Vissa avsnitt har det blivit att var och en haft större ansvar för men båda har korrekturläst och godkänt. Båda har varit delaktiga och stöttat varandra under arbetets gång. Att skriva i par känner vi har medfört att kunna respondera på varandras idéer och kunna föra arbetet framåt.
2. Resultat och analys
I detta avsnitt kommer vi att presentera resultatet av intervjuerna och redogöra för pedagogernas resonemang och erfarenheter indelat efter studiens frågeställningar i tre rubriker:
• Pedagogernas syn på barns sömn och vila i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare angående barns sömn.
• Beskrivning av pedagogernas resonemang kring vad som är en god kommunikation med vårdnadshavare.
• Beskrivningar av pedagogernas svar på vilka konsekvenser dialogen om barnets sömn och vila kan få för barnet i förskolan.
2.1 Pedagogernas syn på barns sömn och vila i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare angående barns sömn
Bland de pedagoger som deltog i studien hade förhållandevis många en likartad syn på vad som utmärker sömn och vila i förskolan. Sömn och vila beskriver hälften av pedagogerna är kopplat till aktiviteter där barnen lyssnar på saga, ljudböcker, lyssnar på lugn musik eller ser på en film. Denna stund kallar pedagogerna för läsvila eller sagovila (Pedagog A, C, D, F & H, 2021). Pedagog H lyfter även att de på hennes avdelning använder sig av massage som avslappningsmetod:
På min avdelning har vi två olika vilor, för vi har märkt att barnen har lockats av olika saker. Vi läser en bok, lyssnar på en ljudbok eller kanske kollar på någon film eller har massage. Vi har delat upp mellan yngre och äldre för vi har märkt att det passar bättre och att vissa av de yngre har större chans att komma ner i varv om de är i ett mindre
sammanhang. Och får gå ifrån, de har ett större behov av det. [---] vi frågar våra barn i barngruppen om de vill sova så kan de själv uttrycka det, ´idag vill jag sova eller nej jag vill vara vaken´ så går vi bara och vilar. Om någon somnar så somnar de (Pedagog H, 2021).
20
Pedagogerna B, G och I belyser även kroppens biologiska behov av sömn och vila som de menar är viktigt för hjärnan och kroppen. Här menar pedagogerna att barnen får tillfälle att vila, slappna av och återhämta sig från en dag full av intryck och aktivitet. Dessa pedagoger lyfter även att det är under vila och sömn som barnen just ges möjlighet att bearbeta intryck (Pedagog B, G & I, 2021). Pedagog I svarar till exempel:
Jag tror att ett barns behov och rätt till vila och sömn är viktig för deras utveckling. Om man tänker utifrån ett biologiskt perspektiv behövs sömnen för att kroppen och hjärna ska kunna återhämta sig och bearbeta intryck [---] både skolverket och läroplanen påpekar, nämligen att barnet ska erbjudas en väl avvägd dagsrytm i förskolan, där aktivitet och vila ska ingå. Jag tycker att det är superviktigt faktiskt, jätteviktigt att barnen får sömn. Man märker sedan på eftermiddagen om de inte fått sova, de orkar inte (Pedagog I, 2021).
Pedagogerna E, G och J lyfter även att vilan och sovtiden är en verksamhets rutin som bör anpassas efter barnens ålder och behov på förskolan, F och H lyfter ytterligare att de stora barnen precis som de små är i behov av att komma till ro och få möjligheten att vila. Pedagog H poängterar även vikten av att lyssna till hur barnen själva uttrycker sitt behov av vila och sömn för aktuell dag. Pedagog B, I och J lyfter specifikt vilan som mycket viktig. Pedagog A, B och I lyfter barnens rättigheter och A menar att alla barn har rätt till en eller flera lugna pauser under dagen på förskolan (Pedagog A, B, F, G, H, I, & J, 2021). B svarar under intervjun:
Jag tycker att det är jätteviktigt. Inte just bara sömnen. Utan rätten till att kunna vila och bearbeta intryck som varit. Vissa barn slutar sova tidigt, men då blir vilan en viktig del av i barns förskolevistelse, att man har läsvila sagovila för att få barnen att komma till ro. Förmiddagens intryck behöver bearbetas. Alla barn har grundläggande behov av sömn, vila, mat osv. Barn är så himla olika, vissa barn behöver bara vila i 10 minuter och är sen jättepigg medan ett annat barn behöver sova i 1,5 timmar (Pedagog B, 2021).
Pedagog H och I belyser att vilan är en planerad rutin under dagen, men är behovsstyrd efter barngruppen (Pedagog H & I, 2021). Att se till barnens individuella behov och olikheter lyfter ett flertal av pedagogerna som en viktig del för barnens välbefinnande i verksamheten.
Utifrån ett fenomenografiskt perspektiv kan vi tolka att pedagoger uppfattar barns sömn i förskolan som en rutin som är nödvändig i förskolan. Gemensamt är att det är ett inslag i
21
dagrutinen som behövs för att barnen ska må bra och orka hela eftermiddagen. Enligt andra ordningens perspektiv i fenomenografiska teorin kan vi tolka att förskolepedagogernas sätt att beskriva sömn i förskolan är att barnen somnar för att de är trötta, barnen ska vila och sova för att kropp och hjärna ska hinna återhämta sig samt att barnen behöver sova, men inte en för lång stund på dagen (Kroksmark, 2011, s. 608).
Alla pedagoger utom en har varit med om situationer där föräldrar har haft krav eller
önskemål om just barns sovtid på förskolan (Pedagog A, B, C, D, E, G, H, I & J, 2021). Dock svarar pedagog F att hon vet att det händer på avdelningar med yngre barn. Hon påpekar också att föräldrar har bättre relation till vissa pedagoger, och hur man säger och vem som säger kan påverka hur vårdnadshavare mottar pedagogens förklaring (Pedagog F, 2021). I bemötandet av föräldrarnas krav beskriver de intervjuade pedagogerna olika strategier som de tycker är viktiga i detta bemötande. Hälften av pedagogerna uppger att de har en strategi där de tillmötesgår vårdnadshavarna och rättar sig efter deras önskemål. De poängterar att
föräldrarna har bestämmanderätt (Pedagog A, B, C, E & I 2021). Pedagogerna C och E menar exempelvis att:
Det är viktigt att visa att vi har förstått vårdnadshavares krav och rätta sig efter det. Här kommer återigen professionaliteten in, vi personal får inte ta in personliga åsikter i detta oavsett om vi kanske tycker att barnet bör få sova en stund om de behöver utan rätta sig efter vårdnadshavaren i dessa fall (Pedagog C, 2021).
Det är viktigt att vara respektfull mot föräldern och det är dem som känner sitt barn bäst och det är dem som har bestämmanderätt i slutet men att ändå tydligt och konkret prata om vad vi ser på förskolan men att föräldrarna har sista ordet (Pedagog E, 2021).
Pedagogerna D, E och J menar att det är viktigt att informera vårdnadshavare om vad som sker på förskolan och lyfta vad som ses viktigt för att tillgodose barnets behov, bland annat vikten av sömn. Där hör till att som pedagog kunna motivera vikten av en pedagogik och omsorg som ser till varje enskilt barns behov på förskolan (Pedagog D, E & J, 2021). Pedagog E berättar även att forskning om barns sömn och sömnbehov finns uppsatt i hallen på
avdelningen. Forskningen är menad att ge information till föräldrar och att ge stöd åt
pedagogernas argument och motivera barnens behov av sömn. Andra strategier som lyfts av pedagogerna är att vara lyhörd och lyssna till föräldrarnas åsikter. Liknande strategier presenteras av två pedagoger som menar att verksamheten ska vara receptiv till föräldrars
22
önskan men också se till barnets bästa (Pedagog B & E, 2021). Ytterligare strategier belyser A, G och J, dessa är att följa upp barnens sömnrutiner och därmed hitta en balans mellan hem och förskola genom kommunikation (Pedagog A, G & J, 2021). Pedagog G menar till
exempel:
De finns ju de som vill att barnen ska sova kortare exempelvis och då får vi bemöta det och testa vad som funkar bäst. Om ett barn sover en kort tid på förskolan och somnar tidigt hemma och föräldrar tycker detta är problematiskt så får man se hur länge barnet kan behöva sova på förskolan för att inte somna hemma osv. Viktigt att testa sig fram och bemöta föräldern och visa att man lyssnar. Skapa ett förtroende hos föräldern är viktigt i kommunikation (Pedagog G, 2021).
Pedagog D lyfter att i detta bemötande av föräldrar hänvisa till Barnavårdscentralens information om barns sömn, detta för att grunda sina ställningstaganden i forskning- och evidensbaserade uttalanden (Pedagog D, 2021).
Viktigt att om man som pedagog tycker annat än föräldrarna så måste man tänka efter vad baserar ja detta på, varför tycker jag detta. Man måste veta vad man pratar om och kunna förklara hur det är i verksamheten då föräldrarna inte är där. Som pedagog måste man ju i så fall ge en bra bild av barnet (Pedagog D, 2021).
Pedagog C svarar under intervjun att det är viktigt att vara professionell i bemötandet och pedagog I belyser också vikten av att på ett professionellt sätt förklara förskolans ansvar och vilket ansvar hemmet har gällande barnet (Pedagog C & I, 2021). Samtliga pedagoger i studien uppger att samtalen med vårdnadshavare innefattar diskussioner om barnets behov av sömn och förskolans specifika tidsrutiner. De menar att en svårighet kan vara att förmedla till barnets vårdnadshavare att barnets specifika behov även måste anpassas till verksamhetens rutiner. Här företräder således potentiella meningsskiljaktigheter mellan förskollärarnas arbetsuppgifter och föräldrarnas önskemål.
Som tidigare nämnt lyfter nio av tio förskolepedagoger att de varit med om att
vårdnadshavare ställt krav på deras barns sovtid. De lyfter olika erfarenheter angående vad de ser som viktigt i bemötandet vid dessa tillfällen. Pedagogerna E och C lyfter bland annat att det är viktigt att tillmötesgå föräldrarnas önskemål medan pedagogerna D, E och J menar att det är viktigt att informera dem om hur dagarna ser ut på förskolan och lyfta varför sömnen är
23
viktig för barnet (Pedagog C, D, E & J, 2021). Kopplat till det fenomenografiska perspektivet ser vi här hur pedagogernas olika uppfattningar och synsätt om vad en kommunikation är också kommer att få betydelse för hur de går tillväga i sitt bemötande av vårdnadshavare på förskolan. Det vill säga, vi ser hur egna uppfattningar styr ens handlingar och resonerande (Kroksmark, 2011, s. 592–593; Patel & Davidsson, 2011, s. 32).
2.2 Beskrivning av hur pedagogerna resonerat kring vad en god kommunikation med vårdnadshavare är
Sex av tio pedagoger menar att den muntliga dialogen är grunden för ett gott samarbete med vårdnadshavarna i förskolan (Pedagog A, B, D, F, H & I, 2021). Att som pedagog vara lyhörd och lyssna på vårdnadshavares önskemål lyfter sju av tio pedagoger som viktiga faktorer i arbetet för en god kommunikation mellan hem och förskola (Pedagog A, B, C, D, G, I & J, 2021). Pedagog A svarar även att det är viktigt att visa en förståelse och bemöta
vårdnadshavare med respekt medan pedagog I lyfter att det är viktigt att visa ödmjukhet, ge bekräftelse och kunna vara flexibel gentemot vårdnadshavarna, samtidigt som det är viktigt att se till barnets behov (Pedagog A & I, 2021). Alla tio förskolepedagoger menar att aspekter som påverkar relationen med vårdnadshavare är viktiga att ha i beaktning i kommunikation. Detta innebär exempelvis förmågan att kunna lyssna, visa förståelse, respekt, visa intresse för familj och ta hänsyn till känslor. Den dagliga kommunikationen vid hämtning och lämning är något som hälften av pedagogerna belyser som betydelsefull för samarbetet mellan hem och förskola. Pedagogerna menar att det är här som den mesta av kommunikationen sker
(Pedagog B, C, F, H & J, 2021). Pedagogerna D, H, I och J tar även upp att tydlighet och ärlighet är viktigt i en kommunikation med föräldrar. Det menas att inte endast ta upp sådant som fungerar bra, utan även att våga berätta om sådant som inte fungerar för deras barn i verksamheten eller om något skulle kännas fel eller konstigt. Detta menar de också bidrar till en förtroendefull relation där föräldrar vågar anförtro sig till pedagogerna och dela med sig av egna funderingar (Pedagog D, H, I & J, 2021).
Digital kommunikation som veckobrev och sms samt utvecklingssamtal lyfte två pedagoger som viktiga kommunikationsverktyg i kommunikationen med vårdnadshavarna (Pedagog B & H, 2021). Andra saker som belystes, men av endast pedagogerna C och I, var bland annat egenskaper som att kunna kommunicera med tydlighet, kunna vara flexibel och anpassa kommunikationen, samt förmågan att kunna vara ödmjuk (Pedagog C & I, 2021). Pedagog B
24
och I var de enda pedagogerna som lyfte utvecklingssamtalet som en viktig del i
kommunikationen med vårdnadshavarna (Pedagog B & I, 2021). Pedagog J lyfte “[---] om vi bjuder in föräldrarna och visar på vad vi har gjort såsom dokumentation så leder det också oftast till ett mer intresse hos föräldrarna, ett intresse för verksamheten som vidare kan skapa en förståelse hos vårdnadshavare för hur den pedagogiska verksamheten är utformad”
(Pedagog J, 2021). Detta menar även pedagogerna F och H som belyser att det är viktigt att berätta om och förtydliga det pedagogiska arbetet i förskolan för föräldrarna (Pedagog F & H, 2021).
Dialogen är viktig för samarbete med hemmet. Också att inte ta åt sig, vissa kollegor kan säga ex ´nu är dom på oss igen, bla bla´. Men dom ser ju bara vissa som jobbar. Det är bara att fråga: ´Hur tänker ni? Såhär tänker vi´. Det är alltid kommunikation som är A och O, och om de inte vet hur vi arbetar är det för att vi inte har berättat. Då är det vi som måste bli bättre på det, på vårat samarbete. Det är vårt jobb. Det är inte dom som kommer hit till oss och ska bli bättre (Pedagog F, 2021).
Pedagog D poängterar särskilt på att barnet ska involveras i den vardagliga kommunikationen:
Den dagliga kontakten är väldigt viktig, att man pratar med föräldrarna, man får känna av lite då de ibland har bråttom iväg. Jag försöker alltid varje gång när det kommer en förälder att prata, möter upp och vänder mig till barnet för att ställa frågor om dagen så jag inte pratar över huvudet på barnet, vi har en dialog som föräldrarna hör. Det kan vara om hur barnet tyckte om maten eller en viss sak vi gjort under dagen. Är föräldrarna intresserade och vill veta mer ställer de fler frågor och ibland vill de bara gå hem. Att inkludera barnen i kommunikationen med hemmet är jätteviktigt, i nästan all
kommunikation med föräldrar ska man inkludera barnen men sen kan det vara vissa saker som går över huvudet på barnen men då ska de inte vara närvarande (Pedagog D, 2021).
Utifrån ett fenomenografiskt perspektiv kan vi se att de flesta pedagogerna uppfattar kommunikation som direkta möten, samtal, och förmågan till att kunna lyssna. Vissa
pedagoger uppfattar kommunikation som att tydligt kunna ge information till vårdnadshavare. Endast två pedagoger lyfte andra kommunikationsvägar än det direkta samtalet som viktiga i samarbetet med föräldrar. Detta var utvecklingssamtal, digital information som sms och veckobrev (Pedagog B & H, 2021). Det vill säga, hur någon ser på kommunikation och att det beskrivs på olika sätt (Kroksmark, 2011, s. 592–593). Att skapa en god relation med
25
socialkonstruktivistiska perspektivet. Goda relationer gör att pedagoger tillsammans med vårdnadshavare kan skapa förståelse för varandra. Att man då tillsammans kan skapa en förståelse för varandras olika perspektiv. Teorin lyfter just att genom kommunikation och samarbete har pedagoger möjligheten att skapa ett gemensamt synsätt och förhållningssätt mellan hem och förskola gällande barnets behov (Thomassen, 2007, s. 205–207). Pedagog J lyfter just detta och belyser att en viktig pedagogisk kompetens är att tillsammans med hemmet försöka skapa en samsyn kring barnet (Pedagog J, 2021).
Vi kan i resultatet utläsa olika synsätt som präglar hur pedagoger ser på kommunikation och dess betydelse med vårdnadshavare. Det första synsättet är att pedagoger menar att det är deras ansvar att på ett tydligt sätt kunna förmedla information till vårdnadshavare och det är huruvida denna information lyckas nå mottagaren, det vill säga föräldrarna, men också lyckas vara rak och tydlig i kommunikationen. Att kunna göra sig förstådd samt förmedla
information är det som blir avgörande för hur kommunikationen kommer att bli. Pedagogerna A, D, H, I och J tar som tidigare nämnt upp att tydlighet och ärlighet är viktigt i en
kommunikation med föräldrar. Det andra vi kan utläsa är att pedagogerna visar förståelse, empati och lyssnar på föräldrarnas synpunkter och försöker hitta ett gemensamt språk. Den egna förmågan att som pedagog kunna vara inlyssnande och skapa en god och förtroendefull relation är avgörande för om kommunikationen och dialogen kommer att fungera bra med hemmet. Det andra synsättet hos pedagogerna ser vi i intervjuerna är vanligare än vad det första är hos pedagogerna. Detta antyder på att det finns olika sätt att se på vad som uppfattas som viktigt för en god kommunikation med vårdnadshavare i förskolan, vilket det
fenomenografiska perspektivet just handlar om. Att läroplansmålen tolkas olika kan även det kopplas in i detta då den erfarenhet och kompetens som pedagogerna besitter avgör hur de praktiserar just läroplanen i förskoleverksamheten (Patel & Davidsson, 2011, s. 32).
I intervjuerna belyser pedagogerna flera nödvändiga kompetenser utifrån deras egen
erfarenhet och uppfattning när det gäller det pedagogiska uppdraget i förskolan. Pedagogernas syn på vad som är viktiga komponenter i kommunikationen för ett gott samarbete med
hemmet kan vi utläsa skiljer sig åt i resultatet. Egenskaper som att kunna vara professionell, ha självkännedom, erfarenhet av yrket och vara rak i kommunikation anses vara
betydelsefulla kompetenser i yrket. Att kunna kommunicera över huvud taget är viktigt, men också att kunna det språk som krävs för att som pedagog bli förstådd av vårdnadshavare. Här lyfter pedagog J att en tolk kan behövas för just detta. Pedagog J lyfter även att det är viktigt
26
att kunna läsa av kroppsspråk, vara empatisk och kunna reglera röstläge. Tålamod, ödmjukhet och en samsyn kring barnet är viktiga faktorer i den kompetens som krävs (Pedagog J, 2021). Pedagogerna B och C lyfter att fortbildning inom kommunikation är nödvändig i arbetet som förskolepedagog (Pedagog B & C, 2021). Pedagog B svarar exempelvis “Jag tycker att pedagoger behöver kompetens i kommunikation och det är något som de behöver
vidareutveckla och ska vidareutvecklas i verksamheten” (Pedagog B, 2021). Medan pedagog F svarar “Erfarenhet gör dig till den du är, men sen tänker jag också att alla är ju inte särskilt kommunikativa. Det är något man måste öva sig fram på, med föräldern och
vårdnadshavaren, för att kunna bli bättre på det” (Pedagog F, 2021).
I analysen av intervjuerna ser vi att kommunikation kan ses som något som inte är en
lärarkompetens utan något som är en individuell egenskap, medan andra ser att erfarenhet och utbildning är nödvändigt för att vara en god kommunikatör. På frågan, behövs en viss
kompetens för kommunikation i samarbetet med hemmet, svarar förskolepedagog H “Nej egentligen inte en viss kompetens, man behöver kunna föra en dialog, sen om den är på svenska... Jag menar om man bor i ett multikulturellt område kanske det är bra om någon på förskolan pratar och kan bidra med det språket som den personen pratar, kan vara en fördel men annars inte” (Pedagog H, 2021).
Nio av tio intervjuade pedagoger menar att en viss kompetens i kommunikation är nödvändig för att kunna samarbeta med föräldrar på förskolan (Pedagog A, B, C, D, E, F, G, I & J, 2021). Pedagog H lyfter att pedagoger måste kunna föra en dialog för att kunna samarbeta (Pedagog H, 2021). Sex av tio pedagoger menar även att som pedagog ha förmågan att kunna lyssna, är en viktig egenskap för ett gott samarbete med hemmet (Pedagog A, B, C, D, G & I, 2021).
Tyngden i kommunikationen och samarbetet med föräldrar läggs av de intervjuade förskolepedagogerna i pedagogens sociala kompetenser. Såsom förmågan att kunna visa förståelse, ta hänsyn och lyssna under själva mötet med föräldrarna, i den dagliga kontakten samt i relationen. Relationella aspekter ses av pedagogerna som viktiga i kommunikationen om barns behov av sömn, så som att ha en tillitsfull och förtroendefull relation och en ärlig dialog. Utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet ser vi även här att människor tolkar situationer olika. Genom de sociala interaktionerna och samarbetet med hemmet kan pedagogerna skapa en förståelse för vårdnadshavarnas önskemål, samtidigt som
27
vårdnadshavarna ges möjligheten att skapa en förståelse för pedagogernas perspektiv på sömn. Beroende på vilket perspektiv en händelse tolkas utifrån så ses den på olika sätt enligt socialkonstruktivismen (Thomassen, 2007, s. 205–207).
Precis som pedagogernas uppfattningar om vad som krävs för ett fungerande samarbete med hemmet skiljer sig åt pedagoger emellan, så skiljer sig även uppfattningar åt när det kommer till vilken kompetens som krävs och om det krävs en viss kompetens för detta arbete. I yrket som förskolepedagog menar de flesta intervjuade att en behöver kompetenser som att vara professionell, kunna kommunicera, ha en förmåga att förstå andras perspektiv, ha
självkännedom, vara tydlig och kunna lyssna. Medan pedagog H lyfter att ingen viss kompetens behövs utan att erfarenhet inom yrket kommer en långt på (Pedagog H, 2021). Vidare lyfter pedagog B och C upp vikten av fortbildning för just kommunikationsarbetet. De menar att kommunikation är något som ständigt behöver vidareutvecklas (Pedagog B & C,