I denna del av vår studie kommer vi att redovisa och diskutera resultaten. Redovisningen är indelat efter de fyra forskningsfrågorna. Vi har valt att göra analysen i direkt anslutning till resultatredovisningen för att läsaren tydligare ska kunna se ett samband.
Vi har sammanlagt intervjuat tio elever. En elev kan representera flera olika svar beroende på vad han/hon har svarat. Underkategorierna representerar elevernas intervjusvar i ett koncentrerat ord eller mening.
I vår analys har vi, för att bilda oss en uppfattning av elevens svar, läst ige- nom varje elevs intervjusvar upprepade gånger. Detta skapade, för oss, en helhetsuppfattning av elevens svar och upplevelser om relationernas bety- delse.
6.1 Relationens betydelse till kamrater
Vi har i våra frågeställningar frågat eleverna om hur kontakten till deras klasskamrater såg ut och om de ansåg att det var viktigt att ha bra kamratre- lationer. För att förtydliga vikten av relationer till kamraterna ställde vi en fråga som handlade om hur de trodde att det som hände utanför lektionstid kunde påverka dem. I tabell 6.1 kan resultatet ses.
Tabell 6.1 Elevernas svar på varför relationer med andra elever är viktiga. Elevernas svar på varför relationer med andra
elever är viktiga
0 2 4 6 8
Att ha någon att samarbeta med Att ha någon att umgås med Att inte vara utanför (mobbad) Påverkan på skolarbetet Stötta varandra
Som framgår av tabell 6.1 så ligger tyngdpunkten på att ha någon att umgås med och att inte känna sig utanför. Av tio elever svarade sju stycken att det var viktigt att ha kamrater i klassen för den sociala samvarons betydelse. Ett flertal av de intervjuade eleverna visade en tydlig oro för att känna sig utan- för eller mobbad. Därför ansåg dessa att det var viktigt med goda kamratre- lationer.
Hälften av de intervjuade eleverna tyckte att det var viktigt att ha goda kam- ratrelationer för de menade att osämja kunde skapa oro och okoncentration i skolarbetet. Detta svar relaterades till frågan om de trodde att händelser mel- lan varandra kunde påverka lärandesituationen.
Fyra av eleverna ansåg att samarbete och möjligheten till att hjälpa varandra var goda anledningar till att ha bra relationer till sina klasskamrater. Av de tio intervjuade eleverna ansåg samtliga att det var viktigt med goda kamrat- relationer. Tyngdpunkten av relationernas betydelse varierade från elev till elev.
Analys
Alla elever ansåg att en god relation med kamraterna var viktigt. En av ele- verna (elev C) hade även bytt skola då kamratrelationerna inte fungerade tillfredsställande på den förra skolan. Elev B förknippade lärandemiljön med kamratrelationerna på detta sätt: ”Om man inte mår bra i skolan vill man inte vara där, då kan man inte heller lära sig någonting”.
Under intervjun var det också ett flertal av eleverna som satte kamratrelatio- nerna före kunskapsinhämtandet och samtliga påvisade en oro för att känna sig utanför eller att känna sig mobbade. Vi anser att det är en stor andel av dessa tio elever som direkt förknippade att goda kamratrelationer var viktigt för att inte känna sig mobbad. Det stärker ytterligare vår tro på att relatio- nerna som eleven har i skolan är av stor betydelse för hur eleven upplever skolan i dess helhet. Att ha bra kamrater och att känna sig som en i gruppen skapar trygghet för eleverna. Det gör också att eleven kan fokusera på sitt lärande och inte behöver oroa sig för den sociala gemenskapen.
Att endast hälften av eleverna trodde att deras kamratrelationer kunde påverka deras skolarbete är ett något överraskande svar. Vi tror att eleverna inte riktigt kunde föreställa sig en situation som inte var bekant för dem. Det framkom inte om någon hade känt sig utanför eller mobbad förutom hos en elev. Därmed tror vi att det är svårt för en elev som är elva år att se detta samband. En elev uttryckte sig på följande sätt ”om man är arg på någon så
kanske man bara sitter och tänker på det” (elev I). Det innebär att det kan bli en störning i koncentrationen och det i sin tur påverkar oftast prestationen i skolarbetet.
6.2 Relationens betydelse till läraren
För att få fram relevant information i förhållande till denna fråga så ställde vi frågor om hur eleven upplevde att den blev bemött och bekräftad av lära- ren. För att vidareutveckla relationens betydelse frågade vi eleverna vad det var som gjorde att ett ämne var mer eller mindre roligt. Genom dessa fråge- ställningar kunde vi sedan i vårt analysarbete skapa oss en förståelse av hur eleven upplevde relationerna till sina lärare utifrån en helhetsbild. I tabell 6.2 ses resultatet.
Tabell 6.2 Elevens relation till läraren och vilken betydelse det har.
Elevens relation till läraren, 10 tillfrågade
5 5
Elevens upplevelse av ämnet Motivation
Som vi ser i tabell 6.2 anser de tio intervjuade eleverna att lärarrelationen är viktig såväl för elevens motivation som för upplevelsen av ämnet. Relatio- nen till läraren hade betydelse för hur eleven upplevde ämnet både ur svå- righetsgrad men även hur intressant det var. Detta i sin tur hör tydligt sam- man med motivationen vilket också framgår i resultatet. Om relationen till läraren inte var positiv så hade eleven svårare för att se en mening och en- gagemang i det aktuella ämnet. Lärarens förhållningssätt och bemötande av eleven var också faktorer som en större del av eleverna tyckte var betydelse- fullt i relationen till sina lärare. Detta framgick då eleverna berättade om in- cidenter som de hade varit med om med läraren.
Analys
Det allra tydligaste i svaren om hur viktig lärarrelationen är fick vi av en flicka (elev C). Hon säger om en ämneslärare. ”Där har jag min fiende som är lärare”. Lärarens bemötande av elevens arbete, som hon själv var nöjd med, var att slänga det i papperskorgen. Just denna elev förknippade starkt relationen med läraren och ämnet denne undervisade i. Som vi nämnt i tidi- gare avsnitt så påverkar pedagogens förhållningssätt och bemötande av ele- ven relationen dem emellan. Denna elev bekräftade dessa uppgifter på ett tydligt sätt. Läraren påvisade en dålig respekt för eleven och då tappade ele- ven i sin tur förtroendet för denne läraren. Det är alltid de vuxna som måste ta ansvaret för att försöka utveckla positiva relationer till eleven oavsett hur den uppför sig. En annan elev (elev I) berättade att han tyckte ett ämne var speciellt tråkigt för att han upplevde läraren vara lite konstig. Han förklarade detta med att läraren i det aktuella ämnet hade kallat honom för dumma ord och att läraren slog i bordet då man gjorde något fel. Detta anser vi vara en viktig kunskap att som lärare vara medveten om. Det är de vuxna som har ansvaret för att en god relation skapas till eleven.
Fem av de tillfrågade eleverna hade en mentor vilken visade sig vara bety- delsefull för samtliga elever. De upplevde att de kunde påverka sitt arbete samt att läraren lyssnade på dem. Elev F uttryckte det så här: ”Om jag inte hade haft bra kontakt med min mentor så hade det gått skit med alltihopa”. Detta tycker vi är ett tydligt sätt för eleven att uttrycka sitt behov av en god relation till sina lärare. Eleven känner sig bekräftad och har ett inflytande över sitt lärande vilket är av betydelse för ett bra samspel mellan elev och lärare.
6.3 Faktorer som är av betydelse för elevens motivation.
I frågeställningarna angående elevens motivation var vi intresserade av hur föräldrarna var engagerade i barnets skolgång samt om eleven kände ett mål och en mening med skolan. Även upplevelsen av ämnet och lärarens förmå- ga att se och bekräfta eleven var intressanta frågeställningar i förhållande till hur eleven upplevde en motivation med sin skolgång. Se tabell 6.3.
Tabell 6.3 Faktorer som påverkar elevernas motivation. 0 2 4 6 8 10 Antalet elever Föräldrarnas engagemang Upplevelsen av ämnet Inflytandet över sitt lärande Känna ett mål med sin skolgång Att känna sig bekräftad och sedd Tillgång till vuxenstöd i undervisningen Undervisningsmiljö
Faktorer som påverkar elevernas motivation
Som vi ser i tabell 6.3 är det många faktorer som har stor betydelse för hur eleven upplevde en motivation.
Det som var mest betydelsefullt för hur eleven upplevde en motivation var hur undervisningsmiljön såg ut, tillgången på vuxna, hur de upplevde sig bekräftade, känslan av ett mål med sin skolgång och upplevelsen av ämnet. Därefter svarade nio av eleverna att föräldrarna på något sätt var engagerade i deras skolgång. Att ha inflytande över sitt lärande tyckte endast sex av tio elever var viktigt. Med inflytande avser vi en möjlighet för att på elevens nivå kunna påverka sin kunskapsutveckling. De andra uppgav att de inte hade något inflytande utan att det var läraren som bestämde vad de skulle lära sig. De allra flesta uppgav dock att de pratade med sin lärare om sin kunskapsutveckling och diskuterade vad de behövde träna extra på eller vad de hade blivit bättre på.
Analys
Våra informanter betonade framförallt lustupplevelsen för ämnet, som moti- vationsdrivande. Detta är ett uttryck för den inre motivationen. Resultatet visar på att upplevelsen av ämnet hade ett samband med hur eleverna upp- levde en motivation. De flesta tyckte att ämnet skulle vara roligt och inte för svårt. Om ett ämne var för svårt blev det genast tråkigt. Det är viktigt att eleverna får lagom svåra utmaningar för att motiveras, inte för lätta och inte för svåra. Vi tror att det är viktigt att variera undervisningen så att den till- godoser elevernas olika behov. Det visade sig i vår studie att eleverna upp- skattade när de fick arbeta praktiskt, se på film, diskutera osv.
Eleverna tyckte också att arbetsmiljön var viktig för att få arbetsro. De ville ha det tyst och lugnt och inte stressigt. Här nämnde de också vikten av att ha tillgång till snabb vuxenhjälp. I dagens stora klasser, på ibland trettio elever, är det nog vanligt att eleverna upplever att det tar tid att få hjälp och läraren känner sig otillräcklig. Detta i sin tur kan leda till oro och okoncentration i klassrumsmiljön.
Samtliga tio elever upplevde ett mål med sin skolgång. De menade att sko- lan gav dem kunskaper som de skulle komma att behöva i framtiden och utan dessa kunskaper skulle de inte kunna studera vidare eller få ett arbete. Dessa svar relateras till den yttre motivationen. Elev D svarade att han ville bli bra på skolan. Vi tror att det är vanligt att man som förälder försöker mo- tivera sina barn genom att just nämna det som eleverna svarade. Skolan är viktig för kunskapens skull och kunskapen i sin tur leder förhoppningsvis till ett arbete.
Att eleverna påvisade att de upplevde en mening med sin skolgång har oftast också med föräldrarnas engagemang att göra. Nio av tio elever svarade att deras föräldrar på något sätt var engagerade i deras skolgång. Det vanligaste var att de fick hjälp med läxorna och att föräldrarna deltog på möten som skolan kallat till. Samtliga elever hade också tillgång till information via da- torn. Fem av eleverna hade portfolio. På så sätt underlättades kontakten mel- lan föräldrarna och skolan.
För att eleverna skulle känna sig motiverade svarade de att det var viktigt med beröm och bekräftelse från lärarna. Här är det då lärarnas förhållningssätt och bemötande som kommer i fokus. Om samspelet mellan elev och lärare är positivt så fungerar eleven bättre i inlärningssituationen. I frågan om eleverna hade ett inflytande över sitt lärande blev resultatet
relativt lågt. Detta tror vi beror på att eleverna inte är tränade för detta och kanske inte heller förstår innebörden i begreppet.
6.4 Specialpedagogens uppgift och roll.
Vi frågade eleverna om de upplevde en skillnad på den vanliga undervis- ningen och den specialpedagogiska. Därefter ställde vi följfrågan om på vil- ket sett de tyckte att det fanns en skillnad. Se resultatet i tabell 6.4.
Tabell 6.4 Upplevelsen av den specialpedagogiska undervisningssituationen.
0 2 4 6 8 10
Antalet elever
1
Upplevelsen av den specialpedagogiska undervisningsituationen
Upplevelsen av undervisningen Tillgång till vuxenstöd
Bättre undervisningsmiljö
Som ses i tabell 6.4 svarade samtliga informanter samstämmigt d.v.s. att de alla svarade med samma svar. De tyckte att undervisningens miljö var bättre hos specialpedagogen, den var lugnare och tystare. Eleverna ansåg också att tillgången på vuxenstödet var bättre och man fick mer hjälp. Upplevelsen av undervisningen förknippade de med att specialpedagogen förklarade mer och tydligare och att de kunde koncentrera sig bättre då de fick arbeta en- samma. Samtliga elever lämnade sina klassrum då de behövde ett specialpe- dagogiskt stöd. De gick då iväg till ett enskilt mindre rum. Där arbetade ele- ven ensam med specialpedagogen eller i mindre grupp och hade på så sätt full uppmärksamhet från denna.
Analys
Samtliga av informanterna fick eller hade fått specialpedagogiskt stöd. All undervisning hade för dessa elever skett ensam med specialpedagog eller i liten grupp i en annan lokal. Det eleverna tryckte på mest var att miljön var mycket lugnare och tystare, man fick snabbare hjälp och undervisningen kunde anpassas precis efter deras behov. Alla eleverna svarade liktydigt på
denna fråga. Detta tror vi kan bero på att samtliga ansåg att undervisningsmiljön var betydelsefull för deras trivsel och koncentration.
En av våra följdfrågor var om de trodde att deras arbete påverkades om det fanns en vuxen till i klassrummet. I den lilla gruppen framhöll alla det posi- tiva med att ha tillgång till en vuxen. I den stora gruppen ansåg de flesta eleverna att det var positivt om det fanns tillgång till mer än en vuxen i klassrummet. Men en elev (elev C) upplevde det annorlunda. Hon tyckte det blev ”virrigt” med flera lärare.