• No results found

De inlägg som presenteras i resultatet är direktciterade från Flashback forum, vilket innebär att de framställs precis som användarna har skrivit. Inläggen presenteras i dialogform, trots att vi valt ut dem målstyrt och inte utifrån ordning i tråden. Då användarnas svar i tråden oftast hänvisar till

trådstartaren (TS) anser vi att ordningen i tråden är mindre väsentlig för diskursen. Vi har valt att presentera tre olika trådar i vårt resultat och dessa har vi genom kategorisering bildat tre olika teman; “Mannen som

överordnad”, “Skuldbeläggande av kvinnor” och “Mannen som offer”.

Studiens frågeställningar kommer att besvaras i alla tre teman då dessa representerar en helhet av det vi undersökt och inte kan härledas till en specifik frågeställning. Svaren på frågeställningarna kommer också förtydligas i avsnittet med slutsatser.

5.1 Mannen som överordnad

I tråden “Rätten att tycka att kärringar ska veta sin plats!” undrar

trådstartaren, Användare 1, om det är tillåtet att tycka att “kärringar” ska veta sin plats och ställer det i paritet med något brottsligt. Trådstarten kan tolkas som att Användare 1 vet om att dennes åsikter inte är fullt accepterade i dagens samhälle. Den inledande diskursen innehåller klagomål samt krav på att kvinnor ska bete sig enligt dennes behag, och Användare 1 värnar om att få ha dessa åsikter. Tråden innehåller 62 inlägg hittills, varav vi valt ut 5 olika användares inlägg i tråden till vår presentation.

Användare 1 (trådstart): “(...) Då man hör dessa kärringar gnälla om allt, högt som lågt. Så undrar jag om det o dessa tider

fortfarande är tillåtet att tycka att de ska hålla sig på matta?

Ställa upp för sin karl, inte försöka tänka! Får man fortfarande anse det? Eller begår man då något brott… Bara för att man tycker att de små slinkorna ska veta hut.”

Användare 2 svar till Användare 1: “Kontroversiellt. Men att ens säga att dessa förvuxna barn ska ta ansvar för sitt handlande är kontroversiellt numera. Dyrkar man inte marken de går på och inte anser att de aldrig någonsin kan göra något fel så är man incel. We live in a society.”

Användare 1 svar till Användare 2: “Ja det är för jävligt.

Fruntimmer ska inte sticka upp på det viset enligt mig. De ska hålla sig vid spisen! Ta hand om sin karl.”

Användare 3 svar till Användare 1: “Det är hälsosamt att gnälla.

Det är ju hälften av nöjet av att sitta här. Du gnäller på kärringar, kärringar gnäller till dig. Kanske ser de dig som en trygg plats att avlasta en del av sin ångest hos. Du kan tycka det är jobbigt men du behöver egentligen inte ens lyssna. Bara svara ‘jag förstår’ så är de nöjda.”

Användare 4 svar till Användare 1: “Det är absolut tillåtet att tycka så, tror dock inte du kommer så långt med dom åsikterna om du vill skaffa dig en partner.

Motfråga 1. Varför vill du att slinkorna ska veta hut?

Motfråga 2. Varför vill du inte att dom ska försöka tänka?

Skrattade högt åt dina formuleringar och tippar på troll men det finns ju många som tycker såhär på riktigt tyvärr. “

Användare 1 svar till Användare 4:

“1. För att jag är så trött på deras eviga gnäll.

2. För du ser ju hur allt utvecklas när vi ger kvinnorna makt. Det ska gnälla, det ska kramas hbtq, vi ska döma världen efter våra känslor etc etc…

Min partner kan säkert tycka att jag är definitionen av en mansgris.

Men hon vet sin plats!

O gråter inte ut med putläppar på insta så fort något går emot henne.”

Användare 5 svar till Användare 1: “Det är helt rätt att få tycka att kvinnor/kärringar ska veta sin plats. En kärring ska underkasta sig en man. Naturen har skapat män att vara den riktiga

ledaren/jägaren, och kärringar är avlade till att föda barn och ta hand om hemmet. Kärringar kan inte förvänta sig något annat än backhand slap om de ens höjer tonen mot en maskulin viking. Man kastar inte bensin på elden om man inte vill att de ska explodera.

Har kärringar något emot det här, klaga på naturen som byggt oss eller ät testo och gymma och träna kampsport så kanske du har en chans när det väl kommer till kritan.

Det är vad jag tycker iaf. Jag har rätt att få tycka.och vad andra tycker om vad jag tycker skiter jag i.”

I ovanstående dialog framkommer föreställningar om att könen har motsatta och bestämda egenskaper som är skapat av naturen. Stereotyper som dessa speglar och legitimerar kvinnans sociala underordning (Hirdman 1988).

Hirdman (1988) menar dock att dessa egenskaper som beskrivs inte är något medfött utan skapas och reproduceras genom socialisering. Användare 1 beskriver sina förväntningar hen har på kvinnors beteenden, att de ska “ta hand om sin karl” och “hålla sig på matta”. Denna beskrivning kan tolkas vara en önskan om att kvinnan ska agera utefter att göra mannen till lags.

Detta tydliggör också Användare 1 i sitt svar till Användare 4 med att hens fru iallafall “vet sin plats”. I dialogen används ord som “slinkor”,

“fruntimmer” och “kärring” synonymt till kvinna, och det uttrycks även att kvinnor bör underkastas männen och att det får konsekvenser för kvinnan att göra motstånd. Detta tydliggör mannens överordning samt rätten till sina åsikter. Dialogen ovan kan utifrån Strids (2020) forskning ses som uttryck för kvinnohat vars funktion syftar till att försvara könsmaktsordningen och ett slags verktyg att upprätthålla social ordning.

Användare 4 ställer motfrågor till Användare 1 och anger att dennes åsikter är skrattretande och beklagande, vilket kan ses som ett slags motstånd.

Användare 1 står fast vid sin ståndpunkt och är accepterande vid det faktum att hans partner får tycka att han är en mansgris, hans åsikter är legitima enligt honom. Användare 1 får medhåll från andra användare i denna tråd, vilket kan bero på att denne är trådstartare och ställde den inledande frågan.

Användare 4 får inte medhåll, vilket kan tolkas som att diskursen är uppbyggd för de som har liknande åsikter som trådens tema.

Användare 5 menar att kvinnor som gör motstånd inte kan förvänta sig annat än att bli bemötta med våld och legitimerar på så sätt våld mot kvinnor. Strid (2020) beskriver att teknologin ökar våldet mot kvinnor snarare än att spegla det. Hon menar att separationen mellan online och offline måste förkastas för att kunna förstå våldet som gränsöverskridande. När Användare 5 beskriver att denne vill bruka våld i den fysiska miljön använder den våldstermer såsom “backhand slap” vilket kan tolkas som att våldet också tar sig i uttryck i språket. Diskursen är begärets objekt (Foucault 1993), och Användare 5:s begär om att bruka våld mot kvinnor som inte uppfyller dennes krav är synliggjort i denna dialog. Det går att utläsa ett slags maktbegär över kvinnan, och enligt Strid (2020) kan dessa maktbegär och enskilda uttryck för våld ingå i en struktur av ideologier. Kvinnor blir utsatta för våld både

offline och online, men för att förändringar i könsordningen ska kunna ske online måste förebyggande av våld i andra former göras (Strid 2020).

I dialogen kan vi utläsa vad Foucault (1993) beskriver om maktuttryck i diskurser, där det i detta fall går att tolka som att mannen har vissa befogenheter och kvinnans rättigheter definieras av en manlig världsbild.

Diskursen är också uppbyggd för att “stänga ute” åsikter som gör motstånd, vilket enligt Ging och Siapera (2018) kan innebära hinder för jämlikt deltagande i diskussionen. Användare 1 och Användare 5 förespråkar rätten till åsikts- och yttrandefrihet, Användare 5 beskriver detta med att hen har rätt att få tycka vad den vill och att hen “skiter i vad andra tycker”. Som Ging och Siapera (2018) menar kan problematiska åsikter som dessa hamna i en gråzon, då det är svårt att avgöra vad som är hot och våld i form av ett brott på internet då det ställs mot rätten till yttrandefrihet. Ging och Siapera (2018) menar också att detta kan innebära att odemokratiska åsikter får ta plats på grund av yttrandefriheten, vilken är till för att skydda demokratin. Användare 2 svarar Användare 1 och menar att dennes åsikter ses som kontroversiella i dagens samhälle men instämmer samtidigt och skriver att ens förvänta sig att kvinnor ska ta ansvar för sina handlingar ses som kontroversiellt numera. Det kan tolkas som att Användare 2 menar att dagens samhälle i viss mån

inskränker på rätten till åsikts- och yttrandefrihet.

5.2 Skuldbeläggande av kvinnor

Tråden “Hur kan vi minska det växande kvinnohatet i samhället?” startas av Användare 6 där inledande diskurs konstaterar att det finns ett växande kvinnohat. Avslutningsvis ställer trådstartaren några öppna frågor om fenomenet och bjuder in till diskussion. Tråden innehåller 812 svar hittills, varav urvalet representerar inlägg från de första 5 sidorna. Vi har valt ut 11

olika användares inlägg till denna dialogpresentation. Trådstartaren vill problematisera kvinnohat och dess utveckling, samt ta upp utvecklingen av antifeministiska rörelser i relation till detta.

Användare 6 (trådstart): “Det senaste decenniet så har kvinnohatet vuxit allt starkare. Nu kan man uppleva den i sin vardag eller på lunchrasten på jobbet. På internet (reddit, youtube t.ex.) så växer rörelser som Incels och MGTOW bara mer och mer tills de når ut till allmänheten eller till våra sociala kretsar. Allt fler unga killar (13-18 år) börjar söka sig till eller bli exponerade till dessa rörelser eller åsikter. Det kommer påverka dagens och kommande

generation.

Jag undrar hur man kan vända den här utvecklingen? Vad beror den på? Vad kommer hända när dessa rörelser fortsätter att växa? Är det här slutfasen på könskriget? Vem kommer vinna?”

Användare 7 svar till Användare 6: “Enkelt. Kvinnor behöver bara avsäga sig alla privilegier de har över män och börja ge nettobidrag till samhället istället för att vara nettouttag under sina livstider.”

Användare 8 svar till Användare 6: “Stoppa invandringen.

Svenska kvinnor att hålla sig borta från invandrarna eller så får de skylla sig själva. Vad som importeras till Sverige i stor omfattning varje år är kanske inte kvinnohat men en kvinnosyn som är den att svenska kvinnor är smutsiga.

Är TS beredd att gå med på vad jag uppmanar till?

Feminismen dessutom som ändrat profil sedan 90-talets början är fientig och oförskämd mot män. Det väcker irritation bland männen. Det TS ska göra är att ta avstånd från feminismen sedan 90-talets början. Klarar TS av även det?”

Användare 9 till Användare 6: “Jag vet inte om kvinnohatet är vanligare eller om vi bara märker av det mer. Min teori är att kvinnoföraktet alltid varit där men så länge man såg till att kvinnor hade en underlägsen position i samhället och i familjen så var man nöjda. Nu när kvinnor tar plats så har föraktet mobiliserats. Så det är inte fel att beskriva det som en motreaktion på feminismen men det är något som är nödvändigt att dra fram i ljuset för att bekämpa.

Jag tror vi kommer komma över det här, det är bara att fortsätta på samma spår, till slut går det in och/eller de problematiska gubbarna dör av.”

Användare 10 till Användare 6: “Har du några konkreta exempel

? Eller bara taget i luften ?”

Användare 11 till Användare 6: “Då får man avskaffa eller kanske tom kriminalisera feminismen. Hat är varken svårt att förstå sig på eller något magiskt utan hat skapar hat så det är ju feminister själva som skapat detta klimat.”

Användare 12 till Användare 6: “Det låter helt befängt, men såhär fungerar sjukt många unga svenska kvinnor. Jag spottar på svenska tjejer, och dejtar fruktansvärt selektivt. Det är bättre att besöka något annat europeiskt land och stadga sig med kvinnor därifrån, för de är inte lika dumma i huvudet.”

Användare 13 till Användare 6: “Svenska män gav kvinnor frihet att göra vad dom än vill samt jämställdhet och som tack fick vi bara demoniskt hat rakt i ansiktet. Jag tycker inte att det är så konstigt att kvinnoföraktet ökar när många kvinnor håller på som psykopatiska galningar från en skräckfilm. Det behöver kanske inte ens handla om hat, bara att man håller sig borta för att man inte vill spendera tid med sådana kvinnor.”

Användare 14 till Användare 6: “Det är kvinnor som importerar kvinnohatarna

Det är kvinnor som skyller alla orättvisor på medelålders vita män, TROTS att det är medelålders vita män som givit dem allt de har Det är kvinnor som till varje pris måste vara PK istället för att våga tänka själva.”

Användare 15 till Användare 6: “Flashback är fel ställe att vända någon som helst utveckling, här samlas alla hatiska små människor av båda könen.”

Användare 16 till Användare 15: “Och en himla massa vänster-troll som Användare 15 som försöker framföra sitt vänster-trams som om det vore Facebook.”

Ging och Siapera (2018) menar att “krigaren för social rättvisa” och

“feministen” blir måltavlor för kvinnohat. I dialogen ovan kan vi utläsa att trådstartaren försöker starta en diskussion om kvinnohatets utveckling och stöter på starkt motstånd och ifrågasättande av andra användare. Flera av användarna efterfrågar belägg för att kvinnohatet överhuvudtaget existerar, medan andra menar att roten till kvinnohatet är feminismen. Att förlöjliga kvinnor och teorier om feminism menar Ging och Siapera (2018) kan bidra till att kvinnor blir exkluderade och diskriminerade från ett jämlikt

deltagande. Användare 13 beskriver att kvinnor beter sig som “psykopatiska galningar” och Användare 11 menar att feminismen bör kriminaliseras. Detta kan ses som ett förlöjligande av feminism (Ging och Siapera 2018) och ett återkommande argument är att män gav kvinnor frihet och privilegier, alltså inte att feminismen bidragit.

Något som återkommer i dialogen är hur användare uppfattar att kvinnorna i en mening utnyttjat dessa privilegier. Detta beskriver Användare 7, som menar att kvinnor bör avsäga sig alla privilegier de har över män och börja bidra till samhället. Män utmålas i dialogen som offer för ett slags

“mansförtryck” av feminister och deras ställning i samhället. Användare 14 förtydligar detta genom att beskriva hur vita medelålders män givit kvinnor allt de har och att de sedan blir skuldbelagda för alla orättvisor. Det kan tolkas som att kvinnor står i tacksamhetsskuld till män och bör uppträda på ett annorlunda sätt för att visa den tacksamheten.

I och med majoriteten av användarnas negativa syn på feminism blir det också svårt för en konstruktiv diskussion att ta plats och inlägg vars syfte är att vända diskussionen får inget gehör. I diskursen kan logiker upptäckas (Foucault 1993) från användarnas subjektiva perspektiv som talar om vad som är orsak till vilka problem. I denna dialog går det att urskilja kvinnan och feminismen som orsak till det kvinnohat de utsätts för. Då Foucault (1993) menar att diskurser kan ses som ett bestämt sätt att förstå världen, vad som är logiskt och som stämmer överens med verkligheten, går det att se att Användare 6:s åsikter inte stämmer överens med den sanning och

verklighetsuppfattning som är normativt för många Flashbackanvändare.

Användare 15, som är en av de få användare som ger medhåll till Användare 6, får direkt motstånd av Användare 16 som menar att dennes åsikter inte hör hemma på detta forum. Detta är något som Barker och Jurasz (2019)

framhåller i sin studie. De förklarar att åsikter som skriker högst blir accepterade och de som försöker göra motstånd tystas ner av dominerande grupper på offentliga forum (Barker och Jurasz 2019). Användare 9 är en annan av de få användare vars svar resonerar kring att kvinnans ökade

maktposition kan ha bidragit till ett ökat kvinnohat och att män var mer nöjda när kvinnor hade en underlägsen position. Detta är dock inte något som

uppmärksammas av de andra användarna och dialogen i tråden fortsätter till stor del att handla om kvinnans skuld till det ökade kvinnohatet, vilket de inlägg som tas upp efter visar på.

Många svar i dialogen handlar om att det finns “enkla” lösningar på

Användare 6:s frågor, vilket i stor del tolkas handla om att kvinnan ska agera utifrån de förväntningar som finns och att männen har svaren på dessa frågor.

Det kan också kopplas till Hirdmans (1988) teori om hierarki där mannen är norm och har därför befogade åsikter. Klimatet i denna dialog kan härledas till det resonemang Herring (2004) för om att sociala samfund speglas av gemensamma värderingar och normer, vilket tydliggörs av den här diskursens gemensamma utgångspunkter och normer. Majoriteten av användarna uttrycker liknande åsikter och står fast vid dem.

5.3 Mannen som offer

Användare 17 startar tråden “Har killar blivit rädda att visa intresse eller jag som åldrats?” som hittills innehåller 311 inlägg som svar. Vi antar att

trådstartaren är en kvinna utifrån dess utgångspunkt samt de svar som tillkommer i tråden. Vi har valt ut 11 olika användares inlägg i tråden. De utvalda svaren anser vi representera trådens innehåll väl då många av de liknar varandra.

Användare 17 (trådstart): “Upplevde förut när jag var yngre att killar visade intresse i vardagliga aktiviteter exempelvis på Ica osv.

Men upplever inte samma sak nu. Har ni blivit mer försiktiga med att ragga/ spana på ”stan” eller är det jag som inte är lika attraktiv längre?”

Användare 18 till Användare 17: “Killar och män vågar inte idag.

Rätt som det är, anmäls man för sexuella trakasserier. Och man döms utan bevis.”

Användare 19 till Användare 17: “Har du helt missat debatten dina skrikvänstersystrar och feministkompisar fört de senaste 20 åren?”

Användare 20 till Användare 17: “Det är inte värt att fråga en tjej om numret. När man vet att man kommer bli polisanmäld.

Kallad till tingsrätten. Dömd. Och avskedad från jobbet.”

Användare 21 till Användare 17: “Många är nog rädda, men ännu fler är nog rentav ointresserade av olika anledningar. De har förstått att kvinnor bidrar med väldigt lite och tar allt.”

Användare 22 till Användare 17: “Uppmärksamhet från män är nåt fult idag. Vi män behövs ju inte längre.

Man kan åka dit riktigt fult om man kollar på kvinnor.

På vissa arbetsplatser får du som man skriva under "uppförande koder" tex om att inte stirra osv.

Sen, vad har jag som

man att vinna på att ge kvinnor uppmärksamhet!?”

Användare 23 till Användare 17: “Har fått nobben så pass mycket så själv har jag slutat försöka.

Sedan är det inte värt risken heller då att flörta kan leda till anmälan för trakasserier.”

Användare 24 till Användare 17: “Nästan alla kommentarer ovan träffar helt rätt. Det är ytterst få kvinnor som verkligen är något att ha och dessa är ju per definition redan i stabila, fasta relationer.

Undrar om kvinnor fattar vad de gjort senaste 30 åren. Jag har själv

upplevt och jag har hört om tillräckligt många fall vilket vidrigt beteende många kvinnor har. Ser på en del bekantas vänners fruar hur de beter sig. Svenska kvinnor precis som män är så jävla lurade men av olika anledningar och på olika sätt. En annan ledning i landet och andra förebilder för kommande generationer så går det att vända.

Andra folks kvinnor har sina brister, tex östeuropeiska och ostasiatiska. MENAs och Balkan finns ju inte ens på kartan.”

Användare 25 till Användare 17: “Man tjänar ingenting på att flörta med en svensk tjej. Man har bara att förlora. Men kvinnorna ska inte klaga för de har själva skapat detta samhällsklimat.”

Användare 26 till Användare 17: “Jag går aldrig fram och raggar

Användare 26 till Användare 17: “Jag går aldrig fram och raggar

Related documents