Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp.
Mat och hälsa
I en Meningskapande Process
Yanira Turunen.
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt värderingar skiljer sig i läroplaner och läroböcker mellan 1969 och 2015 inom kunskapsområde hälsa. Dessutom undersöks vilket innehåll eller diskurser kan hittas i materialet som definierar värderingar i undervisiningens syfte, mål och innehåll. Detta har undersökts med hjälp av en pragmatisk diskursanalys som metod. Diskuranalys bör ses som ett helt paket som innefattar teori och metod i samspråk med varandra. Diskurs står för mönster i språket, det innebär att vi är alltid i språket. Konstruktionen av språket möjliggör att meningen kommer till uttryck. Traditioner blir en del av den institutionella meningskapande. Meningskapande i undervisningen utgörs genom att identifiera olika diskurser och diskutera vilka som dominerar i ämnet Hem- och konsumentkunskap. Resultatet visar att hälsa blir något som den enskilda individen ska ta ansvar för genom olika kompetenser. Det talas om kompetenta och aktiva individer, en individuell förmåga som människan själv kan påverka samtidigt som subjektet ska ta hänsyn till sin omgivning. Detta skapar motsägelser i läroplanens texter kring huruvida individen formas av och den medborgare som läroplanen vill forma.
Diskurser som hittas i ämnet var fysiologiskadiskurs, hygiendiskurs, riskdiskurs,
konsumtionsdiskurs, miljödiskurs, känslodiskurs, socialfostran- och kulturdiskurs. Känslodiskurs som jag förstår det innebär att måltiderna upplevs som en process där sinneupplevelse, tanke och handling samverkar med varandra.
Intressant är att känslor visas idag mer och mer som ett sätt för individen att styra över sig själv. Detta kan visa tecken för hur subjektet konstitueras i relation till kunskap och makt.
Innehållsförteckning
Inledning ...5
Bakgrund ...6
Litteraturöversikt ...7
Presentation av ämnen Hem- och konsumentkunskap ...7
Tidigare forskning i Hem- och Konsumentkunskap och hälsa ...7
Hälsa Dimension ...8
Hälsa som pedagogisk projekt ...9
Hälsa som makt ...9
Mat och Hälsa ... 10
Hälsa och värdegrundsarbete i skolan ... 11
Läroböcker ... 11
Teoretiska utgångspunkter ... 12
Pragmatism ... 12
Diskursanalys ... 14
Makt- villkor för meningskapande ... 15
Syfte och Forskningsfrågor ... 17
Metod ... 18
Pragmatisk diskursanalys ... 18
Urval ... 21
Etiska Aspekter ... 21
Tillvägagångsätt ... 22
Presentation av läroböckerna och avgränsningar. ... 22
Resultat och Analys... 24
Mat och hälsa i Läroplanen Lgr 1969 ... 24
Mat och hälsa i läroboken Hemkunskapsboken, 1972 ... 26
Inledning
Kost och hälsa har engagerat människor i alla tider, men intresset har aldrig varit större än det är idag. Inte minst barn och ungdomar blir påverkade av olika medier såsom tv, datorer, tidningar, etc. Intresset för forskning inom området verkar vara starkare än någonsin och som en följd av det lägger också livsmedelindustrin till resurser för att utveckla nya produkter som kan marknadsföras som hälsosamma (Johansson, 2008:5).
Som blivande lärare i Hem- och konsumentkunskap är jag mycket intresserad av kost och hälsa och anser att skolans roll som förmedlare av hälsofrämjande kunskaper till ungdomar är viktigt. Intresset har vuxit under utbildningens gång och därför vill jag ta reda på vad det är som tas upp i olika studier inom området hälsa. Kunskapsområdet Mat och Hälsa inom skolämnet Hem- och konsumentkunskap behandlar näringslära, kultur och olika livsstilar. Ett av målet med Hem- och konsumentkunskap är att studera sambandet mellan matvanor och hälsa samt livsstilar. I skolan finns också ämnet Idrott och hälsa som enligt (Lgr 11) är de ämnena som har störst ansvar för undervisning om kost och hälsa. Som jag ser det borde samma tema komplettera varandra inom ämnena, så att Idrott och hälsa fokuserar på den fysiska delen och Hem- och konsumentkunskap på näringsläran för ett samarbete ämnena emellan.
Läromedel som används i Hem- och konsumentkunskapsundervisning är ofta inte anpassade till de lägre åldrarna som undervisas utan är konstruerad från årskurs 7-9 men kan användas och anpassas till yngre barn. Alla texter som finns i läromedel används inte av lärarna utan läraren granskar innehållet och tar upp det som anses som viktigt till just den årskurs hen undervisar i. Läroplanen fastställer skolans uppgifter och de värden som formar undervisningen. Läroplanen kan ses som vägledning mot nationella målen i institutionen, det som står i läroplanen speglas i läroböcker och de kan ge utrymme för olika tolkningar av dess innehåll.
Bakgrund
Ämnet introducerades i slutet av 1800- talet och förändringar av det kan följas genom namnändringar. I 1881 års skolordning introducerades ”Huslig ekonomi”, ämnets ursprungliga namn. Skolan var en flickskola som utbildade flickor till blivande makor och husmödrar. Fram till 1919 kallades ämnet ”Hushållsgöromål” och det var för att förbereda både flickor och pojkar att bli medborgare (Hjälmeskog, 2000: 22). Därefter ändrades namnet till ”Hemkunskap och Hushållsgöromål”. Från och med 1962 års läroplan byter det återigen namn till hemkunskap då det blev obligatoriskt för både flickor och pojkar. Denna historiska återblick synliggör förändringar, villkor och förutsättningar vid olika tidepoker, samtidigt som det är tecken på viktiga förskjutningar i ämnets karaktär, innehåll och mål (Hjälmeskog, 2000: 95). Enligt gällande kursplan för hem- och konsumentkunskap är målet med undervisningen att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. Ämnet omfattar numera tre kunskapsområden, 1. Hälsa 2. Ekonomi 3. Miljö (Skolverket, 2011). Genom de kunskapsmål som formuleras i styrdokumentet sätts vissa speciella ramar för innehållet i verksamheten. I relation till detta har lärare för hem- och konsumentkunskap ett stort ansvar för det innehåll hen, genom läroplaners riktlinjer, måste välja och utvärdera vad som är rimligt att undervisa. Enligt Östman(2003:37) är inte undervisningen bara beroende av den lärare som undervisar, utan också av de styrdokument som gäller för skolan. Styrdokumenten grundas alltså i värderingar och principer och det uppfattas som politiska uppgörelser.
Pedagogiska texters syfte är konstruerade för skolans villkor. Först är de utformad för att fylla vissa funktioner i undervisningen. Samtidigt är undervisningssituationen beroende av en del villkor såsom skolans juridiska och ideologiska reglering och planering av tid, rum samt de sociala villkor som skolan grundar sig på (Selander, 1988: 21).
Genom att undersöka läromedel och styrdokumenten ur ett kronologiskt perspektiv kan förändringar av läroplaner och undervisning och vad som anses som viktigt att lära i skolans läroböcker studeras.
Litteraturöversikt
Presentation av ämnen Hem- och konsumentkunskap
I ett uppdrag av regeringen under 2004 fick Livsmedelverket och statens Folkhälsoinstitut göra en kartläggning av undervisningen om mat och hälsa i utbildningen för bl.a. grundskolan. I kartläggningen framkom att hem- och konsumentkunskap, Hkk, är det viktigaste ämnet ur ett mat-och hälsoperspektiv. Ämnets få timmar gör att omfattningen av detta blir liten. I timplanen för Hkk kan man se antalet undervisningstimmar för ämnet. I hem- och konsumentkunskap anges 118 timmar medan Idrott och hälsa har 500 timmar. Hkk har betydlig färre timmar än de flesta ämnena i skolan (Skolverket, 2015). Enligt rapporten betraktas ämnet ur flera viktiga innehåll såsom mat och hälsa, konsumentfrågor, miljö, ekonomi, kultur, etik och jämställhet (Rosén, 2004:17). I kommentarer om ämnet anges att hälsa och välbefinnande sammanflätas på olika sätt med flera dimensioner såsom ekonomiska, materiella, fysiologiska och psykosociala och har en tidlig koppling till den dagliga handlingen (ibid:18). I sammanfattande analys av kursplaner i olika skolämnen återfanns begreppet hälsa i ämnen Biologi, Hem och konsumentkunskap och Idrott och hälsa. Hem- och konsumentkunskap anses ha ett helhetsperspektiv på hälsa som både görs och talas vid. Förutom det har också ämnen fokus på konsumentkunskap med ett hushållsperspektiv (Rosén, 2004:24).
Tidigare forskning i Hem- och Konsumentkunskap och hälsa
hälsosamma val genom hela livet. Frågan är hur individen som konsument kan påverka sin hälsa genom sina egna handlingar. En form att uttrycka samspelet mellan individen och den fysiska miljön där sammanhanget formas är också begreppet psykosocial. Enligt Gunnarsson används dels för att beskriva hälsa dels för att bredda arbetsmiljö begreppet i mening av att kunna prata om trivsel och relationer (Gunnarsson i Irisdotter, 2014: 25). Det som framkommer här är att relationer och gemenskap har en betydelse för hälsa i ämnet.
Undervisningen i hälsa anses som en del av lärandeuppdrag som kan studeras på olika sätt i den mening att hälsa kan betraktas som ett holistiskt perspektiv. Definitionen av begreppet kan man följa här.
Det är alltså en stor mängd olika aspekter som kopplas samman med hälsa, aspekter som överlappar och sammanlänkar men samtidigt splittrar och skapar motstridigheter. Detta gör hälsa till ett föränderligt och rörligt fenomen (Irisdotter, 2014: 24)
Ämnets innehåll syftar till en större helhet i form av hälsa. Det syftar till att ge kunskaper och färdigheter som innefattar hälsosamma val. Undervisning i Hem- och konsumentkunskap ger långsiktig kunskap. Kunskap för livet och livslång hälsosamt liv. Samspelet mellan individen och miljö betonas men ansvaret ligger på individen (Lgr 94).
Hälsa Dimension
Hälsa som pedagogisk projekt
Olsson, Ulf (1997) i sin avhandling om folkhälsa som pedagogisk projekt analyserar föreställningar om hälsoupplysning, folkuppfostran, människor, livsstilar och hälsovanor i några offentliga utredningar under 1900- talet. Studien visar bland annat att oberoende av hur begreppet hälsa definieras är pedagogiska processer viktiga delar i hälsofrämjande arbete. Olsson menar att hälsobegreppet bör uppfattas som ett samhällsvetenskapligt begrepp med relevans för pedagogisk forskning (Olsson, 1997:13). Detta innebär att hälsa påverkas av sociala och ekonomiska faktorer, så som t.ex. bättre levnadsförhållanden hänger samman med minskningen av ohälsa. Persson, Louise (2016) som har studerat de hälsofrämjande aktiviteter i skolmiljö hävdar att det är i skolan där det finns största möjlighet att öka kunskap och medvetenhet om hälsa redan i tidiga åldrar. Hon påpekar att cirka 20 procent av svenska skolbarn lider av psykisk ohälsa som kan ge sämre skolprestationer. Dessutom kan denna bidra till låg självkänsla och aggressiva beteende. Därför anser han att det hälsofrämjande arbetet i skolan ger en positiv miljö för barns välbefinnande och hälsa (Persson, 2016:7).
Hälsa som makt
Mat och Hälsa
Numera råder det konsensus om utbildningens betydelse för barns hälsa och framtidutsikter vilket konstateras både internationellt samt i ett flertal nationella utredningar och rapporter. I många år har man vetat att valet av kosten är en stor riskfaktor när det gäller kroniska sjukdomar. Konsumtionsmönstret i Sverige har förändrat med åren. Man har sett en ökning av näringsintaget från att vara måttlig till att på senare år sett en stor ökning av fetma. Förändringen av kosten sker både på ett kvalitativ och också kvantitativ sätt. Kvantitativ genom en ökning av fett, särskilt mättat fett och socker samt kvalitativ genom minskning av fiber, grönsaker och frukt. Samtidigt som det minskar de fysiska aktiviteterna.
I en vetenskaplig artikel om kost, idrott och hälsa (Åberg & Tegelman, 2005) behandlas frågan om vad människor kan uppnå även om de tränade eller icke tränade men med rätt näringskunskap. Artikeln tar upp en dansk forskning från 1939, där skrev forskningen om att idrottare som ätit en kost bestående av en hög andel kolhydrater hade betydligt längre uthållighet än med en motsvarande kost med hög andel fett. Andra forskningar som relateras i studien har använt sig av kostträning som ett nytt sätt att på kognitiv väg motivera till en sänkning av energiprocenten fett i maten. Även andra exempel till forskningar visar att man inte uppnår någon extra effekt med supplement av vitaminer utöver en balanserad kost. Metoden som Åberg och Tegelman har använt sig av var först en strukturering av kostintaget med näringsberäkning på individuell nivå för att undersöka näringsintagets påverkan på kroppssammansättningen. Under 1987-1988 följdes två ishockeylag där det ena laget var Djurgården och det andra var Södertälje. Detta gjordes genom en kostinformation med datoruppföljning. Nästa försök gjordes på Kostcentrum, Sabbatsberg med samma test profil som i hockeystudien. Allt kostintag registrerades och uppföljningen gjordes det på ca.2000 personer.
Som resultat fanns det i studien att ishockeyspelare ökade intag av kolhydrater och ett minskat fettintag utan att energiintaget ändrades, minskade fastevärdet av insulin i blodet parallellt med fettkurvan.
Hälsa och värdegrundsarbete i skolan
Värdegrunds- och fostransuppdrag arbete i skolan lyfts fram som central för elevenshälsa. Gunnarsson (i Irisdotter, 2014) ser hälsa i olika sammanhang eftersom det kopplas med olika aspekter och övergripande med lärande i relation till delaktighet, inflytande och självkänsla (Irisdotter, 2014:24). Gunnarsson beskriver i denna studie skolans hälsoarbete som ett perspektivskifte under tidigt 2000-tal. Hon förklarar att styrdokumenten ändras från att inrikta sig från diskurser på risker och faror till att uttrycka ett mer holistiskt perspektiv med fokus på relationer (ibid: 17). Det är en vid holistisk definition av hälsa som dominerar i olika rapporter, utredningar och styrdokument. En bredd spektrum av olika aspekter involverar begreppet hälsa och frågan om hur arbetet ska bedrivas eftersom det har blivit mer aktuellt pga. ökade sociala problem och psykisk ohälsa bland barn och unga (ibid:31).
Läroböcker
En text som är skapad för undervisning kallas för pedagogiska texter. Det blir normen på vad som betraktas för kunskap och källan ur vilken eleverna hämtar kunskap (Selander, Forsberg m fl. 1992 s. 119). Skolanspedagogiska texter är en speciell textgenre som normerar vad som bör studeras och hur kunskap ska behandlas. Viktig information sorteras och budskapet ska anpassas efter läsaren. Pedagogiska texter är ofta utsatta för bearbetning, därför skulle man kunna kalla dessa texter för aktiva. Många läroböcker förmedlar de kunskaper och värderingar som finns i samhället och ingår även som en del i utformningen av den pedagogiska kommunikationen. Även de texter som vänder sig till pedagogen kan ses som aktiva texter som kan påverka arbetsplaneringen och lärarens uppfattning om vad som beprövad erfarenhet eller betraktad som avsevärd för undervisningen (Selander och Englund, 1994:46).
Läroplaner
Teoretiska utgångspunkter
Här redogör jag de teorier som kommer att användas i den här studien som analytiska redskap. Diskursteori kommer att vara ett sätt att analysera mönster och handlingar i en specifik verksamhet nämligen undervisningsinnehållet i skolämnen Hem- och konsumentkunskap. I skolan som jag studerar fokuseras den institutionella dimensionen av meningskapande processer i ämnet. För att närma mig den empiri jag har valt, använder jag mig av den pragmatiska principen som förenklar dess relation när man försöker relatera fältet till det empiriska materialet. Dewey har visat intresse för undervisnings frågor och kunskap i den pragmatiska hållningen. Därmed antar jag ett diskurspragmatiskt perspektiv i denna studie. Studie som handlar om undervisningen inom kunskapsområdet hälsa. Dessutom används också ett maktperspektiv för att kunna förstå olika aspekter om hur dessa mönster anordnas i verksamheten och för att kunna diskutera hur deltagarna förhåller sig till den institutionaliserade diskurser. Ett sätt att utveckla diskussionen om meningskapande förs då genom stöd av Foucault syn på makt.
Pragmatism
Det pragmatiska perspektivet kallas enligt Öhman (2006:91) också för holistiskt eller relationistiskt processperspektiv. Med holistiskt menas att både lärande och socialisation inkluderas dels i interaktion samt institutionella diskursiva praktiker. Från det här framgår att dimensionerna inte hierarkiseras utan att de samspelar med varandra. Som ett alternativt begrepp till interaktion används begreppet transaktion. Transaktion är grunden för tankar om individens erfarenhet och institutionaliserade undervisningstraditioner och dess roll i meningskapandets process (ibid: 93). Genom transaktionen får man en bild av det som händer i klassrummet. Den institutionella interaktionen mellan lärare, elever och sinsemellan. Det innebär att i mötet får subjekten mening, d.v.s. att alla parter genomgår en förändring. Både lärande och socialisation inkluderas i det här perspektivet menar Öhman.
Diskursanalys
Diskursanalys används inom många olika fält. Den bygger på en rad tvärvetenskapliga och multidisciplinära ansatser som kan användas i flera undersökningar och i olika sociala sammanhang (Winther Jörgensen & Philips, 2000:7)
Diskursanalys ger en möjlighet till en särskild och varierad form av textanalys. Inom samhällsvetenskaperna används den för studie av sociala relationer och språket i bred mening. Språket står i fokus till uttryck för diskursiva relationer. Vår omvärld och uppfattning av oss själva konstitueras i språket och genom diskurs skapas olika versioner av verkligheten som kan vara i form av sanning eller kunskap. Diskurs kan följa olika riktningar men man är enig om en socialkonstruktivistisk syn på språk och individen (Winther- Jörgensen och Phillips i Quennerstedt, 2006:65).
Diskursanalysen inriktar sig på frågor om makt och identitet men dämpar betydelsen av samhälleliga aktörer. Diskursanalys har i grunden samma ambition som ideologianalys att avslöja samhället men startpunkten här är att språket skapar den materiella verkligheten. ”Språket återger inte verkligheten direkt utan bidrar till att forma den” (Bergström & Boréus, 2012:354). Foucault är den som associeras mest med diskursanalys. Hans forskning bidrar till att orientera termen diskurs mot social praktik. Diskursbegreppet är viktigt för samhällsvetare eftersom i social praktik binds sociala regler ihop där människor på något sätt identifiera sig med varandra. Diskurs ska kunna ingå i t.ex. vad de texter som lärare använder sig av framställer och hur de är sammanställda. Sociala praktiker är däremot det sättet som interagerande människor gör saker på (ibid: 23). En diskurs kan beskrivas som ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut vilka som har rätt att uttala sig med auktoritet. Diskurser har också ett dynamiskt inslag eftersom regelsystem i dem förändras(ibid:358).
Quennerstedt påstår att med hjälp av diskursteori kan man förstå ämnesinnehåll och dess meningskapande institutionella innehåll och villkor.
De praktinära texter som studeras i denna studie är läroplanerna, kursplaner och textböcker i ämnet hem och konsumentkunskap utifrån min problemställning. Quennerstedt beskriver att analys av texter kräver att man lyfter ut det relevanta i materialen och på ett inkluderande sätt, men att det är en process som pågår hela tiden.
Makt- villkor för meningskapande
Diskursteori möjliggör analys av mönster och regelbundenheter i handling i en institutionell verksamhet och även analys av meningskapandet. Det gör det möjlig att förstå villkoren för meningsskapande i termer av hur dessa mönster tar form i människors handlingar. Man kan också belysa hur människor vägleds i termer av att handla utifrån egna respektive andras handlingar (Quennerstedt, 2006:63). Enligt Aspers (2013:43) är menings begrepp viktigt inom samhällsvetenskapen och kan vara representerat i text, bild eller praktik. Mening kommer till uttryck genom konstruktioner av språket (ibid:44). Det kan skapas genom interaktion med den teori man studerar samt tolkats av den som förstår fältet (ibid:59). Även om mening redovisas med hjälp av text uttrycks det som aktörers mening och det handlar om att förstå meningen av vissa fenomen.
Syfte och Forskningsfrågor
Denna studie syftar till att undersöka vilka värderingar om hälsa som påbjuds i undervisningen i form av institutionella erbjudande för meningskapande i Hem- och konsumentkunskap och hur det framställs dels i läroböcker i Hem- och konsumentkunskap dels i skolans styrdokument från 1969 fram till idag.
Frågeställningar är följande
1) På vilket sätt skiljer sig läroplanerna samt läroböckerna från 1969, 1995 och 2015 inom kunskapsområdet hälsa.
Metod
I den här delen beskrivs metoden för datainsamling, Ämnesdiskurser som identifieras i hem och konsumentkunskap i relation till hälsa med hjälp av olika citat, urval, studiens etiska aspekter, tillvägagångssätt och presentation av läroböckerna och avgränsningar.
Pragmatisk diskursanalys
En pragmatisk diskursanalys kommer att användas som metod för att belysa relationerna mellan texterna. Med utgångspunkt i Quennerstedts studie kommer jag att göra en diskursanalys för att identifiera och problematisera de olika diskurser som finns i ämnet hem och konsumentkunskap. I denna analys ses styrdokumenten och textböcker i ämnet som institutionella grunden av meningskapande. Quennerstedt identifierar ämnesdiskurser i lokala styrdokument. Jag kommer att identifiera de olika diskurserna genom ämnets textböcker och respektive läroplanerna. Enligt Aspers (2011:52) innebär den pragmatiska principen att en teori är bättre om den är enkel och exempelvis inte innehåller så många begrepp. Det ska vara koherent vilket innebär att relationen mellan teorin och empirin ska vara så tydlig som möjligt. För att analysera dessa texter behövs en organisation av materialet, det gör man genom att identifiera diskurser i form av mönster och regelbundenheter i handling. Vidare förklaras att för att studera diskursen behövs regelbundenhet i form av kontinuitet eller att de är situerade över tid. Dessa regelbundenheter förklaras i relation till historiska ämnestraditioner såsom historiska studier i det studerande ämnet. Ett annat sätt som är även lokaliserad över tid för regelbundenheter här är om den identifieras i flera studier eller i flera skolor (Quennerstedt, 2006:94). Mitt fokus här ligger i att identifiera mönster och regelbundenheter i relation till historiska traditionen eller situerade över tid.
Ämnesdiskurser som identifieras i Hem- och konsumentkunskap i relation till hälsa
Fysiologidiskurs
Syftar till att utveckla kunskaper om näringslära och livstilar betydelse för hälsa. Diskursen kan även syfta till att eleverna ska få förståelse om sambandet mellan kost, motion och hälsa. Till stor del handlar om att rätt kost är bra för den biologiska kroppen därför ska eleven utveckla ett kunnande som rör maten, där bland annat:
Undervisningen skall ingående belysa kostens betydelse för vårt allmäntillstånd och vår prestationsförmåga och i anslutning därtill ge kännedom om vårt näringsbehov samt om olika näringsämnen, deras förekomst och uppgift (Lgr 69: 162).
Kostlära och vikten av rätt inställning till näringsmässigt samt motion är mönster som präglar diskursen och även karakteriserar det hälsoperspektiv som diskursen ha till följd.
Hygiendiskurs
I de texter som analyseras handlar det om personligt hygien och hantering av livsmedel i samband med mat även vård av hemmet. Eleverna ska i ämnet få:
Undervisning om personlig hygien och arbetshygien bör främst uppehålla sig vid olika åtgärder och hjälpmedel för den personliga hygien. Särskild vikt bör läggas vid metoder och hjälpmedel för rationell tvätt och annan behandling av textilt material (Lgr 69:162).
Riskdiskurs
Handlar om att kunna hantera olika risker för till exempel olyckor i hemmet, skaderisker av t.ex. alkohol med koppling till hälsa.
Det ökade bruket av alkohol och narkotika bland ungdom tas upp med utgångspunkt i olika människors inställning till dessa medel. Hur alkohol- och narkotikabruk påverkar samvaro och ekonomin påvisas (Lgr 69:162)
Konsumtion och miljö diskurs
Människan matvanor och ansvar för att vårda sin miljö och konsekvenserna av sitt handlande. Här kan det talas om betydelsen av hur mat produceras, tillsatser, ekologisk mat och koppling till hälsa. Ett drag i diskursen är även att det finns ett ökade behov av konsumentupplyssning som bör uppmärksammas.
Undervisning bör utveckla elevernas ansvarkänsla för miljön, ge kunskap om miljöns betydelse för aktivitet och trivsel och om hur man kan välja och planera sin miljö. … De bör få öva sig i att själva utforma miljön kring måltiden (Lgr 69: 161).
Som citaten ovan visar ska undervisningen belysa individens möjlighet att påverka sin miljö.
Socialfostrandiskurs och kulturdiskurs
Handlingar som beaktas i undervisningen är aktiviteter som syftar till att utveckla elevernas samarbetsförmåga och andra sociala dimensioner samt lösa konflikter och problem. Kultur uppfattas som en viktig del av människa identitet såsom religion och matkultur.
I samband med undervisningen berörs olika gruppbildningar i samhället …… vidare att man möter invandrare och flyktingar med takt och förståelse bör framhållas. Att de ofta har svårigheter med nya språk, nya kostvanor och påfrestande bostadsförhållande bör observeras (Lgr 69:162)
Känsla diskurs
Urval
Urvalet av material kommer från tre läroböcker i ämnen hem och konsument kunskap från olika tidsepoker samt respektive styrdokument. Läroplanen för grundskolan 1962, 1994 och 2011. Den första lärobocken heter Hemvårdsboken från 1962, den andra Hemkunskap från 1995 och den tredje Hem- och konsumentkunskap från 2015.
Jag fokuserar analysen till det specifika avsnitt som gäller mat, hälsa, miljö och livsstilar. Undersökningen riktar intresse mot den sociala konstruktionen av kunskapsområdet hälsa. Jag valde lärobocker från olika tidsperioder för att kunna jämföra de i relation till respektive läroplan. En annan anledning av valet är att läroböcker anses som aktiva texter som kan ligga närmast undervisningen och däremot eleverna. De är uppformade på olika sätt och man kan jämföra de till ämnets kursplaner. Två av de senaste lärobocker innehåller pedagogiska recept samlingar som är väl formulerad och strukturerad. Anpassad till undervisning och används i klassrummet.
Etiska Aspekter
Utvecklingen av forskningar som inte direkt har med människor att göra har behandlat andra aspekter som fokuserar på forskaren (2005:10). Krav ställs såväl på kvalitet i arbetet som på integritet hos forskaren. Enligt Quennerstedt tas vid diskursanalytiska studier inte alltid hänsyn till begrepp som studiens giltighet eller validitet. Det som anses central för analysernas trovärdighet är istället tydlighet och kvalitet. Tydlighet med sina perspektiv eftersom diskursanalys handlar om att behandla något utifrån. Jag förhåller mig till dessa krav utifrån mitt syfte, mina teoretiska perspektiv samt förklaringen av mina analytiska strategier (2006:87). Detta innebär att jag ska vara noga med att förklara hur jag går tillväga för att få ett visst resultat. Dock måste studiens utgångspunkter klargöras och måste motiveras. Kvalitet präglas också av kritisk analys av noggrant insamlade data som svarar på frågor man har ställ. Kraven på kvalitet kan tolkas och tillämpas på olika sätt inom olika forskningsområden och det innebär en helhetsbedömning där det ingår kraven på god forskningsetik (Vetenskapsrådet, 2011:40)
Tillvägagångsätt
Studiens empiri består av läroböcker och läroplanen som kan ses som offentliga handlingar. Dessa texter och läroplaner sätts i relation till varandra. Jag organiserar de i olika diskurser genom att koppla diskurserna till mat och hälsa. Genom den pragmatiska diskursanalysen riktas intresse mot en konstituerande perspektiv på språk. Språket skapar en bild av den institutionella undervisningen. Texterna beskriver en verklighet av undervisning där vissa beskrivningar får status medan andra hamnar utanför diskursen. Läsning och analysen av texten görs med hjälp av vissa frågor som hur det talas om hälsa, vad framställs som viktig, vilka subjektpositioner framträder i läroplanerna och läroböckerna. T.ex. i min studie positionerar makten lärare som ett subjekt som talar om tillsatser är bra för hälsa eller inte medan eleven positioneras som subjekt. Jag gör en analytisk läsning av läroplanerna och sen av läroböckerna genom att identifiera olika diskurser i materialen. Först för att särskilja de diskurser åt definieras olika mönster genom att klargöra vilka handlingar som legitimeras, görs lättare eller påbjuds i undervisningssituationer (Quennerstedt, 2006:84). Läsningen börjar med kursplanen för Hem och konsumentkunskap i läroplanen för grundskolan 69, Lgr 69. Som tidigare beskrevs identifieras diskurs med hjälp av olika begrepps frekvens som finns i materialet. Genom att i texterna se vilka begrepp tar stor plats, vilka forsvinner, vad det är som återkommer eller vilka begrepp som tonas ner. Jag organiserar de i olika tema och namnge var och en. I visa fall har jag t.ex. kallat konsumtion och miljö diskurs i en för att avgränsa mig och för att de ingår i varandra eftersom de handlar i stort sätt om konsumtion av mat och när det gäller miljö handlar det om hur man talar om mat och miljö. T.ex. närproducerad, ekologisk, tillsatser, etc. Jag läser igenom för att inkludera det som uttrycker något om ämnes innehåll.
Presentation av läroböckerna och avgränsningar.
Av de tre läromedel som är föremål för analysen 2 texter innehåller ett kapitel där hälsa är ett explicit och centralt tema.
1) Hemkunskap (Kemner, Kjelltröm & Wikström 1972). Lgr 69
2) Hemkunskap (Hedelin, Astrid och Olofsson, Margareta, 1995). Lpo 94 3) Hem – och Konsumentkunskap (Flising, Lisa Linnea, 2015). Lgr 11
mat och hälsa är mer omfattad och även resurshushållning finns med fast i mindre omfattning. Bilder används mycket i hela texten och anses vara ett pedagogiskt verktyg för att illustrerar till ex. olika arbetsmoment.
Hem- och konsumentkunskap (2015) för åk 7-9. Bokens första del behandlar kapitlet mat, måltider och hälsa, men tema hälsa är splittrad i hela boken, t.ex. tar man hänsyn till maten som gemenskap och engagemang och även mat, klimat och miljö. Boken innehåller en receptsamling i sluten av boken
Resultat och Analys
Mat och hälsa i Läroplanen Lgr 1969
Läroplanen innehåller mål och riktlinjer, allmänna anvisningar för skolans verksamhet, timplaner och kursplaner. Läroplanen fastställdes av Kungliga skolöverstyrelsen och riksdagen. I Lgr 69 anges de riktlinjer som skolan måste följa. Skolan ska ge såväl individuell som social fostran som ska anpassas till samhällets utveckling. I grundskolans mål och riktlinjer framhålls att
Genom undervisning och rådgivning och olika former av fysisk fostran som genom skolarbetes allmänna anordning och det andliga klimat, som präglar skolgemenskapen, bör skolan kunna verka för sunda levnadsvanor och göra en viktig insatts för elevernas kroppsliga och själsliga hälsa.
Citatet ovan illustrerar att det som förväntas av lärarna är fostran av eleverna. Lärarna ska undervisa alla barn för livet i hem och familj. Skolans arbete och arbetsmiljö ska präglas av omtanke om elevens mentala och kroppsliga hälsa. Vidare läggs ansvaret hos olika professioner som kallas för skolhälsovården såsom vi ser i nästa citat
Ansvaret för att eleverna bibringas hälsofostran faller främst på lärarna, men även skolläkare och skolsköterska, skolpsykologer och i förekommande fall kuratorer skall här göra en insats.
Hemkunskap blev obligatoriskt och ämnet ansågs så viktigt att alla skulle delta. Lärare ska ta hänsyn till kostens betydelse för individens allmantillstånd. De moment som ska ingå i undervisningen behandlar olika delar som t.ex. näringsriktig kost, bostad och könsroller.
I målet för Hemkunskap står att
Den skall vidare ge eleverna intresse för och grundläggande kunskap om frågor som rör kost, bostad, kläder och konsumtion.
Hälsa i hygiendiskurs:
Den dominerande diskursen i relation till hälsa handlar om att ta ansvar för rengöring och städning av det egna rummet samt att ha synpunkter på vad en lämplig bostad är och dess skötsel. I ett enstaka fall nämns även ansvar för den personliga hygienen samt hushållsarbetets hygien.
Hälsa i fysiologidiskursen:
I skolagen lyfts sunda kostvanor fram med kortfattad översikt över näringsämnesgrupperna och ur en tandvårdshälsa. ”De kan på så sätt exempelvis lära sig att välja en tandvänlig kost och att dagligen låta grönsaker ingå i kosten”. Eleverna förväntas som följd av undervisningen ”Söka utveckla elevernas sinne för kvalitet och odla deras smak”. Genom att t.ex. stimulera eleverna i åk 6 till goda vanor, beskrivs beredning av lättlagade maträtter.
Hälsa i riskdiskursen:
Läroplanen har ett orienterande syfte om aspekter som rör bruket av alkohol och narkotika bland ungdomar och även om att informera om tandsjukdomar och tandvården som en del av samhällets uppdrag för tandhälsa. ”Kost och tänder. Något om riskerna och avmagring och övergödning”. Vidare nämns också risker för olycksfall i hemarbetet. Hälsa kopplas i alla sammanhang till hemmiljö med fokus på ansvarskännande familjemedlem. Hemmet som uppväxt miljö för friska och normal utvecklade barn där lämpliga rätter och måltider sätts i relation till tandhälsa.
Hälsa i konsumtion diskurs:
Här talas om ekonomiska eller konsument fostran, rationellt matlagning och matråvarornas förändring. Det sägs t.ex. att ”Eleverna ska bibringas kunskap om utnyttjandet av livsmedelsindustrins alster genom jämförande kostnads- och tidsberäkningar”.
Hälsa i socialfostrandiskurs:
Mat och hälsa i läroboken Hemkunskapsboken, 1972
Bokens utformning lägger mer fokus på inredning och ansvar i huset som t.ex. hemmets skötsel och hygien än på mat och hälsa. När det gäller mat och hälsa finns ett kapitel i boken som heter Du och din näring. I kapitlet används ord som välbefinnande, bör och man. Maten beskrivs som avgörande för vårt välbefinnande, som konst och som skapande sysselsättning. Att mat är konst kan betyda konsten ätt kunna välja och komponera en tillräckligt näringsrik och aptitlig sammansättning av olika livmedel. Man bör komma ihåg att allsidig kost inte alltid är detsamma som omväxlande, och inte heller är ensidig lika mycket som enformig.
Uttrycket Man blir vad man äter används i avsnittet Något om kost och matlagning och det innebär att även om man äter mycket och god mat kan man lida av näringsbrist. Stort ansvar ges till den som står för maten i en familj och att matlagning måste göras rationell. I kapitlet tar man upp en del rekommendationer om matlagningen och andra praktiska saker för fritidsaktiviteter t.ex. när familjen är i sommarstugan eller på en cykel tur eller båt för att klara matlagningen. En liten del i boken handlar enskilt om hälso- och sjukvård i hemmet. Den tar upp renlighet i hemmet, frisk luft, goda bäddar och sund föda som en del i hälsovården. Kapitlet går ut på att ge instruktioner om det som kan orsaka olycksfall och även att människan ska tänka på sin egen personliga hygien, tändernas hälsa och att minska riskerna för infektioner. Hälsa ses här som att förebygga sjukdomstillstånd.
Mat och hälsa i Läroplanen 1994
Läroplanen innehåller mål att sträva mot och kursplaner. I kursplanen för hem och konsumentkunskap skrivs om samband mellan livsstil, mat, hälsa samt miljö, och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet. Skolan har en viktig roll i folkhälsoarbetet. I läroplanen står det som hälsomål att
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den egna livstilens betydelse för hälsan och miljö.
Dels är det nu två dokument och idén är att kursplanen kan tänkas behöva revideras oftare är läroplanen. Den svenska skolan blev mål och resultatstyrd vilket innebär att staten formulerade målen men inte längre bestämmer över institutionen eller innehåll (Hjälmeskog, 2006: 22).
I kursplanen används ordet sambandet mellan livsstil, mat, hälsa och miljö och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet.
Fysiologiska diskursen:
Här poängteras vikten av hälso- och livsfrågor. Eleven ska ha kunskap om hur den egna livstilens har betydelse för hälsan och miljö. I kursplanens syfte står ordet hälsa på många ställen. T.ex. ”vilka konsekvenser våra vardagliga handlingar får för hälsa”.
Riskdiskurs och hygiendiskurs:
Här nämns en svagare riskdiskurs. Det talas om faktorer som orsakar allergi och överkänslighet i hemmiljö. Det ska skötas tvätten och vårda bostaden på ett hygienisk, ekonomiskt och miljövänligt sätt.
Konsumtion och miljödiskurs:
Det krävs kunskaper om kvalitet och ekonomi eftersom utbudet av varor och tjänster har expanderas. Medvetna konsumenter som kan välja och köpa livsmedel t.ex. ekologisk samt sköta bostaden på ett hygieniskt, ekonomisk och miljövänligt sätt (Kursplan, 1996:34). Hänsyn till näringsinnehåll, kvalitet, smak och pris. Konsumtion ur resurshushållningssynpunkt.
Målet är att eleven ska tänka som enskild konsument eller enskild hushåll och dess påverkan på miljö. Det gäller boende och behandling av livsmedel.
Socialfostrandiskurs & Kulturdiskurs:
Det räknas som viktiga delar av kulturarvet mat och matvanor, samvaro och vardagsetik.
I kursplanen används ordet sambandet mellan livsstil, mat, hälsa och miljö och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet.
Känsla diskurs:
Mat och Hälsa i lärobocken Hemkunskap, 1995
Boken inleds med två frågor om varför vi äter och vad som händer om man inte äter rätt. Hälsa kan betraktas som teoriundervisning och som exempel på ett mönster. Information, metaforer och diskussion om hälsa finns i hela kapitel som heter mat och hälsa. Uttryck som t.ex. du behöver också ”tanka”- äta- annars blir du trött eller Det räcker inte att du äter. Det är viktigt vad du äter är uttryck som påverkar hur man ska tänka och handla. Med de metaforer som används görs en överföring av en sak till den mänskliga kroppens funktion. I kapitlet tar den fysiologiska diskursen mycket plats d.v.s. förklaring om näringsämnen i olika livsmedel och förvaring av dessa livsmedel med tanke på hälsa.
Ett annat mönster kan vara att förebygga sjukdomar eftersom undervisning ska behandla områden mat och tänder i kombination med att få goda matvanor.
Nu är det så lyckat att mat som är bra för tänderna också är bra för hälsan i övrigt… Karies kan du undvika genom att låta bli att småäta mellan måltiderna- undvik särskilt snask och läsk (1995:29).
I det här avsnittet uppmanas eleverna att få goda matvanor för att undvika karies och inflammation i tandköttet med hjälp av bilder och förklaringar om hur det går till. Det upprepas bilder för förklaring och meningar som i citatet innan men med lite variation som då förstår du att det inte är bra för tänderna att småäta mellan måltiderna.
Hygienen i köket presenteras i samma kapitel, mycket detaljerat med bilder som visar vägen till det praktiska arbetet i köket som t.ex. diskning, finfördelning av livsmedel och dukning. Eleven uppmuntras att göra måltiden till trivsamma stunder där alla i familjen samlas (1995:45). Även personlig hygien behandlas i det här kapitlet. Att inte slarva med egen hygien upprepas också med syfte att bli en bättre människa som kan påverka sin situation när det gäller undervisning. Exempelvis om att gå upp tidigare, äta ordentligt morgonmål och även få tid att uppföra övriga uppgifter i hemmet. Traditioner är också en aspekt som tas upp, traditionen hos familjer vid olika högtider i Sverige men även mat i Sverige och andra länder såsom matregler i olika religioner. Sist i kapitlet behandlas tema överkänslighet och miljöns betydelse för hur mycket en människa kan drabbas
Mat och hälsa i Läroplanen Lgr 11
I läroplanen börjar man med det nya betygsystemet från E till A för att erhålla ett godkänt betyg. I år 9 i hem- och konsumentkunskap gäller att eleven medverkar i att använda redskap, teknisk utrusning, livsmedel och metoder på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven ska resonera om sambandet mellan mat och hälsa och ge något exempel på hur en balanserad måltid kan sättas samman. För att uppnå högsta betyget A i år 9 krävs mera precision i princip inom samma område som för en godkänd elev och man använder sig att orden väl fungerade, och väl utvecklade resonemang (Skolverket, 2011 a).
Den nya läroplanen använder begreppet centralt innehåll för att presentera hur varje innehåll ska prioriteras och behandlas i undervisningen. Ämnets tre nya perspektiv till skillnaden från tidigare fyra perspektiv i 2010 gällande läroplan. I kursplanen används ordet sambandet mellan livsstil, mat, hälsa och miljö och dess betydelse för folkhälsa och folkhushållet.
Fysiologisk diskurs:
Eleven ska få kunskaper om sina näringsbehov med hänsyn till sin och andras livsstil. Ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att ”eleverna ska ges möjlighet att urveckla ett kunnande som rör mat och måltider”(Skolverket, 2011:42).
Hygiendiskurs:
Eleverna ska få kunskaper om vikten av att erhålla en god personlig hygien och god hantering av livsmedel.
Konsumtions och miljö diskurs:
Social fostrandiskurs & kultur:
I centralt innehåll för mat och måltider sammanfattas att eleverna skall planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang där gemenskap och välbefinnande står i fokus. Undervisningen innebär att eleven deltar i en process där sinneupplevelse samverkar med tanken och handling. Firande, högtider som olika mattraditioner ingår också i diskursen.
Känsla diskurs:
Undervisningen innebär att eleven deltar i en process där sinneupplevelse samverkar med tanken och handling. De estetiska värdena om maten nämns inte här.
Mat och hälsa i läroboken Hem- och konsumentkunskap 2015
Mat, måltider och hälsa omfattar den största delen av boken och ungefär hälften av innehållet handlar om mat och hälsa. Mat beskrivs på olika sätt såsom mat och gemenskap, mat och hälsa, matval som engagerar, mat, klimat och miljö, och mat när det handlar om att leva hållbart. Det som är annorlunda i boken är att det presenteras olika berättelser av människor med olika professioner som delar med sig av sina erfarenheter eller sina tankar om mat och egna livstilar. I likhet med boken från 1995 tar också den fysiologiska diskursen mycket plats. Det finns uttryck som undvik för mycket socker och fett, motion och rörelse eller ett talesätt på engelska ”An apple a day keeps the doctor away” för att säga att frukt är näringsrik och bra för hälsan. Detta är exempel på den fysiologiska diskursen. Mat uttrycks också som en känsla och symbol för ett hem, trygghet, gemenskap och kärlek. För att vägleda eleverna om hur de ska kunna äta hälsosamt visas Livmedelverkets symbol och rekommendationer nämligen nyckelhållsmärkningen och tallriksmodellen. Mat och hemmet anses ha en stark koppling i boken t.ex. används uttrycket köket är hemmets hjärta för att förklara känslan av trygghet. Att laga mat från grunden anses viktigt för hälsan och det nämns flera fördelar med att göra t.ex. egen pastasås i jämförelse med pastasås på burk. Ett annat exempel som ges i boken är att pressa egen juice istället för att använda drickfärdig juice med större mängd socker.
Bland de professioner som berättar om sina matvanor finns det tv-kock, operasångerska, läkare, konstnär, bl.a. Alla berättelser börjar alltid med en presentation av personerna och de beskrivs som framgångsrika människor.
av maten och gemenskap. Som ett annat exempel för den kulturella diskursen beskrivs också Ramadan och fastemånaden.
Miljö diskursen kommer till uttryck genom personliga berättelser och här handlar det om hur man behandlar den egna kroppen och hur vi påverkar naturen. Camila talar om sina ät- vanor, om kemikalier och tillsatser och valet att bara äta ekologiskt. Hon förklarar att hennes tallrik består av mycket grönsaker. Genom sin berättelse visar hon kunskap om hur kemikalier släpps ut i naturen. Camila berättar om sin erfarenhet av att för mycket vete gör magen dålig och påverkar hennes prestation. I istället väljer hon grova mjölsorter som råg och spelt. Att vara vegan är också en del av diskursen. Mycket är väldigt skadligt speciellt när det gäller kött och köttindustri, anser Johanna i sin berättelse. Hon delar med sig information till exempel om tofu och berättar att det är en sorts färskost som är gjord på sojabönor.
Känsla diskurs kan man säga att det förekommer när individuella berättelser kommer till uttryck genom människor som berättar om erfarenheter av allergier eller sjukdomar och hur de kan hantera sin vardag. Uttryck som låt inte en sjukdom hindra dig är en berättelse om vad det innebär att som ung leva med diabetes och på sätt och vis acceptera sin verklighet.
Sammanfattande analys och översikstabell
I denna del kommer att presenteras en översikts tabell med de olika diskurser som identifieras i ämnet Hem och konsumentkunskap. Diskurserna kommer att analyseras i relation till historiska ämnestraditioner utifrån de olika kursplaner och läroböckers innehåll. Ämnet konstitueras av olika diskurser eller kombination av diskurser och som Quennerstedt beskriver diskurser påverkar varandra och kombineras så att nya diskurser uppstår (2006:35).
Tabell 1- Hälsodiskurser i Hem- konsumentkunskap 1969-1995
Diskurser Lgr -69 Hemkunskapboken 1972 Lpo -94 Hemkunskap 1994 Lgr -11
Hem- och konsumentkunskap, 2015
I tabellen förefåendesida kan man läsa ut de olika diskurser som har framkommit i det empiriska material som undersöktes. I Lgr 69 handlar det mest om personlig hygien men senare med Lgr 94, mer markant blev hantering av livmedel för att undvika hälsofarliga bakterier.
Fysiologidiskursen förekommer hela tiden i de olika styrdokumenten och läroböckerna. Fysiologidiskursen behandlas genom kostens betydelse för välbefinnande och hälsa. Även motion och rörelser ingår i diskursen. Konsument fostran beaktas mest utifrån ett rationellt sätt genom att spara tid och pengar samt förståelse för familjens ekonomi i Lgr -69. I Lpo 94 påpekas betydelse av kunskaper för att ge förutsättningar för en god hälsa och den egna livstilens betydelse för hälsa och miljö. I Lgr 11 används ordet välbefinnande och hälsa som likvärdiga, dock även hur våra vanor påverkar individens välbefinnande. Även om konsumentkunskap har blivit allt mer teoretiserat i frågor gällande konsumentekonomi tar den fysiologiska diskursen mer plats i form av näringslära och kunskap i handling, exempelvis genom att elever planerar och komponerar varierade och balanserade måltider.
Riskdiskursen förekommer på olika sätt. Fokus på risker och sjukdomar tonades ner med Lpo 94 där man övergick från att informera om faror till att kommunicera. Frågan om droger, alkohol tas dock inte upp i de andra texterna såsom det tas upp i läroboken och läroplanen från 69. I Lgr 94 betonas individens ansvar för hälsa genom kunskap om en sund livsstil, med Lgr 11 förekommer även olika kompetenser hos individen som kreativitet, samt att vara aktiv och kritiskt tänkande som konsument. Känslodiskurs som jag förstår det innebär att måltiderna upplevs som en process där sinneupplevelse, tanke och handling samverkar med varandra.
Intressant är att känslor visas idag mer och mer som en form av att regera sig själv. Detta kan visa tecken för hur subjektet konstitueras i relation till kunskap och makt.
Diskussion
I denna del av studien förs en diskussion om vilka värderingar om hälsa som påbjuds i
undervisningen i form av institutionella meningserbjudande i Hem- och konsumentkunskap och hur den framställs i läroplanerna samt textböcker från 1969 till 2015. Diskussionen är uppdelad i två teman för att skapa tydlighet för läsare av arbetet. Det förta temat diskuteras resultaten och analysen mot den tidigare forskning samt studiens syfte och frågeställningar.
Diskussion tidigare forskning
sedan år 78 arbetat, varit inblandad i formande av lärarutbildningar i Hem- och konsumetkunskap och även utforskat inom ämnet, påpekar att ämnet är en outnyttjad resurs i skolan. Man kan också säga att ämnet samhällelig funktion kan spåras genom tiden. I slutet av 1800 talet kom en social reform där myndigheter insåg betydelsen av utbildning för att stoppa den fattigdom och undernäring som existerade. Tiden där ämnets introducerades och som tidigare nämndes att med tiden synliggörs förändringar i ämnets karaktär, innehåll och mål (Hjälmeskog, 2000:95).
Fysiologin som bas för innehållet lever kvar i ämnet. Undervisningen i ämnet började i Sverige med praktiskt arbete i relation till den ensidiga intellektuella undervisningen som utövades i folkskolan. Då kunde man utbilda arbetsklassens flickor om näringslära, kost och hygien. Vid sekelskiftet övergick man från en tidigare moralisk kod i undervisningen till en medborgerlig kod. Även om det har lagts på ämnets mer teoretisk innehåll är fortfarande det praktiska undervisning som prioriteras då ämnet syfte har varit att kvalificera barnen för det praktiska livet i hemmet (Hjälmeskog, 2006:173). Hälsa och välbefinnande har länge framställ på olika sätt och med flera olika dimensioner som gör att ämnet speglar en helhetperspektiv av hälsa (Rosén, 2004). Det ser man också i denna studie med de olika diskurser som presenteras. Petterson uttrycker att kunskaper är viktiga när det gäller att kunna göra rätt val som konsument i det överflöd som erbjuds (Pettersson, 2000). Även Johansson (2008) uttrycker att barn och ungdomar blir påverkade av olika medier och därför behovs mycket forskning och kunskap inom område. Kunskap som har studeras av flera som en känsla av sammanhang hos individen(Quenerstedt 2006, Gunnarsson 2014). Där det betonas att genom information och utbildning kan individen ta hälsosamma beslut (Janlert 2000). Dessutom talas om makten att göra hälsosamma val och utbildning som bestämningsfaktor för hälsa som ett disciplinerade projekt (Nilson, 2003).
Begreppet hälsa får en kollektiv betydelse som inkluderar hushållet. Från 1960-talet behandlas hälsa i läroboken som rekommendationer för att förebygga ohälsa.
Idag kan man se en förändrad syn på undervisningen i hälsa där eleven inte bara ska vara
ansvarkännande utan också kreativ, aktiv och kompetent. Att tänka på kosten i sitt vardagliga liv innebär att man kan uppnå en personlig utveckling och få en bra hälsa. Denna kompetens visas oftast hos professionella. Dessutom har kosten också betydelse för hur deras sociala status är.
Med tiden började man se en degradering av det som kallas för halvfabrikat, helfabrikat och hemmalagad som en skillnad där halvfabrikat framfördes till fördel för hemmet att spara tid. Miljö perspektiv förändras från att vara lokalt till mer globalt. Resurshushållning används i läroplanen 94 medan miljö som perspektiv nämns mer i läroplanen 2011. Det talas mer om ekologisk, miljömärkningar i materialet.
I lärobocker förekommer metaforer. Användning av metaforer kan också ses som en del av ämnets tradition. Det man kan reflektera över är samhälles problematik om att människor äter mer energigivande och mindre näringsrik mat, därför används det gamla uttrycken Man blir vad man äter som fortfarande används i media. Mat är också en ekonomisk fråga. Denna aspekt kan tolkas utifrån Foucaults externa beroendeförhållanden där ekonomiska faktorer kan ses som förklaring till människans beteende. Med den ekonomiska utvecklingen har matvanorna förändras radikal och hälsan har påverkats. Att man ha det bra ekonomisk inte behöver betyda att man äter nyttigt. Det förstärker behovet av att öka vår kunskap, när det gäller sambandet kost- hälsa.
Maktrelationerna genomsyrar samhället i sin helhet ända ner i vardagslivets och är kopplade till den sociala institution som skolan är för att på ett positiv sätt påverka unga människor till att ge kunskaper och förändra attityder. Det Nilsson benämner i sin studie är att empowerment genom kunskap ger bättre möjlighet för individen att göra hälsosamma val.
Livsmedelverkets roll i läroböckerna är ett exempel på maktperspektiv. Livmedelverket nämns ofta i läroböckerna som centrala kontrollmyndighet på livsmedel och ger råd om bra matvanor. I lärotexterna tar man upp Livmedelverkets rekommendationer som en form av vägledning för barnen. Exempelvis tar man upp det i undervisningen eftersom man ska följa livmedelverket rekommendationer. Rekommendationer som till exempel vill du äta hälsosamt? ät fisk ofta, ät mycket frukt och grönt. Där ser man hur makten kommer till uttryck. Här kan inte läraren säga emot fast det finns en rad olika synpunkter om tillsatser och livmedelverkets gokännande av dessa. Visa tillsatser kontrolleras mindre noga. Nilsson, Mats-Eric (2008:22) i sin forskning om tillsatser berättar att Livsmedelverkets och EU:s inte räknar till exempel aromer som tillsatser, det innebär att producenterna deklarerar sina varor med bara orden arom. Han menar att även om det används väldig mycket i vår mat får vi konsumenter inte veta vad dessa aromer innehåller. Tidsmässig är hem- konsumentkunskap skolans minsta ämne men med det innehåll och de olika perspektiv som läggs på ämnet hinner inte lärarna att fördjupa sig så mycket.
kost, motion och hälsa. Gunnarsson (2016) menar att hälsa görs till ett föränderligt och rörligt fenomen eftersom det kopplas en mängd aspekter som kan sammanlänka med varandra men som också kan skapa motstridigheter som till exempel det här att spara tid och stress moment genom att köpa färdiglagat mat medan man lär barnet att de ska laga maten från grunden.
Genom studie framkommer stark en holistisk syn på hälsa. Ämnets syfte, mål och innehåll i sin tur syfta till ett övergripande högre mål där Hem- och konsument kunskap syfte är att ge
långsiktig kunskap för livet där samspelet mellan individen och miljö betonas men ansvaret ligger på individen. Samtidigt får individen makt över sitt eget liv och livsstil med andledningen att en känsla av sammanhang kan bidra till ett hälsosammare liv. Det anses som viktig faktor för att bevara eller utveckla hälsa.
Konsumtion och miljö diskurser kan ses tillsammans med den fysiologiska diskursen som en del av den holistiska synen på hälsa. Holistisk syn där kunniga och medvetna konsumenter krävs i just val av livsmedel i sin vardag. Perspektiv som är också kopplad till miljöansvar som just ger vinster för hälsa. Gemenskapen har blivit mer och mer förankrad i konsumtion.
Konklusion
Genom denna resa har jag fått en bättre förståelse av hur ämnet har förändrats med tiden. Ämnet hem- och konsumentkunskap borde uppmärksammas minst lika mycket som idrott och hälsa i forskningar. I min mening borde mat och hälsa bara minst lika viktigt då maten har stor betydelse för barnets prestation och välbefinnande. I min analys av denna studie har jag sett att idrott och hälsa uppmärksammas betydlig mer än Hem- och konsument kunskap. Vad kan det bero på? Är det för att elit idrottarna framställs i media som förebilder för barn och ungdomar? Eller livmedelsindustrin påverkan med att lägga ner stora resurser på att utveckla nya konstgjorda livmedel som marknadsförs senare med hälsoargument. Dessutom anser jag att det borde läggas mer tid för hem och konsumentkunskap undervisning eftersom forskning har visat att kost och motion bör grundläggas i tidig ålder.
Skolan framstå som en viktig arena för att öka kunskap och medvetenhet om hälsa. Skolan tillskrivs en stor roll när det gäller barnens hälsa men man kan fråga sig varför föräldrarnas betydelse får så lite uppmärksamet i samhället.
Av den kunskap eleven får i sin skolundervisning i hem- och konsumentkunskap är det inte säker att de använder det. Andra faktorer kan ha en avgörande effekt såsom vanor, ekonomi, samhället och det sociala som kan påverka individen. Den psykiska ohälsan har ökat bland barn och ungdomar som senare kan leda till depression och självdestruktiv beteende vilket kan påverka matlusten eller aptiten. Behovet att lyfta fram hur ämnet kan behandla den aktuella samhälles problematik såsom droger, konsumtion av energidricker och elcigaretter borde vara en väsentlig del i.
Referenslista
Aspers, Patrik (2013) Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. 2 upplagan, Malmö.
Bergström, Göran & Kristina Boréus (2012) Textens mening och makt. Metodbok i Samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Björman, Johanna & Linnea Gatu (2012) Grundskolans roll i elevers kännedom om hälsosamma kostvanor. Institutionen för kostvetenskap. Uppsala.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015) Handbok i kvalitativ Analys. Andra upplagan, Liber AB, Stockholm.
Flising, Lisa-Linnea (2015) Hem- och konsumentkunskap 7-9. Liber AB, Stockholm.
Hedelin, Astrid & Olofsson, Margareta (1995) Hemkunskap. Interskol Förlag AB. Malmö.
Hjälmeskog, Karin (2000) Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala universitet, humanistisk samhällsvetenskapliga fakulteten, pedagogiska institutionen.
Kemner, Kjellström, Wikström & Johansson (1972) Hemkunskap för grundskolan. Faktabok. Skolförlaget Gävle AB.
Irisdotter, Sara (2014) Hyfs, hälsa och gemensamma värden. Studier av skolans komplexa värdegrunds- och fostransuppdrag, gleerups, Malmö.
Janlert, Urban (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur i samarbete med Folhälsoinstitutet.
Lpo94 (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm. Skolverket.
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket.
Nilsson, Lena (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Doktorsavhandling, Örebro: Universitet.
Nilsson, Mats-Erik (2008) Den hemliga kocken. Det okända fusket med maten på din tallrik. Stockholm Ordfront.
Olsson, Ulf (1997). Folkhälsa som pedagogiskt projekt. Bilden av hälsoupplysning i statens offentliga utredningar. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala Universitet.
Persson, Louise (2016). Health promotion in schools. Results of a Swedish public health project. Doctoral Thesis, Faculty of health, science and technology. Karlstad University Studies.
Pettesson, Monika (2007) Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Doktorsavhandling. Göteborg.
Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Doktorsavhandling, Örebro Universitet.
Selander och Englund (1994) Konsten att informera och övertyga. En antologi om pedagogik, text och retorik. Stockholm: Förlag.
Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap. Lund: Studentlitteratur.
Selander, Staffan (1992). Lärobocken. Undervisningen och världen utanför skolan. I Selander, Forsberg, Romare och Åström. Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker, (s. 116-123). Stockholm: Fritzes.
Östman Leif(2003) Erfarenhet och situation i handling.- Pedagogisk forskning i Uppsala.
Elektroniska källor
