Mat och hälsa i Läroplanen Lgr 1969
Läroplanen innehåller mål och riktlinjer, allmänna anvisningar för skolans verksamhet, timplaner och kursplaner. Läroplanen fastställdes av Kungliga skolöverstyrelsen och riksdagen. I Lgr 69 anges de riktlinjer som skolan måste följa. Skolan ska ge såväl individuell som social fostran som ska anpassas till samhällets utveckling. I grundskolans mål och riktlinjer framhålls att
Genom undervisning och rådgivning och olika former av fysisk fostran som genom skolarbetes allmänna anordning och det andliga klimat, som präglar skolgemenskapen, bör skolan kunna verka för sunda levnadsvanor och göra en viktig insatts för elevernas kroppsliga och själsliga hälsa.
Citatet ovan illustrerar att det som förväntas av lärarna är fostran av eleverna. Lärarna ska undervisa alla barn för livet i hem och familj. Skolans arbete och arbetsmiljö ska präglas av omtanke om elevens mentala och kroppsliga hälsa. Vidare läggs ansvaret hos olika professioner som kallas för skolhälsovården såsom vi ser i nästa citat
Ansvaret för att eleverna bibringas hälsofostran faller främst på lärarna, men även skolläkare och skolsköterska, skolpsykologer och i förekommande fall kuratorer skall här göra en insats.
Hemkunskap blev obligatoriskt och ämnet ansågs så viktigt att alla skulle delta. Lärare ska ta hänsyn till kostens betydelse för individens allmantillstånd. De moment som ska ingå i undervisningen behandlar olika delar som t.ex. näringsriktig kost, bostad och könsroller.
I målet för Hemkunskap står att
Den skall vidare ge eleverna intresse för och grundläggande kunskap om frågor som rör kost, bostad, kläder och konsumtion.
Detta innebär att eleven ska få grundläggande principer för sunda kostvanor och rationell matlagning. Undervisningen i hemkunskap bör enligt kursplanen vara allsidig för att eleven ska kunna klara sig i vardagssituationer. I ämnet uppmärksammas bruket av alkohol och narkotika bland ungdomar. Läroplanen har ett orienterande syfte om aspekter som ekonomiska frågor, vanligaste tandsjukdomar, samhällets ansvar för tandvården, etc. Ordet hälsa nämns inte i kursplanens text men innehållet som påverkar hälsa finns implicit i de moment som tas upp. Vilket innebär att hälsa ses i ämnet som en övergripande mål.
Hälsa i hygiendiskurs:
Den dominerande diskursen i relation till hälsa handlar om att ta ansvar för rengöring och städning av det egna rummet samt att ha synpunkter på vad en lämplig bostad är och dess skötsel. I ett enstaka fall nämns även ansvar för den personliga hygienen samt hushållsarbetets hygien.
Hälsa i fysiologidiskursen:
I skolagen lyfts sunda kostvanor fram med kortfattad översikt över näringsämnesgrupperna och ur en tandvårdshälsa. ”De kan på så sätt exempelvis lära sig att välja en tandvänlig kost och att dagligen låta grönsaker ingå i kosten”. Eleverna förväntas som följd av undervisningen ”Söka utveckla elevernas sinne för kvalitet och odla deras smak”. Genom att t.ex. stimulera eleverna i åk 6 till goda vanor, beskrivs beredning av lättlagade maträtter.
Hälsa i riskdiskursen:
Läroplanen har ett orienterande syfte om aspekter som rör bruket av alkohol och narkotika bland ungdomar och även om att informera om tandsjukdomar och tandvården som en del av samhällets uppdrag för tandhälsa. ”Kost och tänder. Något om riskerna och avmagring och övergödning”. Vidare nämns också risker för olycksfall i hemarbetet. Hälsa kopplas i alla sammanhang till hemmiljö med fokus på ansvarskännande familjemedlem. Hemmet som uppväxt miljö för friska och normal utvecklade barn där lämpliga rätter och måltider sätts i relation till tandhälsa.
Hälsa i konsumtion diskurs:
Här talas om ekonomiska eller konsument fostran, rationellt matlagning och matråvarornas förändring. Det sägs t.ex. att ”Eleverna ska bibringas kunskap om utnyttjandet av livsmedelsindustrins alster genom jämförande kostnads- och tidsberäkningar”.
Hälsa i socialfostrandiskurs:
Här fokuserar läroplanen för familjen som enhet, förutsättningars för familjens trivsel. ”Måltidens betydelse för sammanhållande faktor i hem – och familjeliv betonas. Det är hemmet som har betydelse för individ och familj. Familjen som enhet, tillsammans kan de med enkla medel skapa tradition, fest och förebygga och lösa enkla familjeproblem.
Mat och hälsa i läroboken Hemkunskapsboken, 1972
Bokens utformning lägger mer fokus på inredning och ansvar i huset som t.ex. hemmets skötsel och hygien än på mat och hälsa. När det gäller mat och hälsa finns ett kapitel i boken som heter Du och din näring. I kapitlet används ord som välbefinnande, bör och man. Maten beskrivs som avgörande för vårt välbefinnande, som konst och som skapande sysselsättning. Att mat är konst kan betyda konsten ätt kunna välja och komponera en tillräckligt näringsrik och aptitlig sammansättning av olika livmedel. Man bör komma ihåg att allsidig kost inte alltid är detsamma som omväxlande, och inte heller är ensidig lika mycket som enformig.
Uttrycket Man blir vad man äter används i avsnittet Något om kost och matlagning och det innebär att även om man äter mycket och god mat kan man lida av näringsbrist. Stort ansvar ges till den som står för maten i en familj och att matlagning måste göras rationell. I kapitlet tar man upp en del rekommendationer om matlagningen och andra praktiska saker för fritidsaktiviteter t.ex. när familjen är i sommarstugan eller på en cykel tur eller båt för att klara matlagningen. En liten del i boken handlar enskilt om hälso- och sjukvård i hemmet. Den tar upp renlighet i hemmet, frisk luft, goda bäddar och sund föda som en del i hälsovården. Kapitlet går ut på att ge instruktioner om det som kan orsaka olycksfall och även att människan ska tänka på sin egen personliga hygien, tändernas hälsa och att minska riskerna för infektioner. Hälsa ses här som att förebygga sjukdomstillstånd.
Mat och hälsa i Läroplanen 1994
Läroplanen innehåller mål att sträva mot och kursplaner. I kursplanen för hem och konsumentkunskap skrivs om samband mellan livsstil, mat, hälsa samt miljö, och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet. Skolan har en viktig roll i folkhälsoarbetet. I läroplanen står det som hälsomål att
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den egna livstilens betydelse för hälsan och miljö.
Det som lyfts fram är medvetenhet och kunskap om de konsekvenser olika val får för människan och miljö. Om vad det är som förväntas av lärarna, i undervisning ska lärarna sträva efter att eleven förstår sambanden mellan mat och hälsa samt medverka till att eleverna tar personligt ansvar för sitt eget vardagsliv. Lärarna förväntas planera en undervisning som ska omfatta både praktiska och teoretiska kunskaper kring relationerna livsstil, mat, hälsa och miljö. Denna läroplan liksom kursplanerna är utformade på ett helt nytt sätt jämför med tidigare.
Dels är det nu två dokument och idén är att kursplanen kan tänkas behöva revideras oftare är läroplanen. Den svenska skolan blev mål och resultatstyrd vilket innebär att staten formulerade målen men inte längre bestämmer över institutionen eller innehåll (Hjälmeskog, 2006: 22).
I kursplanen används ordet sambandet mellan livsstil, mat, hälsa och miljö och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet.
Fysiologiska diskursen:
Här poängteras vikten av hälso- och livsfrågor. Eleven ska ha kunskap om hur den egna livstilens har betydelse för hälsan och miljö. I kursplanens syfte står ordet hälsa på många ställen. T.ex. ”vilka konsekvenser våra vardagliga handlingar får för hälsa”.
Riskdiskurs och hygiendiskurs:
Här nämns en svagare riskdiskurs. Det talas om faktorer som orsakar allergi och överkänslighet i hemmiljö. Det ska skötas tvätten och vårda bostaden på ett hygienisk, ekonomiskt och miljövänligt sätt.
Konsumtion och miljödiskurs:
Det krävs kunskaper om kvalitet och ekonomi eftersom utbudet av varor och tjänster har expanderas. Medvetna konsumenter som kan välja och köpa livsmedel t.ex. ekologisk samt sköta bostaden på ett hygieniskt, ekonomisk och miljövänligt sätt (Kursplan, 1996:34). Hänsyn till näringsinnehåll, kvalitet, smak och pris. Konsumtion ur resurshushållningssynpunkt.
Målet är att eleven ska tänka som enskild konsument eller enskild hushåll och dess påverkan på miljö. Det gäller boende och behandling av livsmedel.
Socialfostrandiskurs & Kulturdiskurs:
Det räknas som viktiga delar av kulturarvet mat och matvanor, samvaro och vardagsetik.
I kursplanen används ordet sambandet mellan livsstil, mat, hälsa och miljö och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet.
Känsla diskurs:
Det handlar här bara om maten estetiska värden. ”Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka”.
Mat och Hälsa i lärobocken Hemkunskap, 1995
Boken inleds med två frågor om varför vi äter och vad som händer om man inte äter rätt. Hälsa kan betraktas som teoriundervisning och som exempel på ett mönster. Information, metaforer och diskussion om hälsa finns i hela kapitel som heter mat och hälsa. Uttryck som t.ex. du behöver också ”tanka”- äta- annars blir du trött eller Det räcker inte att du äter. Det är viktigt vad du äter är uttryck som påverkar hur man ska tänka och handla. Med de metaforer som används görs en överföring av en sak till den mänskliga kroppens funktion. I kapitlet tar den fysiologiska diskursen mycket plats d.v.s. förklaring om näringsämnen i olika livsmedel och förvaring av dessa livsmedel med tanke på hälsa.
Ett annat mönster kan vara att förebygga sjukdomar eftersom undervisning ska behandla områden mat och tänder i kombination med att få goda matvanor.
Nu är det så lyckat att mat som är bra för tänderna också är bra för hälsan i övrigt… Karies kan du undvika genom att låta bli att småäta mellan måltiderna- undvik särskilt snask och läsk (1995:29).
I det här avsnittet uppmanas eleverna att få goda matvanor för att undvika karies och inflammation i tandköttet med hjälp av bilder och förklaringar om hur det går till. Det upprepas bilder för förklaring och meningar som i citatet innan men med lite variation som då förstår du att det inte är bra för tänderna att småäta mellan måltiderna.
Hygienen i köket presenteras i samma kapitel, mycket detaljerat med bilder som visar vägen till det praktiska arbetet i köket som t.ex. diskning, finfördelning av livsmedel och dukning. Eleven uppmuntras att göra måltiden till trivsamma stunder där alla i familjen samlas (1995:45). Även personlig hygien behandlas i det här kapitlet. Att inte slarva med egen hygien upprepas också med syfte att bli en bättre människa som kan påverka sin situation när det gäller undervisning. Exempelvis om att gå upp tidigare, äta ordentligt morgonmål och även få tid att uppföra övriga uppgifter i hemmet. Traditioner är också en aspekt som tas upp, traditionen hos familjer vid olika högtider i Sverige men även mat i Sverige och andra länder såsom matregler i olika religioner. Sist i kapitlet behandlas tema överkänslighet och miljöns betydelse för hur mycket en människa kan drabbas
Mat och hälsa i Läroplanen Lgr 11
I skolan värdegrund och uppdrag står det att verksamheten ska präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande. I Grundskolans övergripande mål och riktlinjer förväntas lärarna samarbeta med hemmet om elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet.
I läroplanen börjar man med det nya betygsystemet från E till A för att erhålla ett godkänt betyg. I år 9 i hem- och konsumentkunskap gäller att eleven medverkar i att använda redskap, teknisk utrusning, livsmedel och metoder på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven ska resonera om sambandet mellan mat och hälsa och ge något exempel på hur en balanserad måltid kan sättas samman. För att uppnå högsta betyget A i år 9 krävs mera precision i princip inom samma område som för en godkänd elev och man använder sig att orden väl fungerade, och väl utvecklade resonemang (Skolverket, 2011 a).
Den nya läroplanen använder begreppet centralt innehåll för att presentera hur varje innehåll ska prioriteras och behandlas i undervisningen. Ämnets tre nya perspektiv till skillnaden från tidigare fyra perspektiv i 2010 gällande läroplan. I kursplanen används ordet sambandet mellan livsstil, mat, hälsa och miljö och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet.
Fysiologisk diskurs:
Eleven ska få kunskaper om sina näringsbehov med hänsyn till sin och andras livsstil. Ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att ”eleverna ska ges möjlighet att urveckla ett kunnande som rör mat och måltider”(Skolverket, 2011:42).
Hygiendiskurs:
Eleverna ska få kunskaper om vikten av att erhålla en god personlig hygien och god hantering av livsmedel.
Konsumtions och miljö diskurs:
Dessutom kan eleven bidra till resonemang om hur olika handlingar och konsumtionsval i hemmet kan påverka hälsa, miljö och ekonomi samt exemplifiera. I läroplanen står det att ”Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser” (ibid:42). Undervisningen sker genom kunskap i handling där eleverna kan använda alla sina sinnen. Detta ska göra att eleverna utvecklar sin kreativitet vid matlagning. Det vill säga att eleverna skall ges möjlighet i undervisningen att själva göra kloka och medvetna val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Det som är mest förekommande i kursplanen för hem- och konsumentkunskap är att det finns mer fokus på hur konsumtionsval i hemmet påverkar hälsa, miljö och ekonomi. Det vill säga att ämnet ska ge kunskaper för livet i hem och familj men dessa kunskaper handlar till stor
Social fostrandiskurs & kultur:
I centralt innehåll för mat och måltider sammanfattas att eleverna skall planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang där gemenskap och välbefinnande står i fokus. Undervisningen innebär att eleven deltar i en process där sinneupplevelse samverkar med tanken och handling. Firande, högtider som olika mattraditioner ingår också i diskursen.
Känsla diskurs:
Undervisningen innebär att eleven deltar i en process där sinneupplevelse samverkar med tanken och handling. De estetiska värdena om maten nämns inte här.
Mat och hälsa i läroboken Hem- och konsumentkunskap 2015
Mat, måltider och hälsa omfattar den största delen av boken och ungefär hälften av innehållet handlar om mat och hälsa. Mat beskrivs på olika sätt såsom mat och gemenskap, mat och hälsa, matval som engagerar, mat, klimat och miljö, och mat när det handlar om att leva hållbart. Det som är annorlunda i boken är att det presenteras olika berättelser av människor med olika professioner som delar med sig av sina erfarenheter eller sina tankar om mat och egna livstilar. I likhet med boken från 1995 tar också den fysiologiska diskursen mycket plats. Det finns uttryck som undvik för mycket socker och fett, motion och rörelse eller ett talesätt på engelska ”An apple a day keeps the doctor away” för att säga att frukt är näringsrik och bra för hälsan. Detta är exempel på den fysiologiska diskursen. Mat uttrycks också som en känsla och symbol för ett hem, trygghet, gemenskap och kärlek. För att vägleda eleverna om hur de ska kunna äta hälsosamt visas Livmedelverkets symbol och rekommendationer nämligen nyckelhållsmärkningen och tallriksmodellen. Mat och hemmet anses ha en stark koppling i boken t.ex. används uttrycket köket är hemmets hjärta för att förklara känslan av trygghet. Att laga mat från grunden anses viktigt för hälsan och det nämns flera fördelar med att göra t.ex. egen pastasås i jämförelse med pastasås på burk. Ett annat exempel som ges i boken är att pressa egen juice istället för att använda drickfärdig juice med större mängd socker.
Bland de professioner som berättar om sina matvanor finns det tv-kock, operasångerska, läkare, konstnär, bl.a. Alla berättelser börjar alltid med en presentation av personerna och de beskrivs som framgångsrika människor.
Den kulturella diskursen handlar om tradition, recept, vanor och religion. I början av kapitlet finns först och främst bilder på utländsk mat och en mängd olika recept. Mat ses som en universell symbol för hem, trygghet, gemenskap och kärlek. Bland de personliga berättelserna finns t.ex. Katy från Minnesota som talar om thanksgiving i USA. Hon pratar om längtan efter familj. För henne är just det högstidens mat ett sätt att bevara sin familjetradition i Sverige. Men när hon ändå åker till Minnesota beskrivs det som en tid borta från all stress och som en njutning
av maten och gemenskap. Som ett annat exempel för den kulturella diskursen beskrivs också Ramadan och fastemånaden.
Miljö diskursen kommer till uttryck genom personliga berättelser och här handlar det om hur man behandlar den egna kroppen och hur vi påverkar naturen. Camila talar om sina ät- vanor, om kemikalier och tillsatser och valet att bara äta ekologiskt. Hon förklarar att hennes tallrik består av mycket grönsaker. Genom sin berättelse visar hon kunskap om hur kemikalier släpps ut i naturen. Camila berättar om sin erfarenhet av att för mycket vete gör magen dålig och påverkar hennes prestation. I istället väljer hon grova mjölsorter som råg och spelt. Att vara vegan är också en del av diskursen. Mycket är väldigt skadligt speciellt när det gäller kött och köttindustri, anser Johanna i sin berättelse. Hon delar med sig information till exempel om tofu och berättar att det är en sorts färskost som är gjord på sojabönor.
Känsla diskurs kan man säga att det förekommer när individuella berättelser kommer till uttryck genom människor som berättar om erfarenheter av allergier eller sjukdomar och hur de kan hantera sin vardag. Uttryck som låt inte en sjukdom hindra dig är en berättelse om vad det innebär att som ung leva med diabetes och på sätt och vis acceptera sin verklighet.
Sammanfattande analys och översikstabell
I denna del kommer att presenteras en översikts tabell med de olika diskurser som identifieras i ämnet Hem och konsumentkunskap. Diskurserna kommer att analyseras i relation till historiska ämnestraditioner utifrån de olika kursplaner och läroböckers innehåll. Ämnet konstitueras av olika diskurser eller kombination av diskurser och som Quennerstedt beskriver diskurser påverkar varandra och kombineras så att nya diskurser uppstår (2006:35).
Tabell 1- Hälsodiskurser i Hem- konsumentkunskap 1969-1995
Diskurser Lgr -69 Hemkunskapboken 1972 Lpo -94 Hemkunskap 1994 Lgr -11
Hem- och konsumentkunskap, 2015
Fysiologidikurs x x x x x x Hygiendiskurs + + - - - - Riskdiskurs + + - - - - Konsumtion och miljödiskurs x - + x + + Känslodiskurs - - - - + Socialfostrandiskurs och kultur. x x - - -
I tabellen förefåendesida kan man läsa ut de olika diskurser som har framkommit i det empiriska material som undersöktes. I Lgr 69 handlar det mest om personlig hygien men senare med Lgr 94, mer markant blev hantering av livmedel för att undvika hälsofarliga bakterier.
Fysiologidiskursen förekommer hela tiden i de olika styrdokumenten och läroböckerna. Fysiologidiskursen behandlas genom kostens betydelse för välbefinnande och hälsa. Även motion och rörelser ingår i diskursen. Konsument fostran beaktas mest utifrån ett rationellt sätt genom att spara tid och pengar samt förståelse för familjens ekonomi i Lgr -69. I Lpo 94 påpekas betydelse av kunskaper för att ge förutsättningar för en god hälsa och den egna livstilens betydelse för hälsa och miljö. I Lgr 11 används ordet välbefinnande och hälsa som likvärdiga, dock även hur våra vanor påverkar individens välbefinnande. Även om konsumentkunskap har blivit allt mer teoretiserat i frågor gällande konsumentekonomi tar den fysiologiska diskursen mer plats i form av näringslära och kunskap i handling, exempelvis genom att elever planerar och komponerar varierade och balanserade måltider.
Riskdiskursen förekommer på olika sätt. Fokus på risker och sjukdomar tonades ner med Lpo 94 där man övergick från att informera om faror till att kommunicera. Frågan om droger, alkohol tas dock inte upp i de andra texterna såsom det tas upp i läroboken och läroplanen från 69. I Lgr 94 betonas individens ansvar för hälsa genom kunskap om en sund livsstil, med Lgr 11 förekommer även olika kompetenser hos individen som kreativitet, samt att vara aktiv och kritiskt tänkande som konsument. Känslodiskurs som jag förstår det innebär att måltiderna upplevs som en process där sinneupplevelse, tanke och handling samverkar med varandra.
Intressant är att känslor visas idag mer och mer som en form av att regera sig själv. Detta kan visa tecken för hur subjektet konstitueras i relation till kunskap och makt.
Diskussion
I denna del av studien förs en diskussion om vilka värderingar om hälsa som påbjuds i
undervisningen i form av institutionella meningserbjudande i Hem- och konsumentkunskap och