Online-våld; en grogrund till kvinnors våldsutsatthet?
En netnografisk studie av misogyni på internetforumet Flashback
Författare: Linnea Berger och Maria Sundberg Handledare: Carl Hult
Kandidatuppsats
Abstract
Violence against women is considered a global health problem and a threat to equal participation in the society. The violence against women as a group can be seen as an opposition against gender equality and means of action to maintain male dominance. The violence and misogyny against women has taken place on social platforms online in the past decade.This study
addresses how the expressions of misogyny on the Swedish social platform
“Flashback” occur and how these expressions can escalate from discursive mechanisms. The purpose of this study was also to analyze how online misogyny could effect violence against women in general. A netnographic approach has been used to capture the cultural aspect of the digital
community and a content analysis has been the method to analyze the data.
The result of this study showed that the culture of the “Flashback” platform was influenced with antifeminist norms and values, which affected the outcome of the general discourses that took place. Opinions rooted in the misogyny culture were dominant and oppositional values were hard to establish. The gender based power was exposed in the discourse, the culture allowed gender segregation to expand. With the perspective of a gender theory, this could have negative effects on women in other social arenas as well.
Keywords
gender violence, digital communities, discoursive mechanism, gender based power, online violence, opposition, content analysis
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Carl Hult som bidragit med kloka råd och intressanta diskussioner. Ditt stöd och positiva engagemang har motiverat oss under processens gång.
Vi vill också ägna ett tack till den eminenta podcasten “Flashback forever”
för dess innehåll som bidragit till många skratt och även inspiration till uppsatsen.
Restaurang Zegel har förgyllt våra tuffa pluggdagar med gott, varmt kaffe och alltid ett enastående bemötande. Därför vill vi rikta även ett tack till er.
Slutligen vill vi tacka varandra för att vi alltid stått vid varandras sida, i toppar och dalar.
Linnea Berger & Maria Sundberg, Kalmar, VT2021
Varning
Denna uppsats kan innehålla kränkande och stötande material.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Problembakgrund 1
1.2 Problemformulering 5
1.3 Syfte 6
1.4 Frågeställningar 7
1.5 Avgränsningar 7
2 Tidigare forskning 8
2.1 Våld mot kvinnor 8
2.2 Interaktion via sociala medier 9
2.3 Digital media kopplat till kvinnohat 10
2.4 Diskursers makt 12
3 Teori 14
3.1 Hirdmans teori om genussystemet 14
3.2 Foucaults teori om diskursens ordning 16
4 Metod 18
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats 18
4.2 Datainsamlingsmetod 18
4.3 Urvalsmetod 20
4.4 Analysmetod 22
4.5 Etiska överväganden 24
4.6 Förförståelse och påverkan på materialet 26
4.7 Validitet och reliabilitet 26
4.8 Arbetsfördelning 27
4.9 Metoddiskussion 28
5 Resultat och analys 31
5.1 Mannen som överordnad 31
5.2 Skuldbeläggande av kvinnor 35
5.3 Mannen som offer 40
5.4 Sammanfattning 45
6 Slutsatser 48
7 Diskussion 51
8 Referenser 52
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Mäns våld mot kvinnor förekommer globalt och är oberoende av etnicitet, ålder, kulturell-, social- och religiös tillhörighet (NCKa 2021). FN definierar mäns våld mot kvinnor som:
“Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”
(NCKa 2021).
Män är den grupp som utövar mest våld riktat mot både män och kvinnor.
Mäns våld mot kvinnor sker ofta i det dolda och utgör fara för kvinnors liv, hälsa och välbefinnande. Våldet riktas oftast mot de kvinnor som männen lever med. Den sexuella prägeln av våld mot kvinnor kan ta sig uttryck i form av våldtäkt eller sexuella trakasserier i samhällets olika miljöer, exempelvis på arbetsplatsen eller i skolan. Våldet riktas mot kvinnor just i egenskap av att de är kvinnor. Männens överläge tar sig ofta uttryck i, för samhället, accepterade fenomen som till exempel pornografi (Eliasson 2010).
Genom den typen av fenomen upprätthålls ojämlika könsroller, och föreställningar om kvinnors mindre värde får negativa konsekvenser för kvinnor som grupp (NCKa 2021).
Våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem menar Socialstyrelsen (2016), och ett av målen för den svenska jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Socialstyrelsen (2016) menar att våldets uppståndelse kan ha strukturella orsaker, där bristande jämställdhet och skev
maktfördelning mellan könen är två grundläggande aspekter. Andra orsaker
kan vara hierarkiska och samhälleliga förhållanden där interaktionen grupper emellan kan skapa inklusion respektive exklusion, förtryck och privilegier.
Ur ett holistiskt synsätt kan våldet förstås ur ett samspel mellan strukturella, samhälleliga, relationsbetingade och individuella faktorer (Socialstyrelsen 2016).
Våldet tar sig i uttryck på olika sätt, men WHO har fastställt en definition utifrån fyra olika våldstyper; fysiskt, sexuellt och psykiskt våld samt
försummelse. Socialstyrelsen (2016) beskriver att en bred definition av våld innebär att det går att inkludera handlingar som inte alltid resulterar i skada eller död, men som ändå blir en börda för individer, familj, samhället och sjukvårdssystemet. Undersökningar om våld i nära relation visar att hot, våld och trakasserier sällan är en engångsföreteelse. Därför är det av stor vikt att upptäcka våldet i ett tidigt stadie. Socialstyrelsen beskriver också att ett aktivt, uppsökande arbete riktat mot våldsutsatta är viktigt för att få fler att söka hjälp och att ytterligare våld förebyggs (Socialstyrelsen 2016).
Enligt Socialtjänstlagen är socialtjänstens ansvar att se till att kommunens invånare får det stöd och hjälp de behöver. Kommunernas insatser för våldsutsatta kvinnor kan variera men består ofta av rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan även bistå med hjälp i kontakten med kvinnojour och skyddat boende (NCKb 2021). Förutom det våld mot kvinnor som oftast sker i det fördolda, finns sedan ett antal decennier en arena där våldet sker helt öppet. Våld mot kvinnor tar sig numera även i uttryck online (Strid 2020; Mogensen och Helding Rand 2020). Det faktum att våldet här sker helt öppet möjliggör också för bevakning och
förebyggande studier, vilket bör uppmärksammas av socialarbetare.
Detta relativt nya våld kan beskrivas som ”online-våld” och bör ses som likvärdigt med annan typ av våld då det ger liknande konsekvenser för de våldsutsatta. Internet och dess offentliga forum kan å ena sidan upprätthålla misogyni, å andra sidan möjliggöra förändringar av den typen av attityder (Strid 2020). I en rapport om nordiska internetforum beskrivs hur dessa präglas av misogyni och antifeminism. De misogyna och antifeministiska diskurserna i forumen “spills över” i andra sociala medie-plattformar och etablerar vad som kan ses som en legitim diskussion. Detta riskerar att leda till att främst unga kvinnor avskräcks från att ta del av debatten i dessa offentliga forum. Flera dialoger i dessa forum intog ett “män mot kvinnor”- perspektiv eftersom männen i forumen sedan tidigare känt sig alienerade från att socialisera med kvinnor (Mogensen och Helding Rand 2020).
Mäns sexistiska skämt och kommentarer om kvinnor är uttryck för ett accepterat och naturgivet fenomen om den manliga dominansens ideologi.
Grova kommentarer och skämt ses som språkliga övertramp snarare än männens självklara, historiska och kulturellt givna position över kvinnor.
Sättet att se på ”våld” och ”passion” som närliggande varandra bidrar till att upprätthålla myten om manligt och kvinnligt i en relation. Dessa
uppfattningar sprids i filmer, skönlitteratur och på andra sätt och bidrar till en normalisering (Eliasson 2010). Trakasserier och hat mot kvinnor på internet är kopplat till strukturella ojämlikheter i samhället, det sker i ett
symbiosförhållande. Tidigare forskning visar att kvinnor som blir
trakasserade på internet kan uppleva känslor av exkludering, ångest och lägre självkänsla (Ging och Siapera 2018). Det våld och hot som existerar mot kvinnor kan därmed innebära en inskränkt frihet och begränsning i vardagen (Eliasson 2010). Statistik visar att svenskarnas användning av sociala medier ökar (Internetstiftelsen 2018), och enligt Brå (2019) kan detta bero på att internet blivit ett nytt sätt för människor att interagera. Till följd av en ökad användning av sociala medier blir konsekvenserna att konflikter och brott
som tidigare skett i den fysiska miljön nu även tar plats på internet (Brå 2019).
Enligt Wikipedia (2021) är Flashback forum (www.flashback.org) ett av Sveriges mest besökta webbplatser. Ett centralt begrepp för forumet är
”yttrandefrihet”, och forumets egen beskrivning av sitt syfte är att värna om det fria ordet, med målsättning att alla i samhället ska ha möjlighet att komma till tals, även de med avvikande åsikter (Flashback 2021). Enligt statistik från Internetstiftelsen (2018) använder 33% av Sveriges
internetanvändare Flashback forum. De vanligaste användarna är män mellan 26-35 år, vilket utgör 40% av alla män som använder internet i den
undersökningen (Internetstiftelsen 2018). Forumet erbjuder anonymitet vilket underlättar för användarna att uttrycka sina åsikter fritt. Det kan ses som en frizon för grupper med avvikande åsikter (Flashback 2021). Det behövs inget användarkonto för att ta del av merparten av innehållet på Flashback, vilket gör det lättillgängligt för allmänheten. Forumet blir därmed ett intressant studieobjekt för att undersöka diskurser om kvinnor på internet.
Genom offentliga internetforum upprätthålls föreställningar om kvinnors underordnade position (Strid 2020). Då det finns tendenser till att
diskussioner som utgörs av förlöjligande av kvinnor bidrar till den manliga dominansens ideologi (Eliasson 2010) och en grogrund till annat våld (Strid 2020) finner vi det av stor relevans att undersöka hur detta ter sig på
offentliga internetforum. Våld mot kvinnor sker ofta i upptrappning, och att förebygga det i ett tidigt skede är av stor vikt för att förhindra ytterligare våld (Socialstyrelsen 2016).
Det är av relevans för socialt arbete att undersöka online-våld och strukturer som missgynnar kvinnor då konsekvenserna är likvärdiga med den form av
våld vi är mer bekanta med i den fysiska miljön. Då våldets uppståndelse kan grunda sig i strukturella, hierarkiska och samhälleliga förhållanden kan det vara relevant att undersöka sociala plattformar där sådana förhållanden får ta plats för att kunna förebygga ojämställdhet som i sin tur kan leda till våld (Socialstyrelsen 2016). Vi tänker också att det är viktigt att belysa hur misogyni mot kvinnor tar sig i uttryck online då detta kan ha konsekvenser för de kvinnor som socialarbetare möter i sin profession, och för att förstå den kontext i vilken våldet uppenbarar sig. Med aspekten av att
användningen av sociala medier också ökar i vårt samhälle (Brå 2019) kan det vara av nytta för socialt arbete att ta del av diskurser som är
lättillgängliga för allmänheten.
1.2 Problemformulering
Mäns våld mot kvinnor grundar sig i strukturer och normer och syftar till att upprätthålla kvinnors underordnade ställning (NCKa 2021, Eliasson 2010).
När kommunikationen via olika plattformar på internet ökar och förändras kan kontexten och diskursen som sker online bli ett komplicerat fenomen att tolka och förstå (Ging och Siapera 2018). Med den teknologiska
utvecklingen överförs även sociala interaktioner till internet, och därmed sociala problem som misogyni gentemot kvinnor (Mogensen och Helding Rand 2020). Då statistiken visar på att ungdomar använder sociala medier i större utsträckning (Brå 2019), tror vi även att detta kan ha en betydande roll i samhället och dess utveckling.
Interaktiva miljöer på internet kan underlätta demokrati genom att kommunikation kan ske anonymt, fritt och globalt. Trots detta visar forskning att sociala plattformar kan normalisera ojämlikheter i samhället
och att könsstereotyper eldas på (Barker och Jurasz 2019; Ging och Siapera 2018). De underminerade grupperna, i många fall kvinnor, blir tystade och exkluderade från dessa diskussioner och de kontroversiella åsikterna fortgår utan att ifrågasättas (Barker och Jurasz 2019). Ging och Siapera (2018) menar också att online-våldet får konsekvenser för kvinnor som individer, då de som varit offer för detta kan drabbas av psykisk ohälsa. Denna aspekt påvisar också vikten av att erhålla mer kunskap om online-våld.
För socialarbetare som möter våldsutsatta kvinnor kan det vara viktigt att förstå bakomliggande orsaker till våldet och på vilka olika sätt det tar sig i uttryck. Flashback forum är en av Sveriges största interaktiva plattformar, och beskrivs som en frizon för avvikande åsikter (Flashback 2021). Att allmänheten kan ta del av allt som skrivs där gör att det finns en stor spridning på innehållet vilket kan innebära en åsiktspåverkan och ett bakåtsträvande av jämställdheten. Socialstyrelsen (2016) menar också att uppståndelse av våld och förtryck kan orsakas genom interaktion grupper emellan. Det är därmed av stor relevans, att genom att ta del av diskursen om kvinnor på Flashback, belysa de åsikter som existerar på internet och i samhället och på så sätt förstå hur våldet uttrycks.
Om online-våldet ska betraktas som uttryck för redan etablerat
våldsutövande som existerar oberoende av internet eller om det är ett uttryck för en ny slags våldsform blir komplext att uttala sig om. Studien ämnar dock att fylla en funktion i att bygga på dessa kunskaper om fenomenet misogyni mot kvinnor och därigenom motverka skadliga effekter av det.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att belysa misogyni och kvinnors våldsutsatthet utifrån diskurser som sker på Flashback forum, samt analysera vad detta kan få för konsekvenser för kvinnor ur ett strukturellt perspektiv.
1.4 Frågeställningar
· Hur kan vi utifrån analyser av Flashback forum förstå hur misogyni tar sig i uttryck på internet?
· Vilka diskursiva mekanismer startar respektive eskalerar dessa uttryck?
· Hur kan diskurser om kvinnor på internetforum bidra till att kvinnors våldsutsatthet eskalerar i samhället i stort?
1.5 Avgränsningar
Vi har avgränsat vår studie till utvalda inlägg som finns på internetforumet Flashback då detta är en av Sveriges mest populära hemsidor. Vi har också analyserat materialet utifrån ett strukturellt perspektiv då vi velat fånga grunden till våldsutövande mot kvinnor.
2 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning för att skapa förståelse kring misogyni och kvinnors våldsutsatthet, samt vilken betydelse internet och diskurser har i denna kontext. Vi har delat in forskningen utifrån fyra olika teman kopplat till våra frågeställningar för att underlätta analysarbetet. Vi är medvetna om att forskningen är mer deskriptiv än empirisk, men vi anser att den tillför kunskap och förståelse för vilka faktorer som har betydelse för socialt konstruerad makt och genus.
2.1 Våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor är en form av motstånd till jämställdhet och kan ses som ett uttryck för kvinnohat, vars funktion är att försvara könsmaktsordningen förklarar Strid (2020). Ging och Siapera (2018) menar att våld baserat på genus har blivit ett ökat problem de senaste åren. Att förlöjliga kvinnor och teorier om feminism kan innebära att kvinnor blir exkluderade och
diskriminerade från ett jämlikt deltagande (Ging och Siapera 2018). Kvinnor som förespråkar feministiska åsikter och jämlikhet blir också bemötta av hårt motstånd, vilket Barker och Jurasz (2019) menar kan underminera idéer om jämlikt deltagande i olika offentliga miljöer. Detta styrks också av Ging och Siapera (2018) som menar att särskilda måltavlor för kvinnohat är
”feministen”, ”krigaren för social rättvisa”, ”horan” eller andra kvinnor som offentligt ifrågasätter eller stör den maktordning som präglas av genus. Att kvinnor som grupp och individer blir måltavla för kvinnohat kan vara symptom på mer fundamentala och strukturellt ojämlika förhållanden i samhället (Ging och Siapera 2018).
Sutherland, LaMarre och Rice (2017) menar att antaganden om genus kan skapas i och reproduceras genom sociala interaktioner. I sin forskning har de intagit perspektiv av socialkonstruktivism och postmodern feminism, då de syftar till att se diskursers koppling till genus och makt. Att genus och hierarkier inom olika grupper i samhället är socialt konstruerade finns det konsensus kring menar Sutherland, LaMarre och Rice (2017), det är inte ett fenomen som existerar naturligt och oberoende i samhället. Författarna framhäver att makt blir socialt distribuerat och producerat istället för att
”naturligt existera” inom vissa grupper och människor.
2.2 Interaktion via sociala medier
Internet och digitala medier kan utifrån många aspekter bidra till mänskligt engagemang, aktivism och kontroversiella debatter förklarar Barker och Jurasz (2019). Ideologin av sociala medier präglas av att det är öppet för delaktighet för allmänheten och många plattformar exempelvis Facebook och Twitter är anpassade för att kunna uttrycka politiska åsikter, stärka varandra och förespråka olika åsikter (Barker och Jurasz 2019). Interaktiva miljöer på internet kan därmed bidra till positiva fördelar för samhället, och ett exempel på detta är under den arabiska våren då demonstrationer och kommunicering online blev fördelaktigt för demokratin menar Barker och Jurasz (2019).
Demokrati och yttrandefrihet är viktiga grundpelare för internet och dess kommunikation. Den digitala miljön underlättar i många fall demokratin då det tillåts att manifestera och kommunicera globalt (Barker och Jurasz 2019).
Ging och Siapera (2018) förklarar att problematiska åsikter som uttrycks via internet kan hamna i en gråzon då det är oklart vad som utgör hot och våld i form av ett brott, och vad som kan göras åt detta utan att inskränka på yttrandefriheten. Yttrandefriheten kan ses som en paradox mot demokratin när åsikter som ”skriker högst” blir accepterade och dess motstånd tystas ner av dominerande grupper på offentliga forum (Barker och Jurasz 2019).
Herring (2004) beskriver att sociala samfund på internet kan karaktäriseras av ett varierande deltagande av medlemmar, minskat socialt ansvar och att det geografiska området i stor utsträckning inte är gemensamt för gruppen.
Andra komponenter som speglar beteenden i dessa sociala samfund är gemensamma normer, värderingar och kultur, ett aktivt deltagande,
solidaritet och stöd, interaktiva konflikter och kritik, gruppmedvetenhet med skiljande drag från andra grupper, tydliga roller och hierarki. Herring (2004) förklarar också att status kan tilldelas deltagare i dessa grupper när de uppfyller och förespråkar de mål och syften som samfunden antagit.
Den fysiska- och den digitala miljön har starka kopplingar och efterverkan på varandra menar Ging och Siapera (2018). Den ökade teknologiska
utvecklingen innebär nya sätt och forum att kommunicera på, vilket kan göra det svårt att fullt förstå och analysera kommunikationen som sker därigenom utan att sätta det i vissa kontexter (Ging och Siapera 2018).
2.3 Digital media kopplat till kvinnohat
Forskning som gjorts visar att kvinnor blir nedtystade och trakasserade på internet (Barker och Jurasz 2019; Ging och Siapera 2018), detta kan grunda sig i könsdiskriminering (Barker och Jurasz 2019). Kvinnor mellan 15-25 är särskilt utsatta och denna digitaliserade generation riskerar att utsättas för våld, övergrepp och trakasserier online samtidigt som de utsätts för detta offline. Män och kvinnor är utsatta för online-våld i ungefär samma utsträckning men på olika sätt. Män utsätts för våld kopplat till yrke och kompetens och kvinnor för sexuellt och sexistiskt våld. Internet utgör en möjlighet att verka för jämställdhet, antidiskriminering och könsneutrala debatter att ta plats, men mycket tyder på att internet utvecklas till att bli en fientlig plats för kvinnor (Strid 2020). Barker och Jurasz (2019) menar också
att internet i stor utsträckning används som ett verktyg för att öka normalisering av ojämlikheter och tysta underminerade grupper. Om förändringar inom könsordningen ska kunna göras på plattformar online, måste förebyggandet av våld i andra former ske och man måste se en koppling mellan dessa. Separationen mellan online/offline måste förkastas och först då kan våld mot kvinnor förstås som gränsöverskridande (Strid 2020).
I artikeln “Jämställdhet under angrepp: en feministisk analys av våldsamt motstånd online” undersöker författaren hur våld mot kvinnor tar sig i uttryck online och vad våldet har för konsekvenser (Strid 2020). Studien utgår från tre fall där feminister, efter att de uttryckt sina åsikter offentligt, utsatts för online-våld. Det beskrivs att online-våld bör ses som likvärdigt med annan typ av våld, det ger liknande konsekvenser för våldsutsatta. Detta styrks av Ging och Siapera (2018) som menar att det som sker på internet har förankring i den fysiska miljön. Det som sker på internet är inte bara en följd av existerande misogyni, det skapar nya sätt för misogyna åsikter att ta plats och med den ökade teknologiska utvecklingen innebär detta nya
kommunikationsvägar (Ging och Siapera 2018).
Strid (2020) beskriver att våld online kan tolkas som individuella uttryck för våld, även om de ingår i och utgör en struktur av sammankopplade händelser och ideologier. Ett feministiskt perspektiv på våld innefattar sexuella,
psykologiska och ekonomiska former av våld, såsom våldtäkt, sexuella trakasserier, cybervåld, hatpropaganda och förföljelse. Våld som motstånd kan yttra sig på dessa sätt och funktionaliteten finns i att motsätta sig förändring och upprätthålla status quo. IKT-perspektivet fokuserar på organisation och teknologi och online-våld förklaras genom dess medium, den utvecklade teknologin. Teknologin ökar våldet mot kvinnor snarare än att spegla det. Ur ett IKT-perspektiv möjliggör teknologin eskaleringen av
hot och våld då offret är avhumaniserad, avindividualiserad och föremål för en anonym mobb (Strid 2020).
2.4 Diskursers makt
Pavlova och Berkers (2020) har studerat vilka mekanismer som kan styra diskurser av kulturell makt på den sociala medieplattformen Twitter, där stigmarelaterade- och stigmaneutrala diskurser jämfördes med varandra.
Emotionell energi sågs som en viktig drivkraft som ökar deltagandet i diskurser, och även en ökad grad av solidaritet och självförtroende i den fortsatta diskursen av andra medlemmar. Det emotionella engagemanget ökade också uppmärksamhet till ämnet, och påverkade stigmarelaterade diskurser negativt. Stigmarelaterade tweets var till skillnad från
stigmaneutrala präglade av mer sensationalism och partiskhet (Pavlova och Berkers 2020).
Stigmarelaterade diskurser visar en signifikant högre nivå av emotionell intensitet och negativitet, och paradoxalt även en högre positiv stämning i diskursen. Detta kan kopplas till bland annat den sarkasm och förlöjligande som uttrycks. Kognitiv fokus är också en slags drivkraft, där de deltagande aktörerna håller sig till ämnet och är tydliga i sitt engagemang. Att
problematisera temat och koppla det till risker, faror eller våld kan vara upphov till negativt laddade diskurser (Pavlova och Berkers 2020).
Att konstruera sig själv, andra människor eller relationer som en specifik version av genus innebär att föreställningar kan reproduceras. Att dela upp människor i kategorier, exempelvis män och kvinnor, innebär att de tilldelas vissa drag som tillhör den kategorin. Diskurserna tenderar att bli sexistiska menar Sutherland, LaMarre och Rice (2017), då det förekommer
könsstereotyper, fördomar och negativa framställningar av vissa grupper.
Sexistiska föreställningar om kvinnor hjälper att legitimera och upprätthålla könsbaserade ojämlikheter och förtryck. Att använda vissa begrepp och ord kopplat till mänskliga kategorier innebär att de tilldelas en viss betydelse, det kan ha bredare innebörd kopplat till klass, etnicitet och respekt. Hur de som har makt i samhället, exempelvis män eller professionella, väljer att prata med och om andra grupper kan öka existerande maktobalanser (Sutherland, LaMarre och Rice 2017).
Sutherland, LaMarre och Rice (2017) drar slutsatser om vikten av att de som besitter makt utvärderar sina diskurser, då det annars kan få problematiska konsekvenser för maktuttryck och mångfald. Ett ökat intresse för socialt konstruerade föreställningar och formuleringar angående genus kan tänkas vara av nytta för studier som ämnar få fram vardagliga konstellationer om genus och genusrelaterad makt, hur privilegier tar sig i uttryck och är
beskaffade i vardagliga interaktioner (Sutherland, LaMarre och Rice 2017).
3 Teori
Vi har valt att utgå från två teorier i vår analys för att kunna besvara våra frågeställningar. Hirdmans teori om genussystemet valde vi för att förstå hur föreställningar om män och kvinnor uppstår, och hur mannen som norm påverkar människors sätt att se på mäns och kvinnors roll i samhället samt vad detta kan ha för konsekvenser. Begreppen dikotomi och hierarki blir centrala för att förstå diskussionerna som presenteras i resultatet utifrån hur användarna ser män och kvinnor som skilda från varandra. Det är också en teori som kan förklara vilka tankar och idéer som ligger till grund för kvinnors utsatthet, vilket blir relevant för analysen i studiens resultat.
Den andra teorin vi har valt är Foucaults teori om diskursens ordning. Detta för att kunna analysera de diskursiva mekanismer som kan ha påverkan på utvecklingen av en dialog och hur diskursens makt tar sig i uttryck. Vi har genom detta kunnat analysera vem som får lov att ta plats i diskursen och vad som är tillåtet att uttrycka. Diskursens ordning som teori anser vi få fram Hirdmans teori i ljuset genom att vi fokuserar på språkets roll i misogyna sammanhang.
3.1 Hirdmans teori om genussystemet
Hirdman (1988) beskriver begreppet “genus” som föränderliga
tankeföreställningar om “män” och “kvinnor”, vilket i sin tur kan ge upphov till eller skapa ytterligare föreställningar och sociala praktiker. Genus är mer en symbiotisk kategori än “roll” och “socialt kön”. Hirdman (1988) förklarar att detta ger upphov till ett slags genussystem, vilket är en ordningsstruktur av kön. Genussystemet kan förstås som ett nätverk av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar, vars inbördes förhållande kan skapa
mönstereffekter och regelbundenheter. Genusordning kan ses som grunden för sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Mönsterstrukturen gör att vi kan tala om genusordning på ett generellt plan (Hirdman 1988).
Hirdman (1988) delar upp genusstrukturen i två logiker; dikotomin
(isärhållandet av kvinnligt och manligt) och hierarkin (att mannen är norm).
Genom att särhålla kvinnligt och manligt kan mannen som norm legitimeras och gränsöverskridningar blir tabu. Detta leder till en generell underordning av kvinnor och könsförtryck och sociala, ekonomiska, kulturella och
psykologiska faktorer kan bidra till isärhållandet (Hirdman 1988).
Hirdman (1988) beskriver det Aristoteliska mönstret i den historiska förståelsen av kön, där ideér om att kvinnor och män är motsatta parter och bär på olika egenskaper finns. Kvinnan porträtteras som svag och mannen som stark, kvinnan som dum och mannen som klok. Dessa idealtypiska stereotyper speglar och legitimerar kvinnans sociala underordning. Män och kvinnor föds inte med dessa egenskaper menar Hirdman (1988), det skapas och reproduceras genom social integration, kulturell överlagring och socialisering. Genussystemet upprätthålls av både män och kvinnor, det överförs via “genuskontraktet”. Genom detta kontrakt förklarar Hirdman (1988) att den ena parten definierar den andre, och att det på ett samhälleligt, abstrakt plan finns gränser, innehåll och former för hur ett visst kön ska vara.
Dessa föreställningar tar sig i uttryck på olika nivåer, hur män respektive kvinnor förväntas bete sig på arbetsplatsen, i relationer, utseendemässigt, språkligt och i andra integrationsformer. Genuskontrakten överförs från en generation till en annan, den blir invävd i vår kultur och vårt sätt att leva. I processen av genussystemet skapar kontrakten ny segregering och
hierarkisering (Hirdman 1988).
Genussystemets strukturalistiska idé är att det har en reproducerande kraft, då vår livsvärld återskapas ur de historiska tankefigurer som präglat
samhället och den sociala integrationen. På individnivå märks strukturerna av genom socialisering, där könen binds till olika sysslor, platser och
egenskaper. Hirdman (1988) förklarar att systemförändrande dynamiker kan vara att se kön som något gemensamt för förutsättningar av upplevelser och mänskliga förmågor, och trots de genussystembevarande strukturer, tankar och praktikerna, inse att könen inte är väsensfrämmande. Isärhållandets tabu bryts när kvinnor och män vågar eller tvingas göra de gränsöverskridningar som upprätthåller isärhållandet mellan könen, och detta kan bidra till att den manliga normen ses som illegitim (Hirdman 1988).
3.2 Foucaults teori om diskursens ordning
Diskurser skapar logiker och sammanhangsförståelse och kan ses som ett uttryck för historiska och samtida traditioner. Det är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, och vilka kategorier som betraktas som logiska och överensstämmer med verkligheten (Foucault 1993 se Börjesson 2003).
Foucaults (1993) teoretiska utgångspunkt förstås som att ingen kommer in i diskursens ordning om den inte uppfyller dess krav eller inte från början är kvalificerad att uppfylla dem. Det sker i en ritual som bestämmer vilka kvalifikationer de talande måste ha, den bestämmer gesterna, beteenden, omständigheter och alla de tecken som måste medfölja diskursen. Diskursens ordning bestämmer språkets förmodade eller påtvingade effektivitet, vilka effekter de ska ha på de som de riktas mot och gränserna för deras tvingande värde (Foucault 1993).
Det sker en slags gallring mellan de talande subjekten, som sedan resulterar i utestängningsprocedurer. Den mest bekanta utestängningsproceduren är
förbudet. Vem som helst får inte prata om vad som helst, när som helst. Det talande subjektet innehar priviligierade och exklusiva rätter, och genom diskursen kan makt och strider både överföras och erövras. Diskursen försöker framstå som att den inte är något att bry sig om, dock är förbuden den drabbas av ett avslöjande av dess koppling till begäret och makten.
Diskursen är inte bara det som manifesterar eller gömmer ett begär, den är också begärets objekt (Foucault 1993). Parallellt med samhällets tillväxt och utveckling sker ett nytt vetande om gränserna för vad som är accepterat och avvikande, förnuft och oförnuft. I och med dessa gränsdragningar skapas klassifikationer, och därmed särskiljande och reglering av kropp och själ (Foucault 1993 se Börjesson 2003). Med denna vetskap menar Foucault (1993 se Börjesson 2003) att det medföljer möjligheter till maktutövning.
4 Metod
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Inom socialkonstruktivism läggs fokus på språk och sociala interaktioner som grunden för kunskap. Thomassen (2018) menar att språklig interaktion konstruerar relationer mellan subjekten och mellan subjekt och objekt.
Kunskap skapas i språkliga relationer i sociala gemenskaper. Sociala
problem som konstruktion kan inte konstateras utan de praktiker som formar dem och de teorier samhällsgemenskapen använder för att beskriva dem.
Människans sätt att begreppsliggöra, betrakta och förhålla sig till olika fenomen konstruerar själva fenomenet. Fenomen uppfinns genom diskursiva praktiker, de finns alltså inte färdiga att upptäcka (Thomassen 2018).
Socialkonstruktivism handlar om ökad medvetenhet genom att blottlägga och upplösa teorier och begrepp för att synliggöra ”utomteoretiska” funktioner.
Man vill förtydliga att det människan tar för givet inte alltid ter sig så
(Thomassen 2018). Genom att ha antagit en socialkonstruktivistisk ansats har vi kunnat uppnå vårt syfte med studien att belysa kvinnors våldsutsatthet utifrån en analys av diskurser på Flashback forum. Vi har undersökt vad språket och diskursen har för betydelse för kvinnors våldsutsatthet och hur kvinnor konstrueras i språkliga relationer och sociala gemenskaper.
4.2 Datainsamlingsmetod
Vi har valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetod till vår studie då denna metod givit oss möjlighet att studera en viss miljö i människors vardagsliv (Yin 2013). Med kvalitativ forskningsmetod kan forskaren genomföra djupstudier kring mänsklig mening och verkliga förhållanden,
och även återge åsikter och synsätt från de människor som studeras förklarar Yin (2013). Detta har varit fördelaktigt för vår studie som ämnat att belysa vissa åsikter och attityder i kontexten av offentliga internetforum.
Genom en etnografisk forskningsmetod kan forskare utveckla förståelse av gruppers kultur och människors beteende inom ramen för denna kultur (Bryman 2008). Att genomföra en etnografisk studie på sociala medier kallas netnografi (Kozinets 2015). Vi har använt netnografi som tillvägagångssätt för att samla in data då vi velat studera de sociala interaktioner och
beteenden inom den misogyna kulturen som förekommer på Flashback forum.
Kozinets (2015) definierar netnografi som ett angreppssätt för
socialvetenskapliga studier där forskaren tolkar sin analys av dokument och sociala interaktioner i kontexten av sociala medier. Netnografi som
datainsamlingsmetod innebär att undersöka mänsklig interaktion via text, bilder, videor eller ljudfiler, alltså det som är möjligt att ta del av online.
Datan som samlas in är kontextuella beskrivningar av livserfarenheter som uttrycks online, där de individer som deltar i forumen inte är i fokus, snarare hur det sociala livet ter sig. Studieobjektet blir enbart observerat genom att forskaren samlar in dokumenten direkt från internet och från den plattformen som ämnas undersökas. Netnografins datainsamling blir oftast sekundärdata, då materialet som samlas in redan är publicerat och tillgängligt. Detta
möjliggör att materialet kan återanvändas i andra syften eller till annan forskning. Forskaren kan observera sitt studieobjekt på samma sätt som att denne är en del av gruppen, dock behövs behövs inte en inbjudan eller ett medlemskap (Kozinets 2015). Vi har observerat och samlat in textenheter från Flashback forum där användare har haft dialoger med varandra. På så sätt har vi kunnat ta del av det sociala livet som utspelar sig i forumet men å
andra sidan inte deltagit i det. Vi har observerat hur användare på Flashback kommunicerar, vilket slags språk och emotionella drivkrafter som kan uttydas i interaktionerna.
Bryman (2008) förklarar att internet som forskningsdomän bör användas med en medvetenhet om att dess natur och potentialitet inte alltid är stabiliserat i olika aktörers medvetande på grund av dess gradvisa förändringstakt. Denna förändring kan ses som en reaktion på aktörers specifika mål och behov, och kan därmed betraktas som en relevant kulturprodukt (Bryman 2008). Vi har tagit hänsyn till detta i studiens genomförande genom att beakta Flashback forums “tid” på internet. Det är ett internetforum som skapades år 1996, och därmed har vi avvägt att plattformen är en relevant kulturprodukt med hänsyn till dess popularitet i dagsläget. Vi har också tagit Flashback forums “syfte” i beaktning, vilket beskrivs som en plattform för yttrandefrihet och hur det sociala livet på forumet kan spegla vissa specifika behov av detta.
4.3 Urvalsmetod
I studien vars syfte har varit att belysa kvinnors misogyni och våldsutsatthet på internet har vi samlat in virtuella dokument från det offentliga
internetforumet Flashback. Detta har inneburit att vi gjort ett målstyrt urval, som Bryman (2008) förklarar är att forskaren väljer ut dataenheter strategiskt med hänvisning till de forskningsfrågor som formulerats. Flashback forum är indelat i olika ämneskategorier. Vi har inhämtat material ur kategorierna
“Hem, bostad & familj / Relationer och samlevnad: allmänt”, “Politik / Feminism” och “Samhälle / Jämställdhet och diskriminering”. I dessa kategorier finns olika “trådar” som startas av en Flashbackanvändare och i trådarna finns möjlighet till öppna diskussioner mellan användare.
Flashbackanvändare använder sig av alias och blir därmed anonyma på
forumet. Det går därför inte att ta reda på användarens kön, ålder eller geografiska plats. Det finns dock vissa indikationer på kön utifrån
användarnas inlägg, då har vi valt att benämna användaren som “han” eller
“hon”.
Då urvalet varit målstyrt utifrån vårt syfte så har vi aktivt letat efter trådar som kan besvara våra frågeställningar och som vi anser representera diskursen överlag. Det finns en stor mängd material på Flashback forum vilket har inneburit att vi behövt begränsa oss. Vi har genom ovan nämnda kategorier sökt efter trådar från de senaste fyra åren som har handlat om kvinnor. Vi började söka i dessa kategorier då vi, med vår förförståelse av Flashback, kunde förutse ungefär vad för trådar som finns i vilka kategorier.
I kategorierna har vi läst rubriker för trådar som vi sedan sållat ut genom att just fokusera på ordet “kvinnor”, synonymer till detta eller rubriker som kan tänkas handla om kvinnor. Vi har läst innehållet i 14 trådar men valt att begränsa oss till tre av dessa till vår presentation av data för att visa en representativ bild av forumet. Vi har inte kunnat göra ett slumpmässigt urval eftersom trådarna behandlar olika ämnen inom kategorierna, samt att alla inlägg i trådarna inte varit relevanta för vår studie. De inlägg vi har valt ut ur trådarna anser vi vara representativa för majoriteten av innehållet i tråden.
Eftersom vi valt att benämna trådarnas rubriker anser vi att vi är transparenta med att vi har utelämnat en stor del av innehållet då det är offentligt för alla att kunna ta del av om det önskas.
Yin (2013) förklarar att insamlade dokument som studieobjekt kan erbjuda värdefull information om sådant som inte kan observeras direkt. Dokumenten är producerade av deltagarna själva och sker i en kontext oberoende av studien. Forskaren bör ha i åtanke att sådana dokument kan vara partiska och att det tillgängliga materialet har en medveten vinkling (Yin 2013). Genom att studera trådar på Flashback forum har vi tagit del av användares
diskussioner utan att de varit medvetna om det. Det gör att vi som forskare varit osynliga för studieobjektet och inte utgjort någon påverkan. Det har också inneburit att vi genom att inte ge oss tillkänna, inte kunnat ställa frågor till deltagarna. Eftersom vi studerat innehållet har vi inte sett detta som något problem, snarare en möjlighet att inte störa ordningen.
4.4 Analysmetod
Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys som angreppssätt för att kunna tolka de dokument som samlats in. Vid en kvalitativ innehållsanalys undersöks bakomliggande teman i den text som analyseras. I kontexten av en etnografisk studie, i detta fall netnografisk, förklarar Bryman (2008) att kvalitativ innehållsanalys kan skilja sig åt i bemärkelsen från en traditionell innehållsanalys. En stor vikt ska läggas vid den kontext där dokumenten skapas (Bryman 2008), vilket i denna studie har inneburit att vi genom det netnografiska angreppssättet försökt omfamna den sociala kultur som finns på Flashback forum samt dess interaktiva kommunikationsmöjligheter.
Forskaren försöker bearbeta de teman eller kategorier som tagits fram ur dokumenten genom en rörelse fram och tillbaka mellan begreppsbildning, datainsamling, analys och tolkning. Bryman (2008) förklarar att kategorier och variabler kan styra undersökningen till en början, men att nya begrepp och och kategorier också tillåts växa fram under processens gång. Syftet är att kunna vara flexibel, systematisk och analytisk genom en kontinuerlig upptäckt och jämförelse av relevanta situationer, innebörder och miljöer (Bryman 2008).
Till en början formulerades ett forskningsproblem efter att vi tagit del av tidigare forskning samt andra artiklar som initierade ett fenomen som vi ville undersöka närmare. Därefter ville vi bekanta oss med Flashback forum där
datainsamlingen skulle äga rum. Vi gjorde detta genom att läsa trådar på forumet som inte bara hörde till ämnet, för att allmänt söka kunskap om innehållet i forumet. Genom detta bildade vi en uppfattning om forumets tillåtande kultur vilket ledde fram till att vi började söka efter trådar där fenomen som kunde kopplas till studien diskuterades.
Att hitta relevanta trådar var det första steget, där vi genom dess rubriker kunde läsa oss till vad ämnet i tråden skulle handla om i viss mån. Begreppet
“kvinnor” eller annat som kunde härledas till en diskussion om kvinnor var centralt i att finna relevant data. Då trådarna på Flashback forum ämnar diskutera en viss fråga som startas av en användare blev nästa steg att
identifiera syftet med frågan, samt försöka tolka en bakomliggande innebörd.
Vår utgångspunkt i analysprocessen blev att utföra en kodning, som Bryman (2008) förklarar är att välja ut enheter i en text och tilldela detta en slags
“etikett”. Kodernas egenskaper och samband kan senare kopplas till mer generella företeelser och en bredare förståelse (Bryman 2008). I vår kodning har vi genom att läsa inlägg i trådar kunnat urskilja begrepp och ord som kan representera eller implicera en viss form av information, i detta fall kopplat till studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter. Kodningen har pågått och utvecklats under studiens process, där vi under tidens gång kunnat formulera kategorier under kodningen och därmed kunnat inkludera fler begrepp och information som tillsammans bildat en mer generell innebörd.
Vi såg tendenser till misogyna diskussioner som kunde härledas till vår frågeställning om hur misogyna uttryck tar sig i uttryck på forumet, vilket senare ledde fram till att vi blev intresserade av hur dessa uttryck kan eskalera eller i viss mån påverkas av forumets kultur, som därefter blev vår andra frågeställning. Vår tredje frågeställning, “Hur kan diskurser om kvinnor på internetforum bidra till att kvinnors våldsutsatthet eskalerar i
samhället i stort?”, framtogs i syfte till att kunna analysera studiens insamlade material och resultat till en större fråga och ges innebörd till en strukturell nivå. Vårt schema blev således att utgå från dessa frågeställningar för att finna data, sedan utföra kodningen och tolka dess relevans med hjälp av Hirdmans teori om isärhållande och dikotomi och Foucaults teori om diskursens ordning. Detta mynnade ut i olika kategorier som styrde vår insamling av data. Kategorierna var “uttryck för kvinnor”, “beskrivning av kvinnor som grupp”, “beskrivning av kvinnors och mäns position i
samhället” och “könsbaserade förväntningar”. Vi hade kvinnor som fokus till en början men upptäckte i analysen av trådarna att även män diskuterades i relation till kvinnor, vilket speglar den reflexivitet som tillåts vid en
kvalitativ innehållsanalys.
Efter att vi tagit del av och läst 14 trådar och använt oss av de ovannämnda kategorierna kunde tre teman identifieras som också fick representeras av de tre trådar vi sedan använt i vår analys. Dessa teman var “mannen som överordnad”, “skuldbeläggande av kvinnor” och “mannen som offer”.
Utifrån dessa teman har vi analyserat vår empiri med hjälp av teori och tidigare forskning.
4.5 Etiska överväganden
Forskning är viktigt och nödvändigt för samhällets utveckling.
Forskningskravet innebär att kunskaper fördjupas, metoder förbättras och att forskningen ska hålla god kvalitet. Individer i samhället är berättigade ett skydd mot otillbörlig insyn i sina liv vilket är något som forskaren har ansvar för. Individer får inte utsättas för kränkning, förödmjukelse eller psykisk och fysisk skada. Individskyddskravet är utgångspunkten för forskningsetiska överväganden men måste alltid vägas mot forskningskravet. Det är
forskarens ansvar att väga kunskapstillskottet mot möjliga negativa
konsekvenser för deltagarna (Vetenskapsrådet 2002). Vi har vägt dessa mot varandra och har resonerat på följande sätt.
Informationskravet innebär att informera deltagarna om deras uppgift i projektet och vilka villkor som finns för deras deltagande. Det ska framgå att deltagandet är frivilligt och att det kan avslutas när som helst. De ska
informeras om projektets omfattning och segment som kan tänkas påverka deras villighet att delta (Vetenskapsrådet 2002). Flashback är ett offentligt forum öppet för allmänheten. Då vi har genomfört en kvalitativ
innehållsanalys var materialet redan producerat. Användarna på Flashback är anonyma och medvetna om att allmänheten kan ta del av allt material. I och med detta och sett till studiens storlek fann vi det därför inte nödvändigt att informera användarna om studien. Vi skulle då ha behövt ge oss till känna vilket hade kunnat innebära en risk att vi blivit föremål för diskussion i forumet.
Då information och uppgifter om deltagarna redan finns offentligt behövs enligt Vetenskapsrådet (2002) inget samtycke inhämtas.
Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter ska behandlas med försiktighet och bevaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Det ska vara omöjligt för andra att identifiera deltagarna (Vetenskapsrådet 2002).
Användarna på Flashback använder sig av alias och är därmed redan
anonymiserade. För att ytterligare anonymisera deltagarna har deras alias inte att använts i studien utan ersatts med siffror.
Nyttjandekravet avser att insamlade uppgifter endast får användas i forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002). Våra insamlade uppgifter har endast använts till studiens syfte.
4.6 Förförståelse och påverkan på materialet
Som författare har vi båda en förförståelse för materialet som vi samlat in på Flashback. Vi båda besöker Flashback i privata syften för nöjes skull men deltar inte i diskussionerna som sker på forumet. På så sätt har vi kunnat förstå språk och förkortningar som använts frekvent vilket har underlättat läsningen. Vi har också kunnat orientera oss på hemsidan och därmed kunnat välja ut relevant material. Som blivande socionomer har vi ett
jämställdhetsperspektiv vilket har haft påverkan på vår tolkning av materialet.
4.7 Validitet och reliabilitet
När det gäller kvalitativ forskning kan begreppen validitet och reliabilitet ses som kriterier för bedömning av forskningspotential, dess kvalitet och
stränghet. Bryman (2008) menar att begreppet validitet innebär huruvida forskarens observationer stämmer överens med de teoretiska idéer som den utvecklar. En långvarig delaktighet i en social grupp kan ses som en styrka i etnografiska studier menar Bryman (2008), då det blir möjligt för forskaren att säkerställa en hög grad av överensstämmelse mellan teoretiska begrepp och observationer. Då vi som forskare till denna studie hade en förförståelse av kulturen och innehållet på Flashback har vi sett detta som en fördel i vår analysprocess. Då materialet som samlats in varit sekundärdata har det också inneburit att vi fått mer tid att analysera och jämföra data, vilket har
underlättat möjligheten i att säkerställa överensstämmande mellan materialet och teoretiska begrepp.
Validitet innebär också huruvida resultatet kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer. Denna aspekt kan ses som komplex i kvalitativa studier förklarar Bryman (2008), då dessa oftast innefattar begränsade urval och fallstudier. Då vi som forskare varit det centrala verktyget för den innehållsanalys som gjorts i studien går det inte att säga att andra forskare skulle tolka och analysera materialet på samma sätt som oss. Vi har utgått från vår egen förförståelse och kunskaper när vi analyserat det insamlade materialet, och har även tolkat materialet i ljuset av studiens syfte. Därför går det inte att uttala att denna studie kan anses vara generaliserbar.
Bryman (2008) förklarar också att reliabilitet kan bli problematiskt att uppfylla i kvalitativa studier, då det är omöjligt att “frysa” en social miljö för att på så sätt kunna replikera den. Trots denna aspekt går det att genomföra studien på liknande sätt genom att inta forskarens roll och utgångspunkter i liknande miljöer för att kunna jämföra studien till den ursprungliga
forskningen (Bryman 2008). Vi anser att studiens upplägg med netnografi och andra metodval som gjorts är användbart för att genomföra liknande studier, och på så sätt går det att säga att studien innehar en viss reliabilitet.
4.8 Arbetsfördelning
Arbetsfördelningen till denna studie har varit helt jämlik. Vi som författare av denna studie har i princip tagit alla beslut om upplägg tillsammans och gemensamt läst igenom allt material som studien innefattar. Det som vi delat upp var läsning av tidigare forskning, även där jämlikt, men där vi
fokuserade på att ta in olika slags forskning till vår studie. Analysprocessen har diskuterats och bollats flitigt mellan båda parter och vi anser att vi står gemensamt bakom varje aspekt av studiens slutliga produkt.
4.9 Metoddiskussion
Kvalitativ forskning har kritiserats för att vara alltför subjektiv förklarar (Bryman 2008). Denna kritik grundar sig i att resultatet ur kvalitativ forskning i stor utsträckning kan byggas på forskarnas uppfattningar av vad som är betydelsefullt och även blanda in personliga tolkningar i sina studieobjekt (Bryman 2008). Denna studie är till stor del beroende av oss som forskare då vi är verktyg för den analys som görs. Dock är studiens syfte av en mer
förklarande karaktär, och vi ser att studier likt denna är relevanta för att kunna bidra till ökad förståelse inom ämnet för kvinnors
utsatthet.
Den data som samlats in får en viss betydelse när den relateras till en teori, vilket Bryman (2008) menar kan innebära att det som
ursprungligen sagts kan förvrängas eller misstolkas under
analysprocessen. Då syftet med studien inte varit att enbart återge vad Flashbackanvändare tycker eller skriver på forumet, så har det varit nödvändigt att tolka dessa dokument och relatera dem till en teoretisk nivå för att sedan kunna förstå innehållet samt kunna koppla det till vårt syfte.
Då vi använt oss av ett målstyrt urval har vi tagit i beaktning att vi kan ha gått miste om sådant material som vid första anspråk inte tolkats kunna relatera till våra frågeställningar. Vi hittade dock en stor mängd relevant material och såg därför inte en anledning att välja bort det som vi ansåg ha potential. Studiens insamlade data är i form av textenheter, vilket innebär att det omöjliggör en redovisning av mänskligt kroppsspråk eller tonläge på de individer som
kommunicerar. Den här studien har redovisat mänsklig
kommunikation via text, som också kan anses vara en relevant och informativ kommunikationsform. Då Flashbackanvändare är anonyma har det inneburit att vi inte har kunnat veta vilken
könstillhörighet en specifik användare identifierar sig med. Vi anser dock inte att detta varit ett hinder för vår analys då fokus har varit på hur kvinnor diskuterats, oberoende av vem som diskuterar.
Huruvida vi fångat den netnografiska aspekten i vår
datainsamlingsmetod går att diskutera, då det är en metod som utgår från att tolka sin analys av dokument och sociala interaktioner i kontexten av sociala medier. Vi har strävat efter att väva in Flashback forums kultur i vår analys, men vår uppfattning av dess kultur kan också ha påverkats av de teorier vi valt för att hjälpa oss förstå de sociala interaktionerna. Bryman (2008) förklarar även att själva kontexten dokumenten tas ur kan gå förlorad när en kodning genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket kan leda till att den sociala situationen och sammanhanget tenderar att bli förbisett i analysen. Vi har valt att ha med tidigare forskning som relaterar till sociala medier och diskurser, samt Foucaults teori om diskursens ordning för att ge en förståelse av kontexten och språket i relation till det fenomen vi har undersökt och därmed inte gått miste om denna aspekt i vår undersökning.
Netnografi som metod möjliggör en stor mängd av potentiella data, då internet innehåller mycket värdefull och intressant information.
Med beaktning av detta går det att rikta en kritik mot studien, då det enbart är utvalda inlägg från tre olika trådar som presenteras i resultatet. Anledningen till detta är bland annat studiens omfång, det
finns helt enkelt inte plats att redovisa större mängder än det innehåll vi valt ut. Detta har inneburit en viss svårighet i att presentera en representativ bild av forumet till läsaren. Vi har tagit del av forumets innehåll och kultur och därmed fått en uppfattning av det vi tolkat som normativa värderingar och uttryck, som vi sedan velat påvisa med hjälp av de trådar vi kunnat presentera. Vi har försökt att påvisa den kontext som dialogerna sker i, samt ge texten betydelse genom analys av teori och forskning. Detta har också varit studiens syfte, därför har vi behövt ge detta en betydande plats i vårt avsnitt av resultat och analys.
5 Resultat och analys
De inlägg som presenteras i resultatet är direktciterade från Flashback forum, vilket innebär att de framställs precis som användarna har skrivit. Inläggen presenteras i dialogform, trots att vi valt ut dem målstyrt och inte utifrån ordning i tråden. Då användarnas svar i tråden oftast hänvisar till
trådstartaren (TS) anser vi att ordningen i tråden är mindre väsentlig för diskursen. Vi har valt att presentera tre olika trådar i vårt resultat och dessa har vi genom kategorisering bildat tre olika teman; “Mannen som
överordnad”, “Skuldbeläggande av kvinnor” och “Mannen som offer”.
Studiens frågeställningar kommer att besvaras i alla tre teman då dessa representerar en helhet av det vi undersökt och inte kan härledas till en specifik frågeställning. Svaren på frågeställningarna kommer också förtydligas i avsnittet med slutsatser.
5.1 Mannen som överordnad
I tråden “Rätten att tycka att kärringar ska veta sin plats!” undrar
trådstartaren, Användare 1, om det är tillåtet att tycka att “kärringar” ska veta sin plats och ställer det i paritet med något brottsligt. Trådstarten kan tolkas som att Användare 1 vet om att dennes åsikter inte är fullt accepterade i dagens samhälle. Den inledande diskursen innehåller klagomål samt krav på att kvinnor ska bete sig enligt dennes behag, och Användare 1 värnar om att få ha dessa åsikter. Tråden innehåller 62 inlägg hittills, varav vi valt ut 5 olika användares inlägg i tråden till vår presentation.
Användare 1 (trådstart): “(...) Då man hör dessa kärringar gnälla om allt, högt som lågt. Så undrar jag om det o dessa tider
fortfarande är tillåtet att tycka att de ska hålla sig på matta?
Ställa upp för sin karl, inte försöka tänka! Får man fortfarande anse det? Eller begår man då något brott… Bara för att man tycker att de små slinkorna ska veta hut.”
Användare 2 svar till Användare 1: “Kontroversiellt. Men att ens säga att dessa förvuxna barn ska ta ansvar för sitt handlande är kontroversiellt numera. Dyrkar man inte marken de går på och inte anser att de aldrig någonsin kan göra något fel så är man incel. We live in a society.”
Användare 1 svar till Användare 2: “Ja det är för jävligt.
Fruntimmer ska inte sticka upp på det viset enligt mig. De ska hålla sig vid spisen! Ta hand om sin karl.”
Användare 3 svar till Användare 1: “Det är hälsosamt att gnälla.
Det är ju hälften av nöjet av att sitta här. Du gnäller på kärringar, kärringar gnäller till dig. Kanske ser de dig som en trygg plats att avlasta en del av sin ångest hos. Du kan tycka det är jobbigt men du behöver egentligen inte ens lyssna. Bara svara ‘jag förstår’ så är de nöjda.”
Användare 4 svar till Användare 1: “Det är absolut tillåtet att tycka så, tror dock inte du kommer så långt med dom åsikterna om du vill skaffa dig en partner.
Motfråga 1. Varför vill du att slinkorna ska veta hut?
Motfråga 2. Varför vill du inte att dom ska försöka tänka?
Skrattade högt åt dina formuleringar och tippar på troll men det finns ju många som tycker såhär på riktigt tyvärr. “
Användare 1 svar till Användare 4:
“1. För att jag är så trött på deras eviga gnäll.
2. För du ser ju hur allt utvecklas när vi ger kvinnorna makt. Det ska gnälla, det ska kramas hbtq, vi ska döma världen efter våra känslor etc etc…
Min partner kan säkert tycka att jag är definitionen av en mansgris.
Men hon vet sin plats!
O gråter inte ut med putläppar på insta så fort något går emot henne.”
Användare 5 svar till Användare 1: “Det är helt rätt att få tycka att kvinnor/kärringar ska veta sin plats. En kärring ska underkasta sig en man. Naturen har skapat män att vara den riktiga
ledaren/jägaren, och kärringar är avlade till att föda barn och ta hand om hemmet. Kärringar kan inte förvänta sig något annat än backhand slap om de ens höjer tonen mot en maskulin viking. Man kastar inte bensin på elden om man inte vill att de ska explodera.
Har kärringar något emot det här, klaga på naturen som byggt oss eller ät testo och gymma och träna kampsport så kanske du har en chans när det väl kommer till kritan.
Det är vad jag tycker iaf. Jag har rätt att få tycka.och vad andra tycker om vad jag tycker skiter jag i.”
I ovanstående dialog framkommer föreställningar om att könen har motsatta och bestämda egenskaper som är skapat av naturen. Stereotyper som dessa speglar och legitimerar kvinnans sociala underordning (Hirdman 1988).
Hirdman (1988) menar dock att dessa egenskaper som beskrivs inte är något medfött utan skapas och reproduceras genom socialisering. Användare 1 beskriver sina förväntningar hen har på kvinnors beteenden, att de ska “ta hand om sin karl” och “hålla sig på matta”. Denna beskrivning kan tolkas vara en önskan om att kvinnan ska agera utefter att göra mannen till lags.
Detta tydliggör också Användare 1 i sitt svar till Användare 4 med att hens fru iallafall “vet sin plats”. I dialogen används ord som “slinkor”,
“fruntimmer” och “kärring” synonymt till kvinna, och det uttrycks även att kvinnor bör underkastas männen och att det får konsekvenser för kvinnan att göra motstånd. Detta tydliggör mannens överordning samt rätten till sina åsikter. Dialogen ovan kan utifrån Strids (2020) forskning ses som uttryck för kvinnohat vars funktion syftar till att försvara könsmaktsordningen och ett slags verktyg att upprätthålla social ordning.
Användare 4 ställer motfrågor till Användare 1 och anger att dennes åsikter är skrattretande och beklagande, vilket kan ses som ett slags motstånd.
Användare 1 står fast vid sin ståndpunkt och är accepterande vid det faktum att hans partner får tycka att han är en mansgris, hans åsikter är legitima enligt honom. Användare 1 får medhåll från andra användare i denna tråd, vilket kan bero på att denne är trådstartare och ställde den inledande frågan.
Användare 4 får inte medhåll, vilket kan tolkas som att diskursen är uppbyggd för de som har liknande åsikter som trådens tema.
Användare 5 menar att kvinnor som gör motstånd inte kan förvänta sig annat än att bli bemötta med våld och legitimerar på så sätt våld mot kvinnor. Strid (2020) beskriver att teknologin ökar våldet mot kvinnor snarare än att spegla det. Hon menar att separationen mellan online och offline måste förkastas för att kunna förstå våldet som gränsöverskridande. När Användare 5 beskriver att denne vill bruka våld i den fysiska miljön använder den våldstermer såsom “backhand slap” vilket kan tolkas som att våldet också tar sig i uttryck i språket. Diskursen är begärets objekt (Foucault 1993), och Användare 5:s begär om att bruka våld mot kvinnor som inte uppfyller dennes krav är synliggjort i denna dialog. Det går att utläsa ett slags maktbegär över kvinnan, och enligt Strid (2020) kan dessa maktbegär och enskilda uttryck för våld ingå i en struktur av ideologier. Kvinnor blir utsatta för våld både
offline och online, men för att förändringar i könsordningen ska kunna ske online måste förebyggande av våld i andra former göras (Strid 2020).
I dialogen kan vi utläsa vad Foucault (1993) beskriver om maktuttryck i diskurser, där det i detta fall går att tolka som att mannen har vissa befogenheter och kvinnans rättigheter definieras av en manlig världsbild.
Diskursen är också uppbyggd för att “stänga ute” åsikter som gör motstånd, vilket enligt Ging och Siapera (2018) kan innebära hinder för jämlikt deltagande i diskussionen. Användare 1 och Användare 5 förespråkar rätten till åsikts- och yttrandefrihet, Användare 5 beskriver detta med att hen har rätt att få tycka vad den vill och att hen “skiter i vad andra tycker”. Som Ging och Siapera (2018) menar kan problematiska åsikter som dessa hamna i en gråzon, då det är svårt att avgöra vad som är hot och våld i form av ett brott på internet då det ställs mot rätten till yttrandefrihet. Ging och Siapera (2018) menar också att detta kan innebära att odemokratiska åsikter får ta plats på grund av yttrandefriheten, vilken är till för att skydda demokratin. Användare 2 svarar Användare 1 och menar att dennes åsikter ses som kontroversiella i dagens samhälle men instämmer samtidigt och skriver att ens förvänta sig att kvinnor ska ta ansvar för sina handlingar ses som kontroversiellt numera. Det kan tolkas som att Användare 2 menar att dagens samhälle i viss mån
inskränker på rätten till åsikts- och yttrandefrihet.
5.2 Skuldbeläggande av kvinnor
Tråden “Hur kan vi minska det växande kvinnohatet i samhället?” startas av Användare 6 där inledande diskurs konstaterar att det finns ett växande kvinnohat. Avslutningsvis ställer trådstartaren några öppna frågor om fenomenet och bjuder in till diskussion. Tråden innehåller 812 svar hittills, varav urvalet representerar inlägg från de första 5 sidorna. Vi har valt ut 11
olika användares inlägg till denna dialogpresentation. Trådstartaren vill problematisera kvinnohat och dess utveckling, samt ta upp utvecklingen av antifeministiska rörelser i relation till detta.
Användare 6 (trådstart): “Det senaste decenniet så har kvinnohatet vuxit allt starkare. Nu kan man uppleva den i sin vardag eller på lunchrasten på jobbet. På internet (reddit, youtube t.ex.) så växer rörelser som Incels och MGTOW bara mer och mer tills de når ut till allmänheten eller till våra sociala kretsar. Allt fler unga killar (13-18 år) börjar söka sig till eller bli exponerade till dessa rörelser eller åsikter. Det kommer påverka dagens och kommande
generation.
Jag undrar hur man kan vända den här utvecklingen? Vad beror den på? Vad kommer hända när dessa rörelser fortsätter att växa? Är det här slutfasen på könskriget? Vem kommer vinna?”
Användare 7 svar till Användare 6: “Enkelt. Kvinnor behöver bara avsäga sig alla privilegier de har över män och börja ge nettobidrag till samhället istället för att vara nettouttag under sina livstider.”
Användare 8 svar till Användare 6: “Stoppa invandringen.
Svenska kvinnor att hålla sig borta från invandrarna eller så får de skylla sig själva. Vad som importeras till Sverige i stor omfattning varje år är kanske inte kvinnohat men en kvinnosyn som är den att svenska kvinnor är smutsiga.
Är TS beredd att gå med på vad jag uppmanar till?
Feminismen dessutom som ändrat profil sedan 90-talets början är fientig och oförskämd mot män. Det väcker irritation bland männen. Det TS ska göra är att ta avstånd från feminismen sedan 90-talets början. Klarar TS av även det?”
