I det här kapitlet kommer resultatet och analysen att sammanföras och delas upp i två olika avsnitt där jag först kommer att presentera den retoriska analysen av de valda material som utgår ifrån begreppen etos, logos och patos, därefter kategoriseras och presenteras bilderna utifrån specifik #hashtag. Sedan kommer receptionsanalysen att introduceras ihop med resultatet från de enskilda intervjuerna tillsammans med de tolkningspositioner som respondenterna intog utifrån Schröders flerdimensionella modell.
Anledningen till att jag har valt att utföra min analys i två steg är på grund av mina frågeställningar där ett av mina syften bland annat har varit att ta reda på hur unga kvinnor valde att framställa sig själva samt hur mina respondenter tolkade dessa bilder som är hämtade från Instagram. För att ge en rättvis bild så har jag därför valt att utgå från olika hashtags med varierande bilder som kunde ge mina respondenter en större möjlighet till att analysera innehållet utifrån deras egna premisser då jag utgick ifrån att respondenterna hade olika typer av bakgrund med varierande intressen. Min studie handlade inte enbart om att tolka en bestämd sida som återgavs på Instagram, utan snarare flera då det finns flera anledningar till att personer använder sig utav mediet. Med hjälp av Avsnitt 1 så kommer en av mina frågor från min frågeställning att kunna besvaras, nämligen:
- Hur framställer sig unga kvinnor på Instagram utifrån det valda materialet?
- Hur tolkar respondenterna av den information och de bilder som de ser på Instagram utifrån det valda materialet?
Det andra avsnittet, Avsnitt 2, kommer behandla hur kvinnorna uppfattade sig själva på Instagram samt om de ansåg att deras identitet på Instagram överensstämmer med den identitet som de hade i verkligheten:
- På vilket sätt framställer sig respondenterna sig själva på Instagram?
- Anser respondenterna att det finns någon skillnad mellan deras identitet på Instagram och den identitet som de har i verkliga livet? Om, hur skiljer sig dessa två identiteter åt?
AVSNITT 1
6.1 Retorisk analys av #Hemma
Etos: Bilderna som ska presentera kvinnornas hem visar en person som kan upplevas som
noggrann, organiserad och modemedveten. Fotografierna visar en ljus och fräsch hemmamiljö. Flera av bilderna visar möbler och detaljer som är typisk för shabby chic stilen. Genom att
kvinnorna har valt att lägga upp bilder som visar en del av deras privata sfär, det vill säga hemmet, så bjuder de in sina följare ”hem till sig”, fast över Instagram. Denna inbjudan kan skapa ett närmare band mellan avsändaren och mottagaren och möjligtvis ge avsändaren fler likes eftersom att de på ett öppet sätt kommunicerar med sina följare. Att få många likes eller att ha många följare på Instagram kan tolkas som en merit och visar att personen är populär. Att vara populär på
Instagram kan definieras med att ha ett rikt socialt kapital, fast istället för att ha det i det privata livet så har kvinnorna ett sociala kapital i en virtuell miljö. Hemmabilderna som kvinnorna väljer att dela med sig utav blir som en slags inredningskatalog där kvinnornas följare får en möjlighet att inspireras och få tips om hur de själva kan inreda sitt hem. Samtidigt som kvinnorna visar en del av sitt privata jag så får de även en möjlighet att marknadsföra sig själva och visa vilka de är och deras livsstil.
En av bilderna visar en väska av Louis Vuitton, vilket brukar associeras med exklusiva produkter och varor som alla inte har råd att köpa. Hammarén och Johansson (2009) menar att vi förr i tiden kunde se en persons ekonomiska kapital genom att enbart se vilken typ av kläder och symboler som dessa människor valde att bära. En persons yttre kunde alltså visa en persons makt och materiella framgång. Lite av detta synsätt finns fortfarande kvar, vilket gör att kvinnans följare möjligtvis kan få uppfattningen om att hon har ett starkt ekonomiskt kapital när de ser bilden av shoppingkassen som hon visar för dem. Människors livsstil och deras sociala identitet kan analyseras utifrån deras konsumtionsmönster och hur de väljer att presentera sin konsumtion (Hammarén och Johansson, 2009). Varumärken, speciellt kända, är på sätt och vis en persons byggstenar i identitetsarbetet, eftersom det förstärker vem de är vill vara (Jarlbro & Erlansson- Albertsson, 2009). Tillexempel som med kvinnan som äger en Louis Vuitton-väska, vi som följare får en indirekt uppfattning om vilken typ av identitet och livsstil som hon har då en sådan bild förstärker hennes etos som hon visar i sina bilder.
Logos: Flera av detaljerna som syns i bilderna kan associeras med en lyxig livsstil och konsumtion,
såsom bilden med ett Proseccovin med tillhörande champagneglas och jordgubbar samt bilden med de guldfärgade väggkrokarna där en Louis Vuitton-väska hänger. På två av bilderna får vi även se färska tulpaner. Dessa kvinnor vill visa delar av sitt hem som förstärker bilden av både deras
ekonomiska kapital och deras livsstil och dessa bilder blir ett slags bevis på detta. Hammarén och Johansson (2009) menar att vår konsumtion på sätt och vis säger en del om vår sociala identitet och livsstil, trots att vi själva inte är medvetna om detta. Våra konsumtionsvanor och vår materiella verklighet sänder ut signaler till människor omkring oss om vilka vi är eller vill vara (Hammarén & Johansson, 2009). Dock så kan bilder inte alltid vara tillförlitliga då de enbart visar en sida av verkligheten och inte hela (Fagerström & Nilsson, 2008).
Patos: De flesta av bilderna ser nästan ut att vara hämtade från ett inredningsmagasin. Bilderna
visar detaljer som visar på lyx och ordning, samtidigt som bilderna visar en hemtrevlig och feminin miljö. Möjligtvis blir mottagna inspirerade och blir själv intresserade av att inreda sitt egna hem i liknande stil. Flera följare har lämnat positiva kommentar eller likes till avsändaren.
Sammanfattningsvis visar collaget utifrån den retoriska analysen kvinnor som kan upplevas som
organiserade och modemedvetna som är måna om att ha ett fint och välstädat hem. Flera av detaljerna som visas på bilderna kan tolkas som exklusiva och lite lyxiga, vilket kan associeras till en personer som har ett gott ekonomiskt kapital. Möjligtvis kan mottagaren själv bli inspirerad till att inreda eller köpa ny inredning till sitt hem.
6.1.1 Respondenternas tolkning av collaget #Hemma
Respondenternas första intryck av collaget gällande deras tankar och känslor varierade kring
bildernas patos, de flesta var dock överens om att bilderna var vackra och visade fina hem, samtidigt som respondenterna upplevde att en viss komponering av bilderna hade skett innan bilderna togs, det vill säga, att bilderna var planerade enligt dem. Majoriteten av respondenterna uppfattades kvinnorna som glada, och inredningsintresserade personer som förmodligen bodde i någon större stad i södra Sverige. Kvinnorna uppfattades även som personer som var måna att visa upp ett fint hem för andra.
Motivation
Majoriteten av respondenterna upplevde att de fick någon slags inspiration till att själva inreda eller köpa ny inredning till sitt egna hem. De påverkades på så sätt att de själva ville inreda sitt hem:
Meja: Jag känner att jag vill hem och inreda ännu mer, speciellt bilden med maskrosen och
bilden med tulpanerna som står på bordet, då känner jag att jag vill hem och inreda och hitta mysiga saker att ha mitt i hem.
Medvetenhet och konstruktion
hem inte alltid var lika välstädat och välorganiserat som det såg ut på bilderna. Samtidigt så kände sig vissa av respondenterna sig välkomna till kvinnornas hem när de såg inredningsbilderna och skulle mer än gärna kunna tänka sig att besöka dessa hem om de fick möjligheten. Medan de övriga respondenterna var kritiska till hur kvinnorna hade valt att framställa sina hem då bilderna enbart visade en specifik sida av deras hem och inte helheten. De hade redan från början fått en
uppfattning om att bilderna föreställde en konstruerad verklighet som enligt dem inte stämde överens med den bild som de hade av ett vanligt hem. De ifrågasatte bland annat vad som fanns bakom den ”perfekta fasaden” av bildens logos och vilken verklighet som skulle visas om fotografiet istället hade zoomats ut och inte hade fokuserat på en bestämd del av ett rum:
Nicole: Jag tänker att det här är den perfekta fasaden, det ska vara så himla snyggt,
märkessaker, kaffe och Damernas värld, det är interiör och gott Proseccovin, jordgubbar. Ja alltså, den vackra fasaden men hur ser det ut bakom den där väggen, eller hur ser det ut om man zoomar ut bilden då kanske det är värsta kaoset med barn, det vet man ju inte.
Inställning och attityd
Överlag så var alla respondenterna överens om att kvinnorna som hade lagt upp dessa bilder hade valt att visa upp en specifik sida av sig själva för sina följare på Instagram. Beroende av vilken bild som respondenterna diskuterade kring så uppfattade de kvinnorna och kvinnornas etos på olika sätt utifrån vad bilderna visade. Majoriteten av respondenterna var i början mer motiverade av
innehållet i bilderna, men när de sedan började analysera bilderna mer ingående så blev de kritiska. Istället för att acceptera budskapet av att bli inspirerade och motiverade så avvisade respondenterna snarare kvinnornas bilder som provocerande och dryga:
Meja: Bilden med Lois Vuitton väskan och champagneglasen så fick jag en känsla ”Hmm,
Stureplan”, generellt jobbiga människor som ska visa upp ”Åh jag lever i lyx”, det var nog det första jag känslorna och tankarna som jag fick i mitt huvud…
Dock så medgav respondenterna att de påverkades olika av bilderna, beroende på vad själva bilden föreställde samt respondenternas dagsform, det vill säga, hur respondenternas fysiska mående var just den dagen. Dock var det ingen av respondenterna som till 100 procent påverkades positivt av alla de bilder som visades i collaget.
6.2 Retorisk analys av #Frukost
Etos: Bilderna som vi ser i collaget visar sex olika kvinnor som presenterar hur deras frukost ser ut
där en gemensam faktor är ordning och reda samt nyttiga råvaror. Vi som mottagare kan anta att dessa kvinnor tycker om att fixa och trixa i köket samt laga mat eftersom att bilderna kan uppfattas som arrangerade och tillgjorda. Enligt Fagerström och Nilsson (2008) så är det vanligt att kvinnor gestaltas i den privata sfären, slutsatsen kan bli att kvinnorna som har tagit dessa bilder vill visa både sin kreativa men även kvinnliga sida, i och med detta så förstärks deras kvinnliga genus (Fagerström & Nilsson, 2008).
Logos: Alla bilder är tagna ovanifrån eller från sidan där åskådaren får en tydlig bild av vad
personerna äter till frukost. Angående kompositionen så kan vi tänka oss att personen som har tagit bilden i förväg har placerat de olika föremålen så att det både ser fräscht ut och är estetiskt
tilltalande för mottagaren. Bilderna följer även ett bestämt tema som förknippas med en aktiv person som väljer att leva ett hälsosamt liv. Bilderna visar olika typer av frukostar som liknar varandra på flera olika sätt, först och främst så finns det någon typ av frukt, grönsaker eller nötter i varje tallrik. Dessa matvaror innehåller olika typer av vitaminer, antioxidanter och bra fetter, vilket oftast associeras som något bra och hälsosamt. En annan likhet är proteinet som presenteras i form av ägg eller chaifrön vilket är bra när en person vill skaffa muskler.
Den noggranna placeringen av tallrikar, koppar och liknande matservis kan tolkas som att personen är ordningsam och vill ha kontroll, både hur det ser ut hemma men även vilken typ av mat som personen väljer att äta. Hirdman och Kleberg et al. (2015) exemplifierar detta med den moderna individen som både vill ha kontroll över sitt liv och över sin kropp då dagens hälsoideal handlar om att äta rätt kost för att fortsätta med att bibehålla sin tränade kropp (Hirdman & Kleberg et al., 2015). Dessa personer kan upplevas som att de är måna om att äta nyttigt, vilket kan exemplifieras i hur en av kvinnorna väljer att beskriva sin frukost: ”Hej superfrukost! Detta måste väl ändå vara hälsa på bild?”. En annan bild föreställer en smoothie, och i bakgrunden så syns en energidryck med grön text, ”Nocco”, som ska hjälpa den träningsintresserade att få extra energi på gymmet, vilket avsändaren beskriver såhär: ”… och en nocco i träningsväskan… jävlar i dag ska det bränna”.
Patos: Flera av bilderna föreställer goda och sunda exempel på olika typer av frukostar. Möjligtvis
kan mottagaren som ser frukosten känna sig inspirerad och själv pröva att tillreda någon av de frukostar som de ser på bilderna.
Sammanfattningsvis visar collaget utifrån den retoriska analysen unga kvinnor och deras frukostar
uppfattar kvinnorna som nyttiga, hälsosamma personer som tränar regelbundet. Mottagaren som ser bilderna kan möjligtvis själva bli inspirerade av att äta nyttigare frukost då avsändarna verkar påverkas positivt när de har kontroll över sitt liv.
6.2.1 Respondenternas tolkning av collaget #Frukost
Respondenternas tankar och känslor kring kvinnornas patos som de fick när de såg collaget #Frukost var vid första anblick antingen positiv eller negativ. Respondenterna resonerade att de flesta av bilderna som fanns i collaget delvis uppfattades som planerade utifrån bildernas komponering, vinkel samt ljussättning för att skapa en viss typ av känsla hos mottagaren. Ett återkommande tema var att alla respondenter uppfattade kvinnornas etos som nyttiga, glada och träningsintresserade, de menade att det främst fanns ett stort hälsofokus bland kvinnorna som hade lagt ut bilderna. Majoriteten av respodenterna påpekade att de råvaror som återgavs i bilderna vanligtvis var dyrare, vilket kan associeras till att kvinnorna arbetade och hade en god inkomst då de flesta kanske inte hade råd med att exempelvis köpa färska bär eller chiafrön som var produkter som oftast kostade mer pengar.
Motivation
Majoriteten av respondenterna var eniga om att bilderna visade en fräsch frukost som såg god ut samt att bilderna gav dem någon slags inspiration till att själva laga lite lyxigare frukost. En av respondenterna kände sig motiverad av innehållet i bilderna och blev inspirerad till att själv göra goda och nyttiga frukostar:
Meja: Jag blir hungrig när jag ser dom här bilderna. Jag tycker att det är ganska kul att se
matbilder på Instagram och få lite idéer på recept, ”Åh det där vill jag äta”, så det gör mig glad att se på sådana saker…
Medvetenhet och konstruktion
En annan av respondenterna reagerade positivt på frukostbilderna men var samtidigt medveten om att vissa av bilderna var konstruerade för att uppfattas på ett visst sätt då snygga matbilder var ett vanligt förekommande tema på Instagram och något som flera av respondenterna tyckte var intressant att titta på:
Lovisa: … man har ju perioder när man tycker om att laga mat och då gör jag ju det,
smoothies, kokar ägg och jag brukar ta ganska mycket frukostbilder själv, det var typ det som jag började med, just frukostar gjorde jag ganska ordentliga och la ut. Men det ser ju inte ut såhär varje dag, då tar man ju sin lingongrova och har lite smör och en ostskiva på,
det är inte mer spännande än så. Det är ju ganska fake, det är ju inte så att alla har tid att göra sådana här frukostar varje morgon.
Majoriteten av respondenterna reagerade kritiskt till bilderna då de hade sett liknande bilder tidigare på Instagram. En av saker som provocerade dem mest var kompositionen av bilderna, då de menade att frukostens komponering såg alldeles för tillgjord ut för att vara en typisk frukost:
Fanny: … men vem fan äter sån här frukost sju dagar i veckan? Ofta att de aldrig äter en
svettig limpmacka med en ost liksom? Jag blir så irriterad så sitter man där hemma med sitt oboyglas och en jättetorr rostad macka och känner sig helt oduglig. Och det är inte vad som helst, utan det är nyttig mat, det är mycket frukt och det är på sin höjd en kaffekopp och en energidryck.
Handling
En annan aspekt var att de poängterade att kvinnornas frukostar visade ett informellt deal om hur dagens unga kvinnor ska äta, att de ska träna och vara aktiva, vilket är något som inte enbart presenteras på Instagram utan är ett ideal som präglar större delen av samhället (Hirdman & Kleberg, 2015). Den här typen av innehåll var något som respondenterna inte enbart kom i kontakt med via Instagram, utan det var snarare ett innehåll som fanns lite överallt, det var förmodligen därför som de reagerade såsom de gjorde när de såg bilderna som kvinnorna hade lagt upp. De har sett denna ”handling” tidigare och därför påverkades de negativt av detta då de var trötta på den pågående hälsohetsen där saker och ting ska se ut på ett specifikt sätt. Tillexempel vilken typ av mat som man ska äta och hur upplägget av själva maten ska se ut, vilket de också diskuterade i de inviduella intervjuerna. Ett annat problem som respondenterna kommenterade var att det fanns en viss typ av begränsning i kvinnornas etos samt i deras val av frukost som verkade fokusera på att visa upp ett bestämt ideal för deras följare. Nämligen ett hälsosamt och duktigt ideal som många unga kvinnor känner att de vill leva upp till:
Nicole: Är det såhär vi håller på? Vi kvinnor typ? Är det sånt här som vi lägger ut? Men
generellt, vad är det här? Det är frukt och det är mat, det är fika, det är mat, det är frukt. Är det här också ett sätt att visa hur fint man äter? Man lägger ju inte upp en bild på en flödig pizza liksom, det gör man ju inte, generellt. Man ska lägga upp det som är snyggt och det som ser bra ut, och du ska göra det så snyggt som möjligt för att kunna lägga upp det på Instagram, det är lite så jag tänker i alla fall.
6.3 Retorisk analys av #Lycka
Etos: Fem av bilderna av kvinnorna fokuserar främst på olika delar av deras kroppar, bland annat
rumpa, ben, mage, ansikte samt rygg, medan den sjätte bilder föreställer en svart väska. Kvinnornas definition av begreppet lycka kan därför uppfattas som kroppslig, materiell eller social. Tillexempel att de lyckliga för att de har lyckats skapa en åtråvärd kropp genom kontroll och träning, vilket kan ses som en typ av symboliskt kapital, en av kvinnorna har köpt en väska och beskriver detta som ”materiell kärlek”, en annan kvinna befinner sig utomlands och står mitt i havet med vinden som blåser i hennes ansikte, att resa och konsumera innebär att kvinnorna har ett gott ekonomiskt kapital medan de övriga kvinnorna är lyckliga för att de har bra vänner vid sid sina, det vill säga, ett rikt socialt kapital. Broady et al. (1998) nämner Bourdieus begrepp habitus, vilket är ett uttryck som beskriver resultatet av samspelet mellan värld och individ. Vår kropp lagrar minnen av en personens erfarenheter och kulturella intryck, vilken sedan speglas i en persons utseende, vilket Broady et al. (1998) problematiserar eftersom att de unga kvinnornas habitus påverkar hur de ser på sig själva utifrån samhällets krav på kontroll och utseende (Broady et al., 1998) Detta kan vara en av
anledningarna till att dessa kvinnors lycka kan förknippas med att ha en snygg kropp, pengar eller att ha många vänner för att vara lycklig och lyckad.