, ingen av er vill vara en kille!” och då hade jag sagt: “Jo, jag vill” ”
Respondent 4
“Men jag tänkte så där att jag inte vill vara en flicka, jag vill inte vara så, och då sa vuxna att: “men det är du, man ser ju vad man har mellan benen”. Och länge försökte jag fylla upp den kraven att vara en riktig tjej och kvinna men kände att det inte riktigt stämde.”
Respondent 3
Fyra respondenter (2,3,5 och 7) upplevde att relationen med skolpersonalen var bra under de första skolåren. Respondenter 1, 4 och 6 upplevde att de inte hade så bra och nära relationer med skolpersonalen. Respondent 1 upplevde att hen inte var så nära skolpersonalen under de första skolåren, respondent 4 upplevde att relationen med skolpersonalen inte var bra och respondent 6
skolpersonalen upplevdes som bra uttryckte tre respondenter (respondenter 2, 3 och 6) att de inte kunde uttrycka sin könsidentitet som de ville. De som upplevde att de kunde uttrycka sin könsidentitet berättade att de följde de traditionella könsrollerna. Anledning till att de följde de traditionella könsrollerna var eftersom de inte visste att det var möjligt att vara på något annat sätt. De kunde inte heller välja så mycket hur de ville uttrycka sin könsidentitet eftersom föräldrarna hade bestämt vad de skulle de ha på sig och hurdant hår de skulle ha. Att respondenterna berättar att de inte kunde uttrycka sin könsidentitet som de ville kan kopplas ihop med hur queerteoretiker resonerar kring kön; att kön och genus är något socialt och diskursivt skapade (Berg & Wickman, 2010, s. 23). Enligt Beauvoir födds man inte till kvinna utan man blir det under kulturell tvång (2002, s. 72). Respondenternas svar kan kopplas ihop med detta eftersom de upplevde att de inte kunde uttrycka sin könsidentitet som de ville om de avvek från tvåkönsnormen.
Respondenter 4 och 6 berättar om hur de upplevde att de kunde uttrycka sin könsidentitet:
“Nej, det var så konservativt, så det var så fel att uttrycka sin könsidentitet, och därför gjorde man inte det”
Respondent 6
“Min mamma var väldigt mycket så “du ska ha så här”. Jag valde inte så mycket så det inte var så uppenbart att jag ville vara annorlunda men jag fick alltid leka med killar”
Respondent 4
Alla utom en respondent, respondent 2, upplevde att skolpersonalen förstärkte de traditionella könsrollerna i sitt språk. Respondenterna upplevde att till exempel uttryck som “grabbar” och
“lugna tjejer” förstärker de traditionella könsrollerna. Respondenterna nämner även situationer där eleverna blev uppdelade i grupper enligt kön, till exempel på gymnastiken. Sådant språkbruk kan kopplas ihop med språket som skapar normer vilka påverkar vårt beteende och tankekonstruktioner (Butler, 2006, s. 65). Respondenterna upplevde att i många skolaktiviteter var eleverna uppdelade i olika grupper enligt kön. De upplevde även att eleverna blev bemötta olika beroende på kön, vilket kan förklaras med hjälp av queerteorin och även kopplas ihop med den heterosexuella matrisen. Enligt queerteorin lever vi i ett samhälle där det finns normer och regler om hur vi ska vara män och kvinnor, det vill säga i ett samhälle där det finns en heterosexuell matris. Män och kvinnor ses som varandras motsatser både kroppsligt och beteendemässigt. Enligt queerteorin förväntas män och kvinnor bete sig på olika sätt (Butler, 2007, s. 27, Armbjörnsson, 2016, s. 94-95). Alla respondenterna berättade att de kände att de avvek från de andra eleverna och att de inte passade in i skolans könsnormer.
“Killarna var på ett ställe och tjejerna var på ett ställe. Jag upplevde att det var något negativt för dem som inte identifierar sig som antingen eller, det finns ingen plats för dem då, man låtsades vara som alla andra.”
Respondent 6
“Det var alltid uppdelad på något sätt i tjejer och killar, typ i allting, att en tjej skulle prata väldigt försiktigt och tjejer skulle vara tysta men killar fick vara högljudda, de sa inte lika mycket åt då.”
Respondent 7
Respondenternas upplevelser om hur skolan var under de senare åren skiljde sig mellan respondenterna. Respondenter 1 och 2 upplevde att skolpersonalen pratade på ett mer inkluderande sätt på högstadiet. Respondent 1 lyfter upp att ordet hen börjades användas på högstadiet. Respondenter 3 och 4 upplevde att vardagen i skolan blev jobbigare under mellan- och högstadiet, eftersom det fanns mer uppdelning enligt kön än vad det fanns i årskurserna F-3.
De upplevde att de kunde vara friare under årskurserna F-3. Respondenter 3, 6 och 7 upplevde att skolan inte blev mer inkluderande innan gymnasiet. En anledning till varför respondenterna upplevde att skolan inte var inkluderande på mellan- och lågstadiet var att de upplevde att andra elever agerade mycket utifrån rådande normer och att skolpersonalen hade svårigheter att hantera mobbning och diskriminering.
Två respondenter, respondenter 3 och 4, berättade att de har varit mobbade på grund av sitt könsuttryck av andra elever. Respondenterna berättade att lärarna hade svårigheter att hantera detta och att de inte tog mobbning på allvar. De upplevde att lärarna inte kunde hjälpa dem eftersom de som blev mobbade bröt normer. Enligt queerteorin hamnar de som avviker från de traditionella könsrollerna utanför normen. Personer som hamnar utanför normen ses ofta som något mindre begripligt, störande eller skrämmande (Butler, 2007, s. 67, Armbjörnsson, 2016, s.
94-95). Det kan tolkas vara anledningen till varför respondenterna har upplevt mobbning och diskriminering på grund av sitt könsuttryck. Respondenterna själva tog upp minnen om mobbning även om ingen av intervjufrågorna fokuserade på det.
Respondenter 2 och 4 berättar om hur de upplevde skolan på mellan- och högstadiet:
“Man hade väldigt svårt att passa in om man var annorlunda”
Respondent 2
• Respondent 3
•
Alla respondenter tyckte att lärarna kunde ha fokuserat mer på elevernas intressen istället för kön.
Alla respondenter uttryckte att de önskade att skolpersonalen skulle bemöta alla lika oavsett kön.
Det som upplevdes som något positivt var till exempel att fråga eleverna vilket pronomen de föredrog och att inte dela upp elever enligt kön. Respondenter 6 och 7 gick på ett gymnasium i en storstad där de blev tillfrågade vilket pronomen de föredrog. Båda började i skolan på mitten av 2000-talet.
Läromaterial och skolmiljö
Alla respondenter upplevde att läromaterialet som användes under det första skolåren förstärkte de traditionella könsrollerna. Respondenterna berättade att de kommer ihåg uppgifter från matematikböcker där exemplen var heteronormativa. De berättade att karaktärerna i uppgifter gjorde olika aktiviteter beroende på sitt kön. Det visar hur genus skapas i kulturellt sammanhang (Armbjörnsson, 2016, s. 92).
Som nämns tidigare skriver Martinsson och Reimers (2014) att de som avviker från den
heterosexuella matrisen osynliggörs i skolan (s. 107), vilket gäller även för den här studien. Ingen av respondenterna upplevde att de kände sig representerade i läromaterial, vad det gäller deras könsidentitet. Ingen kommer ihåg någon typ av transinkludering i läromaterialet. Avsaknaden av normmedvetenhet i läromaterial upplevdes som något negativt. Ingen av respondenterna
upplevde att det blev någon förbättring i läromaterial under de senare skolåren. Detta resultat kan även kopplas ihop med den queerteorin där de som avviker från tvåkönsnormen ses som något obegripligt (Berg & Wickman, 2010, s. 24), och att vi förväntas att identifiera oss som antingen kvinna eller man (Armbjörnsson, 2016, s. 96).
Respondenterna hade önskat att de redan på lågstadiet hade sett mer olika typer av människor i läromaterialet. De hade önskat att få se karaktärer som bryter de stereotypa könsrollerna, olika typer av familjer och transinkludering.
Respondenter 1 och 7 berättar vad de hade önskat att se mer i läromaterial:
“Olika familjer, inte bara mamma pappa två barn. Det var väldigt sent när jag fick höra ordet
Respondent 1
“Att alla är olika, att människor inte är bara på ett sätt, att det finns olika möjligheter, olika personer.”
Respondent 7
Hur den fysiska skolmiljön upplevdes varierade mellan respondenterna, detta berodde på hur skolmiljöerna var organiserade och hur respondenterna identifierade sig när de gick i skolan.
Även vilket år respondenterna gick i skola kan tolkas ha påverkan på respondenternas upplevelser. Det som respondenterna tog upp i fråga om skolmiljön var hur toaletterna och omklädningsrummen var organiserade. De flesta gick i skolor där toaletterna inte var könade och detta upplevdes som något positivt. Respondenterna 1 och 6 gick i skolor där det fanns könade toaletter på lågstadiet, vilket upplevdes som något negativt och begränsande.
“Toaletter var för tjejer och killar, så jag gick aldrig på toa i skolan”
Respondent 6
Alla respondenter, utom 6 och 7, hade könade omklädningsrum under hela skoltiden.
Respondent 6 fick ett eget omklädningsrum i grundskolan och respondent 7 på högstadiet. Även könade omklädningsrum visar hur den heterosexuella matrisen syns i skolan och hur de som avviker från den traditionella könssystem osynliggörs i samhället. Män och kvinnor ses som varandras motsatser, förväntas att bli attraherad av varandra samt ses som den enda möjliga könsidentiteterna (Armbjörnsson, 2016, s. 96 & Hall, 2003, s. 95). Att den heterosexuella matrisen förstärks i skolan kan påverka dem som avviker från tvåkönsnormen (Butler, 2007, s.
67, Armbjörnsson, 2016, s. 94-95), vilket syns i den här studiens resultat. Respondenterna delar med sig av negativa erfarenheter från skolan, vilka tolkas att vara på grund av de inte passade in den heterosexuella matrisen. Skolans könade omklädningsrum kan även kopplas ihop med hur queerteoretiker resonerar kring skapandet av kön - kön skapas i social sammanhang
(Armbjörnsson, 2016, s. 92).
Tre respondenter (3, 5 och 7) berättade att situationer med könade omklädningsrum upplevdes som något stressigt. Respondent 5 och 7 önskade att skolorna skulle ha, istället för ett öppet gemensamt omklädningsrum, separata bås för alla.
“ Jag försökte sköta mig ifrån så mycket som möjligt, ofta glömde man jumpakläderna hemma, fast det var inte så stora problem under de första åren för att jag inte hade tänkt på det så jättemycket, men sen på högstadiet blev det betydligt värre.”
Respondent 3
“Nästan alla tyckte att det var jobbigt. Jag vet inte om det är möjligt, att göra det mindre jobbigt om man hade en bås, att man ta med sig sin handduk, mindre jobbigt att inte stå i ett öppet rum liksom.”
Respondent 5
Respondenter 6 och 7 gick i skolor där de fick byta om i ett enskilt rum eftersom de inte ville byta om med de andra. Respondent 6 fick ett eget rum på grundskolan och respondent 7 i slutet av högstadiet. Detta upplevdes som något positivt. Båda gick i en liten skola i en mellanstor stad på slutet av 2000-talet. Respondent 7 berättade att det fanns några elever i samma skola som identifierade sig som trans och därför ville byta om i ett separat rum. Hen upplevde att det blev krångligt eftersom det fanns flera än en som ville använda omklädningsrummet och de ofta hade ont om tid innan lektioner. Ofta fick de komma med andra lösningar, som att byta om på toaletten. Respondent 6 kunde inte ha ett separat omklädningsrum på högstadiet och undvek därför gymnastik. Även om några av respondenterna inte kunde sätta ord på att de identifierade sig som trans, upplevdes könade omklädningsrummen ändå som något negativt.
Undervisning
Respondenterna upplevde att de första skolårens undervisning i ämnet samhällskunskap innehöll undervisning om historia och politik. Ingen av respondenterna kommer ihåg undervisning om mångfald eller könsroller. Ingen kommer ihåg att transfrågor hade tagits upp. Tre respondenter kommer ihåg undervisning om inkludering. Dessa respondenter (5, 6 och 7) berättade att undervisning om inkludering fokuserade på etnicitet. Det undervisades om rasism och detta kopplades ihop med diskrimineringsfrågor.
Respondent 6 och 7 berättar om undervisning i ämnet samhällskunskap på lågstadiet:
“Vi pratade om rasism, men inte om könsroller, inte om att man kan vara hbtq, inte om hbtq-historia eller något.”
Respondent 7
“Vi pratade om diskriminering men aldrig om transpersoner, det var typ att “mobba inte, slåss inte” det var allt.”
Respondent 6
Några av respondenterna hade undervisning om transfrågor på högstadiet och på gymnasiet.
Respondent 7 berättade att hen kommer ihåg undervisning om könsroller och transfrågor från högstadiet. Respondenter 1 och 2 berättade att de hade undervisning om könsroller och transfrågor i gymnasiet. Respondent 2 berättar att läraren hade visat en film om en transperson men att det inte fanns någon diskussion om ämnet efteråt. Hen upplevde att läraren inte hade kunskap om transfrågor. Respondent 5 kommer ihåg att det undervisades om könsroller i gymnasiet men ingenting om transfrågor. Respondenter 3, 4 och 7 kommer inte ihåg någon typ av undervisning om könsroller eller transfrågor från de senare skolåren heller. Respondent 7 önskade att det undervisades mer om historia och personers livsvillkor, eftersom hbtq-personer ofta blir diskriminerade på olika sätt i samhället. Att undervisning om könsroller inte innehöll undervisning om transfrågor kan också kopplas ihop med samhällets styrande
heterosexuella matris; det finns antingen män eller kvinnor som ses som de enda möjliga könsidentiteterna (Armbjörnsson, 2016, s. 96 & Hall, 2003, s. 95). Att de flesta respondenter upplever att de inte hade undervisning om transfrågor kan även kopplas ihop med Foucaults (2002) teori om språk och normer (s. 43). Att transfrågor inte inkluderades i undervisningen kan tolkas vara en konsekvens av faktumet att de som avviker från tvåkönsnormen ses som något mindre begripligt (Foucault, 2002, s. 43).
Alla respondenter uttryckte att de hade önskat att få lära sig mer om transfrågor redan i tidig ålder. Respondent 4 upplevde att undervisningen inte behöver vara faktakunskap, utan önskade att lärarna hade kunskap om transfrågor med sig i sin undervisning och på det sätt kunde inkludera mer normmedvetenhet i sin undervisning. Respondenterna upplevde att undervisning om könsroller och transfrågor skulle vara viktigt för dem som identifierar sig som trans eller icke-binär, och även för de som passar in i tvåkönsnormen. Respondenterna tror att undervisning om dessa frågor skulle minska diskriminering och mobbning mot hbtq-personer. Respondenterna tyckte att det hade varit något positivt att få lära sig mer om transfrågor eftersom det har tagit lång tid för många att hitta ord på hur de identifierar sig och förstå hur man känner sig.
“Jag visste inte vad transsexualism var och om jag visste det så kanske jag skulle sluppit var deprimerad och kommit på tidigare vem jag var.”
Respondent 2
“Det hade hjälpt min egen personliga utveckling, det hade hjälpt mig så mycket. Min enda relation till någon form av transpersoner, var liksom i filmer, så förekom det typiska cis-män som var utklädda till kvinnor, ganska misogyn bild på hur en kvinna såg ut, och jag fattade ganska tidigt att det gjorde mig på något sätt lite transfobisk “Jag ska aldrig bli den där personen, oj nej, det kommer att inte blir jag”. Det var ingen annan bild av någon transperson utan den där, det var så sent att när jag förstod att någon annan typ av liv var möjligt för mig, det hade ju hjälpt mig. Och jag tror inte att det hade varit skada till någon annan att lära sig, det är bara bra kunskap för alla att ha, tänker jag, att lära om hur andra kan bli påverkad.”
Respondent 5
“Jag tror att jag kanske hade kommit på mig själv mycket tidigare, många år kände jag mig bara lite som konstig eller annorlunda, då hade jag kanske hittat till mig själv snabbare om man hade haft det tidigt, och kanske också skapat mera utrymme för eftertanke för de ganska inskränkta personer som tänkte att man ska hålla sig till en specifik mall. Svårt att säga men jag tror att absolut det hade varit värdefullt, i skola pratas för lite om hur man behandlar folk kring sig och identitet.”
Respondent 4
Diskussion
I följande kapitel diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning. Först diskuteras bemötandet av transpersoner i skolan, följt av en diskussion över hur den heterosexuella matrisen gör sig synligt i skolan. Kapitlet avslutas med en diskussion om möjliga konsekvenser avsaknaden av undervisning om transfrågor kan ha resulterat i.
Syftet med studien var att undersöka hur personer som identifierar sig som transperson upplevde sin skolgång. Studien uppfyllde sitt syfte genom att besvara följande frågeställningar: ”Vad har respondenterna för erfarenheter av skolpersonalens bemötande och språkbruk?”, ”Vad har respondenterna för erfarenheter av läromaterialet och skolmiljön?” och ”Vad har respondenterna för erfarenhet av undervisningen med fokus på frågor om könsroller och transfrågor?”.
Studien visar att respondenterna upplever att skolpersonal förstärkte den heterosexuella normen i sitt språk och eleverna blev bemöta annorlunda beroende på sitt kön. Vidare visade studien att även i läromaterialet och i skolmiljön förstärktes den heterosexuella normen. Resultatet visar att skolmiljön kan upplevas som begränsade för transpersoner. Studiens resultat har även visat att det inte undervisades om transfrågor under de första skolåren. Resultatet visar att hur mycket transfrågor undervisades om beror på vilken årtal respondenterna gick i skolan. Undervisning om transfrågor har ökat men det fortfarande finns rum för förbättring.
Bemötande
Resultatet visar att de flesta av respondenterna upplevde att deras vardag begränsades i skolan.
Majoriteten av respondenter har haft könade omklädningsrum under hela skoltiden. Detta resultat kan kopplas ihop med tidigare forskning som visar att transpersoner upplever att deras vardag begränsas (Darj & Nathorts-Böös, 2010). Den här studiens resultat visar att hur
transpersoner blir bemötta kan ha koppling med under vilket årtal respondenterna gick i skolan.
Resultatet visar att några av de som gick i skolan under 2000-talet har blivit tillfrågade om vilket pronomen de föredrar vilket också upplevdes som något positivt. Ingen av respondenterna som hade börjat skolan på 80- eller 90-talet delade med sig av liknande erfarenheter. Det tolkas som att det har skett en förbättring i bemötandet.
Det är intressant att även om resultaten visar att de som gick i skolan senare upplevde att skolan
toaletter redan under 80-talet. Detta resultat kan dock inte generaliseras eftersom studiens urval är begränsat. Resultatet visar att även respondenter med positiva erfarenheter upplevde att de inte kunde uttrycka sin könsidentitet som de ville under de första skolåren. De flesta av
respondenterna hade likadana upplevelser. Respondenternas upplevelser av hur mycket de kunde uttrycka sin könsidentitet berodde också på hur de identifierade sig under de första skolåren.
Därför är det svårt att säga om det finns skillnader mellan de respondenterna som gick i skolan tidigare och de som började skolan på 2000-talet.
Resultatet visar att några respondenter har blivit diskriminerade och mobbade i skolan på grund av sin könsidentitet. Dessa respondenter berättade om hur lärarna hade svårigheter att hantera detta och att de upplevde att de inte fick stöd från lärarna. Att respondenterna upplevde att lärarna inte uttryckte eller uppvisade stöd för dem, sannolikt visar att lärarna inte hade kunskap om transfrågor och därför inte kunde ge tillräckligt stöd. Tidigare studier visar att lärarna saknar kunskap om transfrågor (Darj & Nathorst-Böös, 2010). Tidigare forskning om diskriminering av
Resultatet visar att några respondenter har blivit diskriminerade och mobbade i skolan på grund av sin könsidentitet. Dessa respondenter berättade om hur lärarna hade svårigheter att hantera detta och att de upplevde att de inte fick stöd från lärarna. Att respondenterna upplevde att lärarna inte uttryckte eller uppvisade stöd för dem, sannolikt visar att lärarna inte hade kunskap om transfrågor och därför inte kunde ge tillräckligt stöd. Tidigare studier visar att lärarna saknar kunskap om transfrågor (Darj & Nathorst-Böös, 2010). Tidigare forskning om diskriminering av