Upplägg av undervisning och stöttning
Sett till svaren av enkäten visar det att 26 av respondenterna som svarat på enkäten tar upp genomgångar som något som är viktigt för att skapa en fungerande lektion för elever i behov av särskilt stöd inom matematiken. Detta visar att majoriteten av de som svarat anser att genomgångar är en viktig faktor när det kommer till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Det var 19 av respondenterna som svarat på enkäten lyfte upp att enskilda genomgångar är något som är viktigt för dessa elever. Endast 15 av respondenterna svarade att digitala hjälpmedel är en metod som används för att eleverna i behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver. Det var endast en respondent som lämnade frågan obesvarad. En av respondenterna som svarade på enkäten gav följande svar:
”Tydliga och korta instruktioner, tydliga mål för varje lektion, timtimmer som hjälper elever att hålla koll på tiden, att de vet hur länge ska de jobba med uppgifterna, att de får korta raster/ bensträckare för de som är i behov av det, fixa anpassade material/läromedel för eleverna i behov av särskilt stöd (lättare uppgifter, uppgifter som innehåller bilder, använda dator/surfplattor dvs. Digitala lärande), tänka på gruppering av att blanda sådana elever med elever som ligger i lite högre nivå, som kan fungera som draghjälp, samt utgår från elevernas förkunskaper som sedan bygga på.”
Den här respondenten gav många tydliga exempel på hur en lärare kan lägga upp sin undervisning för att stödja dessa elever. Hen skriver om hur kamratpåverkan och hjälp av kamrater är något av betydelse.
Av allt att döma utifrån svaren rörande hur lärare stöttar sina elever med matematiksvårigheter varierade svaren stort. Exempelvis är det 7 av respondenterna som svarat på enkäten som anser att olika lekar, så som ramsor, sånger & spel är viktigt för att hjälpa eleverna. Det var 9 av respondenterna som tyckte att en individanpassad plan skulle lyftas fram. När det kom till stöttning och positiv respons var det endast 7 respondenter som uttryckte att dessa var viktiga faktorer att använda sig av för att stötta eleverna. Det var 5 av respondenterna som svarade att de använde sig av förenklade uppgifter i sina lektioner. Det var 5 av svaren visade att repetition användes under deras matematiklektioner. Det var väldigt få svar som tydde på att gruppdiskussioner så som användandet av EPA genomfördes. Det var endast två av respondenterna som svarade att gruppdiskussioner användes i klassrummen. Ett bortfall skedde där en av respondenterna inte svarade på frågan.
Särskilt stöd och anpassning
Majoriteten av svaren på frågan om hur lärare definierar särskilt stöd inom matematik handlade om att anpassa undervisningen efter elevens behov för att de ska uppnå kunskapskraven. Det handlade även om att eleven ska få hjälp och stöd av en speciallärare samt en intensiv träning när lärarens anpassningar inte räcker till. Alla lärare definierar inte särskilt stöd som att eleven har svårigheter att nå upp till målen. En respondent skriver: “Det kan vara att man behöver stöd för att man har svårigheter eller att man behöver stöd i att utmanas om man är särskilt begåvad.”. Detta är ett bra exempel som visar att särskilt stöd även kan handla om elevers behov av att utmanas för att utvecklas även på en högre nivå.
Det visade sig att lärare kan anpassa undervisningen till elever i behov av särskilt stöd på olika sätt. Resultaten från enkäten gav varierande svar och de kan delas in i fyra strategier. Det visade sig att de flesta respondenterna använder sig utav anpassade uppgifter samt konkret material och bildstöd för att hjälpa dessa elever. ”För att stötta eleverna som är i behov av särskilt stöd gör jag även vissa extra anpassningar. Det kan exempelvis vara bildstöd eller extra/förenklade instruktioner och uppgifter.” . Detta är ett exempel på hur en respondent svarade på frågan. Andra strategien som en del av respondenterna använder riktade sig till att använda korta, tydliga samt upprepande genomgångar och instruktioner. I samband med det använder de bildstöd och konkret material så att eleven får hjälp med inlärningen.
En mindre grupp av respondenterna tyckte att arbetet i små grupper är bra för dessa elever.
De har då en vuxen i närheten och de får även möjligheten att träna och samarbeta. Eleverna kan då förstå matematiken bättre genom diskussion och korta genomgångar med deras klasskamrater.
Att eleverna kan hjälpa varandra genom att dela med sig av det de redan kan är något enkätsvaren visat. Ett exempel på hur en respondent anpassar sin undervisning med detta besvaras på följande sätt:
”Exempelvis handlar det om att arbeta med genomgångar i flera steg, där även eleverna som förstått uppgiften kan hjälpa eleverna som inte gjort det om de kör fast. Det går också bra att skapa små studiegrupper i klassrummet där jag som pedagog kan vara mer tillgänglig för en inriktad grupp vid vissa tillfällen.”
Några respondenter använder även digitalisering i sin undervisning för att hjälpa dessa elever. De använder digitala verktyg som Ipad och datorer bland annat elevspel, skolplus och bingel.
Resultatet tyder på att klasstorlekarna inte hade någon betydelse för hur respondenterna anpassar undervisningen samt stöttar eleverna. En av respondenterna hade en stor grupp med 50 elever och det visade sig att hen kunde stötta och hjälpa alla elever då hen hade tillräckliga resurser.
Hur lärare väcker intresset hos eleverna
Resultaten rörande hur läraren arbetar för att väcka intresset hos eleverna i behov av särskilt stöd, visade att 25 av respondenterna som svarade på enkäten tycker om att använda matematiken på ett lekfullt sätt genom att koppla den till elevernas intresse. Respondenterna berättar att de använder konkret material, bilder, digitala redskap och spel för att motivera dessa elever och främja deras inlärning. Respondenterna vill att eleverna ska se matematiken på ett annat sätt än siffrorna och symbolerna som står i deras böcker. De fokuserar på att ge beröm och feedback, samtidigt som de satsar på att bygga en relation med dessa elever och ge dem den tryggheten samt tilliten de behöver.
En av respondenterna som svarade på enkäten gav följande svar
”Identifiera elevens starka och svaga sidor. Ta bort matteboken och ge varierade uppgifter på lösblad. Låta eleven få kombinera det teoretiska med praktiska övningar i matematik.
Att göra saker som att baka, konstruera, lösa praktiska problem brukar locka eleverna.”
En av respondenterna som svarade är en specialpedagog. Hen förklarar hur hen jobbar med dessa elever:
”Jobba med det som eleven kan lyckas med, lösa uppgifter där eleven ser ett slut/resultat, försöker där det går att ta med elevens intresse. Inte jobba på i matteboken! Eleven behöver se matte på ett nytt sätt. Många vill ha begränsade uppgifter.”
Denna respondent tar med elevens intresse som en viktig aspekt för utvecklingen. Ett svar som stack ut var det från en respondent som hade en elev i behov av särskilt stöd, svaret som gavs var följande:
”Det är svårt, har en sån elev nu. Vi har provat oss fram och med extra resurs och en lättare mattebok börjar det lossna lite. Problemet är tyvärr att det inte bara är matten som brister vid svårigheter utan oftast svenskan och läsningen också.”
Svårigheter med elever i behov av särskilt stöd
Respondenterna gav varierade svar med olika synpunkter på faktorer som de mötte hos eleverna i matematikundervisningen. Utifrån enkätsvaren kunde resultaten kategoriseras i tre olika grupper.
Två av grupperna handlade om elevproblem & ramfaktorer och den tredje gruppen var bortfall där svaren antingen uteblev eller frågan inte blev besvarad. Under elevproblem ingick följande faktorer:
koncentration, självförtroende, färdighetsträning, motivation & språksvårigheter. Majoriteten av svaren under den här kategorin var självförtroende & färdighetsträning där självförtroendet fick 11 svar och färdighetsträning fick 9 svar. Under ramfaktorer ingick följande faktorer: tid, avsaknad av material & kontakt med hemmet. Det var 16 av respondenterna som svarade att de inte hade tillräckligt med tid för att hjälpa dessa elever. En av respondenterna gav följande svar: ”Brist på motivation, ointresse. Upplever även en tidsbrist då jag skulle vilja ha mer individuell tid att sitta med vissa elever för att hjälpa och förklara.”. Detta svar tyder på att tidsbristen försvårade respondentens möjligheter att förklara och hjälpa eleverna med hur de skulle gå tillväga. Den sista gruppen handlade om bortfall vilket kunde vara antingen att respondenterna inte svarat på frågan eller gav ett otydligt svar. I denna grupp ingick ”inga specifika behov” vilket stod för två av svaren på vilka svårigheter respondenterna mötte hos elever i behov av särskilt stöd. Ett exempel på ett svar under denna kategori var följande: ”Inga specifika, dessa elever finns och vi måste anpassa vår undervisning efter deras behov.”.
Respondenternas svar som inte besvarade frågan placerades i bortfall. Ett exempel på detta var följande:
”Brist på utbildade lärare och spec.ped, brist på personal. Vi ser behoven men kan inte alltid tillgodose dem i den mån vi önskar med tanke på att behovet är större än vad personalen kan täcka. Mycket av det särskilda stödet som behöver ges inom matematiken anser jag vara det som kan ges en till en, vilket är väldigt svårt att få till ekonomiskt och organisatoriskt utan hjälp utifrån. Som klasslärare räcker man inte ensam till.”
Arbetsplatsens möjligheter och dess påverkan
Det visade sig att anpassningen av undervisningen påverkas beroende på vilka möjligheter arbetsplatsen har. De flesta hade många möjligheter vilket leder till att läraren får bättre förutsättningar för att hjälpa och främja elevernas inlärning. En del hade sämre möjligheter och utifrån svaren visade sig att respondenterna var missnöjda med det, men de försöker att anpassa undervisningen ut efter det material de har. Det var 11 av de som svarat på enkäten som inte hade tillgångar som hjälpte undervisningen på sin arbetsplats. Ett exempel kom från en respondent som gav följande svar ”Vi tar ofta emot lärarstuderande som blir extra resurser, har turen att ha bra utrymmen för att kunna vara i mindre grupper och lägga nivån på olika plan beroende på behovet”. Det var 20 av svaren som visade att möjligheterna på arbetsplatsen var positiva och bidrog till en bättre lärande miljö, en av deltagarna som var lärare för två åk3 med 21 respektive 20 elever skrev
”Stor samlad erfarenhet bland kollegiet, ett välfungerande eht samt tillgång till många och bra lokaler. Mycket goda rutiner och stöttande underlag för att kunna föra korrekta dokumentationer. Digital lärplattform som hämtar statistik för att se att extra anpassningar samt särskilda insatser följs upp.”
Av svaren på enkäten visade det sig att 8 av respondenterna hade något stöd från arbetsplatsen men inte fullt positivt vilket visade sig i vissa av enkätsvaren. En respondent svarade följande
”Lokalmässigt är förutsättningar dåliga. Resursmässigt lite bättre men inte tillräckligt, kompetensmässigt hos personalen mycket goda.”. Ett bortfall på två svar skedde där frågan inte blev besvarad.
Diskussion
I detta kapitel är innehållet uppdelat i två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion.
Under metoddiskussion kommer vi att diskutera valet av metoden och frågorna samt hur väl det fungerade. Under resultatdiskussion kommer vi att diskutera resultaten vi fick från vår enkät.
Resultatdiskussion:
Undervisning och stöttning
Resultatet på ”upplägg av undervisning och stöttning” visade att 19 av respondenterna svarade att enskilda genomgångar användes. Detta var något vi blev förvånade över då vi trodde att genomgångar i helklass och genomgångar enskilt skulle hamna på samma andel. Vi trodde detta eftersom vi som framtida lärare har en bild av att det är bättre att ha genomgångar i helklass för att sen hjälpa individen enskilt. Eftersom vi tänker att det kan vara jobbigt för elever att ”sticka ut”
kan en genomgång i helklass som går över till genomgång enskilt hjälpa mot just detta. Som vi nämnt i tidigare forskning skriver Ritter, Michel och Irby om att elever som får den extra hjälpen i klassrummet snarare än på annan plats får ett bättre självförtroende och känner sig som en del av klassen (1999). Men det tyder på att en del av respondenterna endast tillämpar en av typerna av genomgångar. Om läraren endast använder genomgångar i helklass kan elever bli utelämnade då de kanske inte förstår och läraren kan då missa detta. Men om läraren endast skulle ha enskilda genomgångar med de elever som var i behov av detta kan dessa elever sticka ut och det kan påverka eleven negativt. Det var endast 15 av respondenterna som svarade att de använde digitala hjälpmedel. Enligt detta använder alltså över 2/3 av de tillfrågade inte digitalt stöd och har därmed inte möjlighet att till exempel utnyttja de positiva aspekterna i bland annat matematikspel (Bakker, van den Huevel-Panhuizen & Robitsch, 2016). Detta chockade oss då vi anser att digitala redskap så som Ipad är till stor hjälp i skolan idag. Vi förstod såklart att det är en fråga om kostnad och just ekonomiska frågor var något vi ville undvika i vår enkät eftersom dessa typer av frågor kan vara jobbiga att besvara. Senare i resultatet svarade 7 av respondenterna att de använde stöttning och positiv feedback för att stödja sina elever. Detta är väldigt lågt tycker vi eftersom vi anser att lärare har uppgiften att kontinuerligt ge feedback och respons till eleverna så de ska kunna träna på de delarna. Black och Wiliam (2018) ansåg att positiv feedback kan förbättra elevernas resultat och tar dem vidare till nästa steg. En annan låg siffra vi fick var att det endast var 5 av respondenterna som anpassade uppgifterna, antingen genom förenkling eller utmaning. Vi tror att det var fallet då de inte tänker på att förenkling/utmaning av uppgifter är en typ av stöttning, även fast de förmodligen ändå gör detta. Att koppla matematiken till elevernas intresse var något 25 av respondenterna
tyckte, detta står vi fullt bakom eftersom om eleven är intresserad av ämnet är chansen stor att hen vill fortsätta och lära sig mer. En respondent ansåg att de hade tillräckligt med resurser, men benämnde att det var på grund av att de kunde ha lärarstudenter som extra resurser. Detta borde vara oacceptabelt eftersom VFU-studenter ska vara där för att lära sig av sin handledare inte ta över dennes jobb.
Att nå målen
De flesta respondenterna var överens om att särskilt stöd är en typ av anpassning för elever som behöver det. Det var även att elever ska få hjälp och stöd av en speciallärare. Vi håller med om detta då vi tycker det är viktigt att uppmärksamma dessa elever och anpassa undervisningen efter deras behov så att de kan nå målen. En respondent beskrev särskilt stöd på följande sätt:
”Det kan vara att man behöver stöd för att man har svårigheter eller att man behöver stöd i att utmanas om man är särskilt begåvad”.
Detta svar sticker ut då denna respondent anser att särskilt stöd inte bara ska ses som att elever med svårigheter är det enda som finns, vilket ger ett fenomenografiskt tänkandet. Respondenten menar att det kan även vara elever som ligger på en godtagbar nivå men med stöttning kan nå högre. Det fanns även respondenter som ansåg att arbete i smågrupper var bra för elever i behov av särskilt stöd. Detta arbetssätt är även något Black och Wiliam (2018) lyfter fram som en framgångsfaktor för undervisningen i allmänhet. Eleverna kunde då både ta hjälp från kamraterna men också göra det lättare för en vuxen att gå mellan borden de sitter vid för att hjälpa alla elever.
En av respondenterna lyfte fram att matematiksvårigheter hänger ihop med språksvårigheter då hen hade en elev som hade både matematik- och språksvårigheter. Vi kan inte svara på om detta stämmer men det kan vara en anledning till att eleverna inte når målen. Samtidigt ansåg Sterner och Lundberg (2002) att språkliga svårigheter skapar problem när det kommer till inlärningen av matematiska symbolers innebörd. Bristen på självförtroende gör att eleverna misslyckas med inlärningen, då de kan tappa intresset och motivet för ämnet. Marchis (2011) skriver om att ett högt självförtroende är en bidragande faktor till att eleverna ska klara uppgifterna.
Klasstorlekar
Det visade sig att storleken på elevgrupperna inte hade någon större betydelse för stöttningen eleverna fick, utifrån våra svar. De som hade stora elevgrupper hade även tillgångar av material och resurser så som extra lärare. Vi hade innan studien en bild av att gruppstorlekarna skulle ha en stor betydelse för hur mycket lärarna kunde anpassa sin undervisning men detta visade sig vara fel enligt
vår enkät. Vi tror dock fortfarande att storleken av klasser mycket väl kan ha betydelse för anpassningen och stöttningen för elever i behov av särskilt stöd. Detta är inget vi valde att fokusera på i vår studie, men det kunde eventuellt ha kopplats till olika uppfattningar om särskilt stöd. Synen på särskilt stöd verkar vara oberoende av klasstorlek och tid, även om en svårighet som respondenterna möter med elever i behov av särskilt stöd är just tidsbristen. Det var exempelvis att de inte hade tillräckligt med tid att hjälpa alla elever i klassrummet. Detta skulle även kunna bero på storleken av klassen. En lärare kanske inte har möjlighet att gå till alla elever om hen exempelvis har 30 elever.
Metoddiskussion:
Vårt syfte med arbetet var att se hur lärare anpassar sin undervisning inom matematik för att hjälpa och stödja elever i behov av särskilt stöd samt se hur lärare väcker elevernas intresse. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie då vi ville få in flera svar där lärare hade möjligheten att ta den tiden de behöver för att tänka igenom innan de besvarade frågorna. Valet av metod är ett bekvämlighetsval då vi tidigare hänvisade till Ejlertsson som skrev om att webbenkät inte kräver någon inmatning av data eftersom svaren blir automatiskt sparade (Ejlertsson, 2014, s. 10).
Samtidigt kan vi nå ut till fler personer genom att dela enkäten i olika grupper på Facebook.
Vår enkät var anonym och detta gjorde det möjligt för personerna som svarade att vara öppna med deras svar utan att behöva oroa sig för att deras svar ska kunna kopplas till dem själva. Till exempel hade vi frågor som kunde röra upp känslor eftersom de handlade om stöttningen läraren ger eleverna och stödet läraren får från sin arbetsplats. Det kan vara jobbigt att skriva om arbetsplatsen på arbetsplatsen, som vi skrev om innan (Trost & Hultåker, 2016, s. 10). En nackdel med att enkäten var anonym är att om man vill bygga vidare på uppsatsen för att se skillnaden i lärares stöd till elever i behov av särskilt stöd inom matematiken i olika kommuner, går inte detta.
Om vi vill kunna se möjligheter och svårigheter olika kommuner har jämtemot särskilt stöd inom matematikundervisningen behöver vi kunna se vart i Sverige svaren kommer ifrån. Vi kom på detta efter enkäten var genomförd och kunde därför inte lägga in någon fråga som rörde detta.
Exempelvis hade vi velat lägga till en fråga i stil med ”Vilket län i Sverige jobbar du i?” för att kunna
Exempelvis hade vi velat lägga till en fråga i stil med ”Vilket län i Sverige jobbar du i?” för att kunna