Idégenerering utfört i kombination med undersökningar om befintliga ineffektiva
konsumtionsmönster, resulterade i några olika koncept. För att förkroppsliga materialets egenskaper, möjligheter och begränsningar, och samtidigt formge för hållbar
utveckling, gjordes valet att fokusera på problemet med överkonsumtion av plastgalgar. Som tidigare har framgått (se avsnitt 2.1.1) är plast är ett problematiskt material ur miljösynpunkt. Att studiens koncept enbart består av biologisk växtnäring och
framställs genom att gjutas, i kombination med sina tekniska egenskaper, ansågs vara goda egenskaper för det här konceptet. Om konceptgalgen, precis som plastgalgar, skulle hamna i en landfill är det att föredra framför plast då den istället ger näring till jorden och blommor kan resa sig ur avfallet.
Skiss och modelleringsfasen resulterade i en mängd olika galgar. Några tog form som moderna formgivningar, andra inspirerades av vildsvinsbetar och följde dess konturer (se figur 10). Dessa skisser ansågs ta för mycket fokus från själva materialet. För att formspråket inte skulle bli för unikt blev resultatet istället inspirerat av mer traditionella galgar. Det Desmet et al (2007) menade utmärkte en tydlig wow-faktor blir i det här konceptet själva materialet, och inte formspråket. Den positiva överraskningen kan bli att materialet uppfattas som nyskapande och oväntat. Den fascinerande känslan kan bli att man inte förstår vad det är för material fast galgens alldagliga form känns bekant. Begärkänslor kan uppstå om man förstår genom utseendet att den är miljövänlig, och om det då kopplas samman med oro över miljön och därigenom skapar positiva
associationer. Wow-effekten kan även kopplas till den ideologiska tillfredställelsen som Jordan (2005) och Chapman (2009) beskrev. Att ägodelar kan fungera som bevis på våra ambitioner, och undermedvetet dra användaren till det som kan bekräfta för omvärlden vem man är eller vem man vill bli, liksom att en produkt enbart består av biologisk nedbrytbara material, kan kännas som ett förkroppsligande av miljömedvetet ansvar.
Figur 10. Skissprocess och slutgiltiga produktskisser (Hagström, 2019).
Formvalen inspirerades även av Normans (2004) tre nivåer. Design för den intuitiva nivån uppnåddes genom att göra produkten robust och massiv med släta ytor och känsliga kurvor. Design för beteendenivån låg inte i fokus. Även om funktionen som galge å ena sidan påverkades av det faktum att produkten blev massiv, och kroken således inte går att vända på, gör att den inte är optimalt funktionell efter
beteendedesigns regler. Å andra sidan menar Norman att den reflektiva nivån kan kompensera för bristande beteendedesign så länge produktens helhetliga karaktär bekräftar den självbild som användaren anser sig besitta eller vilja uppnå. För det här konceptet ansågs det försvarbart. Baserat på resultatet från användarstudierna MDD tre ansågs materialet inte behöva färgas eller oljas. De organiska inslagen i kontrast med raka geometriska former, tillsammans med materialets matta, ljusa och oregelbundna mönster, ansågs förmedla värdeorden ”vulgärt” och ”naturligt” vidare.
Resultatet från formbyggandet och gjutningen blev fullt fungerande galgar som utan problem kunde bära plagg trots valet av en väldigt smal krok. Det var också möjligt att sandpappra en ca 0,5 mm radie på galgens kanter (se figur 11).
Figur 11. Formgjutning och fungerande prototyper. Tillverkad i studiens slutgiltiga material. (Hagström, 2019)
5
Slutsats
Den här studien har genom en MDD-process visat hur ett nytt material kan skapas av ben från vildsvin och dovhjort i kombination med enbart benlim, och i viss utsträckning hur människor sannolikt kommer att reagera på det. Studien visar även att materialets egenskaper kan vara lämpliga som ersättningsmaterial för vissa hårdplaster och träslag i vissa produktsammanhang. Detta är angeläget ur ett miljöperspektiv. Att så är möjligt visades genom ett produktkoncept med två fullt fungerande galgar. Hur denna produktion kan ske utformades på prototypnivå.
6
Diskussion
Den produkt – galgar gjorda av ben från vildsvin och dovhjort – som studien resulterat i är i första hand tänkt som ett koncept. Målet är att utifrån produkten resonera kring material, konsumtion och begränsade resurser.
Att produkten fungerar som en galge ska fungera, det vill säga att man ska kunna hänga kläder på den utan att den går sönder, råder det inga tvivel om. Däremot kan den bli problematisk att lansera kommersiellt. Hur studiens produktkoncept kommer att påverkas i butiksmiljö måste utforskas vidare. Exempel på sådant som behöver undersökas är hur människor interagerar med produkten, vilket skulle kunna ske genom att placera den i butiker och observera reaktioner. Eftersom materialet är animaliskt och dessutom bland annat av gris, kan personer som av religiösa eller ideologiska skäl inte vill hantera sådant bli exkluderade. Man kan naturligtvis argumentera för att så länge konsumenten inte vet vad materialet består av tar de ingen skada och hållbarhetsaspekten kan stå i fokus. Ändamålet kan på så sätt sägas helga medlen. Detta är dock ett mycket oetiskt
förhållningssätt.
Det är också oklart hur miljövänlig produkten faktiskt är, med tanke på att bindemedlet utgörs av benlim. Det benlim som användes i studien är sannolikt avfettat med bensin, vilket knappast kan anses vara förenligt med ett hållbart resursanvändande. Det hade därför varit intressant att istället använda eget tillverkat benlim med annan avfettningsmetod. Huruvida detta hade fungerar går enbart att spekulera i. Mer forskning behövs. Tanken är dock att fosfor och kväve som benmjöl består av skulle kunna fungera som växtnäring och inte påverkas av bindemedlet.
Materialvisionen var att förändra människors syn på ben som avfall och istället se det som en resurs. I min analys har jag använt mig av flera olika författare som på olika sätt diskuterat hur människor sannolikt uppfattar produkter och material.
Enligt Norman (2004) beror det till stor del på hjärnans tre nivåer: den intuitiva nivån, beteendenivån och den reflektiva nivån. Detta kan naturligtvis ifrågasättas men mina resultat pekar på att det tycks stämma. Andra personer verksamma inom emotional design, som Jordan (2007) och Chapman (2009), använder andra begrepp men verkar ha liknande grundtankar.
I MDMS-studien som genomfördes, och som gick ut på att associera orden ”vulgärt” och ”naturligt” med olika material och produkter, förknippade många respondenter ordet ”vulgärt” med animalieprodukter. Detta behöver dock inte betyda att det inte skulle gå att etablera ben som ett kommersiellt material. Enligt en studie av Heberlein et al (2012) ställde sig 80 % av personer som inte själva jagade ändå positiva till jakt, vilket också skulle kunna innebära att de inte upplever produkter gjorda av vilda djur som problematiska. Detta är dock något som behöver undersökas vidare. En annat område som också bör utforskas är de möjligheter som 3Dskrivare öppnar upp för. Att materialet smälter vid 60 grader, och även stelnar snabbt, skulle vara ett intressant sätt att arbeta vidare med materialet. Det finns mycket kvar att undersöka hur ben från vilda djur kan användas inom produktdesign.
7
Referenser
Anatomi & fysiologi
https://anatomifysiologi.se/anatomi/skelett/ (hämtad: 2019-05-12)
Ashby, M. & Johnson, K (2014). Materials and design – the art and science of material selection in product design. Elsevier.
Backwell, L. R., & d'Errico, F. (2001). Evidence of termite foraging by Swartkrans early hominids. Proceedings of the National Academy of Sciences, 98(4), 1358- 1363.
Borg, M. (2017). Material för en hållbar framtid – en studie inom produktdesign
och ekologisk hållbar utveckling.
Bradfield, J. (2018) New technology tells us which animal bones were used to make ancient tools. The conversation.
http://theconversation.com/new-technology-tells-us-which-animal-bones-were-used- to-make-ancient-tools-102605
Camere, S., Karana, E. (2018). Experiential characterization of materials: Toward a
toolkit. Design research society – catalyst.
https://www.researchgate.net/profile/Elvin_Karana/publication/326735601_Experiential_ characterization_of_materials_Toward_a_toolkit/links/5b618710a6fdccf0b2051090/Exper iential-characterization-of-materials-Toward-a-toolkit.pdf
Canhão, H., Fonseca, J. E., Vaz, M. F. (2011). Bone: a composite natural material. In Advances in Composite Materials-Analysis of Natural and Man-Made Materials. IntechOpen.
Cederberg, C., Nilsson, B. (2004). Livscykelanalys (LCA) av ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift.
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/upphandling/hallbarhet/livscykelanaly s-lca-av-ekologisk-notkottsproduktion-i-ranchdrift-sik-2004.pdf.
Chapman, J. (2009). Design for (emotional) durability. Design Issues, 25(4), 29-35.
https://core.ac.uk/download/pdf/5222647.pdf (hämtad: 2019-05-02)
Constantine, David (2014). Working with bone, antlers and horn. (hämtad: 2019-04-03)
Desmet, P. M., Hekkert, P. (2009). Special issue editorial: Design & emotion. International Journal of Design, 3(2).
https://www.researchgate.net/profile/Pieter_Desmet2/publication/296805203_Desig n_Emotion/links/56ed786408aed17d09f72466.pdf
Desmet, P. M., Porcelijn, R., & Van Dijk, M. B. (2007). Emotional design; application of a research-based design approach. Knowledge, Technology &
Policy, 20(3), 141.
https://link.springer.com/article/10.1007/s12130-007-9018-4
Etherington, R. (2008). ”The bone project by Andrew Ross”. Dezeen.
https://www.dezeen.com/2008/07/14/the-bone-project-by-andrew-ross/ (hämtad 2019-01- 27)
Etherington, R. (2009). ”Something fishy by Róshildur Jonsdottir”. Dezeen.
https://www.dezeen.com/2009/01/06/something-fishy-by-roshildur-jonsdottir/ (hämtad 2019-01-27)
Etsy.com (2019).
https://www.etsy.com/market/bone_carving (hämtad: 2019-02-05)
Fransson, J. (2018). ”Animalieproduktion, års - och månadsstatistik – 2017:12”. Jordbruksverket.
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Ani malieproduktion/JO48SM1802/JO48SM1802.pdf (hämtad: 2019-01-30.)
Gant, N. (2017). Mediating matters. In Routledge Handbook of Sustainable Product
Design (pp. 244-257). Routledge.
Gren, I. (2017) ”Kostnader av vildsvin i Sverige”. Sveriges Lantbruks Universitet (SLU).
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/plattf-
vaxtskydd/workshops_konferens_doktorandkurs/nationella-vaxtskyddskonferensen- 2018/anders-wetterin.pdf (hämtad: 2019-06-14)
Heberlein, T., Ljung, P., Riley, J. & Ericsson, G. (2012).” Eat prey and love: Game‐meat
consumption and attitudes toward hunting”. Wildlife Society Bulletin, 36(4), 669-675.
Jao, J. (2015) ”From the bones – a journey of searching new uses for animal bones”. The Department of Design and Architecture, Iceland Academy of the Arts.
https://skemman.is/bitstream/1946/22161/1/From-the-Bones-Jiao.pdf(hämtad 2019-01- 27)
Jordan, P. (2005) “Designing pleasurable products – an introduction to the new human factors”. Taylor & Francis
Jordbruksverket.se. ”Ta hand om döda djur och slaktbiprodukter”. 2018-05-07. Jordbruksverket.
https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/produkterfrandjur/dodadjurochslaktbi
produkter.4.207049b811dd8a513dc80003872.html(hämtad: 2019-01-30).
Karana, E., Barati, B., Rognoli, V. & Zeeuw van der Laan, A. (2015). ”Material Driven Design (MDD): A Method to Design for Material Experiences”. International Journal of Design Vol. 9 No. 2.
Karana, E., Hekkert, P., & Kandachar, P. (2010). A tool for meaning driven materials selection. Materials & Design, 31(6), 2932-2941.
Lööv, H., Andersson, R., Ekman, S., Wretling, A., Frid, C., Kättström, H., Larsson, B., Sjödahl, M. (2013). ”Hållbar köttkonsumtion – vad är det, hur når vi dit?”.
Jordbruksverket.
https://www.jordbruksverket.se/download/18.5df17f1c13c13e5bc4f800039403/En+h%C3
%A5llbar+k%C3%B6ttkonsumtion.pdf (hämtad: 2019-01-30).
Malmfors, G., Wiklund, E. (2014). ”Viltkött som resurs”. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6635- 2.pdf?pid=14224(hämtad: 2019 - 01 - 29).
Mentzer, N., et al (2019). “Cradle-to-cradle design thinking: The life of a trillion plastic bags (Excelling in Engineering)”. Technology and engineering teacher.
https://www.researchgate.net/publication/330423262_Cradle-to-
cradle_design_thinking_The_life_of_a_trillion_plastic_bags_Excelling_in_Engineering (hämtad: 2019-05-12).
Norman, A. D. (2004). ”Emotional design – why we love (or hate) everyday things”. Basic books.
Ploszajsk, A. (2015). “Material of the month - bone”. Materials World magazine https://www.iom3.org/materials-world-magazine/feature/2015/aug/03/material-month- bone (hämtad: 2019-03-05)
Sonesson, U., Wallman, M. (2009). ”Kött är mer än klimat – köttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv”. Naturskyddsföreningen.
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-
media/2009_jordbruk_mat_kott_mer_an_klimat.pdf. (hämtad: 2019-04-22)
St. Clair, A. (2003)” Carving as Craft: Palatine East and the Greco-Roman Bone and Ivory Carving Tradition.” JHU Press. Springer. (hämtad: 2019-04-03)
Steffen, W., Persson, Å., Deutsch, L., Zalasiewicz, J., Williams, M., Richardson, K., ... & Molina, M. (2011). The Anthropocene: From global change to planetary
stewardship. Ambio, 40(7), 739.
Skansen (2019) ”Pärllim”.
https://www.skansen.se/sv/p%C3%A4rllim (hämtad: 2019-05-19) That Works, (2019) “Carving a bone handle for a bollock dagger”.
https://www.youtube.com/watch?v=KUkJhPnbeaQ (hämtad: 2019-06-21) Thorpe, A. (2008). ”The designer’s atlas of sustainability”. Islandpress.
Van Boeijen, A., Daalhuizen, J., van der Schoor, R., & Zijlstra, J. (2014). Delft design
guide: Design strategies and methods. (hämtad: 2019-08-10)
Wu, G., Fanzo, J., Miller, D. D., Pingali, P., Post, M., Steiner, J. L., & Thalacker‐Mercer, A. E. (2014). Production and supply of high‐quality food protein for human consumption: sustainability, challenges, and innovations. Annals of the New York Academy of
7.1 Figurförteckning
Figur 1. Illustration över de fyra olika stegen i Material Driven Design (Karana, 2008). Figur 2. Exempel på”Meaning of material”-model (Karana et al, 2010)
Figur 3. Samtliga materialprover genom studien (Hagström, 2019).
Figur 4. Skillnad i resultat mellan plantorkning jämfört med stående torkning med luftintag från 2 sidor (Hagström, 2019)
Figur 5. Gjutna organiska former (Hagström, 2019).
Figur 6. (prov nr 10.) Studiens slutgiltiga prov (Hagström, 2019).
Figur 7. Benchmark över liknande material också gjorda av avfall. (Hagström, 2019) Figur 8. Sammansättning från MDMS-studien genom ”MoM-model” för ordet
”Vulgärt” (Hagström, 2019).
Figur 9. Sammansättning från MDMS-studien med ”MoM-model” för ordet ”Naturligt” (Hagström, 2019).
Figur 10. Skissprocess och slutgiltiga produktskisser (Hagström, 2019).
Figur 11. Formgjutning och fungerande prototyper. Tillverkad i studiens slutgiltiga material. (Hagström, 2019)
7.2 Bilagor
Bilaga 1. E-post som skickades ut för deltarstudien MDMS, ”vulgärt” (Hagström, 2019).
Bilaga 2. E-post som skickades ut för deltarstudien MDMS, ”naturligt” (Hagström, 2019).