Nedan ses i löptexten resultaten från undersökningen genom de två linjediagrammen Figur Ö (bilaga 9) och Figur O (bilaga 10). Bland arbetets bilagor (bilaga 11) finns Tabell 7, vilken visar innehållsfördelningen per övningsbok i Figur Ö och Figur O, samt förändringen i innehållsfördelningen från Figur Ö till Figur O. Den kan med fördel läsas parallellt med löptexten om så önskas.
Därefter följer en redogörelse av resultat inklusive tillhörande analys från undersökningens frågeställningar 1-3. Således redovisas förekomsten av övningar relaterade till: 1a) fonologi och bokstavsform; 1b) morfologi; 1c) syntax; 1d) sammanhang och förståelse.
Under var och en av dessa områden belyses sedan i löptexten kopplingen till fråga 2) – vilken syn på lärande (behaviorism, kognitivism eller sociokulturellt perspektiv) som återfinns i läromedlen. Läsaren får då även ta del av vilken läs- och skrivmetod som används (syntetisk metod, analytisk metod, LTG, eller balanserad läs- och skrivmetod, så kallad High Literacy), samt om språkundervisningen är formaliserad eller funktionaliserad.
I löptexten till varje område behandlas likaså fråga 3) – huruvida läromedlen närmar sig momenten genom ett lustfyllt lärande (det vill säga utifrån elevernas egna erfarenheter där användbarheten kan påvisas) – och isåfall hur.
Alla angivna procenttal visas avrundade till närmsta heltal, utom de som ligger inom spannet 0,10-5,00 %. Dessa anges istället med två decimaler.
7.1 Korstabeller
I Tabell 7 (bilaga 11) utläses resultatet från undersökningen i tabellform, baserat på datan från bilagorna 5-8 (tabellerna 3.1-3.5; 4.1-4.5; 5.1-5.5; 6.1-6.5). Den procentuella innehållsfördelningen i varje lärobok visas beträffande undersökningens huvudrubriker.
Kolumnen längst till höger i tabellen presenterar hur den procentuella förändringen ser ut gällande innehållsfördelningen från Figur Ö till Figur O.
Tabellen 2.4 (del av bilaga 4) visar svaren från analysverktygets frågeställningar 11-19 (bilaga 2), inom området Sammanhang och förståelse. Under resultatdelens rubrik 7.6 redogörs bland annat för fråga 18, vilken visar antalet övningar som utgår från ett lustfyllt lärande i respektve övningsbok.
7.2 Linjediagram
Resultatet från den insamlade datan illustreras här som tendenser över tid. Diagrammen visar dock innehållsfördelningen i läromedlen på olika sätt, enligt tidigare förklaring. Figur Ö illustrerar övningarnas andel (%) av läromedlens utrymme beträffande analysverktygets samtliga
frågeställningar, alltså fråga 1-19. Figur O lyfter också först övningarnas andel av utrymmet, fast i fråga 1-13, 15-16 samt 19. I fråga 14, 17 och 18 redovisas däremot andelen ord som övningarna bygger på, även det enligt tidigare förklaring. På grund av detta finns löpande jämförelser mellan de två olika diagrammen för att tydliggöra utfallen.
Figur Ö. Likheter och skillnader över tid beträffande innehållet i 5 stycken övningsböcker i årskurs 1, gällande avkodning inom läs- och skrivundervisning. Varje läroplansperiod från grundskolans start fram till idag representeras av en bok vardera. (Fokus på antal övningar).
Figur O. Likheter och skillnader över tid beträffande innehållet i 5 stycken övningsböcker i årskurs 1, gällande avkodning inom läs- och skrivundervisning. Varje läroplansperiod från grundskolans start fram till idag representeras av en bok vardera. (Fokus på antal övningar och antal ord).
7.3 Frågeställningarna 1a (Fonologi och bokstavsform), samt 2 och 3
Här redovisas förekomsten av övningar relaterade till fonologi och bokstavsform var för sig – det vill säga fonologi (ljudträning) för sig och bokstavsform för sig. Enligt ovanstående belyses även kopplingen till frågeställningarna 2 och 3 inom respektive område.
7.3.1 Ljudträning
Kurvan för övningar relaterade till ljudträning ser nästan likadan ut till formen i Figur Ö och Figur O. Tendensen är att ljudträningsmomentet har en tydlig plats i det första läromedlet Bok A (Lgr 62), för att sedan sjunka till 0% av utrymmet i Bok B (Lgr 69), och sedan försiktigt höjas i Bok C (Lgr 80). I de två följande böckerna syns därefter en markant ökning av ljudträning: i Bok D (Lpo 94) till ca 15-16 % och i Bok E (Lgr 11) till att bli ett av bokens huvudfokus. Bok D har då i Figur Ö 44 % av innehållet kopplat till ljudträning, och i Figur O 32 %, vilket placerar området på samma innehållsandel som övningar kopplade till bokstavsform i båda diagrammen.
Skillnaden mellan diagrammen för denna bok beror på att området Sammanhang och förståelse seglar upp till 30 % av innehållet i Figur O. Det leder till att boken har två stycken huvudfokus i Figur Ö, genom bokstavsform och ljudövningar, och tre stycken huvudfokus i Figur O genom bokstavsform, ljudövningar samt sammanhang och förståelse.
Upplägget att låta ljudträning ta tydligt fokus kan sägas följa den formella undervisningens upplägg. Bland annat fonemträning och bokstavsträning har där både tydligt fokus och följer en given disposition (Malmgren, 1996; Berg, 2011). Detta kan i sin tur kopplas till den syntetiska läs-
och skrivmetoden, vilken hör samman med en behavioristisk syn på lärandet; behaviorismen som alltså inte ryms i någon av studiens läroplaner men likväl använts över tid och görs så än idag.
Utelämnandet av fonemövningar i Bok B sker inom tidsramen för den infekterade debatten kring läs- och skrivutveckling som är aktuell vid tillfället (Hjälme, 1999). Författarna till Bok B (Allgulander & Richthoff, 1977) har utarbetat läromedlet enligt LTG-metodens principer (Leimar, 1974). Leimar, grundaren av LTG-metoden, pekar exempelvis på vissa nackdelar med läromedlen inom syntetisk läsinlärning, där eleverna bland annat får möta enbart en bokstav och ett ljud i taget (Leimar, 1974, s. 37). Enligt tidigare beskrivning följer denna formella undervisning en given disposition (Malmgren, 1996; Berg, 2011), vilken alltså Leimar kritiserar. Leimar menar att ordförrådet är torftigt och ihopsatt av enkla ljudkombinationer inom den syntetiska läsinlärningen, samt utan kopplingar till elevernas egna föreställningsvärldar och erfarenheter.
LTG-metoden förespråkar därför en meningsfull ingång till undervisningen för eleverna, med gemensamt skapade texter. Själva ljudträningen inbegrips då istället när textmaterialet växer fram (1974, s. 37-39) och kan kopplas till det lustfyllda lärandet. Denna syn återspeglas i Bok B.
Att ljudträningen successivt får ett återträde i läromedlen efter ”dippen” i Bok B, kan tänkas höra samman med forskning på området som har skett över tid. Exempelvis Bornholmsmodellen (Lundberg et al, 1988; Myrberg, 2003) visar på vikten av att träna fonologisk medvetenhet (som ingår i termen fonologi) inför läsinlärningen. Enligt Vetenskapsrådet bör undervisning om kopplingen mellan ljud och bokstav ingå på ett explicit och systematiskt sätt i den tidiga läsundervisningen. Denna typ av undervisning rekommenderas även till unga elever som ligger i riskzonen för att hamna i läs- och skrivsvårigheter (Vetenskapsrådet, 2015, s. 25-26). Dessa forskningsresultat från Vetenskapsrådet uttrycks som relevanta för det praktiska arbetet i skolan.
Därav borde det vara troligt att de även påverkar innehållet i läromedlen för läs- och skrivundervidningen, vilket isåfall kan förklara den kraftiga uppgången av ljudträning i Bok E.
Detta alltså trots det behavioristiska inslaget i den syntetiska läs- och skrivinlärningen. I Bok E (Lgr 11) råder det sociokulturella perspektivet på lärande. Numera råder det en strävan att hitta balans mellan formalisering och funktionalisering, så kallad ”High Literacy”, och då ingår även moment från den behavioristiska ingången (Langer, 2001; Berg, 2011).
Fonologisk förmåga är en viktig förklaring när det gäller problem med läs- och skrivinlärning av dyslektisk karaktär, vilket kan vara ytterligare en anledning till att den typen av övningar har ökat. Inom denna förmåga står träning av den fonologiska medvetenheten i centrum när det gäller att förebygga och möta dyslexi. Bilden av fonologins roll kan emellertid bli förenklad avseende uppkomsten till läs- och skrivsvårigheter, vilket forskare inom ”Konsensusprojektet”
varnar för (Myrberg, 2003, s. 25-26).
7.3.2 Bokstavsform
När det gäller bokstavsform relaterar samtliga läromedel till detta, i såväl figur Ö som O. Enligt figur Ö är detta till och med det huvudsakliga innehållet i Bok B - D (Lgr 69; Lgr 80; Lpo 94), där
Bok D har den högsta innehållsandelen om 79 %. Som ovan gäller enligt Vetenskapsrådets (2015, s. 25-26) kartläggningar av forskningsresultat att undervisning bör ske både explicit och systematiskt inom kopplingen bokstav - ljud. Således har troligen både tradition och forskning betydelse för områdets stora utrymme i övningsböckerna. Samtliga fem böcker visar dock upp en procentuell sänkning beträffande utrymmet för bokstavsform från figur Ö till figur O. Det är emellertid ett förväntat resultat eftersom just övningar kring att forma bokstäver sällan omges av så mycket övrig text, vilket alltså sänker andelen av det totala utrymmet på området i figur O.
När det gäller Bok B sker sänkningen mellan de två linjediagrammen med hela 28 % från figur Ö till figur O. Det utgör den högsta procentuella sänkningen mellan diagrammen i hela undersökningen. Motsvarande ökning, plus lite till ses istället hos denna bok inom området Sammanhang och förståelse. Ökningen inom det området tydliggör LTG-undervisnigens fokus på att eleverna ska förstå och se sammanhanget i det de gör (Leimar, 1974). Det kan kopplas till kognitivismen, då Piaget exempelvis trycker på vikten av att eleverna lär sig via intresse (Jerlang, 2008), vilket är en bidragande komponent inom området Sammanhang och förståelse.
Trots sänkningarna mellan figur Ö och figur O har alltså böckerna B - D fortfarande stort fokus på bokstavsform även i figur O. Bok D utmärker sig här genom kategorins lägsta sänkning mellan diagrammen om endast 5 % samt att den fortfarande har kvar sitt tydligt huvudsakliga fokus på området även i figur O (73 % av utrymmet). Likaså har Bok C kvar sitt huvudsakliga fokus på bokstavsform i figur O, trots den procentuellt sett större sänkningen om 24 %.
7.4 Frågeställningarna 1b (Morfologi), samt 2 och 3
Enligt Figur Ö och Figur O har alla böcker utom Bok D (Lpo 94) övningar gällande morfologi.
Det är emellertid bara Bok A (Lgr 62) som har sitt huvudfokus inom detta område (enligt Figur Ö) med en innehållsandel om 43 %. I figur O sjunker den andelen men hamnar iallafall på andra plats för samma bok. Förstaplacering och därmed bokens huvudfokus skiftar i och med det till området Sammanhang och förståelse. Detta till trots, är andelen innehåll relaterat till morfologi även i figur O avsevärt mycket högre i denna bok än alla de övriga böckerna. Kanhända hör det samman med behaviorismen som dröjer kvar i detta läromedel genom den formaliserade undervisningen. Som redan nämnts övas alla moment in noggrant och systematiskt inom syntetisk läs- och skrivinlärning, vilket alltså hör hemma inom formaliseringen. Malmgren lyfter här att man inom formaliserad undervisning menar att formmedvetandet stärks genom denna typ av arbete (Malmgren, 1996, s. 56). Genom den morfologiska träningen övar eleverna på att bland annat bygga upp meningar i skrift, vilket kan falla inom ramen för den formaliserade undervisningens upplägg.
Av de andra böckerna är det bara Bok C (Lgr 80) som visar en morfologisk innehållsandel över 10 %, men då endast i figur Ö. I figur O sjunker den andelen till 7 %. I de övriga böckerna ligger andelen bara mellan 0 % - 6 % i figur Ö samt mellan 0 % - 4 % i figur O.
Den låga andelen av morfologiskt innehåll kan koppplas samman med läroplansperiodernas syn på lärande. I Bok B och Bok C råder det kognitiva perspektivet. Hit hör den analytiska metoden som går från helheten till delarna, med fokus på läsförståelse och känsla, varpå den låga andelen morfologiska övningar möjligen kan förklaras här. Bok D och Bok E som råder under nuvarande syn på lärande, det sociokulturella perspektivet, verkar dessutom ha anammat forskning som mer pekar på en kombination av ljudträning, bokstavsform samt sammanhang och förståelse (Berg, 2013). Som helhet visar därmed området Morfologi upp en påver andel i böckerna.
Här bör emellertid noteras att analysverktygets frågeställningar inom området morfologi, berör frågorna ”Att lära känna igen/läsa enstaka ord”; ”Lära känna igen ord med dubbelteckning”, samt ”Att lära känna igen enstaka ord, för att sedan skriva av ordet/orden”. Med tillhörande tolkningsregler faller några övningar i Bok D utanför ramen för morfologi och hamnar istället exemeplvis under avdelningen bokstavsträning, trots att de även berör innehåll gällande ord, som tekniskt sett likaså skulle kunna tillhöra morfologin. Detta gäller exempelvis övningar med att forma bokstäver via förtryckta (prickade) bokstavslinjer, i hela förtryckta ord. Den typen av övningar skulle kunna ses som en väg till att öva på helord, via bokstavsträning. Sett ur den synvinkeln har alla övningsböckerna åtminstone högre andel innehåll som rör området morfologi.
Avkodningsförmågan ses där som en bland flera bidragande orsaker till framtida lässvårigheter för eleven (Myrberg, 2003, s. 6). Forskarna från Vetenskapsrådets (2015) kartläggningar rekommenderar morfemträning inom läs- och skrivundervisningen, men trycker då främst på sådan träning via högläsning. Forskning som denna styrker anledningen till det relativt låga innehållet av morfem i övningsböckerna.
7.5 Frågeställningarna 1c (Syntax), samt 2 och 3
Huvudområdet Syntax uppvisar undersökningens lägsta innehållsandel i läromedlen, enligt båda linjediagrammen. Bok C saknar här helt innehåll. Alla de övriga böckerna redovisar den låga andelen inom spannet 1,25 % - 2,63 %. av utrymmet Då undervisning inom syntax främst är aktuell inom mellanstadiet (Liberg 2013), är detta dock ett förväntat resultat.
Tabell 1.1-1.5 och 2.1-2.5 (bilaga 3 och 4) redovisar att det bara är Bok B (Lgr 69) som har övningar från analysverktygets båda frågeställningar på området, fråga 9 och 10. Dessa behandlar övningar relaterade till: 9) Att lära känna igen/läsa meningar; 10) Att bilda/skriva meningar.
Således är det enbart den boken (Bok B) som erbjuder övningar gällande såväl avkodning som inkodning på området Syntax. Det kan sättas i relation till Leimar som trycker på vikten av att läsning och skrivning är lika viktiga (Leimar, 1974).
Eftersom området syntax främst behandlas på mellanstadiet, finns ingen anledning att sätta resultatet i relation till specifik läs- och skrivlära eller till att ringa in syn på lärande här.
7.6 Frågeställningarna 1d (Sammanhang och förståelse), samt 2 och 3
Det här området har flest antal frågeställningar i analysverktyget av alla huvudområden, då det täcker många olika delar. Nio stycken frågor kopplas hit, fråga 11-19. Frågorna täcker ingångar såsom: övningar relaterade till sammanhang, förståelse, avkodning i ett meningsfullt sammanhang, avkodning i ett lustfyllt sammanhang, samt överblick/förståelse för eleven beträffande dennes eget lärande. Samtliga frågor 11-19 har som minst en stycken tolkningsregel och som mest nio stycken regler att förhålla sig till.
Den enda frågan inom Sammanhang och förståelse som finns representerad hos samtliga läromedel är fråga 18, vilken berör det lustfyllda lärandet. Om man lyfter ut frågan från Tabell 2.4 och beräknar hur stor andel av just lustfyllt lärande som området Sammanhang och förståelse består av, syns den tydliga tendensen att det lustfyllda lärandet inom området ökar från Bok A – Bok E. Antalet övningar i fråga 18, delat med det totala antalet frågor inom Sammanhang och förståelse (exempelvis 63/736 för Bok A, osv) ger innehållsandelen 9 % i Bok A; 45 % i Bok B;
91 % i Bok C; 99 % i Bok D, samt 99 % i Bok E. Även om det lustfyllda lärandet kan anses svårfångat då det varierar från person till person vad som är just lustfyllt, finns forskning som trycker på vikten av detta, exempelvis Tjernberg (2013, s. 230). Andra liknande ingångar till undervisningen såsom motivation och intresse, framhålles på bred front inom forskningen och kan tänkas bidra till ökningen (Vetenskapsrådet, 2015; Liberg, 1990, s. 182; Adsams, 1990, s. 411;
Leimar, 1974, med flera).
Inom hela området Sammanhang och förståelse visar Bok A ett oväntat högt resultat på 35 % i Figur O. Resultatet var oväntat då den traditonella/formella undervisningen vanligtvis lyfter andra delar än momenen inom detta område (se exempelvis Liberg, 1990; Liberg, 2006; Leimar, 1974).
Huvudområdet Sammanhang och förståelse är det område som förändras mest procentuellt sett i hela undersökningen, i jämförelsen mellan linjediagrammen. Det sker här en procentuell höjning i samtliga böcker från Figur Ö till Figur O. I Figur Ö syns en ojämn kurva med ett successivt ras från Bok B till Bok D. Därefter en försiktig uppgång i Bok E. Största höjningen står Bok B för, med hela 30 % höjning. Denna bok har till och med högst innehållsandel på området i båda diagrammen. Förändringen mellan diagrammen speglar att det speciellt i Bok B finns många, långa och elevnära texter. Detta stämmer väl överens med Leimars syn på undervisning och upplägg (Leimar, 1974).
Bok D (Lpo 94) står för ett oväntat resultat i och med den lägsta innehållsandelen på området i båda linjediagrammen. Utgivningsår för boken är 2001. Det innebär att den sociokulturella synen på lärande här har gällt i flera år vid tidpunkten för bokens utgivning. Det kan då ses som förvånande att läromedlet redovisar en innehållsanadel om 3 % inom Sammanhang och förståelse i Figur Ö och knappt 10 % i Figur O. Såväl forskning som metoder på praktikfältet rekommenderar undervisning som bland annat bygger på: intresse; meningsfulla, meningsskapande och elevnära sammanhang; variation och vardagsspråk. Det bör dock noteras
att så gott som samtliga av de övningar som finns representerade inom området hos den här boken, baseras på det lustfyllda lärandet – vilket i sig visar på en koppling till forskningsrelevans.
7.7 Sammanfattning
Nedan redovisas en sammanfattning av de resultat som studien mynnar ut i.
Endast Bok A och Bok E har övningar representerade inom undersökningens samtliga kategorier. Av dessa två har Bok A (Lgr 62) jämnast fördelning av övningarna mellan huvudområdena i såväl Figur Ö som Figur O. Resultatet kan på så vis spegla den syntetiska läs- och skrivinlärningens fokus på separata moment och övningar (se bland andra Liberg, 1990;
Liberg, 2006; Berg, 2011), vilken alltså kan knytas till behaviorismen (Berg, 2013). Även kognitivismen kan kopplas till denna bok i och med övningar som baseras på intresse (Schwebel
& Raph, 1975). Bok A placerar sig sålunda inom förväntad läroplan (Lgr 62), men med ett behavioristiskt anslag. Det stämmer överens med Dahls (1999, s. 44) konstaterande att undervisningen mer följer läslärornas uppbyggnad än kursplanen under denna tid.
Om man istället enbart utgår från Figur O, påverkas resultatet. Figur O kan sägas representera området Sammanhang och förståelse på ett mer rättvist sätt än Figur Ö, i och med att det baseras på antalet ord som övningarna bygger på. I Figur O har då istället Bok E (Lgr 11) väldigt jämnt fördelat utrymme beträffande Bokstavsform, Ljudövningar samt Sammanhang och förståelse.
Det vill säga både traditonella övningar med fokus på ljudträning och bokstavsform (Lundberg, 1984; Myrberg, 2007), och övningar kopplade till den socialinteraktionistiska forskningen samt det sociokulturella perspektivet på lärande i form av elevnära, meningsskapande, lustfyllda övningar med fokus på sammanhang, innehåll och förståelse (Liberg, 1990; Liberg, 2006; Dewey, 1980; Leimar, 1974). På så sätt visar resultaten att Bok E mest uppfyller dagens samlade rekommendationer, det vill säga variationen av de olika inslagen, inom läs- pch skrivundervisningen för åldersgruppen (Vetenskapsrådet, 2015).
Bok B - D har alla ett ensamt dominerande huvudfokus genom området Bokstavsform i Figur Ö. I Figur O har sedan Bok C och Bok D kvar sina respektive rangordningar mellan områdena, med huvudfokus på Bokstavsform. För Bok C (Lgr 80) följs det av Sammanhang och förståelse (som har ökat kraftigt och nästan delar förstaplaceringen med Bokstavsform) och därefter Morfologi, Ljudträning (endast 1,87 %) och Syntax. Att denna bok uppvisar så pass låg andel av ljudövningar kanske kan höra samman med den infekterade debatten inom läs- och skrivundervisningen som tidigare nämnts (Hjälme, 1999). Den höga andelen övningar gällande Sammanhang och förståelse kan på samma gång kopplas till att forskning och utvecklingsarbete börjar få gehör på området (Dahl 1999, s. 60 ff). Boken uppvisar en funktionell språksyn, vilket stämmer överens med den för tiden aktuella läroplanen Lgr 80 (Berg, 2013).
Hos Bok D är det istället bara själva innehållsandelen som förändrats något mellan figurerna, och området Sammanhang och förståelse har här undersökningens lägsta innehållsandel i båda
figurerna. I sitt upplägg skiljer sig boken från den tidens forskning och språksyn genom att så stort fokus riktas mot övningar kring bokstavsform och så litet fokus mot området Sammanhang och förståelse.
I Bok B (Lgr 69) skiftar till och med huvudfokuset från Bokstavsform till Sammanhang och förståelse. Resultatet för Bok B står i linje med Leimars (1974) syn på läs- och skrivlärande när det gäller upplägget övningar relaterade till sammanhang och förståelse. Kognitivismen syns i boken genom exempelvis övningar kopplade till intresse (Schwebel & Raph, 1975). Likaså finns det elevnära anslaget i boken, vilket kan kopplas ihop med den sociokulturella synen på lärande (Dewey, 1980). Bok B utgår på så vis från en funktionell språksyn. Det gör att boken befinner sig inom spannet för Lgr 69, men att den även har inslag av kommande läs- och skrivundervisning från Lgr 11. Detta gör att läromedlet kan sägas ligga ”före sin tid”.