Sändare av #porrfribarndom går att finna i bilaga 1. Den intertextuella kedjan finns att hämta och konsumera via länkar till Instagram i bilaga 2 Citat av sändare samt övrigt material i form av webbsidor och nyhetsartiklar är integrerade i Referenslistan (se avsnitt Primärmaterial).
Den diskursiva praktiken
Nedan presenterar jag första delen av den analys som jag gjort utifrån den empiri som jag samlat in. Analysen berör sändarna bakom #porrfilter och produktionsförhållanden. Därefter presenterar jag den andra delen av analysen, diskursordningen.
Sändarna bakom #porrfribarndom
I och med att namninsamlingen ”Nationellt upprop för porrfria förskolor och skolor” (Lantz et al. u.å) startar i november 2017 (Lantz & Holmström, 2019) ”lanseras” hashtaggen porrfribarndom. Den 17 november 2017 producerar två av initiativtagarna till namninsamlingen inlägg på Instagram. Det är de första dokumenterade inläggen där offentliga sändare använder #porrfribarndom på Instagram i den intertextuella kedjan (ahlinmaria, 2017a; mariadufva, 2017).
De runt 420 inlägg vars sändare faller inom ramen för studiens avgränsning postas av sammanlagt 63 olika sändare (bilaga 1). Utifrån sändarnas Instagram Bio går det att urskilja tre kategorier av sändare där 49 av dessa 63 går att placera. Övriga sändare går inte att kategorisera utifrån information som sändarna valt att presentera i Instagram Bio. Vissa sändare går att placera inom flera av dessa kategorier. Gränserna mellan kategorierna bör därför betraktas som flytande.
1) Ideella, icke-vinstdrivande och/eller politiskt obundna organisationer samt grundare för liknande organisationer. Organisationen som grundaren står bakom fanns länkad till i Instagram Bio. Genom sändarnas Instagram Bio kan en förståelse ges för att organisationerna driver frågor inom följande områden: jämställdhet, mänskliga rättigheter, motverka våld, sexuella övergrepp och sexköp samt skapa trygghet och arbeta förbyggande. 2) Politiska organisationer och enskilda politiker. Denna kategori inkluderar folkvalda riksdagspartier samt partiledare/språkrör och kommunala politiker.
3) Sändare med kommersiella intressen. I den här gruppen framgår det i Instagram Bio att sändarna säljer/marknadsför en produkt eller en tjänst. Det är bl.a. författare till böcker som berör internet och pornografi. Föreläsare som föreläser om porr, mänskliga rättigheter, HBTQ och psykisk ohälsa. Flertalet av de som i sin Instagram Bio annonserar att de föreläser preciserar inte inom vilket område. Övriga produkter och tjänster som går att hitta är bl.a. en programvara, en podcast och en PR-firma (bilaga 1).
Den bok som genom den intertextuella kedjan får mest spridning kan vara Visuell drog (Ahlin & Stigberg, 2016). Sändare kombinerar #visuelldrog och #porrfribarndom i 140 av inläggen. Det är en av de mest vanligt förekommande kombinationerna (bilaga 2). Författarna är två av initiativtagarna till namninsamlingen som startar i november (Lantz et al. u.å). En av författarna bakom böckerna är även en av de mest vanligt förkommande sändarna bakom #porrfribarndom i början av den granskade perioden och är en av de personer som får flest shoutouts. Organisationen Changing attitudes och Freethem, grundade av samma sändare och boken Visuell drog (Ahlin & Stigberg, 2016) får återkommande shoutouts i den intertextuella kedjan (bilaga 2). Oavsett om sändaren vill eller menar det själv kan mottagare uppfatta sändaren som en av frontfigurerna i produktionen av #porrfribarndom och diskursen för porrfilter i förskola och skola.
Det är en tillsynes liten grupp sändare bakom #porrfribarndom. Det finns därför ett värde i att se till hela den intertextuella kedjan och hur manifest intertextualisering genom hashtags och omnämningar kan skapa ett nätverk av kontaktytor. Enbart genom sändarnas användning av #porrfribarndom når diskursen 830 000 mottagare. Antalet andra hashtags och omnämningar överstiger 2800 i den intertextuella kedjan (bilaga 2) där varje enskild hashtag och omnämning bidrar till ytterligare spridning. Det som inte går att säga utifrån studien är om mottagarna är unika eller inte.
Produktionsförhållanden
Det kan vid en första anblick upplevas som att den diskursiva praktiken har en ändlös möjlighet att förändra och rekonstruera diskurser, men då diskurser existerar i en sociokulturell kontext påverkas därför produktionen av sociala och kulturella omständigheter (Fairclough, 1995). Händelseförlopp utanför den intertextuella kedjan kan ha påverkat den diskursiva praktiken.
En feministisk våg över världen– en förutsättning för #porrfribrarndom
Under den första månaden där sändare använder #porrfribarndom är de i särklass mest kombinerade hashtagsen #metoo och #tystiklassen (bilaga 2). #metoo var redan en etablerad hashtag i USA men får ett återuppvaknande i och med milano_alyssas (2017) inlägg på Instagram den 15 oktober 2017. En månad senare gör ladydahmers (2017) ett inlägg på
Instagram med #tystiklassen i sin bildtext. Båda uppropen syftar till att uppmärksamma sexuella övergrepp som unga tjejer och kvinnor utsatts för och #metoo och #tystiklassen kan tolkas som två feministiskt grundade uppror.
I det allra första inlägget på Instagram med #porrfribarndom postar sändaren en bild från en artikel publicerad den 17 november 2017 (ahlinmaria, 2017a). Debattörerna bakom artikeln använder sig av ord som kan tolkas komma från en feministisk diskurs.
Ett porrfilter har även ett mycket viktigt signalvärde till barnen – att förskola och skolor ska vara en porrfri zon. Kommunens institutioner för barn ska stå för mainstreamporrens raka motsats – nämligen antivåld, samtycke, jämställdhet och alla människors lika värde.
Lantz et al. 2017
Den 22 november publicerar sändare ytterligare ett inlägg i den intertextuella kedjan där en direkt koppling görs mellan de 1700 elever som skrivit under #tystiklassen och de vuxnas ansvar att skapa en #porrfribarndom. I inlägget använder sändaren både #tystiklassen och #metoo (ahlinmaria, 2017b). Argumentationen för porrfilter i förskolor och skolor har alltså utgångspunkt i en feministisk diskurs som får ett historiskt och globalt uppvaknande i och med #metoo. Utgångspunkten för #porrfribarndom vilar därmed på en redan socialt accepterad diskurs, vilket är en förutsättning för att nya diskurser ska kunna skapas och accepteras (Johnsdotter, 2012; Jørgensen & Philips, 2017). Den feministiska kontext som går att utskilja stärkts av det faktum att flera av sändarna arbetar för/är grundare till organisationer vars värdegrund kan tolkas som radikalfeministisk (bilaga 1).
Det som skedde under vägen
Den systematiska genomgången av hashtags och omnämningar ger en överskådlig bild av det granskade året och perioder där sändare är som mest aktiva att använda #porrfribarndom i kombination med andra hashtags, shoutouts och pings. Det är främst januari, april och oktober 2018 som skiljer sig markant från övriga månader med en hög produktion av manifest intertextualisering. De månaderna där aktiviteten är som allra lägst är maj, juni, juli och september 2018 (bilaga 2). Utifrån de här månaderna undersöker jag eventuella kontextuella faktorer som kan påverka den diskursiva praktiken.
Valåret 2017/2018
Den studerade perioden har en betydande kontextuell faktor som är svår att bortse ifrån. Det är året innan ett svenskt politiskt val i september 2018. Att valåret påverkar den diskursiva praktiken går att söka förståelse för i den namninsamling som startar i november 2017.
Cirka 50% av Sveriges förskolor- och skolor har fortfarande inte installerat porrfilter på sin digitala utrustning samt wi-fi-nätverk. Därmed har alltså ca hälften av Sveriges förskole- och skolbarn fri tillgång till nätporr under skoltid. Cirka 90% av nätporren innehåller idag verbala och fysiska aggressioner som slag, stryptag och “gagging” samt sexistiskt språk som "hora".* (sic) Vi är en snabbt växande skara som begär omedelbara åtgärder från ansvariga politiker: utbildningsminister Gustav Fridolin, barnminister Lena Hallengren och gymnasieminister Anna Ekström.
Lantz et al. u-å
Sändare går från att i allra största utsträckning kombinera #porrfribarndom med #metoo och #tystiklassen till att ändra riktning och istället i störst utsträckning kombinera hashtaggen med #svpol (svensk politik) och #val2018 i januari 2018. Det är även den första månaden där riksdagspartier och partiledare/språkrör använder hashtaggen. gustav_fridolin, språkrör från Miljöpartiet och Annie Lööf, partiledare för det även omnämnda centerpartiet får ta emot hyllningar genom shoutouts. Även Kristdemokraternas partiledare buschebba blir uppmärksammad, om än inte i lika stor utsträckning (bilaga 2).
Den första politiska organisationen att producera en bildtext med #porrfribarndom är centerkvinnorna_sverige den 29 november (2017). Sedan är det en politisk tystnad fram till den 4 januari 2018 då förbundsordförande för centerkvinnorna_sverige, sofia_jarl (2018)
annonserar att hon skriver under namninsamlingen. Samma dag postar porrfribarndom (2018a) ett inlägg där dem sänder en ping till gustav_fridolin med hänvisning till att det är tyst från utbildningsministern ifråga om porrfilter i förskolor och skolor. En ping som dagen efter följs av ett inlägg producerat av gustav_fridolin (2018) som menar att det är självklart att skolans digitala verktyg ska vara porrfria. Inlägget från gustav_fridolin leder i sin tur vidare till hyllningar genom shoutouts från flera sändare (bilaga 2).
Den 16 januari får mottagare av #porrfribarndom vetskap om att ytterligare en partiledare tagit ställning för porrfilter i förskolor och skolor. I en debattartikel kan vi läsa hur Ebba Busch Thor tillsammans med sin partikollega Annika Eclund lägger fram fyra förslag för att stoppa övergrepp i skolan, där porrfilter är ett av förslagen (Thor, 2018). Kanske är det detta offentliga uttalande som sändare av #porrfribarndom refererar till samma dag i den intertextuella kedjan (bilaga 2).
Nu har ytterligare en partiledare tagit tydlig ställning MOT PORR i förskolor och skolor och FÖR porrkritiska SAMTAL och PORRFILTER.
porrfribarndom 16 januari 2018b
Senare samma månad, den 23 januari använder buschebba (2018) #porrfribarndom men blir inte lika hyllad som andra politiker genom shoutouts. Det kan ha sin förklaring att hennes bildtext inte berör porrfilter i förskolor och skolor utan sexuella övergrepp mot barn. Det kan tänkas att hon här försöker använda den etablerade diskursen för porrfilter för att förändra den diskursiva praktiken och byta riktning på den intertexuella kedjan. Ett drag som inte hyllas genom shoutouts. Kanske för att det tar fokus från sakfrågan; att införa porrfilter i förskola och skola.
Av alla partiledare är det bara buschebba och språkröret gustav_fridolin som är sändare av #porrfribarndom och det är endast de politiska organisationerna centerkvinnorna_sverige (2017; 2018), centerpartiet (2018) och nyamoderaterna (2018) som använder den nämnda hashtaggen.Att gustav_fridolin väljer att använda #porrfribarndom kan ha med att göra att han är den dåvarande utbildningsministern och uppropet ”Nationellt upprop för porrfria förskolor och skolor” är riktat mot utbildningsväsendet (Lantz et al. u.å). Tystnad från utbildningsministern kan vara ett icke-alternativ då mottagare kan tolka det som att gustav_fridolin är emot förslaget om porrfilter. Att vara emot porrfilter kan i sin tur p.g.a. att diskursen har utgångspunkt i #metoo uppfattas att han är emot den feministiska kamp som förs mot att tjejer och kvinnor utsätts för våld och sexuella övergrepp. Sändaren gustav_fridolin ingår dessutom i den dåvarande sittande regeringen som den 1 januari 2018 initierat starten för den nya Jämställdhetsmyndigheten vars uppdrag är att på nationell nivå verka för att Sveriges jämställdhetsmål ska drivas igenom. Som vi förstår i avsnittet Ett historiskt perspektiv är pornografi ett av de områden som strategin ska verka mot (”Sveriges jämställdhetspolitik”, 2019). Att buschebba går ut offentligt i nyhetsmedia med stöd för förslag om porrfilter och använder #porrfribarndom kan ha påverkats av det dystra väljarstödet som Kristdemokraterna har under samma period. En väljarundersökning från Novus visar att KD har en bottennotering och ligger under riksdagsgränsen på 2,7% i januari 2018 (”Novus/SVT Januari: Moderaterna fortsätter öka” u.å.) Att buschebbas parti ligger så lågt bland väljarna kan påverkar sändarnas motivation negativt till att hylla hennes engagemang genom shoutouts.
Likt gustav_fridolin, hyllar sändare Annie Lööf under januari (bilaga 2). Först ut av dessa hyllningar kommer från centerkvinnor_sverige (2018). Inlägget visar en bild från en artikel publicerad samma dag.
Centern vill ge Skolverket i uppdrag att införa porrfilter i datorerna på landets samtliga skolor och förskolor. Förslaget kommer som en reaktion på höstens metooupprop.
Även andra sändare hänvisar till att Annie Lööf går ut i nyhetsmedia med att hon står bakom porrfilter i skolor. Detta är ett av flera tillfällen som sändare refererar till artiklar som är publicerade i nyhetsmedier (bilaga 2). Att Annie Lööf blir hyllad genom shoutouts kan ha med att göra att centerpartier är det enda av de tre nämnda riksdagspartierna som har en stadigvarande positiv väljartrend under den månad som partiet eller partiledaren/språkröret tar ställning för porrfilter jämfört med föregående riksdagsvals slutgiltiga resultat (”Novus/SVT Januari: Moderaterna fortsätter öka”, u.å; ”Novus/SVT mars: Samtliga rödgröna partier tappar stöd i opinionen”, u.å). centerpartiet kan vara ett parti som utifrån denna trend är ett parti som sändare av #porrfribarndom vill bli associerade med. Skillnaden mellan Annie Lööf och de övriga två nämnda partiledare är att även om Annie Lööf inte själv är en sändare av #porrfribarndom blir hon en frontfigur i diskursen (bilaga 2).
Sändarnas val att hänvisa till nyhetsartiklar och politiker kan ha med att gör att de är två av de tre maktarenor som inom ramen för moralpanik har företräde att definiera oron (Gustafsson & Arnberg, 2013).
Motion röstas ner i votering
Från att ta avstamp i en feministisk grundad diskurs, blir den politiska diskusen allt mer framträdande i januari (bilaga 2). I april sker en votering utifrån en motion inkommen i oktober 2017. I motionen står det som förslag att:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, oavsett huvudman, ska ha ett verktyg på datorer och nätverk som används i undervisningen så att pornografiskt material filtreras bort och tillkännager detta för regeringen.
Johansson et al. 2017
Voteringen sker den 18 april och samma månad är den tredje mest aktiva månad som sändarna kombinerar #porrfribarndom med olika hashtags. Riksdagen röstar dock nej till motionen (”Övergripande skolfrågor”, 2018) vilket kan vara en anledning till att aktiviteten kring #porrfribarndom minskar drastiskt under maj, juni och juli.
#porrfribarndom tar en ny diskursiv riktning
Motionen för införande av porrfilter i förskolor och skolor röstas ner i riksdagen och mindre än ett halvt år senare står Sverige inför ett politiskt val. En ny regering ska utses av det svenska folket. September är en månad med avsevärt mindre aktivitet i den intertextuell kedjan än föregående månader, vilket är förvånande då #val2018 är en av de vanligaste förekommande kombinationerna med #porrfribarndom under den granskade perioden (bilaga 2). Kanske är det i väntan på ett valresultat som den intertextuell kedjan tar en paus. Valresultatet blir vad som skulle kunna kallas ett politiskt vakuum. Skillnaden i resultatet mellan de två politiska blocken är marginell och SD finns med som en potentiell vågmästare (”Så har Sverige röstat”, 2018). Kanske är det för att Sverige hamnar i en parlamentarisk osäkerhet, där inget riksdagsalternativ ses som givande, som gör att den intertextuella kedjan tar en diskursiv vändning. Tidigare under den granskade perioden är #visuelldrog den ensamt dominerande hälsoinriktade hashtaggen, med en antydan om folkhälsokris och pornografi som beroendeframkallande (bilaga 2). För att förstå att #visuelldrog kan tolkas som en hälsodiskurs kan vi leta i boken med samma namn, Visuell drog (Ahlin & Stigberg, 2016:11).
Det finns många sätt att prata om pornografi på. Där några väljer ett sexualpolitiskt perspektiv, väljer andra ett etiskt – inte sällan med fokus på produktionsförhållandena för de kvinnliga aktörerna. Båda perspektiven är mycket viktiga, men istället för att repetera vad som redans sagts, hoppas vi kunna bredda bilden och tillföra något nytt som dessutom sällan lyfts: hälsoperspektivet.
Genom textanalysen framkommer folkhälsodiskursen betydligt mycket tidigare än utifrån granskningen av manifest intertextualisering. Redan under sommaren 2018 börjar sändare i större utsträckning att referera till pornografins fysiska och psykiska skadeverkningar (bilaga
2). En förändring som kan vara en konsekvens av att Miljöpartiet, den 16 juni ger ett löfte om att satsa 1,5 miljarder/år på ungas psykiska hälsa där en porrfri skola är en av de tolv punkterna (”Nu tar vi krafttag för att bryta ungas psykiska ohälsa”, 2018).Dock är det är först i oktober som den intertexuella kedjan anammar diskursen genom hashtags då sändare börjar använda fler och nya hälsoinriktade hashtags så som #fysiskohälsa och #psykiskohälsa (bilaga 2).
Från och med oktober nämner sändare #bankid och #åldersverifiering i textproduktionen. Åldersverifiering som ett medel mot pornografi är något som genom textanalysen framkommer i ett tidigare skeende fast i begränsad utsträckning (kvinnolobbyn 2017a)och kan ses mer som ett sidospår än en betydande del av den intertextuella kedjan. Det tidigare sidospåret får allt starkare framtoning under oktober och tar tillslut över den intertextuella kedjan utifrån #porrfribarndom (bilaga 2). Vid en närmare granskning av bildtexterna finner vi att diskursen för porrfilter i förskolor och skolor, producerad utifrån #porrfribarndom får stå tillbaka för en ny inriktning av debatten. Sändaren porrfribarndom startar den 15 oktober en ny namninsamling (2018c). Porrfilter i förskolor och skolor blir, om inte ett avslutat kapitel, en grogrund för en ny diskursiv praktik där nya texter produceras och konsumeras under #porrfribarndom med betoning på åldersverifiering (bilaga 2).
Diskursordningen
Genom att sortera hashtags som kombineras med #porrfribarndom framkommer det att något fler än vart tionde inlägg är en repost av någon annans producerade text (bilaga 2). Detta är ett resultat som stärker antagandet att diskursordningen kan studeras genom begreppet manifest intertextualisering (se avsnitt Teoretiska begrepp och analysverktyg). Diskursordningen analyserar jag dels genom hur sändare använder olika hashtags i kombination med #porrfribarndom, dels utifrån den diskursiva praktiken.
Analysen av den diskursiva praktiken ger en förståelse för att diskursordningen grundar sig i två starkt accepterade diskurser. Dels den politiska och dels den feministiska. Med historiska glasögon kan vi förstå att det är två diskurser som i en svensk kontext under en längre tid förstärkt och underbyggt varandra i debatten kring pornografi på ett liknande sätt som de gör i diskursen för porrfilter i förskolor och skolor. Exempel på hashtags som sändare använder som kan vara spår av detta växelverkande mellan diskurserna är #fempol (feministiskpolitik) samt #feminist- regering (bilaga 2).
Att den feministiska diskursen är en väl accepterad diskurs i den svenska samhällsdebatten vittnar den historiska genomgången av hur pornografi tidigare har diskuterats i Sverige. Samtidigt som pornografi avkriminaliserades under 1970-talet växte sig kvinnorörelsen sig starkare i Sverige, ofta med en radikalfeministisk analys av pornografi (Ambjörnsson, 2006; Gustavsson & Larsson, 2009; Arnberg; 2010). Samma årtionde blev jämställdhetsfrågor ett eget politiskt område och har sedan dess varit en central del av samhällsdebatten (Gustavsson & Larsson, 2009; Arnberg; 2010). Det historiska perspektivet ger en förståelse för att frågan kring pornografi och konsumtionen av densamma varit en del av en politisk diskurs under mer eller mindre intensiva perioder under 1900-talet. Att pornografi ska regleras genom politiska beslut är inget nytt fenomen inom den svenska kontexten då oro har lett till att makthavare genom lagar kontrollerat tillgången till pornografi (Gustavsson & Larsson, 2009; Arnberg; 2010; Gustavsson & Arnberg, 2013). Den teknologiska utvecklingen av medier gör dock att gränsen för vad som är oroande konsumtion förflyttats (Gustafsson &
Diskursen för porrfilter i förskolor och skolor
#porrfribarndom I kombination med… #metoo #tystiklassen #feminsim #jämställdhet Spår av en feministisk laddad diskurs #val2018 #svpol #riksdagen #politiker Spår av en politiskt laddad diskurs
Arnberg, 2013). Tidigare var det tidningar i kiosker och filmer på biografer. Idag är det smartphones och surfplattor i skolan. Den politiska, liksom den feministiska, diskursen är alltså redan på förhand accepterade diskurser som bygger och vidmakthåller diskursen för porrfilter i förskolor och skolor.
Den feministiska diskursen som präglar diskursen för porrfilter i förskolor och skolor kan delas upp i ytterligare diskurser, som på olika sätt är växelverkande med varandra. Samtliga hashtags i figuren är några exempel på hashtags som sändare kombi- nerar med #porrfribarndom (bilaga 2).
Den feministiska diskursen är växelverkande med diskurserna mäns våld mot kvinnor och barns rättigheter och säkerhet. Detta innebär att diskursen för porrfilter i förskolor och skolor liknar debatten under 1970-talet då pornografi likställdes med mäns våld mot kvinnor och en cementering av kvinnors underordnad. Barns rättigheter och säkerhet var och är fortfarande idag en del av den politiska och den radikalfeministiska diskursen gällande mäns våld mot kvinnor (Ambjörnsson, 2006; Arnberg, 2010; ”Sveriges jämställdhetspolitik, 2019”). I analysen av den intertextuella kedjan framträder den radikalfeministiska diskursen och även diskursen gällande pornografi som en folkhälsokris. Att den radikalfeministiska diskursiva praktiken utvecklats till att argumentera mot pornografi genom att använda argument gällande hotet mot folkhälsan är något som uppmärksammats av flera forskare (Clarkson& Kopaczewski, 2013; Webber & Sullivan, 2018; Larsson, 2019).
Inventering av problemet
I den här delen presenterar jag resultatet av analysen utifrån textanalysen i kombination med moralpanik som analysverktyg, samt med en förståelse för begreppet intersektionalitet och Rubins teori ”The Charmed cirkel” (1984). I det inledande skeendet av en moralpanik definierar självutnämnda experter det identifierade problemet. Folkdjävlar och framtida konsekvenser av problemet blir synliga.
”Vi” är experterna
I analysen av den diskursiva praktiken får vi en förståelse för att sändarna bakom argumenten för porrfilter i förskolor och skolor kan kategoriseras in i tre grupper: Organisationer/skapare av organisationer; politiker/politiska organisationer; sändare med ett kommersiellt intresse.