Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp
”Man låtsades vara som alla andra”
En kvalitativ studie om
transpersoners upplevelse av sin skolgång
Laura Hagström
Handledare: Viktor Englund
Examinator: Esther Hauer
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur transpersoner upplevde sin skolgång. I studien
undersökts vilka erfarenheter transpersoner har från skolpersonalens språkbruk, läromaterial och skolmiljön samt hur undervisning i ämnet samhällskunskap upplevdes. Det har undersökts hur respondenternas erfarenheter förändrades under skolåren. I studien fokuseras på innehållet i ämnet samhällskunskap eftersom enligt läroplanen för grundskolan ska undervisningen i detta ämne innehålla undervisning om könsroller och jämlikhet. Bakgrunden till studien är att antalet unga transpersoner har ökat under senaste åren, och att studier visar att transpersoner ofta diskrimineras och osynliggörs i samhället. Den data som har varit nödvändig för studien har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer. I studien har sju personer som gått i skolan under olika årtal intervjuats. Den äldsta respondenten började skolan på 80-talet och de yngsta på 2000- talet. I studien analyserats om det finns skillnader i respondenternas erfarenheter beroende på vilket årtal de gick i skola. Resultatet har analyserats utifrån queerteoretiska utgångspunkter samt utifrån teorier om makt.
Resultatet visar att respondenterna upplevde att det finns brist på transpersoners bemötande i skolan. Majoriteten upplevde att lärarna förstärkte de traditionella könsrollerna och att
transpersoner inte var inkluderade i undervisningen eller i läromaterial i grundskolan. Det fanns skillnader mellan respondenternas erfarenheter utifrån vilket årtal de gick i skolan. Majoriteten av respondenterna hade inte fått någon typ av undervisning om transfrågor under sin skolgång. Alla respondenterna upplevde att undervisning om transfrågor hade förbättrat deras upplevelser.
Studien bidrar till diskussion om vikten av att inkludera transpersoner i skolan samt vikten av undervisning om transfrågor.
Nyckelord: transpersoner, skolgång, bemötande, inkludering, samhällskunskap
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Inledning 5
Bakgrund 7
Unga, könsidentitet och könsroller 7
Undervisning och könsroller 7
Transpersoner i Sverige 8
Bemötande av transpersoner 8
Skolans bemötandet av transpersoner 10
Syfte och frågeställningar 12
Frågeställningar: 12
Begrepp 13
Transperson 13
Ickebinär/Intergender 13
Heteronormativitet 13
Forskningsöversikt 14
Bristande bemötande 14
Heteronormativitet i skolan 15
Undervisning och läromaterial 16
Sammanfattning 17
Teoretiska utgångspunkter 18
Queerteori 18
Normer och makt 19
Den heterosexuella matrisen 20
Den heterosexuella matrisen i skolan 21
Metod 23
Kvalitativa intervjuer som metod 23
Urval 23
Genomförande 24
Databerbetning och analysmetod 25
Metoddiskussion 26
Etiska överväganden 28
Resultat och analys 29
Bemötande och språkbruk 29
Läromaterial och skolmiljö 32
Undervisning 34
Diskussion 37
Bemötande 37
Den heterosexuella matrisen i skola 38
Avsaknaden av undervisning 40
Konklusion 42
Referenslista 43
Bilagor 47
Bilaga 1. 47
Infobrev 1 47
Bilaga 2 47
Infobrev 2 47
Bilaga 3 48
Medgivande till deltagande i en studie 48
Bilaga 4 50
Intervjuguide 50
Inledning
Transpersoner upplevelser av sin skolgång är ett högst aktuellt ämne. Under den senaste tiden har transfrågor fått mycket uppmärksamhet i media. I Psykologtidningen skrevs att antalet unga som söker för könskorrigerande åtgärder har fördubblats under flera år (Örn, 2019). I Expressen skrevs att ett 8-årigt barn slängdes ut från en fotbollslag på grund av att barnet identifierar sig som kille trots att hen är född som en tjej (Dolck Wall, 2019). I Ottar berörs frågan om unga transpersoners upplevelse av sin skolgång och det konstateras att de känner sig känner sig otrygga i skolan (Måve, 2018). Lika mycket som ämnet är aktuellt är kunskaper i frågan bristfälliga. Skolor är inget undantag och brister på kunskap om transfrågor i skolor är stora (Måve, 2018). Camilla Gisslow, föreläsare vid Skövde pridefestival och mamma till en ung transperson, önskar att lärarna hade mer kunskap om HBTQ-personers levnadsvillkor (Claelsson, 2015). Hon berättar om hur hennes barn har blivit utsatt för mobbning och diskriminering under hela skolgången och hon tror att kunskapsbrist är en anledningen (Claelsson, 2015)..
Skolan är en miniatyr av samhället. I skolan utbildas framtidens medborgare, vilket gör det viktigt att kunna ifrågasätta och utveckla skolans verksamhet. I svenska skolan idag finns det mångfald och det räcker inte att enbart undervisa om mångfaldsfrågor och inkludering utan det handlar även om skolpersonalens sätt att tänka och bemöta eleverna. Inkludering i skolan omfattar frågor om etnicitet, genus, klass, funktionalitet och sexualitet, men det handlar även om hur den fysiska skolmiljön är organiserad. (Ryan, 2016)
Det har rapporterats att antalet unga transpersoner ökar (Socialstyrelsen, 2017), vilket kommer att synas i skolan och gör ämnet ännu mer angeläget. Studier har visat att transpersoner upplever diskriminering i samhället, även i skolan (se Darj & Nathorst-Böös, 2010). Tidigare forskning visar även att den heterosexuella normen förstärks i skolans vardag och i läromaterial (se Holm, 2008, Nilsson, 2010). Det finns dock brist på forskning som fokuserar på transpersoners levnadsvillkor och i den forskning som finns, fokuseras det oftast på bemötande inom vården.
Själv blev jag intresserad av hur transpersoner och icke-binära personer upplever inkludering i skola efter jag läste en kurs om mångfald och lärande för grundskollärare vid Uppsala universitet.
Ovan nämnda faktorer har motiverat mig att undersöka hur transpersoner upplevde skolans bemötande från lärarnas sida och vilka erfarenheter respondenterna har haft av undervisning i
enligt läroplanen för grundskolan ska undervisningen omfatta frågor om könsroller och jämlikhet (Skolverket, 2011). Det har även undersökts hur respondenterna upplevde läromaterialet och skolmiljön.
Bakgrund
I detta kapitel definieras könsidentitet och könsroller. Vidare, beskrivs hur de tas upp i läroplanen för grundskolan. I detta kapitel redogörs även för transpersoners situation i Sverige och hur de blir bemötta i skolan.
Unga, könsidentitet och könsroller
Könsidentitet handlar om hur man identifierar sig, det är vad som innebär att vara en människa (Stier, 2003, s. 62). Könsidentitet kan vara olika för olika personer och identiteterna formas i sociala och kulturella distinktioner. Könsidentiteten är ofta förankrad i könsroller, vilka i sin tur speglar samhällets normer och förväntningar (Stier, 2003, s. 63). Hur kön uppfattas och uttrycks beror på social, kulturell och historisk kontext (Matsson, 2015, s. 47). Barn konstruerar sin könsidentitet i tidig ålder och barn försöker ofta leva upp till omgivningens förväntningar.
Personer som på något sätt har avvikande könsidentitet avviker inte i sig, utan den sociala omgivningen beskriver deras identitet som något avvikande (Stier, 2003, s. 100). I Sverige hamnar personer som identifierar sig som intersexuella automatisk utanför normen eftersom det endast finns två juridiska kön (Wetterqvist, 2018).
Barn börjar utveckla sin könsidentitet vid 3-5 års ålder (LoBue, 2016). Efter barn har förstått att kön är något stabilt börjar det vara en del av deras identitet. En stor del av identitetsutvecklingen är faktumet att barn bemöts olika beroende på deras kön (Matsson, 2015, s. 48). Småbarn och skolbarn är flexibla när det gäller könsroller och kan uppleva att kön är något som man kan känna sig att vara. Senare i livet börjar barn lära sig mer om anatomi och normer, som påverkar deras tankar och upplevelser kring kön, vilka kan förändras med tiden (LoBue, 2016).
Undervisning och könsroller
Undervisning i ämnet samhällskunskap syftar till att lära ut om hur det är att leva i dagens samhälle (De Vries, 2019). Det ska undervisas om samhället både i stort och smått, det ska talas om hur samhället är globalt och också hur det är för individer (De Vries, 2019). Enligt Sture Långström och Arja Virta (2012) borde värdefrågor och frågor kring identitet tas upp i
undervisningen (s. 16). Undervisningen ska även innehålla teman om elevens vardag, till exempel
i skolan och utanför skolan. Läraren ska även kunna undervisa om aktuella händelser i samhället (Långström & Virta, 2012, s. 16).
I den här studien fokuseras på undervisning i ämnet samhällskunskap under de första skolåren, F- 3. I läroplan för grundskola inriktning F-3 under samhällskunskapens centrala innehåll skrivs:
“Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer” och “Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i
sportsammanhang” (Skolverket, 2011). Undervisning om könsroller kommer att stå i fokus i den här studien. Även om undervisning om könsroller finns med i det centrala innehållet nämns det ingenting om det i kunskapskraven eleverna ska nå i slutet av årskurs 3. I läroplanen för
grundskolan står även att undervisning under de första skolåren ska innefatta undervisning om de mänskliga rättigheterna enligt barnkonventionen (Skolverket, 2011). Konventionen säger att alla människor är lika värda och ingen får diskrimineras (Långström & Virta, 2012, s. 232).
Undervisningen ska hjälpa eleverna att få en förståelse om sina egna och andras levnadsvillkor (Skolverket, 2011).
Transpersoner i Sverige
Transpersoner upplever att deras kön inte stämmer överens med det kön man blev tilldelad vid födseln (RFSL, 2018). I Sverige har det under de senaste åren rapporterats att antalet
transpersoner har ökat (Socialstyrelsen, 2017). I inledningen så togs det upp att under senaste åren har speciellt antalet unga transpersoner ökat, på flera ställen är det kö för att komma i kontakt med ett vårdteam som arbetar med transfrågor (Socialstyrelsen, 2017). Orsaken till ökning av antalet transpersoner är okänd men det kan delvis bero på miljöfaktorer, som lättare ingång till vård, ökad kunskap och generellt ökad öppenhet kring könsidentifiering. Något som tydligt visar att flera unga utforskar sin identitet är ungdomsundersökningar som visar att det har blivit vanligare att identifiera sig som icke-binär och föredra det könsneutrala pronomen hen. Det är svårt att ge exakta siffror om unga transpersoner eftersom det inte finns tillförlitlig statistik (Läkartidningen, 2017).
Bemötande av transpersoner
I Sverige är transpersoner oftare utsatta för fysiskt och psykiskt våld än befolkningen som helhet (Regeringskansliet, 2017, s. 25). Regeringskansliet skriver i en utredning att transpersoners
levnadsvillkor måste förbättras på ett strukturellt plan (2017, s. 25). Även Barnombudsmannen, en statlig myndighet med uppdrag att förbättra barn och ungas rättigheter, skriver i sitt remissvar att transpersoner borde få bättre levnadsvillkor och en starkare ställning i samhället (Hildingson Boqvist, 2018). Tidigare studier har visat att hbtq-personer generellt har sämre mental hälsa än befolkningen som helhet. Anledningar till det kan förklaras med hjälp av en teori om
minoritetsstress. Teorin grundar sig på tanken att hbtq-personer är mer i risk för sämre mental hälsa eftersom de ofta är utsatta för fördomar, diskriminering och våld. Den typen av stress från den sociala miljön, i samband med annan stress i livet, kan leda till försämrad mental hälsa (Folkhälsomyndighet, 2015 s. 18).
Statens folkhälsoinstitut genomförde en folkhälsoenkät om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation år 2005 och år 2015. Resultat från dessa två webbaserade
enkätstudier visar att majoriteten av transpersoner har ett bra allmänt hälsotillstånd, men det som är oroväckande är att många transpersoner uppger en sämre mental hälsa (Folkhälsomyndighet 2005 & 2015). Transpersoners liv uppfylls ofta av sömnbesvär, ångest och oro, en tredjedel av transpersoner som deltog i studien år 2015 har försök att ta livet av sig (Folkhälsomyndighet, 2005 s. 39 & 2015 s. 30). En av de största orsakerna för sämre psykisk hälsa är hbt-personers diskriminering i samhället (Folkhälsomyndighet, 2005 & 2015, s.41).
Mer än hälften av respondenterna var rädda för våld och trakasserier, vilket inte är överraskande eftersom över hälften av respondenterna har blivit utsatta för kränkande behandling eller
bemötande på grund av sitt könsuttryck (Folkhälsomyndighet, 2015, s. 30). Likadana resultat har framkommit i tidigare internationella studier. 41% av de transpersoner som deltog i en studie i Virginia år 2013 upplevde att de hade blivit diskriminerade på grund av sitt könsuttryck.
Diskriminering upplevdes till exempel inom sjukvården (Bradford, Reisner, Honnold & Xavier, 2013). Folkhälsomyndighetens studie från år 2015 visar att var femte respondent någon gång i sitt liv har blivit utsatt för våld på grund av sitt könsuttryck (Folkhälsomyndighet, 2015, s. 30). Andra studier har också visat att människor som inte passar in de sociala ramarna är i risk att bli utsatta för kränkning och diskriminering (Danielsson, 2009, s. 136).
Även om majoriteten av respondenterna i de svenska studierna upplever att de har en god livskvalitet, upplevde en tiondel att de inte kan leva helt enligt sin könsidentitet. Många
transpersoner upplever att de saknar emotionellt stöd från omgivningen och de saknar tillit till
ofta att de inte får stöd av sin omgivning (2017, s. 25). Stöd och rådgivning anses vara viktigt speciellt för unga transpersoner (Folkhälsomyndighet, 2005, s. 44-48 & 2015, s.30). En orsak för diskrimineringen kan tänkas vara samhällets styrande heteronormativitet, andra orsaker kan antas vara okunskap. I studierna lyftes det fram hur viktigt det är att både offentliga och privata aktörer aktivt arbetar med antidiskrimineringsarbete. Det uppmuntras även att utbilda mer nyanserade om hbtq-personers levnadsvillkor. Det visade sig att diskriminering har minskat från år 1998 till 2005, och att kunskap om hbtq-personers levnadsvillkor minskade negativa attityder
(Folkhälsomyndighet, 2005, s.48).
Skolans bemötande av transpersoner
Enligt offentliga handlingar som läroplan för grundskolan (2011) och barnkonventionen (2018) borde svenska skolor kunna bemöta och stödja unga transpersoner, och även kunna motverka diskriminering av personer som avviker från normen (Hildingson Boqvist 2018, Skolverket, 2011). Enligt läroplanen ska lärarna och skolan aktivt arbeta mot diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Skolan ska utbilda barn att förstår samhällets gemensamma värderingar och medverka till att hjälpa andra människor. Utbildningen borde ge eleverna
kunskap att förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla i deras bästa intresse (Skolverket, 2011, s. 12). I barnkonventionens artikel 6 står det att barn ska har rätt till liv, överlevnad och utveckling, vilket kan kopplas ihop med artikel 19; barn ska skyddas mot alla former av fysisk och psykisk våld (Hildingson Boqvist, 2018). Barnkonventionens artikel 6 är central för den här studien eftersom som nämnts tidigare: transpersoner ofta upplever diskriminering (Regeringskansliet, 2017, s. 25).
I barnkonventionens artikel 2 skrivs att relevanta yrkesgrupper ska ges kunskap om
transpersoners levnadsvillkor (Hildingson Boqvist, 2018). Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har skapat material för skolor att utbilda skolpersonal om hbtq-frågor. Dessa åtgärder har som motiv att öka kunskapen i samhället om hur unga
transpersoners rättigheter tillgodoses, enligt barnkonventionen (Hildingson Boqvist, 2018).
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor erbjuder en gratis utbildning (Öppna skolan!), för skolpersonal om hbtq-frågor under 2017 och 2018, med syfte att förhindra kränkning och diskriminering i skolan (2017). Det är inte endast viktigt att skolpersonalen kan undervisa om hbtq-frågor utan skolpersonalen måste säkerställa att unga transpersoner hörs. De är experter på
transpersoner önskar att de fick mer information om till exempel hormonbehandlingar, sexuella hälsa och sexualitet (Regeringskansliet, 2017).
Ovan nämnda faktum, att transpersoner diskrimineras och osynliggörs i samhället och att mentala sjukdomar hos transpersoner har ökat, har motiverat mig att genomföra en studie om
transpersoners bemötande i skola. Det som är oroväckande är att unga transpersoner har upplevt diskriminering även i skolan, det är något som skolan måste ta på allvar. Det har även
rapporterats att antalet unga transpersoner har ökat, vilket kommer leda till att utbildning om mångfald och normer kommer att vara en viktig del av lärarens yrke.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur personer som identifierar sig som transperson upplevde sin skolgång. Fokus ligger på de första årskurserna F-3, om än det är av intresse att relatera dessa erfarenheter till de senare skolår.
Frågeställningar:
1. Vad har respondenterna för erfarenheter av skolpersonalens bemötande och språkbruk?
2. Vad har respondenterna för erfarenheter av läromaterialet och skolmiljön?
3. Vad har respondenterna för erfarenhet av undervisningen med fokus på frågor om könsroller och transfrågor?
Begrepp
I detta avsnitt presenteras viktiga begrepp för att underlätta vidare läsning. Begreppsdefinitioner är hämtade huvudsakligen från Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheters (RFSL) och Förening för transpersoners (FPES) webbplats.
Transperson
Transperson är ett paraplybegrepp för alla som på olika sätt identifierar sig med begreppet trans.
En transperson är en person som bryter mot samhällets normer för kön och könsidentitet.
Transpersoners könsidentitet stämmer inte överens med det kön som de blev tilldelade vid födseln. Även om ordet transsexualitet och transsexualism användas, har trans inget att göra med sexualitet (RFSL, 2018).
Ickebinär/Intergender
En person som är ickebinär eller intergender identifierar sig som mellan eller bortom tvåkönsnormen. Vissa identifierar sig som någonstans mellan kvinna och man och vissa identifierar sig som bortom dessa två kön (RFSL, 2018).
Heteronormativitet
Heteronormativitet är ett uttryck som används om den sociala normen som finns i vårt samhället som förutsätter att alla människor är antingen män eller kvinnor. Den normen antar att män ska vara maskulina och kvinnor feminina och att de ska vara attraherade av varandra. En
förutsättning för heteronormativitet är att man automatiskt upplever sig tillhöra det kön man tilldelas vid födseln (FPES, u.å., Armbjörnsson, 2015, s. 94).
Forskningsöversikt
I detta kapitel presenteras forskning som berör transpersoner livsvillkor, huvudsakligen deras skolgång. Under rubriken “Bristande bemötande” presenteras forskning om hur transpersoner upplever hur de blir bemötta, diskriminering i allmänhet och inom skolan i synnerhet. Vidare, under rubriken ”Heteronormativitet i skolan” presenteras forskning om hur den heterosexuella matrisen syns i skolans värld och vilka konsekvenser det kan ha för transpersoner. Kapitlet avslutas med att forskning kring undervisning, med fokus på ämnet samhällskunskap, och hur genus skapas i samhällskunskaps läroböcker presenteras under rubriken “Undervisning och läromaterial”.
Bristande bemötande
RFSL publicerade en intervjustudie “Är du en kille eller tjej” (se Darj & Nathorst-Böös, 2010) om unga transpersoners livsvillkor. Studiens resultat visade att omgivningens stöd är viktigt i komma ut-processen. Detta har även rapporterats i en amerikansk studie, där resultatet visade att unga transpersoner drabbas i mindre utsträckning av mental ohälsa i fall de får stöd från omgivningen (Olson, Durwood, DeMeules & McLaughin, 2015, s. 5). Dock upplevde respondenterna i RFSL:s studie att det fanns förvirring i omgivningen när de kom ut. De berättar att de på något sätt hela tiden behövde bevisa att de är det de säger sig vara. Det är lättare att passa in i samhället om man identifierar sig antingen som en man eller en kvinna, upplever respondenterna (Darj & Nathorst- Böös, 2010). Respondenterna berättar om svårigheten som finns att använda pronomenet hen, vilket upplevs som kränkande behandling mot deras könsidentitet. På grund av det binära
könssystem som vi lever i, verkar inte intergender finnas i de flestas tankevärld (Darj & Nathorst- Böös, 2010).
Vidare upplever transpersoner deras vardag som begränsad (Darj & Nathorst-Böös, 2010), när deras omgivning inte respekterar deras könsidentitet. De flesta har upplevt dåligt bemötande inom skolan och även inom vården. Sådana erfarenheter av dåligt bemötande har lett till att vissa inte längre vill söka hjälp, vilket i sin tur kan leda till försämrad hälsa. I studien framkom
behovet av förebyggande arbete mot diskriminering. Respondenterna anser att alla som jobbar inom skola och vård borde ha en transkompetens. Det rekommenderas att transfrågor och normer kring kön diskuteras i skolan (se Darj & Nathorst-Böös, 2010).
I frågan om transkompetens i skolan så har Olsson och Bäckström (2015), i sin kanditatuppsats studerat, undersökt kuratorers kunskap om att bemöta unga transpersoner. Studien visade att majoriteten av kuratorer anser att transpersoner ses som en osynliggjord och utsatt grupp i samhället. Kuratorer saknade mest kunskap om transfrågor, när det gäller kunskap om hbtq (se Olsson & Bäckström, 2015, s. 47).
Heteronormativitet i skolan
Ann-Sofie Holm (2008) studerade i sin doktorandavhandling “Relationer i skolan - En studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9” feminiteter och maskuliniteter som framträder i två svenska skolor. I studien beskrivs kön som något som ständigt skapas i individers relationer med varandra men också i relation till kontext och normer. Resultatet visade att de två könen ofta ses som varandras motsatser och detta påverkar arbetsfördelning, makt, känslor och symboler (Holm, 2008, s. 137). Även om eleverna som deltog i studien beskriver att popularitet i skolan inte har något att göra med könstillhörighet utan med individuella faktorer ses normavvikande beteende ändå som något negativt (Holm, 2008, s. 196). Även om de flesta eleverna poängterar att gruppens dynamik handlar om bra vänskap framkom det i observationen att dynamiken domineras av en stark heteronormativitet. Eleverna beskriver att en populär elev ska ha högt socialt kapital, ska se bra ut, vara utåtriktad och heterosexuell. De som har etablerat en position i gruppen har större frihet att bryta normer (Holm, 2008, s. 196). Holm nämner att tidigare studier har visat att lärarna inte skapar heteronormativa normer när de undervisar, men när de släpper sin professionella status och försöker skapa bra relationer med eleverna förekommer det
könsstereotyper och heteronormativitet (Holm, 2008, s. 202).
Sanna Nilsson (2010) skrev sitt i examensarbete om lärares föreställningar om kön, köns- och sexualitetsskapande samt likabehandlingsplan. Hon genomförde kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Studien visade att även om de flesta informanterna upplevde att kön inte spelar så stor roll, finns det ett styrande heteronormativt perspektiv i de flesta skolorna. Det heteronormativt perspektivet syns till exempel när lärarna pratar om könsfördelning i klasserna och hur de förutsätter att relationen mellan samma kön alltid handlar om vänskap. Det som är oroväckande resultat för studien är att för några informanter existerar inte transpersoner i deras tankevärld och att de automatiskt kopplar könsöverskridande beteende till homosexualitet (Nilsson, 2010, s. 40).
Undervisning och läromaterial
Som tidigare nämnts, ska undervisning i ämnet samhällskunskap syfta till att lära ut hur det är att leva i dagens samhälle (se De Vries, 2019). Richard F Elmore (1997) skriver i Investigating in teacher learning att man behöver ta hänsyn till lärare som ska följa skolans reformer och skolans
förändring (s. 9). Med skolans reformer menas till exempel uppdateringar i skolans värdegrund och läroplan (Elmore, 1997, s. 9). Elmore skriver att reformerna har en effekt endast om lärarna vidareutbildas för att kunna anpassa sin undervisning enligt reformerna (1997, s. 2). Professionell utveckling är nyckeln för att kunna koppla ihop reformer med praktiken. Detta kan kopplas ihop med tidigare nämnda barnkonventionens artikel 2: ”relevanta yrkesgrupper ska ges kunskap om transpersoners levnadsvillkor” (Hildingson Boqvist, 2018).
Emmy Jonasson Ring (2015) utforskar i sin doktorsavhandling Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle hur lärare i ämnet samhällskunskap kan möta utmaningar i sin undervisning i det
föränderliga samhället (s. 10). Studiens resultat visar att innehåll som handlar om beslutsfattande och politiska idéer relateras till medborgerliga kompetenser (Jonasson Ring, 2015, s. 108). Även vetenskapligt innehåll om ekonomi, samhällsresurser och fördelningsfrågor anses aktivera kompetenser som kritiskt tänkande och reflexivitet (Jonasson Ring, 2015, s.108). I studien fokuseras inte på frågor om kön och genus, men det skrivs att lärarna använder sig av elevernas erfarenheter när de vill att eleverna ska reflektera kring sig själva och kring samhällskunskapliga metoder (Jonasson Ring, 2015, s. 112). Studiens resultat visar även att om läraren utnyttjar elevernas individuella erfarenheter får hen mer mångfald och olika perspektiv i sin undervisning (Jonasson Ring, 2015, s. 110). I studien nämns att eleverna få ta ställning till värderingsfrågor som till exempel minoriteters rättigheter (Jonasson Ring, 2015, s. 112), men det nämns inte vilka minoriteters rättigheter undervisningen fokuserade på. Det skrivs att syftet med undervisning om minoriteters rättigheter är att eleverna ska ta del av andras perspektiv (Jonasson Ring, 2015, s.
112).
Långström och Virta presenterar Britt-Marie Berges och Göran Widdings (2011) studie om hur kön framställs i olika ämnen i olika läromaterial (Långström & Virta, 2012, s. 236). Enligt Berge och Widdings resultat är läroböckerna heteronormativa, även samhällskunskapsböckerna. Enligt dem finns det inget utrymme för frågorna om kön och jämställdhet i läroböckerna och män är överrepresenterade i texten. De anser även att kvinnors arbete och verksamhet i samhället inte beskrivs tillräckligt. Enligt de finns det en ny utmaning för samhällskunskapsundervisning, vilken
är att undervisa om de olika kulturellt betingade uppfattningarna om könsroller och rättigheter (Långström & Virta, 2012, s. 236).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan en slutsats dras från tidigare studier; att diskriminering kan bero på okunskap i samhället. Det som var ett sammankopplande resultat mellan studier om
transpersoners mental hälsa och bemötande är att okunskap ökar diskriminering. Många studier uppmuntrar offentliga och privata aktörer att aktivt arbeta med transfrågor och
antidiskrimineringsarbete. Tidigare studiers resultat visar även att skolan kan ses som en plats där normer om kön och genus skapas. Det finns en styrande norm om heterosexualitet i skolan som styr skolpersonalens handlingar och på det sättet orsakar och konstruerar stereotypa könsnormer.
Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Studien tar avstamp i hur kön och genus definieras utifrån queerteorin och hur språket kring kön och genus skapar maktordningar. I slutet av kapitlet presenteras även en norm, den heterosexuella matrisen, vilken enligt queerteoretiker skapar maktordning i samhället.
Queerteori
Begreppet queerteori användes för första gången år 1991 när tidskriften “Differences” publicerades av Teresa de Lauretis. Eftersom flera forskare tidigare har försökt att resonera kring kön, genus, sexualitet och makt har teorin existerat innan Lauretis lyckades att sätta ord på den (Berg &
Wickman, 2010, s. 30). Queerteorin grundar sig på tanken att våra föreställningar om manligt och kvinnligt är kulturellt och historisk beroende av den normerande heterosexualiteten som styr vårt samhälle (Armbjörnsson, 2016, s. 92). Queerteoretiker anser att sexualitet och kön inte är
självklarheter utan att de är diskursivt skapade. Med det menas att sådana kategorier som kön och genus formas i kulturella och sociala tankekonstruktioner (Berg & Wickman, 2010, s. 23). Den här studien fokuserar på att undersöka hur genus skapas i skolan av lärare, och vidare hur det kan kopplas ihop med transinkludering.
En av de som först började förespråka att sexualitet alltid är involverat i våra tankar och föreställningar, eftersom vi definierar kroppar enligt kön, var den franska filosofen Simone de Beuavoir (2002, s. 79). I början av 50-talet började Beuavoir ifrågasätta samhällets uppdelning i två kön. Enligt henne är könsroller grundade på sociala myter och saknar vetenskapligt grund (2002, s. 45). Med hjälp av biologi förklarar hon hur arternas uppdelning i två kön inte är självklart, och hur myten att mannen är aktiv och kvinnan passiv inte kan förklaras med hjälp av naturvetenskap (2002, s.45). Beauvoir förklarar att det inte är naturen som definierar kvinnans roll utan det är kvinnan som definierar sig själv genom att införliva naturen i sitt känsloliv (2002, s. 72). Enligt henne föds man inte till kvinna utan man blir det, men alltid under ett kulturell tvång (2002, s. 72).
Judith Butler, en känd forskare inom feminism och sexualitet, utvecklade Beauvoirs filosofi mer radikalt och gjorde sin genombrott 1990 när hon förespråkade att även kön är en social
medan genus har framstått som det socialt konstruerade (Sundin, 1997, s. 16). Hon ifrågasätter tanken att genus är en social upplevelse av könsidentiteten och kön är det som biologiskt är.
Enligt henne är även det fysiska och biologiska könet, det som vi upplever som beständigt, ursprungligt och stabilt, socialt skapat. Enligt Butler är kön en effekt av sociala och kulturella föreställningar vi har om vad biologiskt kön är (Butler, 2007, s. 56, Armsbjörnsson, 2016, s. 92).
Queerforskare utgår ifrån ett poststrukturalistisk tänkesätt vilket betyder att all betydelse ses som grundad i historiska, politiska, språkliga och diskursiva faktorer (Berg, Wickman, 2010, s. 23).
Queerteoriker som Butler, Warner och Kosofsky har skapat en diskussion om heterosexualitetens position som självklart given av naturen samt hur den styrande heteronormativiteten skapar maktordning i samhället, vilket leder till ojämlikheter och orättvisor (Berg & Wickman, 2010 , s.53).
Normer och makt
Även om det enligt queerteorin inte finns någon inneboende manlighet eller kvinnlighet i samhället ses de som avviker från tvåkönsnormen som något obegripligt. Michel Foucault, en fransk filosof och lingvist, lyfte under 70-talet viktiga frågor om hur språket påverkar samhället och våra handlingar (Berg & Wickman, 2010, s. 24). Han var en av de viktigaste forskarna inom queerteorin eftersom han genomförde mycket forskning kring kön, genus, sexualitet och makt.
Samtal om och kring kön har påverkat politiken vilket i sin tur påverkar institutioner och handlingar (Foucault, 2002, s. 43). Enligt Foucault är det omöjligt för oss att frigöra oss från dessa handlingar (Berg & Wickman, 2010, s. 29). Enligt Judith Butlers tolkning av Foucaults teori kan språket kan skapa normer, vilka fungerar som regleringar för sociala ramar och som
uppträder i juridisk form i författningar, lagböcker och lagstiftande verksamhet (Butler, 2006, s.
65). Exempel på regleringar som lägger grunden till normer, samt återkonstruerar dem, är statliga regleringar om homosexuellas möjlighet att få adoptera och kriminalisering av transpersoner i vissa länder. Dessa regleringar har konsekvensen att vissa personer kan diskrimineras i samhället eftersom de inte speglar normen om vad som ses som en “riktig” familj” eller en “riktig” person (Butler, 2006, s. 73, LeVay, 1996, s. 231).
Att normer blir regleringar handlar om frågan om makt. Foucault skriver om sanningens politik, med detta menas en politik som beskriver de maktrelationer som i förväg begränsar vad som kommer att räknas som sanning. En sådan politik ordnar världen och vi accepterar det som det
enligt honom begränsar den vad vi förväntar oss att våra möjligheter är, vad vi kan vara eller bli i ett samhälle där ens betydelse och gränser har blivit bestämda åt oss. De som på något sätt faller utanför normerna framkallar en paradox för tänkandet eftersom normerna definierar det som är socialt och kulturellt begripligt (Butler, 2006, s. 73).
Genus är en norm som skapar ett tillstånd av kulturell begriplighet, men även en norm som skapar stöd för andra slags regleringar (Butler, 2006, s. 69). Det finns sociala bestraffningar som drabbar de som inte följer tvåkönsnormen. Sociala bestraffningar kan till exempel vara medicinsk och psykiatrisk patologisering, samt diskriminering och våld (Butler, 2006, s. 71). Normerna verkar inom sociala praktiker och de är ofta outtalade. Normerna syns tydligast i effekterna de skapar (Butler, 2006, s. 59). Eftersom regleringar verkar genom normer är det viktigt att vara kritiskt mot dem. Regleringar bestämmer vilka av normernas idealitet som återkonstrueras i samhället (Butler, 2006, s. 71). I den här studien diskuteras vilka effekter lärarnas språkbruk kan ha på eleverna. Det utforskas även vilka normer kring kön som finns i skolan och hur de
påverkar eleverna, mer specifikt diskuteras hur normerna påverkar dem som avviker från dem.
Den heterosexuella matrisen
Enligt queerteorin lever vi i ett samhälle som styrs av den heterosexuella matrisen. Den heterosexuella matrisen är en norm vilken reglerar hur vi ska vara män och kvinnor, och att vi ska vara antingen män eller kvinnor (Armbjörnsson, 2016, s. 96). Dessa två kön framställs som de enda möjliga identiteterna. Sara Edenheim (2003) skriver om hur behandlingen av personer med intersexuella tillstånd speglar den styrande heterosexuella matrisen i samhället. Personer med intersexuella tillstånd har alltid funnits och i dagsläget föds ett av 1500 barn med intersexuellt tillstånd (Armbjörnsson, 2016, s. 96 & Hall, 2003, s. 95). Faktumet att intersexuella tillstånd ses som en medicinsk diagnos kan ses som en direkt koppling till den heterosexuella matrisen, där det finns en ordning där vi enbart kan vara antingen kvinnor eller män. Vi lever i ett samhälle där det finns ett behov att kategorisera och upprätthålla genusordningen i samhället (Armbjörnsson, 2016, s. 96-97).
Den heterosexuella matrisen ses som en normsystem eller tvingande påbud. På grund av den organiserar vi kroppar i en specifik ordning där maskulinitet skiljs från femininitet. Dessa två kategorier av kön ställs i motsats till varandra både kroppsligt och beteendemässigt och förväntas vara attraherade av varandra (Butler, 2007, s. 27, Armbjörnsson, 2016, s. 94-95). Dahl (2005) skriver om hur den heterosexuella normen påverka hur män och kvinnor förväntas att bete sig (s.
56). Beteendet som på något sätt avviker från tvåkönsnormen ses mindre begripligt och ofta kopplas det ihop med sexualitet (Butler, 2007, s. 133, Dahl, 2005, s. 56). Denna genusordning påverkar även arbetsfördelning och hierarkisering i samhället (Sunding, 1997, s. 17). En person som inte passar in i tvåkönsnormen ses ofta som mindre begriplig, störande eller skrämmande (Butler, 2007, s. 67, Armbjörnsson, 2016, s. 94-95). Bremer påpekar att i den heterosexuella matrisen finns det en föreställning att det juridiska kön vi tilldelas vid födseln automatiskt blir vårt könsidentitet och att det endast finns två möjliga kön. Denna föreställning omtalas som linjärt kön. Enligt Bremer är det linjära könet något som cispersoner aldrig behöver fundera kring. Ordet cisperson används när en individs könsidentitet stämmer överens med det biologiska och juridiska könet (Armbjörnsson, 2016, s. 96). Som nämnts tidigare kommer jag att undersöka vilken påverkan normer kan ha på eleverna, och mer specifikt fokuseras det på den heterosexuella matrisen. I studien utforskas hur den heterosexuella matrisen förmedlas i skolan och vilka
effekter den kan skapa i skolans värld.
Den heterosexuella matrisen i skolan
Lena Martinsson och Eva Reimers (2014) diskuterar hur den heterosexuella normen styr i skolan och lärarutbildningen. Enligt Martinsson och Reimers finns det en medvetenhet om att de som avviker från normen riskerar att automatisk bli diskriminerade. Medvetenheten syns tydligt i läroplanens värdegrund där det står att alla ska få stöd i sin utveckling och att ingen ska kränkas eller diskrimineras. Martinsson och Reimers (2014) lyfter upp ett annat intressant faktum, att de som avviker från den heterosexuella normen ofta osynliggörs i skolan och under
lärarutbildningen. Skolans och lärarutbildningens insatser mot mobbning och kränkning utgår ofta från tanken att alla är bekväma med att identifiera sig med den heterosexuella normen.
Insatserna utgår också från förutsättningen att alla håller med om att avvikelser borde tolereras.
Skolans insatser mot kränkning och mobbning fokuserar ofta på att förebygga individers diskriminering men det diskuteras sällan vad som är normativt eller varför vissa individer faller utanför normen (Martinsson & Reimers, 2014, s. 107-108).
Enligt Martinsson och Reimers syns det hur den heterosexuella normen styr institutionella handlingar i läroplanens värdegrund. I läroplanen för grundskolan (2011) står det att det är skolans uppgift att motverka traditionella könsmönster och att uppmuntra eleverna till att pröva och utveckla sina intressen oberoende av könstillhörighet. Enligt Martinsson och Reimers kan en
förutsätter att män och kvinnor är intresserade av olika saker och aktiviteter, att det finns två kön som ses som varandras motsatser. Även om läroplanens formulering har för åsikt att bryta traditionella könsmönster och sexualitetsnormer i skolan, kan den tolkas ha förutsättningen att alla i Sverige har en gemensamma värdegrund. En värdegrund som riskerar att osynliggöra normer och föreställningar som har en diskriminerande och marginaliserande effekt (Martinsson
& Reimers, 2014, s. 83-84).
Metod
Kvalitativa intervjuer som metod
I den här studien används både den kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjun och
samtalsintervjun. Med den kvalitativa livsvärldsintervjun åskådliggörs intervjupersonernas tankar och livsvärld (Brinkmann & Kvale 2014, s. 19). För att få svar på studiens syfte är det viktigt att respondenterna fritt får berätta om sina erfarenheter. På det sätt blir svaren berättelser om individuella erfarenheter vilket är nödvändigt i relation till studiens syfte. Samtalsintervjuer används eftersom de ger utrymme för interaktion och med dem kan man få oväntade svar som kan vara intressanta för studien (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängerud 2012, s. 251).
Samtalsintervjun användes även för att då kan jag som intervjuare ställa följdfrågor baserade på respondenternas svar och på det sätt även besvara studiens frågeställningar. Samtalsintervjun har samma grundfrågor för alla respondenter vilka säkerställer att intervjun följer studiens syfte, men eftersom det fanns utrymme för följdfrågor kan en nackdel vara att intervjuerna inte är likadana.
Detta ses ändå att vara ett litet problem för studien eftersom intervjuerna har samma
grundfrågor, vilket möjliggör att svaren kan jämföras och tematiseras. Syftet med att använda kvalitativa intervjuer som metod är att förstå respondenternas sätt att resonera och tänka (Trost, 2010, s. 32 & s. 53).
Intervjufrågorna var öppet formulerade, med det menas att jag som forskare inte ska påverka deltagarnas svar (Esaiasson et al. 2012, s. 265). Frågorna är tematiska vilket betyder att de är relevanta för att få svar på studiens syfte. (Esaiasson et al. 2012, s. 265). Frågorna är även direkta för att få svar på frågeställningarna (Esaiasson et al. 2012, s. 265). Enligt Trost (2010) kan man få komplexa och innehållsrika svar när man ställer raka och enkla intervjufrågor (s. 25).
Urval
Enligt Esaiasson et al. (2012) ska man välja så kallade “centralt placerade källor” som studiens deltagare, det vill säga att deltagare som är passande för studiens urval (s. 258). Studiens urval är personer som identifierar sig som transperson som har gått skolan i Sverige. Urvalet består av sex vuxna och en 16-åring. Anledning till att urvalet består av vuxna och en äldre elev är på grund av att de kan reflektera över hur skolans bemötande, inkluderandet och undervisning i
Det är viktigt att välja passande mängd av deltagare för att få svar på studiens syfte (Brinkmann &
Kvale , 2014, s. 156), och därför letades det efter deltagare i sociala medier. En kort information (se bilaga 1.) publicerades på Facebook i grupper med fokus på hbtq-frågor. Totalt visade 10 personer intresse för studien, på grund av studiens tidsbegränsningar valdes sju personer ut för intervju. Sju personer anses vara tillräckligt många för att få svar på studiens frågeställningar. Det har visats sig att en väl genomtänkt urvalsgrupp kan ge intressant svar även om urvalsgruppen inte är stor (Esaiasson et al. 2012, s. 259).
Alla deltagare har gått skolan i Sverige men de har gått i skola under olika tidsperioder och i olika städer/byar. Respondent 4 började skolan i början av 80-talet i en liten by, i en liten skola.
Respondenterna 3 och 5 började skolan på 90-talet. Respondent 3 gick i en mellanstor skola i en mellanstor stad. Respondent 5 gick i en liten skola i en liten by. Respondenterna 1, 2, 6 och 7 har börjat skolan på 2000-talet. Alla av dem gick på små skolor i mellanstora städer. Det fanns skillnader i vilka gymnasieskolor respondenterna gick på, men eftersom studiens fokus ligger på de första skolåren görs jämförelserna endast mellan grundskolorna. Valet att intervjua personer i olika åldrar gjordes eftersom då kan man göra jämförelser även över tid.
Det valdes att använda pronomen hen för alla respondenter, även om ingen av respondenterna identifierade sig som icke-binär och föredrog antingen pronomen hon eller han. Valet att använda pronomen hen, trots detta, gjordes eftersom i studien inte görs några jämförelser mellan de som identifierar sig som transman eller -kvinna.
Genomförande
Processen började med att intervjufrågor (bilaga 4.) formulerades utifrån studiens syfte och frågeställningar, då intervjufrågorna ska vara rimliga i förhållandet med studiens syfte (Trost, 2010, s. 68). Intervjuguiden skapades utifrån studiens tema med hjälp av studiens teorier och tidigare forskning. Intervjuguiden är tematiserade utifrån studiens syfte och frågeställningar.
Intervjufrågorna är direkta och enkla. Enligt Trost (2010) blir frågorna sällan “känsliga” om de är enkla och fokuserar på studiens syfte (s. 68). När intervjufrågorna var klara kontaktades
respondenterna.
Eftersom urvalsgruppen består av personer från olika delar av Sverige genomfördes de flesta intervjuerna via Skype. Med två respondenter arrangerades ett möte och med en genomfördes
respondentens önska. Respondenten lider av social fobi och därför föredrog chat. Det bestämdes att genomföra en intervju via chat även om då måste man uppmärksamma att respondentens svar och reaktioner inte är lika spontana. Intervjuerna, utom den som genomfördes via chat, spelades in. Respondenterna blev tillfrågade om deras svar kan spelas in (Trost, 2010, s. 74). När intervjuerna var klara transkriberades intervjuerna.
Databerbetning och analysmetod
Som en analysmetod användes tematisk analysmetod. Tematisk analys används för att identifiera, analysera och rapportera mönster och teman i den insamlade datan (Braun & Clarke, 2008, s. 79).
Enligt Virginia Braun och Victoria Clarke (2008) gör man en tematisk analys i sex olika steg (s.82), vilka följdes i den här studien. I den här studien fanns det ett överlapp mellan dessa steg.
Första steget börjades med att transkriptera intervjuerna och läsa igenom svaren några gånger.
Respondenternas svar markerades med olika färger för att underlätta vidare arbete med datan.
Under det första steget ska forskaren bekanta sig med datan (Braun & Clarke, 2008, s. 87). I andra steget ska forskaren börja den första kodningen (Braun & Clarke, 2008, s. 88). Under det inleds arbete med att identifiera liknande aspekter i respondenternas svar.. Likadana aspekter som hittades var till exempel respondenternas berättelser om skolmiljön med könskodade
omklädningsrum och vilka bilder som fanns representerade i läromaterialet.
Under det tredje steget letades efter teman i datan. I det tredje steget ska de tidigare gjorda kodningar tematiseras (Braun & Clarke, 2008, s. 89). Temat är något som är intressant i förhållandet till studiens syfte och frågeställningar (Braun & Clarke, 2008, s. 82). Eftersom intervjuguiden var formad utifrån studiens syfte och frågeställningar var respondenternas svar tematiserat på detta sätt redan från början. Det skapades ett dokument där respondenternas svar skrevs under varje intervjufråga. Titlarna i dokumentet var ” Bemötande från lärarnas sida”,
”Läromaterial och skolmiljö” och ”Undervisning i ämnet samhällskunskap”. Under titeln
”Bemötande från lärarnas sida” skrevs svaren för de första intervjufrågorna (se bilaga 4), under titeln ”Läromaterial och skolmiljö” skrevs svaren för den andra delen av intervjufrågorna och under titeln ”Undervisning i ämnet samhällskunskap” skrevs svaren för den sista delen av intervjufrågorna. Svaren analyserades mer specifikt och det hittades olika teman i
respondenternas svar. Teman som hittades var att respondenterna hade oftast antingen positiva eller negativa erfarenheter från sin skolgång. Respondenterna sa oftast vilka aspekter som
inkluderande i sitt språkbruk, vilket upplevdes som en negativ erfarenhet. De svaren som var likadana flyttades efter varandra i dokumentet och färgmarkerade. Under steg fyra ska forskaren vidare arbeta med teman och under steg fem ska teman nämnas och definieras (Braun & Clarke, 2008, s. 91). I min analys av datan gick dessa två steg in i varandra. Under dessa steg analyserades datan vidare utifrån de tidigare bestämda teman, positiva eller negativa upplevelser.
Respondenternas svar var inte alltid entydiga men det tolkades som att alla svaren kunde placeras under dessa två teman. Under det här steget jämfördes även om det fanns skillnader mellan respondenternas svar beroende på vilken årtal de gick i skolan.
Under steg sex ska forskaren producera en rapport av den insamlade datan (Braun & Clarke, 2008, s. 93). När rapporten producerades följdes studiens frågeställningar att skapa struktur i rapporten. Titlarna i kapitel ”Resultat” formulerades utifrån studiens frågeställningar. Eftersom respondenterna svar var tematiserade presenteras resultatet med hjälp av dessa teman. De svaren som hade analyserat att tillhöra samma teman sammanfattades med varandra. Under varje kapitel tas även upp vissa individuella svar för att skapa en djupare förståelse av resultatet. I varje kapitel presenteras även hur respondenternas erfarenheter var olika beroende på vilken årtal de gick i skolan. Resultatet analyserades utifrån studiens teorier, vilket gjordes löpande i texten.
Metoddiskussion
Den kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjun och samtalsintervjun valdes som metod eftersom det där finns det utrymme för personliga berättelser. Det finns ändå aspekter som kan diskuteras. Till exempel kan man diskutera valet att intervjua vuxna stället för unga som går i dagens skola. Urvalet består av vuxna och äldre elever eftersom de lättare kan reflektera kring frågor som handlar om bemötande, skolmiljön och undervisning. Vuxna har även reflekterat kring sin könsidentitet, och eftersom studien har tidsbegränsningar är det lättare att nå vuxna transpersoner. Det är ändå viktigt att uppmärksamma att frågorna är retrosperspektiva, som svarar på frågor hur respondenterna nu ser tillbaka på hur det var när de gick i skola (Trost, 2010, s. 99). Det måste då även uppmärksammas att retroperspektiva frågor inte alltid ge svar på hur verkligheten var (Trost, 2010, s. 99).
Som nämnts tidigare valdes det att intervjua vuxna eftersom de lättare kan reflektera kring frågor om bemötandet i skolan. Det har även tänkt på att vissa frågor kan bli känsliga, trots att det försöktes undvikas, och därför valdes det att intervjua vuxna istället för barn. Faktumet att urvalet
didaktiskt relevans även för dagens skola. Åldersskillnaden mellan respondenterna är ganska bred.
Tanken med att respondenterna har gått skola under olika tidsperioder är att kunna diskutera om det har skett en förändring i skolan under de senaste tre decennierna. Syftet med att diskutera skillnader mellan tidsperioder är för att få en djupare förståelse om kontinuitet.
Didaktisk relevans
Studien har en didaktisk relevans eftersom det i den nuvarande läroplanen för grundskolan inte förklaras vad som menas med undervisning om könsroller och vad som menas med att eleverna ska förstå andra människors situation (Skolverket, 2011, s. 12). Denna formulering ger mycket utrymme för lärarna att bestämma själva vad som kommer att undervisas om och hur. Man kan argumentera för att studien har en didaktisk relevans eftersom studien fokuserar på att undersöka erfarenheter av undervisning om dessa frågor samt undervisning i ett specifikt ämne;
samhällskunskap. I studien utforskas även respondenternas erfarenheter av bemötandet från lärarnas sida, vilket har koppling till lärarens roll. I studien undersöks även hur transpersoner upplevde läromaterial och skolmiljön, vilket kopplas ihop med didaktik.
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är alltid viktiga aspekter i en undersökning. Med hög validitet menas att i studien utforskas det som är relevant för studiens syfte. Insamlade data ska leda till slutsatser som är relevanta för studien. Studiens metoder ska vara användbara för att lösa det problem som formulerats (Kylén, 2004, s. 12). Den här studiens validitet säkerställdes genom att planera och tematisera studiens genomförande. Studiens genomförande planerades utifrån studiens syfte och frågeställningar så att endast aspekter som är relevanta för studien undersöktes. Intervju som metod valdes eftersom den ger giltiga slutsatser för studiens frågeställningar (Berntson et al. 2016, s. 223).
Med reliabilitet menas studiens tillförlitlighet - att man får samma resultat vid olika tillfällen och att omständigheterna inte förändrar slutresultatet (Kylén, 2004, s. 13). Det är viktigt att alla deltagare svarar på intervjufrågorna under samma omständigheter som övriga deltagare (Trost, 2012, s. 61). Att ha samma omständigheterna för alla deltagare säkerställdes så mycket som möjligt, de som intervjuades under ett fysisk möte träffades i en lugn lokal. De som intervjuades
där de ville ha intervjun. Dessa eventuella skillnader kan möjligen sänka studiens reliabilitet, men det får antas vara ett litet problem för den här studien.
Min roll som forskare kan också påverka respondenternas svar, eftersom respondenternas svar är alltid beroende på vem som ställer frågor (Esaiasson et al. 2012, s. 267). Några av respondenterna visste vem jag var från tidigare men vi har inte haft nära kontakter. Därför upplever jag inte att det var ett problem att intervjua dessa personer, men det måste uppmärksammas att det kan påverkat respondenternas svar. De flesta respondenter kände inte mig från tidigare.
Respondenterna hade själv kontaktat mig efter jag la upp en intressefråga i olika grupper på Facebook. Min tolkning av respondenternas svar kan också bli subjektiv eftersom jag genomför studien ensam (Esaiasson et al. 2012, s. 314). Jag har varit medveten om detta under processen och förstår att mina resultat inte kan generaliseras. Studiens begränsningar har jag försökt att bemöta genom att vara noggrann på de centrala punkter ovan.
Etiska överväganden
Ett etisk protokoll har följts under varje moment av studien. Med ett etiskt protokoll menas att forskaren inte tar upp känsliga frågor som på något sätt kan påverka respondenterna (Brinkmann
& Kvale 2014, s. 100). Det innebär även att ingen av deltagarna ska skadas eller kränkas på något sätt under undersökningen (Berntson et al. 2016 s. 24). Jag förhåller mig objektivt till deltagarna och deras svar genom att tematisera och planera intervjufrågorna. I enlighet med Brinkmann &
Kvales rekommendationer (2014, s. 111) ligger fokus på studiens syfte och närmar sig inte känsliga frågor.
I studien har det lovats konfidentialitet till respondenterna, vilket betyder att ingen av studiens deltagare kan identifieras på något sätt från rapporten (Bell, 2005, s. 57). Konfidentialitet
säkerställdes genom att inte publicera personlig information i rapporten. I informationsbrevet till urvalsgruppen lovades att ingen obehörig skulle få ta del av data, och att alla deltagare är
anonyma. I brevet beskrevs tydligt studiens syfte och det säkerställdes att alla informanter har en fri vilja att välja om de vill medverka i studien (Berntson et al. Sverke 2016 s. 25)
Alla respondenter utom en, respondent som är 16 år, är myndiga. Den respondentens vårdnadshavare informerades om studien och intervjun gjordes med deras godkännande.
Resultat och analys
I följande kapitel presenteras studiens resultat vilket analyseras utifrån tidigare nämnda teorier. I kapitel ”Bemötande” presenteras resultat för studiens första frågeställning. I detta kapitel beskrivs hur respondenterna upplevde att de blev bemötta i skolan av skolpersonalen. Under kapitel
”Läromaterial och skolmiljö” presenteras resultat för studiens andra frågeställning. I detta kapitel beskrivs hur respondenterna upplevde inkludering i läromaterial samt i skolmiljön. Under det sista kapitlet ”Undervisning” besvaras studiens sista frågeställning. I det kapitlet beskrivs vilka erfarenheter respondenterna hade av undervisning om könsroller och transfrågor.
Bemötande och språkbruk
Alla deltagare berättar att de hade börjat tänka på sin könsidentitet antingen under de första skolåren eller på mellanstadiet och idag identifierar sig som trans. Alla definierar att ordet trans betyder en person som inte identifierar sig med det kön hen blev tilldelad vid födseln.
Respondenterna berättade om minnen från tidig ålder, hur de inte kände att de passade in i det kön som de blev tilldelades vid födseln.
Respondenterna 3 och 4 delade med sig av minnen om hur de tänkte kring könsidentiteten på lågstadiet:
“...då försökte jumpaläraren legitimera det där (att dela upp gruppen enligt kön) och sa: “Kom igen tjejer, ingen av er vill vara en kille!” och då hade jag sagt: “Jo, jag vill” ”
Respondent 4
“Men jag tänkte så där att jag inte vill vara en flicka, jag vill inte vara så, och då sa vuxna att: “men det är du, man ser ju vad man har mellan benen”. Och länge försökte jag fylla upp den kraven att vara en riktig tjej och kvinna men kände att det inte riktigt stämde.”
Respondent 3
Fyra respondenter (2,3,5 och 7) upplevde att relationen med skolpersonalen var bra under de första skolåren. Respondenter 1, 4 och 6 upplevde att de inte hade så bra och nära relationer med skolpersonalen. Respondent 1 upplevde att hen inte var så nära skolpersonalen under de första skolåren, respondent 4 upplevde att relationen med skolpersonalen inte var bra och respondent 6
skolpersonalen upplevdes som bra uttryckte tre respondenter (respondenter 2, 3 och 6) att de inte kunde uttrycka sin könsidentitet som de ville. De som upplevde att de kunde uttrycka sin könsidentitet berättade att de följde de traditionella könsrollerna. Anledning till att de följde de traditionella könsrollerna var eftersom de inte visste att det var möjligt att vara på något annat sätt. De kunde inte heller välja så mycket hur de ville uttrycka sin könsidentitet eftersom föräldrarna hade bestämt vad de skulle de ha på sig och hurdant hår de skulle ha. Att respondenterna berättar att de inte kunde uttrycka sin könsidentitet som de ville kan kopplas ihop med hur queerteoretiker resonerar kring kön; att kön och genus är något socialt och diskursivt skapade (Berg & Wickman, 2010, s. 23). Enligt Beauvoir födds man inte till kvinna utan man blir det under kulturell tvång (2002, s. 72). Respondenternas svar kan kopplas ihop med detta eftersom de upplevde att de inte kunde uttrycka sin könsidentitet som de ville om de avvek från tvåkönsnormen.
Respondenter 4 och 6 berättar om hur de upplevde att de kunde uttrycka sin könsidentitet:
“Nej, det var så konservativt, så det var så fel att uttrycka sin könsidentitet, och därför gjorde man inte det”
Respondent 6
“Min mamma var väldigt mycket så “du ska ha så här”. Jag valde inte så mycket så det inte var så uppenbart att jag ville vara annorlunda men jag fick alltid leka med killar”
Respondent 4
Alla utom en respondent, respondent 2, upplevde att skolpersonalen förstärkte de traditionella könsrollerna i sitt språk. Respondenterna upplevde att till exempel uttryck som “grabbar” och
“lugna tjejer” förstärker de traditionella könsrollerna. Respondenterna nämner även situationer där eleverna blev uppdelade i grupper enligt kön, till exempel på gymnastiken. Sådant språkbruk kan kopplas ihop med språket som skapar normer vilka påverkar vårt beteende och tankekonstruktioner (Butler, 2006, s. 65). Respondenterna upplevde att i många skolaktiviteter var eleverna uppdelade i olika grupper enligt kön. De upplevde även att eleverna blev bemötta olika beroende på kön, vilket kan förklaras med hjälp av queerteorin och även kopplas ihop med den heterosexuella matrisen. Enligt queerteorin lever vi i ett samhälle där det finns normer och regler om hur vi ska vara män och kvinnor, det vill säga i ett samhälle där det finns en heterosexuell matris. Män och kvinnor ses som varandras motsatser både kroppsligt och beteendemässigt. Enligt queerteorin förväntas män och kvinnor bete sig på olika sätt (Butler, 2007, s. 27, Armbjörnsson, 2016, s. 94-95). Alla respondenterna berättade att de kände att de avvek från de andra eleverna och att de inte passade in i skolans könsnormer.
“Killarna var på ett ställe och tjejerna var på ett ställe. Jag upplevde att det var något negativt för dem som inte identifierar sig som antingen eller, det finns ingen plats för dem då, man låtsades vara som alla andra.”
Respondent 6
“Det var alltid uppdelad på något sätt i tjejer och killar, typ i allting, att en tjej skulle prata väldigt försiktigt och tjejer skulle vara tysta men killar fick vara högljudda, de sa inte lika mycket åt då.”
Respondent 7
Respondenternas upplevelser om hur skolan var under de senare åren skiljde sig mellan respondenterna. Respondenter 1 och 2 upplevde att skolpersonalen pratade på ett mer inkluderande sätt på högstadiet. Respondent 1 lyfter upp att ordet hen börjades användas på högstadiet. Respondenter 3 och 4 upplevde att vardagen i skolan blev jobbigare under mellan- och högstadiet, eftersom det fanns mer uppdelning enligt kön än vad det fanns i årskurserna F-3.
De upplevde att de kunde vara friare under årskurserna F-3. Respondenter 3, 6 och 7 upplevde att skolan inte blev mer inkluderande innan gymnasiet. En anledning till varför respondenterna upplevde att skolan inte var inkluderande på mellan- och lågstadiet var att de upplevde att andra elever agerade mycket utifrån rådande normer och att skolpersonalen hade svårigheter att hantera mobbning och diskriminering.
Två respondenter, respondenter 3 och 4, berättade att de har varit mobbade på grund av sitt könsuttryck av andra elever. Respondenterna berättade att lärarna hade svårigheter att hantera detta och att de inte tog mobbning på allvar. De upplevde att lärarna inte kunde hjälpa dem eftersom de som blev mobbade bröt normer. Enligt queerteorin hamnar de som avviker från de traditionella könsrollerna utanför normen. Personer som hamnar utanför normen ses ofta som något mindre begripligt, störande eller skrämmande (Butler, 2007, s. 67, Armbjörnsson, 2016, s.
94-95). Det kan tolkas vara anledningen till varför respondenterna har upplevt mobbning och diskriminering på grund av sitt könsuttryck. Respondenterna själva tog upp minnen om mobbning även om ingen av intervjufrågorna fokuserade på det.
Respondenter 2 och 4 berättar om hur de upplevde skolan på mellan- och högstadiet:
“Man hade väldigt svårt att passa in om man var annorlunda”
Respondent 2
• Respondent 3
•
Alla respondenter tyckte att lärarna kunde ha fokuserat mer på elevernas intressen istället för kön.
Alla respondenter uttryckte att de önskade att skolpersonalen skulle bemöta alla lika oavsett kön.
Det som upplevdes som något positivt var till exempel att fråga eleverna vilket pronomen de föredrog och att inte dela upp elever enligt kön. Respondenter 6 och 7 gick på ett gymnasium i en storstad där de blev tillfrågade vilket pronomen de föredrog. Båda började i skolan på mitten av 2000-talet.
Läromaterial och skolmiljö
Alla respondenter upplevde att läromaterialet som användes under det första skolåren förstärkte de traditionella könsrollerna. Respondenterna berättade att de kommer ihåg uppgifter från matematikböcker där exemplen var heteronormativa. De berättade att karaktärerna i uppgifter gjorde olika aktiviteter beroende på sitt kön. Det visar hur genus skapas i kulturellt sammanhang (Armbjörnsson, 2016, s. 92).
Som nämns tidigare skriver Martinsson och Reimers (2014) att de som avviker från den
heterosexuella matrisen osynliggörs i skolan (s. 107), vilket gäller även för den här studien. Ingen av respondenterna upplevde att de kände sig representerade i läromaterial, vad det gäller deras könsidentitet. Ingen kommer ihåg någon typ av transinkludering i läromaterialet. Avsaknaden av normmedvetenhet i läromaterial upplevdes som något negativt. Ingen av respondenterna
upplevde att det blev någon förbättring i läromaterial under de senare skolåren. Detta resultat kan även kopplas ihop med den queerteorin där de som avviker från tvåkönsnormen ses som något obegripligt (Berg & Wickman, 2010, s. 24), och att vi förväntas att identifiera oss som antingen kvinna eller man (Armbjörnsson, 2016, s. 96).
Respondenterna hade önskat att de redan på lågstadiet hade sett mer olika typer av människor i läromaterialet. De hade önskat att få se karaktärer som bryter de stereotypa könsrollerna, olika typer av familjer och transinkludering.
Respondenter 1 och 7 berättar vad de hade önskat att se mer i läromaterial:
“Olika familjer, inte bara mamma pappa två barn. Det var väldigt sent när jag fick höra ordet
Respondent 1
“Att alla är olika, att människor inte är bara på ett sätt, att det finns olika möjligheter, olika personer.”
Respondent 7
Hur den fysiska skolmiljön upplevdes varierade mellan respondenterna, detta berodde på hur skolmiljöerna var organiserade och hur respondenterna identifierade sig när de gick i skolan.
Även vilket år respondenterna gick i skola kan tolkas ha påverkan på respondenternas upplevelser. Det som respondenterna tog upp i fråga om skolmiljön var hur toaletterna och omklädningsrummen var organiserade. De flesta gick i skolor där toaletterna inte var könade och detta upplevdes som något positivt. Respondenterna 1 och 6 gick i skolor där det fanns könade toaletter på lågstadiet, vilket upplevdes som något negativt och begränsande.
“Toaletter var för tjejer och killar, så jag gick aldrig på toa i skolan”
Respondent 6
Alla respondenter, utom 6 och 7, hade könade omklädningsrum under hela skoltiden.
Respondent 6 fick ett eget omklädningsrum i grundskolan och respondent 7 på högstadiet. Även könade omklädningsrum visar hur den heterosexuella matrisen syns i skolan och hur de som avviker från den traditionella könssystem osynliggörs i samhället. Män och kvinnor ses som varandras motsatser, förväntas att bli attraherad av varandra samt ses som den enda möjliga könsidentiteterna (Armbjörnsson, 2016, s. 96 & Hall, 2003, s. 95). Att den heterosexuella matrisen förstärks i skolan kan påverka dem som avviker från tvåkönsnormen (Butler, 2007, s.
67, Armbjörnsson, 2016, s. 94-95), vilket syns i den här studiens resultat. Respondenterna delar med sig av negativa erfarenheter från skolan, vilka tolkas att vara på grund av de inte passade in den heterosexuella matrisen. Skolans könade omklädningsrum kan även kopplas ihop med hur queerteoretiker resonerar kring skapandet av kön - kön skapas i social sammanhang
(Armbjörnsson, 2016, s. 92).
Tre respondenter (3, 5 och 7) berättade att situationer med könade omklädningsrum upplevdes som något stressigt. Respondent 5 och 7 önskade att skolorna skulle ha, istället för ett öppet gemensamt omklädningsrum, separata bås för alla.
“ Jag försökte sköta mig ifrån så mycket som möjligt, ofta glömde man jumpakläderna hemma, fast det var inte så stora problem under de första åren för att jag inte hade tänkt på det så jättemycket, men sen på högstadiet blev det betydligt värre.”
Respondent 3
“Nästan alla tyckte att det var jobbigt. Jag vet inte om det är möjligt, att göra det mindre jobbigt om man hade en bås, att man ta med sig sin handduk, mindre jobbigt att inte stå i ett öppet rum liksom.”
Respondent 5
Respondenter 6 och 7 gick i skolor där de fick byta om i ett enskilt rum eftersom de inte ville byta om med de andra. Respondent 6 fick ett eget rum på grundskolan och respondent 7 i slutet av högstadiet. Detta upplevdes som något positivt. Båda gick i en liten skola i en mellanstor stad på slutet av 2000-talet. Respondent 7 berättade att det fanns några elever i samma skola som identifierade sig som trans och därför ville byta om i ett separat rum. Hen upplevde att det blev krångligt eftersom det fanns flera än en som ville använda omklädningsrummet och de ofta hade ont om tid innan lektioner. Ofta fick de komma med andra lösningar, som att byta om på toaletten. Respondent 6 kunde inte ha ett separat omklädningsrum på högstadiet och undvek därför gymnastik. Även om några av respondenterna inte kunde sätta ord på att de identifierade sig som trans, upplevdes könade omklädningsrummen ändå som något negativt.
Undervisning
Respondenterna upplevde att de första skolårens undervisning i ämnet samhällskunskap innehöll undervisning om historia och politik. Ingen av respondenterna kommer ihåg undervisning om mångfald eller könsroller. Ingen kommer ihåg att transfrågor hade tagits upp. Tre respondenter kommer ihåg undervisning om inkludering. Dessa respondenter (5, 6 och 7) berättade att undervisning om inkludering fokuserade på etnicitet. Det undervisades om rasism och detta kopplades ihop med diskrimineringsfrågor.
Respondent 6 och 7 berättar om undervisning i ämnet samhällskunskap på lågstadiet:
“Vi pratade om rasism, men inte om könsroller, inte om att man kan vara hbtq, inte om hbtq-historia eller något.”
Respondent 7
