I denna del kommer jag att svara på mina frågeställningar om hur man arbetar för att förhindra att de unga männen får ett återfall i brott, vilka faktorer som kan orsaka återfall hos unga kriminella män samt vad som kan förändra de unga männens beteendemönster. Intervjumaterialet har med stöd av teori indelats i följande kategorier; stämpling, samverkan,
antisociala faktorer, motivation och relation som jag kommer presentera i texten nedan.
Stämpling
I likhet med Becker (2006) har jag undersökt om hur respondenterna tror samhället påverkar de unga männen efter tid på anstalt, SiS och frivård. Alla var överens om att samhället både kan ge en positiv och negativ inverkan på dem. Den manliga programledaren ansåg att en individ som sitter inne i anstalt oftast har en negativ syn på myndigheter då de många gånger kan känna sig lämnade av samhället, till exempelvis av Socialtjänsten. Det han menar är att de unga männen kan ha någon slags aggression mot socialtjänsten, vilket leder till att verksamheten inte vill eller kan hjälpa de unga männen. Det leder till att de skuldbelägger socialtjänsten ytterligare. Den manliga programledaren beskriver detta:
Det kan ju vara någon som har agg mot social tjänsten och socialsekreterare. ”Hon är dum i huvet! Ja men om du sitter och skriker mot henne är det inte så konstigt att hon inte vill prata med dig.” Dem ser så mot alla myndighetspersoner för de har blivit tillsagda av alla hjälpare från samhället från början. Till exempel av lärare, fritidsledare, grannar, stora syskon, föräldrar att du gör fel. Det stjälper ju som över en skuld och en sak och sånt där vilket gör att de ställer upp en sköld för de vill inte höra att dem är dåliga, ingen vill ju det.
Han går också vidare in på att även fast man försöker höja dem under tiden de sitter inne kan de sjunka lika lätt när de kommer ut. Då de kanske inte har en utbildning och de känner att de inte kan någonting medan de ser andra som tar sig iväg till sina jobb. Det kan vid det tillfället sluta med att de lägger skulden på samhället istället. Becker (2006) skriver i sin bok att en individ som blivit avvikande kan samtidigt stämpla samhället negativt då de unga männen kan vara eller är mycket besvikna på samhället av olika anledningar såsom bostadsbrist eller brist på ekonomisk hjälp, vilket programledaren förklarar:
Det blir som att samhällets skuld tippar över på dem och får de att känna sig usla. Alla dem här hjälparna (myndigheterna) blir något att jobba emot. Ungdomarna har något emot dem. (…) De flesta bedömer en från sitt beteende. Ungdomarna har jättemycket tanke fällor som kan ge steget tillbaka till drogerna. De ´blamar’ samhället, hittar tanke fällor och tänker att det inte ligger hos mig utan det ligger på samhället.
Socialsekreteraren syn på stämpling med de unga männen är ungefär samma som den manliga programledaren. Hon menar att de unga männen skyller på samhället. Hon fortsätter:
20
Ungdomarna är fruktansvärt besvikna på samhället i alla kategorier. De blir utfrysta i skolan, de får inte vara i skolan, de har ingen skolgång, dåliga erfarenheter av polisen, dem tycker inte vi (socialsekreterare) är dem bästa personerna i världen då Soc. kommer och sätter in dem i ett behandlingshem eller familjehem, du får inte bo hemma och jag tänker att det är mycket sånt vi får jobba med under behandlingstiden.
Enligt Becker (2006) blir de unga männen stämplade som avvikare av samhället eftersom de avvikit från samhällets normer och lagar. Den kvinnliga programledaren är inne på samma spår då hon menar att man som person kan sätta en stämpel på en individ. Det vill säga att blir man dömd till en kriminell kan man bli stämplad som en. Hon påpekar också att fastän man är dömd för något brott, går det inte att jämföra med hur det är att vara dömd som stämplad för resten av livet. Det beror oftast på okunskap från allmänheten, det vill säga okunskap med tyckande och tänkande. Hon fortsätter med att säga att personer kan tycka illa om individer som misshandlar folk och kan därmed sätta en stämpel på individen trots att man inte sett helheten. Hon poängterar också att det finns även individer som misstänks för fall där man är oskyldig men trots det kan allmänheten stämpla individen och den stämpeln enligt henne går inte eller är svår att få bort. Becker (2006) menar att man kan bli stämplad för något man inte gjort och det kan skada individen, vilket gör att den faktiskt avviker från samhällets normer och lagar och begår brott. Den kvinnliga programledaren säger också att detta gör att det kan bli farligt för den enskilde individen då den kan få negativa konsekvenser. Hon fortsätter:
’Där är ju han som gjort det där.’ och det får han leva med. (…) Att bli dömd till en dom är en sak men man blir dömd där ute kanske hela livet om man har otur.
Alla respondenter är överens om att stämpling är något som de unga männen går igenom efter tid på vardera verksamheter och som Becker (2006) skriver, kan det bli svårt att bli av med om de unga männen inte bevisar att de kan/har ändrats. Frivårdaren tror också på att en stämpling från samhället kan påverka individen beroende på vilket brott som begåtts. Han är också lite inne på att om de unga männen saknar utbildning kan de också ha svårt att komma ut i arbetslivet. Avdelningsföreståndaren säger att han tror stämpling kan påverka individen och att det har en betydelse om man kommer från ett straff eller ungdomshem. Han tror dock att stämplingen kan minska eller försvinna helt om de unga männen kan bevisa att den inte är kriminell längre och tar tag i sina problem genom att exempelvis få en utbildning. Sjuksköterskan på öppenvården menar att stämpling från samhället påverkar individen och att det bidrar till en känslomässig skam hos de unga männen och att det är en bidragande orsak som kan påverka återfallen, vilket de ständigt jobbar mot.
Stämpling är något som de unga männen får ta del av dagligen när de är ute i samhället. De kan bli stämplade som kriminella och missbrukare av allmänheten på grund av att de avvikit från
21
de sociala normer och lagar som finns i samhället och den okunskap som en stor del av allmänheten besitter. Några av respondenterna menade att det kan det vara svårt för de unga männen att bli av med stämplingen, men att det kan gå om de bevisar för samhället att de kan ändra på sitt beteende och värderingar och anpassa sig till de lagar och normer som finns i samhället. Dock krävs det att dem ändrar sin attityd och värderingar för att allmänheten ska kunna acceptera dem igen.
Samverkan
Något som krävs för att det preventiva arbetet mot återfall ska minska är samarbetet mellan Kriminalvården och olika myndigheter. Exempelvis Socialtjänsten, Polisen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Alla respondenter var relativt nöjda med samarbetet men socialsekreteraren kände ett behov av en ökad samverkan mellan verksamheterna. Avdelningsföreståndaren anser att det är en relativt bra samverkan mellan dem och exempelvis socialtjänsten eftersom de är skyldiga att vara med i arbetet kring sluten ungdomsvård. Han anser även att de har bra samarbete med skolorna på hemmaplan som också är en viktig del i det preventiva arbetet mot återfall. Det han hade önskat är att det finns något emellan vistelsen på SiS och där hemma då det inte får bli något glapp eftersom det är där det kan brista och de unga männen återgår till sitt liv som kriminell. Han säger:
(…) men man kanske skulle önska att nån tog vid bättre efter att man åkt härifrån. Det får inte bli någon glapp emellan vistelsen här och där hemma och de är där det kan brista ibland.
Den manliga programledaren menar att de unga männen får ett bra stöd när de är inne på anstalten med att Arbetsförmedlingen kommer dit varje vecka och erbjuder olika utbildningsmöjligheter möjligheter för killarna. De får förtur på de flesta utbildningar eftersom man vill bryta det antisociala beteendet för samhället. De unga männen vet oftast inte vad man ska göra då de bara har negativa erfarenheter gentemot myndigheter. Becker (2006) menar också att som stämplad har man oftast en dålig attityd mot myndigheter då man anser att dem inte hjälper individen, speciellt på deras villkor. Därför försöker man ha ett gott samarbete mellan de olika myndigheterna och Kriminalvården för att dem ska kunna bryta det antisociala beteendet mot dem.
Den manliga arbetsledaren anser även att man skulle kunna lägga mer resurser på klienten för att underlätta och förbättra arbetet. Han anser även att samverkan med andra myndigheter skulle kunna bli bättre. Exempelvis mer resurser från socialtjänsten och arbetsförmedlingen på plats trots att det blivit bättre de år han jobbat där. Engdahl (2011) pratar om produktiva institutioner. Han menar att dessa institutioner (skola, stat, familj och så vidare) kan bidra till och förhindra ett avvikande beteende. Genom att få dem att anpassa sig till de normer och lagar som finns i
22
samhället. Det är vad myndigheterna gör tillsammans med Kriminalvården anser den manliga programledaren. Han säger:
Men man kan ju alltid lägga ner mer resurser men det som skulle bli mer bättre är samverkan med andra myndigheter. Att vi skulle ha mer resurser på hemmaplan från socialtjänsten, arbetsförmedlingen. Det har blivit bättre under de år jag jobbat här, men att samverkan skulle bli lite mer bättre. (…) Skulle man kunna spara in en massa socialbidrag eller reparera sönderslagna busskurer eller få mindre fängelseplatser så de skulle vara värt med mer sådana insatser och kombinerade insatser mellan olika myndigheter.
När det gäller den kvinnliga programledaren menar hon att det gärna hade funnits mer utslussningslägenheter för klienterna att bo i efter frigivning. Det skulle kunna hjälpa de unga männen att komma bort från de antisociala gängen och komma in i mer konstruktiva grupper. Tyvärr saknas det resurser då socialtjänsten bland annat har fullt upp med sina klienter och anser även att frivården bör ha mer kontroller under övervakningstiden. Hon fortsätter att berätta att samverkan med myndigheterna kan vara allt från gudomlig till fruktansvärt. Det beror på hur mycket tid man lägger ner på de unga männen. Enligt Larsson och Backman (2011) är alltså behovet av social kontroll högre för vissa av respondenterna. Sociala institutioner är dem som tar hand om de avvikande grupperna i samhället och för den kvinnliga programledaren skulle man prioritera kontrollen mer. Den kvinnliga programledaren anser också att en större samverkan mellan olika myndigheter är aktuellt men att det kan vara svårt. Hon berättar att:
Jag kan också känna att en större samverkan mellan olika myndigheter är något aktuellt. Men samtidigt är det ju inte så lätt, då det kanske inte finns handläggare nog och det är ju också en stor problembild för oss som ska jobba externt.
Hon tror även att samhället kan ge ett bra stöd och poängterar att ju mer de jobbar inifrån ju
bättre blir det där ute. Engdahl (2011) nämner också att med hjälp av de sociala institutionerna
och med de sociala banden anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse kan man hjälpa en individ att förhindra återfall i brott. Hon berättar sedan om en kille som de haft inne:
Vi hade en kille som kom från Kolmården. Han kom hit i utslussning syfte för att han ville ha frigång, det vill säga utbildning på utsidan. Han utbildade sig och idag så bor han här och har ett jobb här(...) Han fick mycket stöd från myndigheter och skola.
Sjuksköterskan från öppenvården menar att de har bra samverkan mellan de myndigheter som rör öppenvården, men att de skulle kunna bli bättre då det är för lite vårdplatser, vilket gör att många klienter inte kan bli avgiftade. Som sedan resulterar i att de inte kan få hjälp. Hon hade även gärna önskat mer riktlinjer och rutiner kring arbetet. Frivårdaren anser att de har bra samverkan mellan de olika myndigheterna. Främst socialtjänsten och han tror även att samhällets institutioner hjälper och påverkar de unga männen på så sätt att de får hjälp att
23
komma ut till arbetslivet och ekonomiskt stöd, men att det kan vara svårt att komma ut för vissa i arbetslivet på de privata marknaderna.
Myndigheterna finns till för att hjälpa men de unga männen kan se ner på dem som att det är deras fel att de sitter i den sitsen som de gör nu. Enligt Becker (2006) kan de unga männen hitta någon annat eller annan att skylla på när det egentligen är dem själva som avvikit från samhället. Som vissa av respondenterna säger, är myndigheterna viktiga för att de unga männen som blivit dömda. Eftersom de kan hjälpa med utbildning, ekonomi och på vissa ställen, boenden som gör att de unga männen lättare kan komma ut i samhället. Det kan göra att de unga männen kanske tillslut blir av med den eventuella stämplingen som kan tynga ner dem. Men det är på de unga männens ansvar och egna vilja att ta emot den hjälpen. Som tidigare forskning visar (Palmstierna & Gumpert, 2010) att för de klienter som väljer att delta i en planerad vårdplan minskar risken för återfall i brott och missbruk. Kriminalvårdens forskning visar även att medverkan på behandlingar minskar risken för återfall i brott (Kriminalvården, 2018).
Samverkan mellan de olika verksamheterna är därmed en viktig del i det proaktiva arbetet mot återfallsrisken och är en central del för att det ska fungera för de unga männen att inte hamna i ett återfall. Kriminalvården, Frivården, öppenvården och SiS jobbar med att vårda de unga männen medan socialtjänsten hjälper till med ekonomi och bostäder och Arbetsförmedlingen hjälper till med utbildningar. Denna samverkan bör fungera för att de unga männen inte ska hamna i ett återfall. Detta eftersom alla dessa proaktiva faktorer spelar en viktig roll för de unga männen att ta ett nytt steg ut i samhället för att kunna leva ett ”svenssonliv”, det vill säga ha en bostad, fungerande ekonomi och jobb, som respondenterna uttrycker det. Utan samverkan skulle återfallen vara högre. Det råder mycket olika åsikter kring samverkan hos respondenterna men det går att tolka att nästintill alla är nöjda med den samverkan som finns idag.
Antisociala faktorer
När det kommer till frågan om faktorer som påverkar de unga männen negativt när de gäller risk för återfall, är alla överens om att det antisociala gänget eller kompiskretsen är den största riskfaktorn för dem när de blivit frigivna. Sjuksköterskan på öppenvården menar att det antisociala närverket som klienten har vill de försöka bryta genom att hitta någon som kan vara en livlina och vem som är en fallgrop. Sedan är faktorer som ekonomi och sysselsättning något som kan hindra de unga männen att inte hamna i ett återfall. Den manliga programledaren menar att om man inte har en plan på hur och vad man vill och ska göra efter man fått komma ut kan det vara svårt att motstå och byta umgänge. Även den kvinnliga programledaren anser att avsaknaden av stöd från andra människor och insatser kan göra att man riskerar att falla tillbaka in i kriminalitet.
24
För att detta inte ska ske bör även enligt Giddens och Sutton (2014) de unga männen vara knutna till de fyra sociala banden, vilket de inte gör. De krävs att de behöver en anknytning till samhället bland annat och där är avsaknaden av viktiga faktorer (som ekonomi och sociala nätverk) stor för att de ska känna en anknytning till samhället. De har redan inga större åtaganden i samhället då de redan begått brott och anses vara avvikande. De är inte heller involverade i samhället. Till sist har de inte en större övertygelse gentemot samhället då de anser att man svikligt dem. Detta är dock något som alla respondenter säger sig jobba mot och strävar efter, då sociala band kan motverka kriminellt beteende och återfall.
Den kvinnliga programledaren är även inne på att faktorer som ekonomi, missbruk, omognad och dålig insikt kan bidra till återfall i kriminalitet. Hon går även in på att gruppering både där hemma och anstalt kan utgöra ett hinder för de unga männen. Hon säger också att drogrelaterade, personliga skulder till någon annan kriminell är svårt att ta sig ut ur. Här menar hon att Kriminalvården kan hjälpa till men de unga männen måste ha en förståelse för eventuellt namnbyte och byte av kommun när de kommer ut. Hon fortsätter:
Håller man på med droger och sånt är det ett jättehinder att ta sig ifrån detta. Man kan ha privata skulder till en annan kriminell och det är inte så lätt att ta sig ur det där det är ju ganska stor uppförsbacke. De finns ju de som är i kriminella gäng och ta sig ur det, har man väl tagit sig in i ett sånt gäng kan det vara svårt att ta sig ur. Där kan vi också bidra till en viss del men samtidigt måste de förståelse för att kanske byta namn och kommun för att inte hamna i ännu mera trubbel när man kommer ut.
Frivårdaren säger att brist på social ordning som boende och ekonomi kan vara ett hinder. Även saknad av sysselsättning och antisocialt umgänge är ett hinder för de unga männen enligt Giddens och Sutton (2014) spelar aspekterna delaktighet och åtaganden från sociala band in i problemet. De måste ha en sysselsättning och ett prosocialt nätverk för att minska risken för återfall i brott. Frivårdaren beskriver detta:
Man vill förändras men det sociala umgänget består av likasinnade om man säger så. Det är inte alltid lätt att bryta umgänge.
Avdelningsföreståndaren anser att smittoeffekter kan vara en riskfaktor som påverkar de unga männen negativt. Det vill säga att man är i samma lokal som andra kriminella trots att man är i en organiserad och trygg plats som håller de unga männen borta från droger och kriminalitet. Han nämner även att det finns åtta riskfaktorer som kan påverka dem. Antisocial personlighet, antisociala värderingar, tidigare kriminalitet och umgänge är de fyra som är de största riskerna. De andra fyra som är lite lindrigare är familj/anhöriga, skola, fritid och missbruk. Han menar att det handlar om att jobba med dessa faktorer för att minska risken i återfall. Även
25
socialsekreteraren instämmer att miljö, ekonomi och umgänge är viktiga faktorer som kan göra att de unga männen riskerar återfall.
Den faktorn som påverkar mest är det antisociala umgänget som respondenterna säger att de försöker motivera bort. Eftersom samhället i stort sätt stämplar de unga männen att bli avvikande, gör att de söker sig till andra liksinnande personer som stöttar de unga männen på så sätt att de fortsätter med sitt kriminella liv. De unga männen kanske söker sig tillbaka till sina stöttande kontakter efter avslutad tid då de kanske inte klarar av att leva i samhället. Det leder därmed till att de unga männen hamnar i ett återfall i brott. Sedan är det ekonomi och utbildning. Har man ingen utbildning leder det sällan till jobb och då har man ingen bra ekonomi