Moralpanik - En kritisk diskursanalys av diskursen för porrfilter i förskolor och skolor på Instagram

#MORALPANIK

EN KRITISK DISKURSANALYS AV DISKURSEN

FÖR PORRFILTER I FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

PÅ INSTAGRAM

#MORALPANIK

EN KRITISK DISKURSANALYS AV DISKURSEN

FÖR PORRFILTER I FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

PÅ INSTAGRAM

LISA LINDGREN

Författare Lindgren, L #moralpanik. En kritisk diskursanalys av diskursen för porrfilter i förskolor och skolor på Instagram Examensarbete i Sexologi 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Hälsa och Samhälle, 2019.

Stort tack till alla som hjälpt mig att förverkliga min studie och uppsats.

Tack vänner och familj som uppmuntrat och hejat på, kollegor som orkat lyssna och intressera sig.

Ett riktat tack vill jag ge min handledare Mariah Larsson och mina vänner Maja, Annie, Jenny, Josefine, Matilda och Rolf som läst och kommenterat mitt arbete allt eftersom. Tack till min medstudent och vän Robin som med en kritisk blick och tålamod lyssnat, kommit med råd och peppat mig.

Störst tack riktar jag till min partner som hållit hem och liv flytande de senaste månaderna. Tack min älskade busunge, som tre år gammal tålmodigt låtit mig sitta i källaren soliga söndagar för att skriva. Du har så gärna själv velat plugga och om några år så kan vi göra det tillsammans. Då lovar jag att jag ska köpa fler färgglada överstrykningspennor och hjärtformade post-its. #mammashjärta

Sammanfattning

I och med #metoo-upproret växte sig debatten kring porrfilter i svenska förskolor och skolor sig allt större. Förespråkare för porrfilter menade att filter kan förhindra sexuella övergrepp bland barn och unga. Syftet med studien var att genomföra en kritisk diskursanalys för att på så vis få en förståelse för hur sändare av diskursen för porrfilter konstruerade sanningar av verkligheten. Syftet uppnåddes genom att studien besvarade följande frågeställningar: vilka var sändare och varför argumenterade de för porrfilter; Hur konstruerade språket föreställningar om unga, pornografi och sexualitet; Kunde de politiska påtryckningarna vara en del av en moralpanik? Studien använde kritisk diskursanalys som teori och metod. Empirin som låg till grund för studien var inlägg på Instagram som innehöll #porrfribarndom. Dessa inlägg bildade en intertextuell kedja. Den intertextuella kedjan analyserades genom den kritiska diskursanalysens tre nivåer vilka var den diskursiva praktiken, texten och den sociala praktiken. För en djupare analys tillämpades även analysverktyget moralpanik och maktteorierna intersektionalitet och ”The Charmed circel” (Rubin, 1984). Empirin var avgränsad att inkludera inlägg från sändare som var offentliga, hade över 1000 följare och kunde antas vara över 18 år. Den granskade perioden var 2017-11-15 t.o.m. 2018-11-15. Empirin inkluderade närmare 420 inlägg producerade av över 60 sändare. Sändarna kunde delas in i tre kategorier: organisationer/grundare till organisationer; politiker/politiska organisationer; sändare med ett kommersiellt intresse. Sändarna hade potential att genom diskursen vinna social och politisk makt och tjäna pengar genom att marknadsföra en tjänst eller en produkt. Diskursen grundade sig i en politisk och en feministisk diskurs, två diskurser som var historisk, socialt och kulturellt accepterade och etablerade diskurser i Sverige. Språket i diskursen riskerade att förstärka föreställningar kring tjejers och killars sexualitet och handlingsutrymme och var heterocentrisk. HBTQ-ungdomar var helt osynliga i diskursen. Viss sexuell praktik, så som analt sex framställdes som icke-önskvärt och pornografikonsumtion skambelagdes. Språket framställde pornografi som normskapare av våld och icke-önskvärd sexuell praktik samt ett aktivt subjekt och det samhälleliga hotet. De politiska påtryckningarna kunde vara en del av en moralpanik då det fanns likheter med tidigare moralpaniker. Moralpaniken som framkom i den sociala praktiken vittnade om maktförhållanden som inkluderade klass, kön, etnicitet och ålder.

#MORALPANIC

A CRITICAL DISCOURSE ANALYSIS OF THE

DISCOURSE SUPPORTING PORN FILTERS IN

SWEDISH PRESCHOOLS AND SCHOOLS ON

INSTAGRAM

LISA LINDGREN

Lindgren, L #moralpanic. A critical discourse analysis of the discourse supporting porn filters in Swedish preschools and schools on Instagram Degree project in Sexology 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2019.

Abstracts

With the #metoo uprising, the debate about porn filters in Swedish preschools and schools grew bigger. Advocates supporting porn filters meant that filters can prevent sexual abuse among children and adolescents. The aim of the study was to conduct a critical discourse analysis in order to gain an understanding of how senders of the discourse supporting porn filters constructed truths of reality. The aim was achieved by answering the predefined questions: who the senders were and why they were active in the discourse supporting porn filters; how the language constructed concepts about young, pornography and sexuality; if the political instigation could be part of a moral panic? The study used critical discourse analysis as theory and method. The empirics that formed the basis of the study was posts on Instagram that contained #porrfribarndom. These posts formed an intertextual chain. The intertextual chain was analyzed through the three levels of critical discourse analysis that were text, discursive practice and sociocultural practice. For a deeper analysis, the analysis tool moral panic and the theory of intersectionality and “The Charmed circle” (Rubin, 1984) were also used. The empirics was limited to include posts from users of Instagram that were public, had over 1000 followers and could be assumed to be over 18 years old. The reviewed period was 2017-11-15 until 2018-11-15. The empirics included nearly 420 posts produced by over 60 senders. The senders could be divided into three categories: organizations/founders of organizations; politicians/political organizations; senders with a commercial interest. The senders had potential to gain social and political power and earn money by promoting a service or product in the name of the discourse. The discourse was founded primarily in a political and a feminist discourse. Two discourses that were already historically, socially and culturally accepted and established discourses in Sweden. The language of the discourse risked reinforce beliefs about boys’ and girls' sexuality and freedom of action and was heterocentric. LGBTQ youths were invisible in the discourse. Some sexual practices, such as anal sex, were presented as undesirable and pornographic consumption was shameful. The language presented pornography as a normative creator of violence and undesirable sexual practice as well as an active subject and a social threat. There were similarities with earlier moral panics and the political pressure for legalization could be a part of moral panic. The moral panic witnessed power relations that included class, gender, ethnicity and age.

Inledning________________________________________________________________________________________ 9

Syfte och frågeställning _____________________________________________________________________ 10

Syfte ____________________________________________________________________________________________________ 10 Frågeställningar _______________________________________________________________________________________ 10

Disposition ____________________________________________________________________________________ 10 Förtydliganden och begreppsförklaringar _______________________________________________ 10

Instagram som social mediaplattform ______________________________________________________________ 10

Ett historiskt perspektiv på pornografi, jämställdhet och

moralpanik i en svensk kontext ___________________________________________________________ 11

Från de ungas fördärv till en sexuell revolution ________________________________________ 11 Jämställdhet – en nationell självförståelse _______________________________________________ 13 Vuxnas oro över mediernas påverkan ____________________________________________________ 14

Tidigare forskning ___________________________________________________________________________ 15

Media och pornografi ________________________________________________________________________ 15 Ungdomar, sexualitet och pornografi _____________________________________________________ 17 Orsak och verkan ____________________________________________________________________________ 19 Porrfilter som lösning, en internationell jämförelse ___________________________________ 20

Teoretiska begrepp och analysverktyg __________________________________________________ 22

Diskursanalys som teori och analysverktyg _____________________________________________ 22

Diskursiv praktik _____________________________________________________________________________________ 22 Diskursordningen _____________________________________________________________________________________ 22 Text ____________________________________________________________________________________________________ 23 Social praktik __________________________________________________________________________________________ 23 Moralpanik som analysverktyg ______________________________________________________________________ 24

Forskningsdesign och metod ______________________________________________________________ 25

Kvalitativ litteraturstudie __________________________________________________________________ 25 Diskursanalys _________________________________________________________________________________ 25 Socialkonstruktivism ________________________________________________________________________ 25 Kritisk diskursanalys som metod _________________________________________________________ 26 Avgränsningar ________________________________________________________________________________ 26 Insamling av material _______________________________________________________________________ 26 Primärmaterial _______________________________________________________________________________ 27 Analysprocessen _____________________________________________________________________________ 27 Studiens tillförlitlighet och äkthet ________________________________________________________ 28 Etiska överväganden ________________________________________________________________________ 29

Resultat och analys __________________________________________________________________________ 30

Den diskursiva praktiken ___________________________________________________________________ 30

Sändarna bakom #porrfribarndom _________________________________________________________________ 30 Produktionsförhållanden ____________________________________________________________________________ 31

Inventering av problemet ___________________________________________________________________ 36

”Vi” är experterna _____________________________________________________________________________________ 36 Barn och unga är offer ________________________________________________________________________________ 38 Barn och unga är missbrukare _______________________________________________________________________ 39 Det identifierade problemet och utnämnandet av folkdjävlar ____________________________________ 40

Första reaktionsfasen: orientering och utkrävande av ansvar _______________________ 43

Uppmaning till mottagaren att agera ________________________________________________________________ 44 Utkrävande av ansvar ________________________________________________________________________________ 44

Andra reaktionsfasen: social kontroll och förändring _________________________________ 45

Politiker tar ställning för porrfilter __________________________________________________________________ 45 Votering av motion ___________________________________________________________________________________ 46 Kommuner inför porrfilter ___________________________________________________________________________ 46 Vad hände sen? ________________________________________________________________________________________ 46

Diskussion _____________________________________________________________________________________ 47

Sändarna bakom #porrfribarndom _______________________________________________________ 47 Konstruktioner av unga, pornografi och sexualitet ____________________________________ 48 En pågående moralpanik ___________________________________________________________________ 49 Metoddiskussion _____________________________________________________________________________ 50 Avslutande reflektioner _____________________________________________________________________ 51 Referenslista __________________________________________________________________________________ 52 Sekundärmaterial ____________________________________________________________________________ 52 Primärmaterial ________________________________________________________________________________ 57 Instagram _______________________________________________________________________________________________ 57 Webbsidor och nyhetsartiklar. _________________________________________________________________________ 61

Bilaga 1 ________________________________________________________________________________________ 63 Bilaga 2 ________________________________________________________________________________________ 65

INLEDNING

Om vi inte vill se ett nytt #metoo i framtiden. Om vi aldrig mer vill ha #tystiklassen. Då måste vi problematisera, reglera och filtrera pornografin NU.

porrfribarndom 19 mars 2018

”The Metoo Movement” grundades i USA av Tarana Burke år 2006 för att hjälpa socialt utsatta rasifierade kvinnor och flickor som utsatts för sexualiserat våld. Inom loppet av sex månader påverkade #metoo den nationella debatten i USA (”History & Vision”, 2018). Ett decennium senare var samma hashtag startskottet för vad som skulle kunna klassas som ett viralt och globalt massuppror. Den 15 oktober 2017 postade Alyssa Milano ett inlägg på Instagram där kvinnor uppmanades att dela en text under #metoo (milano_alyssa, 2017). Ett uppror för att belysa den tystnad som kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp mötts av på arbetsplatsen och i det offentliga rummet. Upproret spred sig som en löpeld över världen och Sveriges kvinnor var inte sena med att träda fram. Jurister, vårdpersonal, socialarbetare och privatpersoner vittnade, en efter en annan, om situationer där män gått över gränsen och tagit sig friheter utan att be om lov. Ett historiskt uppror som nådde ända in i klassrummet. Elever i alla åldrar gav sina vittnesmål under #tystiklassen. Tusentals berättelser samlades och berörde oss alla.

Elevernas berättelser var sedan tidigare bekräftade i den senaste stora sexualundersökningen bland svenska ungdomar, UngKAB15. Här framkom det att de som kategoriserade sig som tjejer i högre utsträckning än killar uppgav att de utsatts för sexuella övergrepp. En ojämställdhet och konsekvens som kan tänkas ha förstärkts av det faktum att killar å sin sida inte nåtts av ungdomsmottagningars, hälso- och sjukvårdens och skolornas förbyggande och främjande arbete (Folkhälsomyndigheten, 2017).

Att skolan har ett stort ansvar att motverka sexuella trakasserier finns väl förankrat i Läroplanen, Lgr 11. Skolan ska fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. Skolan ska ta avstånd från diskriminering, förtryck och kränkningar samt verka för jämställdhet och solidaritet. Lärare har ett ansvar att i sin undervisning inkludera normer och etik kring kön, sexualitet och jämställdhet (Skolverket, 2018).

I samhällsdebatten som följde #metoo och #tystiklassen framkom det åsikter om att det sexuella våldet kunde förklaras genom lättillgänglig pornografi via internet som barn och ungdomar exponerats för. Porrfilter på förskolor och skolors digitala verktyg sågs som en del av lösningen på det sexualiserade våldet.

Låt oss samverka mellan hem, skola och civilsamhälle för att göra Sveriges skolor till landets säkraste plats för barn och unga. Våra barn är värda en skola som främjar jämställdhet, förebygger sexuella övergrepp och garanterar en #porrfribarndom.

Obitian et al. 2017

Debatten kring porrfilter i svenska skolor har pyrt under en längre period och kan på sökmotorer på internet spåras tillbaka till 2016 (Larsson, 2019) men det var i och med #metoo och #tystiklassen som en större och mer utbredd debatt tog fart.

I november 2017 startade en nationell namninsamling. Insamlingen gick under namnet ”Nationellt upprop för porrfria förskolor och skolor.” Argumenten för namninsamlingen var att hälften av Sveriges elever hade tillgång till pornografi under skoltid samt att 90% av pornografin innehöll fysiskt och psykiskt våld och ett sexistiskt språk. Initiativtagarna menade att ”Vi är en snabbt växande skara som begär omedelbara åtgärder från ansvariga politiker” (Lantz et al. u.å). Den 17 november 2017 gjorde en av initiativtagarna till namninsamlingen det första dokumenterade inlägget på Instagram under #porrfribarndom (ahlinmaria, 2017).

Syfte och frågeställning

Nyfikenheten för den pågående debatten kring porrfilter har lett mig till att vilja veta mer om den diskurs som sändare bakom #porrfribarndom producerar genom sitt engagemang på sociala medier.

Syfte

Då diskurser konstruerar sanningar om verkligheten är studiens syfte att få en förståelse för vilka sanningar som sändare av diskursen för porrfilter är med och konstruerar. Detta då diskurser i ett samhälle sätter ramar för kulturellt accepterade normer och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i texter på Instagram där sändare av diskursen använder #porrfribarndom under perioden 2017-11-15 t.o.m. 2018-11-15. Studien uppnår syftet genom att besvara tre frågeställningar.

Frågeställningar

Vilka är sändarna av diskursen för porrfilter i förskolor och skolor och av vilken anledning argumenterar de för porrfilter?

Hur formar språket i diskursen föreställningar om unga, pornografi och sexualitet?

Kan påtryckningarna för politiska beslut om porrfilter i förskolor och skolor vara en konsekvens av en moralpanik?

Disposition

Efter en kortare genomgång av Instagram som social mediaplattform kommer ett historiskt perspektiv på pornografi, jämställdhet och moralpanik utifrån en svensk kontext. Det här avsnitten följs av en redogörelse för forskningsläget kring ungdomar, internet, pornografi och porrfilter. Därefter presenterar jag de teorier och analysverktyg som använts för att förstå empirin. Detta följs av en redovisning av studiens metod. Resultatet av den kritiska diskursanalysen är presenterat under rubriken Resultat och analys, följt av en diskussion där jag sammanfattar studien, besvarar de tre frågeställningarna, reflekterar över studiens metod och ger förslag till vidare forskning.

Förtydliganden och begreppsförklaringar

För att göra studien förståelig för läsare kommer nu en kort genomgång av hur Instagram som social media fungerar.

Instagram som social mediaplattform

För att göra ett inlägg på Instagram måste användaren registrera ett konto. Konton kan vara privata eller offentliga. Det kan även registreras som företag. Därefter kan användaren välja att göra inlägg. Användaren börjar med att välja ett fotografi eller en film. Fotografiet/filmen kan redigeras på olika sätt. Användaren kan sedan välja att skriva en bildtext. Många gånger finns det en koppling mellan det som står i texten och det som visas på bilden/filmen. I bildtexten kan användaren välja att lägga in hashtags (#) och omnämningar (@). Det är möjligt att lägga in flera av varje. Det går även att, i forskningstermer, citera en annan användares bildtext genom att göra en så kallad repost. Detta gör användare genom en annan applikation. Det kan framgå att ett inlägg är en repost av en annan användare genom att #repost finns med i bildtexten.

En hashtag (#) används på sociala medier för att förtydliga det som står skrivet i texten. En hashtag gör det lättare för användare att hitta andra användarkonton genom att söka på en hashtag. På så vis kan användandet av en hashtag generera fler följare av ett konto (Möller, 2015). Det är även möjligt att söka efter specifika hashtags och följa en hashtag på Instagram. Ett inlägg som postas med den följda hashtaggen kommer då upp i ens personliga flöde. En hashtag bidrar till en potentiellt större spridning av inlägget under förutsättningen att

användaren är offentlig. Syftet med att använda sig av hashtags kan skilja sig mellan olika användare och mellan olika bildtexter. Likaså hur läsaren tolkar hashtaggen. Samma hashtag kan uppfattas som ironisk, uppmuntrande, insiktsfull osv.

Omnämningar (@) är ett sätt att uppmärksamma en annan användare. Det kan syfta till att uppmärksamma den omnämnda användaren på det aktuella inlägget, benämna en användare som syns i bilden och/eller för att uppmärksamma andra följare att den omnämnda användaren är av intresse. En shoutout är ”a public expression of thanks or gratitude” (Sharon, 2006). Användaren skriver då @ framför användarnamnet i sin text. Andra gånger kan ett omnämnande vara ett sätt att uppmana någon annan till förändring eller insikt, det kan benämnas som en ping.

Instagram Bio är en text som användare kan skriva i sin profil på Instagram med specifik information om användaren (”What is an Instagram bio?”, u.å.).

I löpande text kommer konton som använt sig av #porrfribarndom i ett inlägg att refereras till som sändare. De som läser inlägg som mottagare. Skapandet av en bildtext kommer jag att referera till som produktion. Hyllningar i bildtext kommer jag att benämna som en shoutout. När en omnämning istället kan tolkas som en uppmaning kommer jag att benämna det som en ping.

ETT HISTORISKT PERSPEKTIV PÅ PORNOGRAFI,

JÄMSTÄLLDHET OCH MORALPANIK I EN SVENSK KONTEXT

Utifrån studiens syfte och frågeställningar har jag valt att kontextualisera pornografi, jämställdhet och moralpanik. Detta för att det kan skapa en historisk förförståelse för debatten och diskursen för porrfilter i förskola och skola under den granskade perioden.

Från de ungas fördärv till en sexuell revolution

1911 inrättades myndigheten Statens biografbyrå (Gustafsson & Arnberg, 2013) med uppdrag att implementera lagtexten Biografförordningen från samma år. Myndigheten förhandsgranskade all film vars syfte var att visas offentligt i Sverige. Pornografiska filmer skickades inte ens in till myndigheten då de var olagliga enligt Strafflagen (SL) 18 kap 13 §. Myndigheten klippte antingen bort erotiska inslag eller förbjöd dem. Lagen SL 18:13 behölls i sin helhet fram till 1965 men ersattes då av Brottsbalken (BrB) 16 kapitel 11 §.Från att lagen hade reglerat rörliga bilder som kränkt enskild person reglerade den nu rörliga bilder som ansågs störa den allmänna ordningen (Gustafsson & Larsson, 2009).

För att censurering av tryckta skrifter likt den under andra världskriget inte skulle kunna uppstå igen omarbetades den svenska tryckfrihetsförordningen under 1940-talet. Bestämmelsen som reglerade pornografi behölls i sin helhet. Bestämmelsen syftade till att upprätthålla samhällsordningen och hade en moralisk innebörd. När en skrift gavs ut skickades en kopia till justitieministern som granskade materialet. Distributionen av tidskrifter, däribland pornografiska, reglerades av avtal. Distributionsbolaget AB Svenska Pressbyrån hade monopol på marknaden och kunde med hänvisning till lagen vägra distribuera en tidskrift om de ansåg att skriften kunde ”såra tukt, sedlighet eller allmän anständighet” (Arnberg, 2010:55).

Från 1950 och närmare 15 år framåt sker det stora förändringar i den offentliga debatten i Sverige. Den blomstrande ekonomin under efterkrigstiden ledde till att konsumtionen av sexualitetsanknutna produkter ökade. 1954 var pornografi ett hett diskussionsämne på politisk nivå och påverkade debatten i massmedia. I politiska sammanhang var den rådande meningen att exponering för pornografi riskerade att orsaka psykiska och moraliska negativa konsekvenser. Farorna som nämndes inom politik och massmedia var förslappande av ungdomar på grund av onani och en ökning av sexualisering och våld. En överhängande

fara med pornografi var risken för att ungdomar skulle bli förförda av homosexuella. Pornografin var därmed ett hot mot heterosexuell kärlek. Ungdomars konsumtion av pornografiskt material var ett orosmoment och motståndare krävde en sanering av det pornografiska materialet. Att pornografi inte var något annat än smuts, ett mentalt gift och lågkultur uttrycktes av politiker och folkbildare under året som passerade. Lösningen var en hårt kontrollerad marknad. Diskursen rörde så väl genus som sexualitet och hur utgivare av pornografi utnyttjade och gjorde sig en förtjänst på den s.k. sårbara gruppen barn. Som en motpol till den förråande pornografin lyftes uppfostran i hem och skola (Arnberg, 2010) och 1955 var året då sexualundervisning i skolan blev ett obligatoriskt ämne (Lennerhed, 2002). 1950-talet följdes av en allt mer polariserad debatt under 60-talet där sexliberala förespråkare intog ny mark. Den konservativt kristna diskursen gällande pornografi (Arnberg, 2010) mötte motstånd genom en sexualpolitisk radikalisering. Liberala feminister kämpade mot censurering och förespråkade minskad inskränkning mot konst som ansågs befria känslor (Johannson & Hammrén, 2006). Heterosexuella män tog krafttag mot konservativa krafter. Liberala förespråkare menade att sexuallagstiftningen borde reformeras och talade om en mer fördomsfri syn på sexualitet (Arnberg, 2010). Sexualliberalismen tog allt mer plats i debatten under 1960-talet och fick till sist ett stort genomslag. Frågorna gällde fri abort, sex med vänner och pornografi utan censur. Pornografi sågs som ett medel till att uppnå sexuell frigörelse. Pornografi blev en allt mer utbredd kommersiell vara, både i film och tidningar vilket till sist föranledde att pornografi avkriminaliserades 1971 genom att riksdagen avskaffade straffbestämmelsen om sårande av tukt och sedlighet(Gustafsson & Larsson, 2009; Arnberg, 2010). Idag regleras pornografi till viss del av Brottsbalken 16 kap 10a-12§, genom framför allt brottsrubriceringarna Barnpornografibrott (sexuellt skildrat material med personer som är under 18 år) samt Olaga våldsskildring (dokumenterat våld eller tvång mot människor och djur) (”Brottsbalk 1962:700”, 2019).

Det feministiska motståndet mot pornografi väcktes till liv under 1970-talet med utgångspunkt i USA och Kanada. De sexualliberala förespråkarna mötte motstånd av radikalfeminister som menade att pornografi var ett medel att förstärka kvinnan som underordnad genom en förnedrande objektifiering. Radikalfeministerna gjorde en koppling mellan kvinnors underordning och sexualitet (Ambjörnsson, 2006; Arnberg, 2010) och menade att pornografi måste kontrolleras då den medverkade till handeln av kvinnor och barn (Arnberg, 2010). 1976 visade Studio S ett avsnitt som berörde s.k. barn- och djurpornografi. I Sverige blev programmet en katalyserande faktor till den feministiska kritiken mot pornografi (Gustavsson & Arnberg, 2013). Feministiska sexualliberala förespråkare kritiserade den radikalfeministiska analysen med att hävda att den var heterocentrisk och minskade kvinnors utrymme att utforska sin egen sexualitet (Ambjörnsson, 2006). En annan kritik av radikalfeminismen var att den dominerades av heterosexuella, vita, välutbildade kvinnor från medelklassen (Hannam, 2013). Det var under den här tiden som organisationerna Women against violence against women och Women against pornography med radikalfeministerna Dworkin och McKinnon ställde upp tre argument som sammanlänkade pornografi med våld. Pornografi definierades som våld mot kvinnor, den var skapad av våld mot kvinnor och orsakade våld mot kvinnor (Gustafsson & Arnberg, 2013).

En analys av den pågående pornografidebatten visar att den radikalfeministiska kritiken som kom som en våg i slutet av 1900-talet återfinns i dagens debatt (Larsson, 2019). Detta framgår bl.a. av ett arvfondsfinansierat projekt, Reality check, som syftar till att öka ungdomars medvetenhet kring pornografins skadeverkningar. I materialet framkommer det bl.a. kritik mot att pornografi ibland refereras till som feministisk. Enligt skiften är sådan pornografi lika kvinnoförnedrande som annan pornografi (”10 myter om porr”, u.å). Dock har den radikalfeministiska diskursen tagit en ny riktning. Ett återkommande tema i kritiken mot pornografi är att den i mångt och mycket refereras till som en orsak till en folkhälsokris,

både i internationell och nationell litteratur (Webber & Sullivan, 2018; Larsson, 2019). Under 2010-talet har porrimpotens och porrberoende blivit en del av den rådande diskursen av pornografins skadeverkningar. Det är de ungas sexuella hälsa och utveckling som står på spel (Larsson, 2019). Genom att placera diskursen kring pornografi i det biomedicinska fältet med etiketten beroende är det möjligt för annars konservativa moralister och antiporrmotståndare att på ett tillsynes neutralt sätt vinna mark i debatten kring censurering av pornografi. Genom att argumentera att pornografi är ett beroende och ett hot mot individen vidmakthålls traditionella och moralistiska rädslor kring användandet av pornografi. Samtidigt som det överskuggar en analys av kulturens påverkan. Fenomenet beroende är kulturellt betingat och härstammar från Anglo-amerikansk kultur. Begreppet och diskursen kring beroende är sprunget från rasistiska, sexistiska och främlingsfientliga föreställningar om andra kulturer. Begreppet bör förstås utifrån makt där klass och etnicitet är centrala element (Clarkson& Kopaczewski, 2013). Liknande resonemang förs av Webber och Sullivan (2018) som menar att folkhälsoretoriken är sprunget från en social och kulturell kontext där sexuell hälsa definieras och tillhandahålls av den vita, heterosexuella medelklassen. I debatten kring porrens vara eller icke-vara glöms ofta kvinnor och HBTQ-personer bort som konsumenter av pornografi. Författarna jämför den pågående s.k. folkhälsokrisen och paniken av pornografikonsumtion med den som spred sig i och med att HIV uppmärksammades under 1980-talet. Oron och reaktionen på smittan blev på bekostnad av människors självbestämmande och integritet. Den medförde även stigmatisering och diskriminering genom att paniken ledde till lagförändringar som innebar obligatorisk testning, karantän och rapportering till myndigheter.

Jämställdhet – en nationell självförståelse

Det var först under tidigt 1970-tal som jämställdhetsfrågor på allvar kom upp på den politiska agendan i Sverige (Gustafsson & Arnberg, 2013; Ljungberg et al. 2017). I den samhälleliga debatten under tidigt 1900-tal var det främst arbetarklassens rättigheter som stod i fokus där enskilda s.k. kvinnosaksfrågor och dess talespersoner var en marginell och åsidosatt företeelse (Ljungberg et al. 2017). Det var under 1970-talet som grunden lades till det som skulle kunna kallas en nationell självförståelse om att Sverige är ett av världens mest jämställda länder (Gustafsson & Arnberg, 2013). 1972 höll Olof Palme, dåvarande stadsminister, ett tal om jämställdhet och det tillsattes en jämställdhetsdelegation med uppdrag att se över lämpliga åtgärder (Furuvik, 2015). Under 1970-talet var det frågor om arbetsmarknad, abort, föräldraledighet och skilsmässa som stod på den politiska agendan (Gustafsson & Arnberg, 2013; Furuvik, 2015). I närmare ett decennium låg den feministiska våg som sköljt över Sverige i träda för att få ny växtkraft igen under 1990-talet. Det blev en trend bland 90-talets politiker att kalla sig själva för feminister. Det som tidigare kallats jämställdhetsreformer upplevdes som allt för tandlöst och det är under slutet av 1990-talet som den största politiska reform genomförs för att komma motverka mäns väld mot kvinnor (Ljungberg et al. 2017). Sverige är även det första landet i världen att kriminalisera sexköp under samma årtionde (Åkerblom, 2009). Det är även nu som Sverige antar en jämställdhetsintegrerad strategi, där jämställdhet ska beaktas i alla nivåer av beslutsfattande (Ljungberg et al. 2017).

Redan år 2006 hade Sveriges politiker antagit en rad olika jämställdhetspolitiska mål (”Sveriges jämställdhetspolitik”, 2019) och i september år 2016 bekräftar den dåvarande rödgröna regeringen att en jämställdhetsmyndighet kommer att inrättas (Ljungberg et al. 2017) och från och med den 1 januari 2018 är myndigheten verksam. Myndighetens uppdrag är att säkerställa implementeringen av regeringens jämställdhetspolitiska prioriteringar. Idag är det övergripande målet indelat i sex delmål.

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. 2. Ekonomisk jämställdhet.

4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 5. Jämställd hälsa.

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

För att motverka och eliminera mäns våld mot kvinnor la regeringen fram en nationell strategi och ett åtgärdsprogram 2016 som började gälla 1 januari 2017 (”Sveriges jämställdhetspolitik”, 2019). I den nationella strategin framkommer det att mäns våld mot kvinnor drabbar även barn, dels indirekt genom att bevittna partnervåld men även direkt genom att själva utsättas för våld. Genom att förbygga mäns våld mot kvinnor så säkerställs även barns rätt till liv, utveckling och trygghet. I strategin får vi även en förståelse för att pornografi är likställt med mäns våld mot kvinnor.

Förebyggande arbete med mäns våld mot kvinnor inkluderar arbete för att identifiera och utmana framställningar av kvinnor och män som reproducerar föreställningar om kvinnors underordning, exempelvis inom pornografi.

Regeringen, 2018:126

Vuxnas oro över mediernas påverkan

Gustafsson och Arnberg (2013) menar att under hela 1900-talet och början av 2000-talet har s.k. lågkultur, inklusive pornografi, skapat oro och panik. Författarna har analyserat tre historiska epoker utifrån analysverktyget moralpanik: Film, censur och videovåld under 1900-talet; Serietidningspaniken 1952–1956; Debatten om och rättegången mot de våldsamma tv och datorspelen under 2000-talet.

Barn och ungdomar har, under alla tre studerade s.k. moralpaniker, haft en dubbelsidig roll, både som offer och missbrukare av mediet. Utåt sett har oron varit genusneutral men en mer djupgående analys har visat en oro för killars utåtagerande i form av våld och en oro för tjejers sexuella utsatthet. Å ena sidan har argumentationen präglats av en kritik mot normer, å andra sidan har själva argumentationen i sig byggt på föreställningar om två motsatta kön. Killar har tillskrivits egenskaper i form av att vara aktiva, våldsamma och impulsstyrda, medan tjejer framställdes som passiva, återhållsamma och tysta. Debatter har präglats av vuxnas outtröttliga benägenhet att kontrollera barn och ungas beteenden med hänvisning till att det är för att skydda dem från psykisk och fysisk skada (Gustafsson & Arnberg, 2013). För att förstå moral- och mediepaniker som uppstått under 1900-talet måste de sättas i sitt sammanhang. 1900-talet präglades av en snabb teknologisk utveckling i kombination med låga priser och en ökad fritid för medborgarna. Ungdomarna blev en allt större och starkare konsumentgrupp där motståndare till den tekniska utvecklingens framfart hade begränsad tillgång till mediekanalerna. Allt detta skedde samtidigt som det fortfarande fanns en stark tilltro till expertis och auktoritet. Politisk mobilisering mot ungdomars konsumtion av kultur var fortfarande möjlig. Men i och med att samhället förändrades, förändrades förutsättningarna för moralpanikens uttryck. Det individualistiska handlingsutrymmet ökade och folkhemsrörelsens inflytande minskade vilket innebar att de som utpekats till moralisternas fiender kunde försvara sig. Vissa menar att vuxnas moralpanik var en garanti för att det som ungdomar gjorde var häftigt och därmed förstärkte ungdomarnas beteende. Moralpaniken blev som en självuppfyllande profetia (Gustafsson & Arnberg, 2013). Mediernas påverkan har varit stor vad gäller att sprida oro om våld och kriminalitet. Även denna roll var dubbelsidig då media dessutom ansetts vara en orsak till att våld förkommit. Denna oro för mediernas påverkan har funnits så länge som medierna själva funnits. Föräldrar, lärare och politiker har ständigt oroat sig för medias dåliga inflytande på ungdomar. Oron har ökat i samma tak som teknologins framfart. Pornografiska bilder och filmer som spridits via media är inget undantag och oro har funnits bland vuxna hur tillgången kan komma att orsaka en ökad sexualisering. Den ökade tillgängligheten av pornografi har oroat vuxenvärlden, där farhågor funnits att ungdomar ska påverkas negativt bl.a. genom en förvriden syn av vad sexualitet innebär. Under en längre tid har samtal förts

både nationellt och internationellt hur lagstiftning och regleringar ska kunna hindra ungdomar från att ta skada (Gustafsson & Arnberg, 2013).

En förklaring till den stora oron för ungas säkerhet och potentiella negativa konsekvenser av digitala medier kan vara den äldre generationens okunskap kring mediaplattformar och digitala verktyg. Okunskap leder ofta till rädsla och orsakar moralpanik (Carlsson, 2005). Det stora glappet mellan ungdomar och vuxnas kunskap kring digitala plattformar och hur dessa fungerar förstärks av det faktum att tonårstiden per se innebär ett hemlighetshållande av kunskap kring ungdomskulturen gentemot den äldre generationen. Att ligga steget före är ett aktiv ställningstagande som förstärker ungdomarnas (självvalda) utanförskap (Rogala, 2006). Vuxnas föreställning om ungdomars sårbarhet genom att vara lättpåverkade är traditionellt sett ett välförankrat ställningstagande och ligger till grund för mycket av vuxenvärldens oro (Hirdman, 2006).

Den äldre generationens oro för de yngre och en nostalgisk syn på det förgångna har alltid varit närvarande element under hela 1900-talet och dess moralpanikutbrott. Moralpanik som fenomen kan leva vidare om än i en ändrad och anpassad form för att passa det massmediala samhälle som vi lever i idag. (Gustafsson & Arnberg, 2013).

TIDIGARE FORSKNING

Fältet kring pornografi är brett och därför har avgränsningar varit nödvändiga för att inte syftet med studiens ska gå förlorat i mängden av tidigare forskning. Tyngdpunkten är forskning från en svensk kontext, ett val utifrån att studien är en kritisk diskursanalys och att diskurser påverkas i hög grad av omgivande kulturell och social kontext. Forskningen är avgränsad utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Media och pornografi

År 2011 hade mindre än 30% av svenskarna en smartphone men de senaste åren har svenskars tillgång till smartphones ökat markant. 90% hade en smartphone år 2018. Även tillgång till internet har ökat och år 2018 var hela 98% av befolkningen uppkopplad. Sett till ungdomar, i det här fallet personer mellan 12–25 år, är det en grupp som utifrån användandet av internet är en homogen grupp. Mellan 99–100% av personerna i gruppen använder sig av internet (Davidsson et al. 2018).

För tidigare generationer har pornografi varit något relativt svårtillgängligt, framför allt för barn och unga. Oavsett ålder var det i stor utsträckning förenat med stigmatisering om du råkade synas i butiker där pornografi såldes eller kunde hyras. Dessutom reglerades konsumtionen av åldersgräns vilket gjorde det svårt för unga att själva hyra pornografiska filmer (Priebe et al. 2007). Under de senaste decennierna har medielandskapet förändrats drastiskt. Internet innebar att konsumtionen av pornografi blev anonymiserad och tillgänglig i ens privata sfär. Pornografin via internet har länge varit billig, ofta gratis och erbjudit en outtömlig mångfald (Priebe et al. 2007; Lim et al. 2015; Mattebo & Donevan, 2017). I den senaste nationella studien av ungdomars sexuella vanor och hälsa uppgav ungdomarna i studien att internet var den i särklass största källa till information gällande sex. Hälften av de som identifierade sig som tjejer och något fler än en tredjedel av de som identifierade sig som killar hämtade informationen från s.k. säkra källor, exempelvis 1177 och UMO (Folkhälsomyndigheten, 2017). Var på internet de övriga ungdomarna sökte sin information och vad som definierades som osäkra källor finns inte redovisat i studien. I studien framkom det att personer som identifierar sig som tjejer i högre grad än de som identifierar sig som killar hade utsatts för sexuella övergrepp, 29% respektive 15%. I den grupp som inte ville identifiera sig genom kön låg den siffran på 51% (Folkhälsomyndigheten, 2017).

I den senaste stora mediaundersökningen bland barn och ungdomar, Unga och Medier (Statens medieråd, 2017) som genomfördes år 2016 framkom det att runt hälften av

ungdomarna mellan 13–18 år hade kommit i kontakt med pornografi på internet det senaste året. I ålderskategorierna 13–16 år var det 11% som sett porr en eller flera gånger i veckan, motsvarande siffra var 21% i gruppen 17–18 år. Killar var klart överrepresenterade i båda ålderskategorier. Majoriteten av ungdomar hade sökt upp pornografi på egen hand. Ungdomar med funktionsnedsättning såg generellt sett mer på porr än genomsnittet och sökte i större utsträckning än övriga ungdomar upp pornografi själv. Runt en femtedel av ungdomarna hade kommit i kontakt med pornografi genom att en vän visat dem. En något lägre andel hade kommit i kontakt med pornografi av en slump/olyckshändelse. Det var vanligare att tjejer sökt efter porr på egen hand än killar. Majoriteten av ungdomar som kom i kontakt med pornografi via internet uppgav att de var relativt likgiltiga inför det som de sett. Runt en tredjedel gillade det de såg och var femte ungdom tyckte att det var spännande. Var tionde blev upprörd och ungefär lika många tyckte att det var äckligt. I den yngre ålderskategorin var det betydligt fler i den senaste undersökningen som uppskattade det som de sett än som hade gjort det i undersökning som gjordes år 2014. Dock visade den senaste undersökning att det var det fler pojkar än tidigare år som angett att de inte gillade vad de såg. Ungas känslor och upplevelser kring pornografi har visat sig vara ambivalent, där de kan både förhålla sig positiva och negativa till konsumtion av pornografi. Killar var generellt sett mer positiva till pornografi men även tjejer kunde identifiera stunder då pornografi kunde upplevas som positivt, om övriga omständigheter var rätt, exempelvis att de tittade tillsammans med någon som de tyckte om. Kulturella normer och värderingar kan ha påverkat skillnaden mellan könen gällande acceptansen av pornografi då det i en västerländsk kontext är mer accepterat för personer som identifierade sig som killar att konsumera pornografi. Ungdomar har visat sig ha reflekterande förhållningssätt gentemot pornografi och en förmåga att navigera i skillnaden mellan verklig sexuell interaktion och fantasi (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010).

Gällande barn och ungdomars upplevelser av att ha blivit rädda eller ledsna över något som de sett genom medier (film, nätet, spel och tv) var det färre än 10% som angav pornografi som en orsak till de negativt laddade känslorna. Det som de flesta uppgav som orsak till rädsla och nedstämdhet var bl.a. barn och djur som lider, fattigdom, sexuella övergrepp, mobbning, naturkatastrofer och miljöförstöring. Undersökningen visade att föräldrar i högre utsträckning inte ville att barn skulle komma i kontakt med pornografi, än vad de vill att barn ska komma i kontakt med sexuella övergrepp/hot, våld och skräck (Statens medieråd, 2017). Siffrorna från en ännu opublicerad studie som pågick mellan år 2004 och 2014 visade att pornografikonsumtionen bland ungdomar inte ökat. Killar som tittade på pornografi hade sjunkit från närmare 98% till strax över 90%. Trendbrottet för tjejer var desto större. Där hade siffrorna sjunkit från närmare 75% till endast 50%. I studien framkom det att gruppen ungdomar som inte hade tittat på pornografi hade ökat från 2% till strax över 9% år 2014. En grupp ungdomar som stack ut i den longitudinella studien var ungdomar som konsumerade pornografi mer eller mindre dagligen. Denna grupp hade under en tioårsperiod fördubblats. År 2014 var det 26% av killarna som dagligen konsumerade pornografi (Donevan et al. u.å.). Jämförelsevis visade Mattebo och Donevan (2017) studie att strax över 11% av de unga männen var högkonsumerande år 2013. Liknande siffor presenterades i studie genomförd år 2011 (Mattebo, 2014) och i en studie genomförd år 2003 (Svedin et al. 2011). Resultat från studier genomförda under en elva årsperiod visade alltså en dramatisk ökning mellan år 2013 och 2014. Dessförinnan hade siffran legat runt 10–11% från år 2003. Om det beror på en reell ökning av konsumtionen mellan år 2013 och 2014 eller om det är missvisande resultat går inte att säga. En eventuell förklaring till ökningen kan kanske sökas i den opublicerade forskningsstudiens metodik.

Det finns litteratur som hänvisar till att medelåldern för när barn exponeras för pornografi första gången är 11 år och att den största konsumerande gruppen är barn och unga mellan

12–17 år. Författarens källa till siffrornas leder dock till en ursprungskälla som är en internetsida som bland annat recenserar och marknadsför porrfilter (Mattebo et al. 2018).

Ungdomar, sexualitet och pornografi

Forskning kring ungdomar och hur de påverkas av pornografi är bristfällig av flera anledningar. Det är en svår målgrupp att studera utifrån forskningsetiska principer då det krävs målsmans godkännande för genomförande av studier. Det är även svårt eftersom det inte finns någon kontrollgrupp då merparten av alla människor någon gång sett pornografi och studier skulle då behöva göras på väldigt unga personer som ännu inte kommit i kontakt med pornografi (Lim et al. 2015). Den forskning som finns gällande pornografins påverkan på ungdomar är många gånger tvetydiga i sina resultat. Dessutom påverkar pornografi konsumenten på olika sätt utifrån individuella skillnader (Mattebo, 2014; Lim et al. 2015; Mattebo et al. 2018). Vilka enskilda faktorer som eventuellt inverkar på hur individen påverkas av pornografi är inte kartlagda (Lim et al. 2015).

Resultatet av en kvantitativ studie genomförd år 2013 visade att 18-åriga unga män som konsumerade pornografi en eller fler gånger om dagen generellt sett oftare prövade det som visats i pornografi, som enligt studien var oralt, analt och vaginalt sex, än de som inte konsumerade pornografi i lika hög utsträckning (Mattebo & Donevan, 2017). Detta är sexuella praktiker som skulle kunna tänkas utövas av även äldre människor och vara oberoende av om de setts i pornografi eller inte. Kanske har det mer att göra med den enskilda individens nyfikenhet och kåthet att göra. Orsaker som både skulle kunna leda till att någon konsumerar pornografi och provar olika sexuella praktiker. Enligt studien hade de unga männen även haft en tidigare sexualdebut än övriga. De olika typerna av sexuell erfarenhet definierades av författarna som ”sexual risk taking” (Mattebo & Donevan, 2017:86). Detta har gjorts utifrån antagandet att om högkonsumenter av pornografi var mer benägna att prova det som setts i pornografin så var de även mer benägna att internalisera riskfyllda beteenden, exempelvis oskyddat analt samlag. Dock var frågor gällande kondomanvändning inget som enkäten i studien inkluderade, inte heller förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland de tillfrågade. Antagandet kan även bli missvisande då en genomgång av studier, många svenska inkluderat, visade ett bristfälligt samband mellan konsumtion av pornografi och oskyddat samlag bland heterosexuella. Detta samband var negativt hos män som har sex med män. De studier som visade ett positivt samband var ofta bristfälliga då de saknade kontrollgrupp, ett longitudinellt perspektiv och analys av alternativa påverkansfaktorer (Lim et al. 2015).Yngre killar i en annan studie hade inte mer sexuella erfarenheter än jämnåriga. Ett resultat som var motstridande tidigare forskning inom området. Anledningen till detta resultat menade Mattebo (2014) kunde vara att ungdomarnas medelålder var yngre än i jämförande studier. Alternativt att sambandet mellan pornografianvändning och sexuella erfarenheter inte varit så självklart som det tidigare forskning visat.

En jämförande analys av internationell forskning menade att sexuellt risktagande bland ungdomar som konsumerade eller exponerades för pornografi påverkades av ungdomarnas nivå av kunskap gällande sexuell hälsa (Luder et al. 2011). Liknande resonemang fördes av Mattebo et al. (2018) vars studie visade att pornografikonsumtion bland svenska ungdomar varierande beroende av kön och etnicitet. Författarna resonerade, om än med osäkerhet, att detta fynd kunde ha med att göra att den svenska sociokulturella kontexten är och var relativt liberal och tillåtande för ungdomar och deras sexualitet, medan ungdomar med ursprung i andra länder var mer benägna att söka kunskap om sex via pornografi om ursprungslandets sociokulturella kontext var mer återhållsam.

Även begreppet ”sexual risk taking” är något som vi behöver stanna upp vid och fundera kring. Oskyddat analt samlag och tidig sexualdebut var något som författarna Mattebo och Donevan (2017) definierade som sexuellt riskbeteende, men hänvisning till en ökad risk att

sprida könssjukdomar. En relativt vanligt förekommande könssjukdom bland ungdomar i Sverige är och har varit under en längre tid klamydia. Som obehandlad infektion kan den leda till infertilitet och är därför en sjukdom som definieras som alarmerande. Dess utbredning står under bevakning av Folkhälsomyndigheten (Mattebo, 2014). Med andra ord, risken för spridning av könssjukdomar genom unga mäns internalisering av oskyddat analt sex är inte bara ett hot mot någons hälsa utan också ett hot mot heterosexuellt samlag med syfte till reproduktion. Konsekvensen av att författare definierade och diskuterade ”sexual risk taking” på ett sådant sätt är att det riskerar att bidra med ett förstärkande av rådande heteronormativa föreställningar.

Mattebo och Donevan (2017) definierade inte heller vad praktiken analt sex innebar. Det går inte att utläsa av resultatet hur personer praktiserat analt sex och med vem. I studien fick de unga männen även rangordna vilken typ av pornografi de konsumerade. Dock framgår det inte hur författarna definierade exempelvis softcore-, hardcore- och våldspornografi. Resultatet och slutsatserna kan därför diskuteras utifrån det faktum att frågorna egentligen inte säger så mycket om varken faktiskt konsumtionen av pornografi eller de unga männens sexuella praktik och erfarenhet. Författarna menade själva att studien hade brister ifråga om att definiera pornografi och att det saknades ett longitudinellt perspektiv (Mattebo och Donevan, 2017).

I studien av Mattebo och Donevan (2017) var frågeställningar till de medverkande unga männen värdeneutrala, d.v.s. frågorna i sig gav ingen indikation på vad de unga männen upplevde som positivt eller negativt. Undantaget var en fråga om de unga männen skattade att de tittade mer på pornografi än vad de önskade. Slutresonemanget från författarna antyder att de i sin tur tolkade resultatet på ett negativt värdeladdat sätt.

Results indicate that frequent users of pornography have sexual debuts at younger ages, engage in a broader range of sexual encounters, and are more likely to struggle with sexual preoccupancy and problematic use. This study contributes to a growing body of research providing evidence that pornography may have negative effect on adolescents.

Mattebo och Donevan, 2017:86

I en annan studie genomförd år 2013 undersöktes 18-åriga högkonsumerande unga mäns upplevelse av pornografins inverkan. Studiens resultat diskuterades i, vad som kan av läsaren upplevas som, betydligt mer positiva ordalag. De unga männen upplevde att pornografi kunde vara inspirerande, underhållande och stimulerande. Frågorna i enkäten var värdeladdade där informanterna fick ta ställning till om de höll med om påståendet eller inte (Svedin et al. 2011).

Högkonsumerande unga män svarade att de upplevde att de tänkte mer på sex, var mer positiva till sex än jämnåriga och uppgav även att de fantiserade flera gånger i veckan om sådant som de sett i pornografi. Samma grupp med unga män uppgav i högre utsträckning än övriga i studien att de konsumerade mer pornografi än vad de önskade (Mattebo & Donevan, 2017). Liknande resultat för högkonsumerande ungdomar (både tjejer och killar) fann forskare i en studie som publicerades några år tidigare. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan könen gällande pornografiinspirerade fantasier och praktiker bland de pornografikonsumerande ungdomarna. Killar, oavsett konsumtionsgrad av pornografi var generellt mer positivt inställda till pornografi än tjejer, liknande det resultat som presenterades av Löfgren-Mårtenson & Månsson (2010). Den könsskillnaden fanns inte bland de ungdomar som konsumerade pornografi. I denna grupp var tjejer och killar i lika hög utsträckning positiva. Skillnaden mellan de två könen visade sig när det kom till användandet över tid. Tjejers pornografianvändande var mer stabilt över tid än killars (Mattebo, 2014). Enligt en svensk studie uppgav var tionde tjej som konsumerade pornografi att de konsumerade mindre pornografi än vad de önskade (Mattebo, 2014). Tjejer som konsumerade pornografi visade sig i högre utsträckning än andra tjejer använda alkohol, tobak och praktisera tillfälligt sex (Mattebo et al. 2016). Forskningsläget kring unga tjejers

användning av pornografi är dock mycket bristfälligt visar internationell genomgång av litteraturen (Mattebo, 2014: Lim et al 2015, Mattebo et al. 2016).

Att det fanns ett samband mellan tidig sexualdebut och konsumtion av pornografi fastställde även Kastbom (2015). Studien visade även att ungdomar som inte debuterat sexuellt (oralt, analt eller vaginalt) vid 18-års ålder i högre utsträckning hade en närvarande pappa; föräldrar som var födda utomlands; låg sexuell lust; lägre konsumtion av alkohol och droger; mindre omstörtande sociala beteenden och mindre upplevelser av sexuellt våld. Dessutom konsumerade denna grupp med ungdomar mindre pornografi än den jämförande gruppen. Det omvända visade att de som debuterat tidigare än 18-års ålder konsumerade mer pornografi. Ungdomar som varit yngre än 14 år vid sin debut använde mer frekvent tobak, droger och alkohol. De var även mer benägna att uppvisa antisociala beteenden, så som våld mot människor och djur samt hot och mobbning. I en annan studie, där deltagarna var killarna med en medelålder på 16 år, fann forskaren ett samband mellan att frekvent använda sig av pornografi och problematiska livsstilsfaktorer. De använde i högre i utsträckning alkohol, satt mer stilla och var i högre grad överviktiga jämfört med sina jämnåriga (Mattebo, 2014). Dessa resultat kan jämföras med en genomgång av både nationell och internationell forskning vars analys pekade på att ungdomar som konsumerade pornografi via internet hade låg social interaktion, svårigheter med uppförande, känslomässiga svårigheter i relation till sina vårdnadshavare, försämrad självbild och fler depressiva symptom (Owens et al. 2012). Bland killar i en svensk studie visade det sig dock att lägre konsumtion av pornografi var associerat med högre frekvens av depressiva symptom än hos killar som konsumerade pornografi mer frekvent (Mattebo et al. 2018).

Sökningen efter tidigare forskning och en genomgång av litteraturen visade att forskning kring ungdomar och pornografi var heteronormativ och med en tvåkönsnorm. Det var könen tjej/flicka och kille/pojke som nämndes och som allt som oftast ställdes mot varandra. Detta är ett bekymmer då Mattebos (2014) forskning visade stora individuella skillnaden oberoende av kön. Forskning kring HBTQ och pornografi var mycket begränsad och sökningen på HBTQ, pornografi och ungdomar gav inte en enda träff via bibliotekets sökmotor. I Mattebo et al. (2016) fick tjejerna som deltog i studien definiera sin sexuella läggning men det diskuterades ytterst sparsamt utifrån resultatet. Att dessa grupper av ungdomar saknas i litteratur konstaterades redan år 2012 av Owens et al. (2012).

I många av de studier som presenterats framkom ett samband mellan bl.a. konsumtion av pornografi och s.k. antisocialt beteende, olika sexuella erfarenheter, konsumtion av alkohol och andra droger (Mattebo, 2014; Kastbom, 2015; Mattebo et al. 2016; Mattebo & Donevan, 2017). Ett samband säger dock inget mer än att beteendena existerar samtidigt hos samma individ. Kanske kan det vara samma personliga egenskaper som bidrar till att någon konsumerar alkohol, har sexuella erfarenhet och konsumerar pornografi. Detta behöver dock inte innebära att pornografikonsumtion i sig är den avgörande faktorn till att någon dricker alkohol eller inte.

Orsak och verkan

Det är mycket svårt att genomföra studier som skulle kunna visa ett kausalt samband mellan pornografi och sexuella beteenden då personer med stark sexuell lust med stor sannolikhet både är mer benägna att delta i sexuella situationer och titta på pornografi. Forskning har visat att samtidigt som pornografi kan påverka sexuellt beteende kan även personer med en större sexuell erfarenhet vara mer benägna att konsumera pornografi (Lim et al. 2015). Pornografin bör inte ses som det enda som påverkar ungdomarnas beteenden. Flera faktorer kan påverka och att det kan vara av avgörande vikt att inkludera den sociala och kulturella kontexten för att få en mer sammanhållen förståelse (Mattebo & Donevan, 2017; Mattebo et al. 2018)

Att pornografi påverkar människans hjärna och beteende finns det forskning som stödjer. Likande förändringar i hjärnan sker vid beroende av substanser och det tar längre tid för ungdomar med s.k. pornografiberoende att återhämta sig än vad det gör för vuxna (Lim et al. 2015). En nyligen publicerad forskningsstudie från USA visade dock att s.k. porrberoende för många var mer en subjektiv upplevelse snarare än att det tog sig uttryck i faktiskt beteende. Andra emotioner så som skam och skuld påverkade individens upplevelse av att pornografikonsumtionen var problematisk. Författarna menade att det inte gick att diskutera ett s.k. porrberoende utan att inkludera social och moralisk stigmatisering genom skuld och skamkänslor kopplat till beteendet (Grubbs et al. 2018).

Utöver pornografikonsumtion visade en studie att familjeförhållanden, drog- och alkoholanvändning, emotioner, impulsivitet och intelligens påverkade individer till sexuell aggressivitet. Studien kunde dock inte påvisa i vilken riktning det kausala sambandet gick (Hille et al. 2006). Liknande resultat presenterade Wright et al. (2015) vars meta-analys av internationella studier slog fast att personer som konsumerade pornografi mer frekvent uppvisade sexuellt aggressiva tankar och beteenden. Dock påverkades sexuella aggressivitet av ett flertal faktorer. Studien slog även fast att de flesta som konsumerade pornografi inte blev våldsamma. Malamuth och Huppin (2005) menade i sin artikel att individer som redan var fientliga mot kvinnor i högre utsträckning än andra valde pornografi som porträtterade våld. Vissa experimentella studier har visat att exponering för våldsam pornografi orsakade sexuell aggressivitet, men studiernas validitet var bristfällig då det inte gav någon förståelse för ett eventuellt samband i verkligheten (Lim et al. 2015). Även Mattebo (2014) hänvisade till tidigare forskning och menade att ett samband mellan pornografi och våld mot kvinnor ännu inte hade kunnat bekräftats.

Huruvida, och på vilket sätt, ungdomar som konsumerar pornografi utvecklar sexuell aggression finns det ingen konsensus kring. Studier har visat olika resultat, där sårbarhetsfaktorer hos den unga, ålder för exponering och vilken typ av pornografi som konsumerats kunnat vara flera de tänkbara variabler som påverkat en ungdom att utveckla sexuell aggressivitet (Owens et al. 2012; Wright & Randall, 2016).

Människans sexuella utveckling och hälsa påverkas av fler faktorer och kontexter, däribland religion, etik, moral, politik, lagar och kultur. Ungdomar som grupp bör dessutom förstås utifrån att de genomgår en dramatisk utveckling av både kropp och hjärna vilket i sin tur påverkar deras beteende (Mattebo, 2014). Ungdomar kan vara en grupp som är speciellt sårbara för pornografins påverkan under förutsättning att ungdomen redan från början har vissa sårbarhetsfaktorer (Malamuth & Huppin, 2005). Hur vi utvecklas och vad som påverkar oss är komplext, många gånger outforskat och ibland med tvetydiga resultat. Forskares egen position gällande pornografi är även det en faktor att ta i beaktande när studier publiceras och refereras till, i massmedia och sociala medier.

Porrfilter som lösning, en internationell jämförelse

Porrfilter är en av de mest utbredda internationella lösningarna för att skydda barn och ungdomar från s.k. stötande material på internet (European Commission, 2017). I en internationell undersökning där över 80 länder deltog, uppgav hälften av länderna att de använde digitaliserade filter i offentliga rum, så som bibliotek. Huvudorsaken bakom filteranvändningen uppgavs vara för att skydda barn och därefter för att skydda den allmänna moralen (Spacey et al. 2014). Trots detta finns det lite forskning kring porrfilters användbarhet och effektivitet (European Commission, 2017). Porrfilter är ett outforskat område och det finns bristande stöd för att porrfilter kan skydda barn och ungdomar (Przybylski & Nash, 2018). Det har beräknats att upp till en fjärdedel av alla europeiska familjer använder sig av s.k. porrfilter, en teknologi som är designad för att förhindra att barn och ungdomar kommer i kontakt med material på internet som kan anses vara skadligt, däribland pornografi. År 2017 presenterade Europakommissionen en rapport som visade att

den kommersiella marknaden för internetbaserade verktyg så som porrfilter var svårnavigerad och att det var svårt för vuxna att veta vilket filter som var mest lämpat att använda. Utvärderingen av verktyg i rapporten visade dels att de tillgängliga verktygen inte förbättrats under en treårsperiod, dels att de var svåra att konfigurera och anpassa efter familjens behov. Det var även relativt lätta att avinstallera dem utan lösenord samt att de var främst anpassade efter engelska ord (European Commission, 2017).

Den begränsade forskning som finns på området kring porrfilter ger inkonsekventa resultat och det saknas i stort sett någon som helst evidens för att ungdomars kontakt med sexualiserat material på internet skulle påverkas av porrfilter (Przybylski & Nash, 2018). Stark (2007) presenterade resultat som visade att porrfilter över- och underblockerade sidor på internet. Resultatet har sedan bekräftades av bl.a. Overaa (2014), Spacey et al. (2014) och Przybylski och Nash (2018). Przybylski och Nash (2018) sammanställde tre huvudsakliga problem med den här typen av teknologiskt designad säkerhet.

1. Trots en till synes gratis funktion att ladda hem så var det en kostsam teknologi då den hela tiden behövde underhållas och uppdateras. En kostnad som landade hos individen alternativt skattebetalaren.

2. Porrfilter visade sig i vissa hänseenden underblockera pornografiskt material. Detta innebar i praktiken att nya sidor, nytt material och nya appar passerade filtret och fanns tillgängliga.

3. Porrfilter visade sig i vissa hänseenden överblockera sidor med samhälls- och hälsoinformation. Detta innebar att ungdomar inte kunde söka säker information. Detta drabbade främst ungdomar i redan stigmatiserade och utsatta minoritetsgrupper så som HBTQ-personer.

Przybylski och Nash (2018) menade att deras resultat kunde tyda på att tidigare forskningsresultat som visat positiva resultat av filtrering kunde vara falskt-positiva och påverkats av att publikationerna var bias och att statistiken blivit feltolkad.

Ett sätt att förklara detta över- och samtidigt underblockerande av pornografiskt material skulle kunna vara porrfilters algoritmer. En kvantitativ genomgång över hur algoritmer var uppbyggda visade att porrfilter var tränade att identifiera en snäv form av pornografi. Enligt studien var den idealiska pornografin en naken kvinna med på för hand bestämd form, storlek och utseende. Annan typ av pornografi sorterades som ”noise” d.v.s. brus och filtrerades inte bort. Författarna menade att algoritmerna i sig vittnade om ett heteronormativt och trångsynt sätt att kategoriska sexualitet. Pornografi som innehöll bland annat hardcore, hår och kroppsfett var inte enligt algoritmerna något som datorn skulle kategorisera och filtrera bort som pornografi (Gehl et al. 2017).

Ytterligare en konsekvens av att sidor med samhälls- och hälsoinformation överblockeras är att det strider mot FN:s barnkonvention (Przybylski & Nash, 2018)

Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och ska säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välmående samt fysiska och psykiska hälsa.

”Barnkonventionen” artikel 17, u.å

I en studie i USA besvarade närmare 80% av homo- trans- och queerungdomarna att de sökte information kring sexuell hälsa på internet. Detta kan jämföras med att inte ens 20% av heteroungdomarna gjorde detsamma. Den allra vanligaste orsaken till att ungdomarna sökte information via internet var att de inte upplevde att de hade någon annan att fråga samt att de ville hålla sitt privatliv för sig själva. Studiens resultat indikerade att möjligheterna att söka information om sexuell hälsa var en viktig faktor för en god sexuell utveckling. Inte minst för de ungdomar som var i allra störst behov och som stod utan alternativa informationsvägar (Michell et al. 2014).

TEORETISKA BEGREPP OCH ANALYSVERKTYG

För att besvara studiens frågeställningar och uppnå dess syfte använder jag kritisk diskursanalys. Teorin erbjuder verktyg för att analysera diskurser på tre olika nivåer: Social praktik, diskursiv praktik och text. En fördel med att använda sig av diskursanalys är att den som metod och teori går att modifiera utifrån studiens syfte och frågeställningar (Jørgensen & Philips, 2017). I följande avsnitt redogör jag för den kritiska diskursanalysens tre nivåer. För att kunna göra en fördjupad analys utifrån studiens frågeställningar kommer jag att kombinera den kritiska diskursanalysen med analysverktyget moralpanik samt maktbegrepp. Jag har valt teorier och begrepp som ska kunna synliggöra dels hur diskurser påverkar förståelsen av unga, sexualitet och pornografi och dels social förändring.

Diskursanalys som teori och analysverktyg Diskursiv praktik

Sociala media skiljer sig från traditionell massmedia då konsumenten inte är en anonym massa av passiva mottagare. Mottagare har möjlighet till att interagera med texten och sändaren på ett helt annat sätt i sociala medier (Landert, 2017). På denna analysnivå är det av intresse att se hur en text produceras och konsumeras (Jørgensen & Philips 2017). Ett sätt att undersöka textproduktionen är genom att urskilja en intertextuell kedja, där samma text används fast på olika sätt och i olika sammanhang.

En text kan ses som en del av en intertexuell kedja: en serie texttyper som binds samman i en kedja genom att varje text införlivar element från en annan text eller andra texter.

Jørgensen och Philips 2017:77

Den intertexuella kedjan kan forma en hypotes om produktionsförhållanden (Jørgensen & Philips, 2017). Produktionsförhållanden är en analys av textens produktion och konsumtion, d.v.s. hur texten skapas och hur den används. Analysen inkluderar hur texten förändras över tid och samt händelser som påverkat textens utformning (Fairclough, 1995). För att göra den här analysnivån relevant för studien definierar jag #porrfribarndom som den del av textproduktionen som förbinder texter med varandra. Den här teoretiska delen i analysen är även en del av studiens insamling och urval av empiri (se avsnitt Metod).

Genom att analysera den intertexuella kedja som #porrfribarndom bygger förväntar jag mig att sändarnas avsikt och vinst med att ge sig in i debatten kring porrfilter i förskola och skolan kommer att synliggöras.

I den diskursiva praktiken (produktion och konsumtion av en text) används olika typer av diskurser för att producera en text. Detta nätverk av diskurser kallas för diskursordningen (Jørgensen & Philips, 2017).

Diskursordningen

Diskursordningen är en teori om att en diskurs bygger på andra redan accepterade diskurser, vilket är en förutsättning för att en diskurs ska bli allmänt accepterad av ett samhälle (Jørgensen & Philips, 2017). Det finns ingen på förhand uppgjord lista på valbara diskurser att välja mellan, utan i detta skede av analysen är det upp till den som genomför analysen att använda sig av sin erfarenhet och sitt omdöme (Faircolugh 1995). Jag kommer att använda mig av den bakgrund som jag presenterade i inledningen för att analysera diskursordningen. Ett sätt att tydliggöra diskursordningen är att undersöka manifest intertextualisering ”där texter mer uppenbart bygger på andra texter exempelvis genom att hänvisa till dom” (Jørgensen & Philips, 2017:77). För att göra den här delen av teorin applicerbar för studien kommer jag att kartlägga, analysera och redovisa hashtags och shoutouts/pings som kombineras i texter med #porrfribarndom. Den diskursiva praktiken kommer jag att kunna