Resultat och analys - ”Vi ses som unga och dumma”: Gymnasieelevers uppfattningar om medborgarsk

I detta avsnitt kommer gymnasieelevernas uppfattningar om samhällskunskap samt deras uppfattningar och erfarenheter av medborgarskap att presenteras och analyseras. Avsnitten under 5.1 fokuserar på samhällskunskapen som ämne, lärarens betydelse och vilka kunskaper som bidrar till deras medborgerliga färdigheter. Avsnitten ämnar presentera resultat som kan bidra till att svara på hur ämnet samhällskunskap kan relateras till deras utveckling av medborgerliga färdigheter. Avsnitten under 5.2 innehåller resultat som besvarar frågan om vad som ingår i gymnasieelevernas tolkningar av medborgarskap. Avsnitten under 5.3 inriktar sig på deras upplevelser och erfarenheter som medborgare i samspel med andra medborgare.

Avsnittet om deras upplevelser och erfarenheter ska bidra till att besvara hur gymnasieeleverna bemöts som medborgare av äldre medborgare och hur det kan förstås.

5.1 Samhällskunskapens komplexitet

Det är många olika områden och kunskaper som ska involveras i ämnet samhällskunskap och den tidigare forskningen indikerade tydligt att det är ett brett och ytligt ämne. Med hänsyn till detta vill jag bidra med gymnasieelevernas egna uppfattningar om ämnet. Detta är relevant att ta upp relaterat till det teoretiska ramverket gällande god utbildning för att analysera om funktionerna framkommer i deras uppfattningar som mottagare av utbildningen. När de berättar om ämnet framkommer lärarens betydelse men även generella kunskaper och färdigheter som kan relateras till medborgarskap.

5.1.1 Samhällskunskap är komplicerat och ytligt

Ämnet samhällskunskap besitter en komplexitet som beror på de breda och varierande områdena som ska ingå, vilket gör det ytligt och ibland komplicerat. I det komplexa erbjuder ämnet emellertid kunskaper och färdigheter som kan vara användbara nu och i framtiden. Detta beskrivs när de svarar på frågan om vad de tycker och tänker om samhällskunskapsämnet.

Samtliga gymnasieelever svarar att samhällskunskapen är ett brett och ytligt ämne när de ska uttrycka vad de tycker om ämnet.

[…] det som är svårt med samhällskunskapen enligt mig är just bredden. Det gör det roligt men det är också svårt för man hinner aldrig gå ner på djupet. Det blir ytliga saker och vissa saker tycker man ju är roligare typ som demokrati och sådär men man hinner bara snudda vid det. (Emma)

Bortsett från deras åsikter om att ämnet är brett och ytligt så tycker flera av dem att det ändå är ett ämne som är ganska intressant. Linda säger, ” Jag skulle vilja säga att det är väldigt spännande, för det är mycket som man inte direkt tänker på som privatperson typ som med staten och pengar. Det är kul och spännande när man får veta vad som döljer sig därbakom om man säger så.” Isabell, Fanny och Lisa läser det samhällsvetenskapligaprogrammet och de menar att deras intresse för samhällskunskap speglar sig i deras val av program. Isabell säger,

”Alltså jag har alltid tyckt att det är ett väldigt intressant ämne […] det kan ju också spegla mitt val av linje men jag har alltid tyckt att det är intressant. Att studera saker från ett större perspektiv är kul.” Karl håller inte med de andra och säger, ” Jag tycker att det ibland kan vara intressant om det passar mig men för det mesta tycker jag inte att det är så intressant”.

En problematik som uppdagas i och med ämnets ytlighet och bredd är att några av eleverna saknar meningen med det man ska lära sig, vilket gör det svårt att motivera sitt lärande. När de har uttryckt sina åsikter om ämnet i sin helhet förklarar många att komplexiteten ibland gör det svårt att ens bry sig om det som lärs ut. De säger att man inte förstå varför vissa saker är viktiga att lära sig.

Flera av dem är överens om att det egna intresset kan vara något som underlättar navigeringen inom ämnet. För Sara och Linda som har ett begränsat intresse för samhällskunskap försvinner motivationen att engagera sig i ämnet eftersom de upplever att de inte får en motivering som beskriver varför det är viktigt att lära sig.

Man vill veta varför jag ska kunna det här. Oftast får man svaret att det står i läroplanen och då blir man jaha men varför står det i läroplanen, vem har kommit på läroplanen? Vem tycker att det här är en bra idé och de svarar ’Ja men det är myndigheterna’, jaha men det är inget bra svar. […] Ja, men exempelvis varför lär du dig om Las? jo för att det kommer att hjälpa dig när du arbetar. Då fick jag ett konkret svar och inte bara att det står i läroplanen. Man vill veta vad man vinner på att göra det. Varför ska jag göra så och inte såhär och får svaret att det står i någon plan, då vill jag inte göra det. (Sara)

Linda delar Saras uppfattning och säger att läraren kan säga att något är viktigt att kunna men när hon frågar varför så får hon svaret, ”för att det är så”. Hon säger att hon förmodligen skulle ta det på mer allvar om hon visste varför det var viktigt. Enligt båda två så skulle det vara mer engagerande om de fick veta varför det kan behövas i framtiden eftersom det är så mycket som ingår i ämnet.

Motiveringen till varför de ska lära sig en viss sak ges ibland men det är flera av dem som berättar att förståelsen för ämnet och dess betydelse i sin helhet har varit en gradvis ökning ju mer de involveras i samhället. När gymnasieeleverna får fundera på om de anser att ämnet är viktigt eller inte så framkommer det att ämnet till en början verkade onödigt men att det upplevs som viktigare med tiden.

Alla nämner att samhällskunskapen ibland känns så ytligt att man till en början inte ser poängen med ämnet. Flera av de säger att det känns som ett upprepande ämne eftersom det liknar andra ämnen, till exempel geografi, sociologi och historia. De säger att poängen med ämnet som man saknade i början blir tydligare med tiden.

Ja det är väl alla de där olika delarna som är samhällskunskapen på ett sätt, i alla fall…. Det gäller ju oss. Alltså innan så var samhällskunskapen lite ’jaha’ men nu inser man att det faktiskt gäller oss ganska snart och då tycker jag att det är viktigt att prata om det, sen är det svårt att säga om jag är rätt rustad för världen, eller att jag kan det jag behöver men det lär jag ju märka om några år. Ämnet är nog väldigt viktigt men samtidigt så är det så mycket som ska…det är ett så brett ämne och man ska lära sig så mycket så man hinner inte med.

(Emma)

Linda som berättade att hon saknade att inte få veta varför något var viktigt att lära sig säger senare att hon trotsallt ser en tydligare relevans för varje år som går.

[…] Innan tyckte jag inte det, man gick dit och gjorde ingenting men nu när man börjar närma sig vuxenlivet så har man börjat förstå innebörden. […] och det har väl att göra med att man har börjat bli vuxen och börjar komma in i samhället mer än vad man var tidigare.

(Linda)

Karl som hade ett svagt intresse för ämnet anser ändå att det är ett bra ämne och säger, ” Alltså man får ju en bättre kunskap än innan och mer insikt av vad man får och inte får göra som man tar med sig senare i livet. Som vuxen vet man saker och har bättre kunskaper om samhället”.

Gymnasieelevernas uppfattningar om samhällskunskapen varierar men sammanfattningsvis anser de att ämnet är brett, ytligt och ibland poänglöst men ändå relevant för framtiden.

Den första generella uppfattningen om ämnet som gymnasieeleverna delar med sig av är att samhällskunskap är ett ytligt och brett ämne vilket stämmer överens med Perssons (2018) beskrivning av samhällskunskapsämnet som multidimensionellt med ett instabilt kursinnehåll.

Att ämnets innehåll kan upplevas som instabilt kan vara en del av förklaringen till varför några upplever att de vill ha en motivering till det de ska lära sig. En annan del av förklaringen skulle kunna vara att kvalificeringen som antyder att utbildning ska bidra till inställningen att lära sig något specifikt eller utveckla en färdighet är frånvarande i elevernas uppfattningar (Biesta 2011). Den andra uppfattningen är att ämnets betydelse blir tydligare ju äldre de blir, det vill säga desto mer de involveras i samhället. Detta indikerar att funktionen för kvalificering trotsallt är närvarande men att det är en gradvis process som till en början inte är tydlig för eleverna. De är medvetna om att det som lärs ut inom samhällskunskapen förbereder dem genom att de får utveckla kunskaper och färdigheter som de behöver som vuxna eller med andra ord, som medborgare. Enligt deras uppfattningar blir ämnet mer betydelsefullt ju mer de involveras i samhället vilket kan tolkas som att kunskaperna och färdigheterna som de lär sig leder till att de infogas i rådande sätt att vara och agera. Socialisationen av eleverna är med andra ord närvarande i deras uppfattningar och i samspel med kvalificeringen vilket enligt Biesta (2011) är vanligt. Att samhällskunskapens betydelse blir tydligare och viktigare ju äldre de blir kan indikera att deras medvetenhet om deras involvering i olika kulturella, politiska och sociala ordningar även ökas med åldern.

5.1.2 Lärarens betydelsefulla roll

Läraren har en viktig roll när det kommer till att förmedla samhällskunskapens innehåll, det är lärarens uppgift att göra det komplicerade till något tydligt och förståeligt. Lärarens eget intresse för ämnet är viktigt för att de ska kunna förmedla ämnets innehåll. Vid frågan om gymnasieelevernas syn på lärarna som de har i samhällskunskapen så är variationen stor, somliga upplevs som tråkiga, andra som roliga men deras betydelsefulla roll framkommer tydligt.

Gymnasieeleverna beskriver sina samhällskunskapslärare på lite olika sätt, några upplever sin lärare som tråkig på grund av långa genomgångar, andra beskriver sin lärare som engagerad

och uppmuntrande. Det samtliga nämner är att ett bra samspel mellan eleverna och läraren är viktigt för att det ska uppstå engagemang och intresse för ämnet.

Jag själv har fått uppfattningen att han är väldigt passionerad av främst ämnet och att lära ut det så att vi kan förstå det och det gör ju att man får lättare att förstå det. Jag tycker själv att det kan vara väldigt komplext med olika politiska teorier och så vidare men han har genom sitt material kunnat lära ut det på ett så bra sätt. Dels tror jag att det handlar om att han har en sådan personlighet också. Han blandar kursämnet med humor och det uppskattar jag väldigt mycket. Jag tycker det blir mycket mer intressant att lära sig. (Fanny)

Ja det tror jag absolut för om man är mer karismatisk eller försöker anpassa sig mer till eleverna och så, då drar man med sig de på ett annat sätt. Är man inte intresserad av ämnet så känner man ändå någon slags motivation när man går på lektionen men om det är en lärare som inte försöker klicka med eleverna eller hur man nu ska förklara det, då blir det automatiskt att man inte blir lika intresserad av det som sägs. Det personliga är ju ganska viktigt. Inte att man behöver ha en nära relation men att man fungerar tillsammans typ.

(Isabell)

Linda och Karl säger att det underlättar om läraren är intresserad och engagerad i samhällskunskap eftersom det avspeglas på eleverna. Flera av dem går i stora klasser som består av cirka tjugo elever. Detta innebär att alla inte är intresserade av samhällskunskap men att lärarens intresse och sätt att lära ut kan göra fler elever engagerade. Samtliga beskriver att sättet som läraren lär ut kommer att påverka intresset, om de behöver lyssna på långa genomgångar eller lära sig alla områden på samma sätt blir det långtråkigt och svårt. Flera av de säger att olika delar inom ämnet behöver läras ut på olika sätt och att det är lärarens uppgift att variera undervisningen så att det passar det man arbetar med.

Läraren har inte enbart en viktig roll när det kommer till att skapa ett intresse eller att planera lektionerna. Lärarna är även viktiga eftersom det är de som bidrar med möjligheter för eleverna att ta ansvar och att vara delaktiga i sin utbildning. Ansvar och delaktighet förekommer både när gymnasieeleverna berättar om lektionernas utformning och när de beskriver hur samspelet ser ut mellan de och läraren.

Gymnasieeleverna beskriver hur de brukar få vara med och bestämma över olika delar inom samhällskunskapen. Lisa säger, ” […] Han är väldigt auktoritär men han är samtidigt en som kunde säga att vi fick göra som vi ville. Man kunde fråga honom om det skulle ske enskilt eller i grupp och då kunde han säga att vi fick bestämma själva.” Alla berättar att de tillsammans med läraren bestämmer när inlämningar ska skickas in eller på vilket sätt proven ska gå till, exempelvis om de ska ha ett skriftligt eller muntligt prov.

Ja för om det finns någon som tycker det är jättejobbigt att prata, då kanske de föredrar skriftligt eller om det är någon som har svårt för att sitta ner och skriva väldigt länge och att koncentrera sig så kan den få göra muntligt. Så att man anpassar utifrån individens förmågor.

(Isabell)

Lisa beskriver att de har ett liknande samspel med sin lärare och säger ”Vi är ju vuxna eller vi börjar ju bli vuxna så han tänker nog att man får ta sitt eget ansvar”. Emma, Lisa och Sara säger att samspelet med läraren är viktig för att alla ska få chansen att anpassa ämnet individuellt samt att det är lärarens uppgift att säkerställa att alla kommer till tals så att inte bara de som syns och hörs styr utformningen av lektionerna.

Det är tydligt att läraren har en betydelsefull roll av olika anledningar med utgångspunkt i gymnasieelevernas uppfattningar. Till att börja med så kan de tre funktionerna för god utbildning (Biesta 2011) inte ingå i något ämne utan en lärare som förmedlar innehållet som upprätthåller funktionerna. Det faller inom lärarens ansvar att förmedla den kompetens som ämnet ska innehålla. För att eleverna ska kvalificeras inom samhällskunskapen lägger eleverna stor vikt på lärarens eget intresse och engagemang för att han eller hon ska kunna utrusta dem med förståelse för ämnet. En annan anledning är att samspelet mellan läraren och eleverna skapar möjligheter till ansvar, delaktighet och inflytande som kan tolkas som ett socialisationssyfte (jmf Biesta 2011). En annan anledning är att samspelet med läraren antyder att ämnets utformning inte bara bidrar till att eleverna infogas i rådande ordningar, det bidrar även till att utformningen individualiseras vilket kan bidra till ett oberoende gentemot vissa ordningar. De två motsatta funktionerna, socialisation och subjektifiering kan med andra ord främjas med hjälp av läraren (jmf Biesta 2011). Lärarens roll kan vara av betydelse för barn och ungdomars medborgarskap genom främjandet av medlemskap, ansvar och jämlikhet av status. Att involvera eleverna kan bidra till deras känsla av tillhörighet eftersom de inte enbart är mottagare av informationen utan själva är delaktiga i det som sker. Enligt Lister (2007) är delaktighet och inflytande viktiga aspekter för ungdomars medborgarskap. De får även möjligheten att ta ansvar för vissa delar i innehållet vilket tillika kan bidra till en ökad känsla av tillhörighet. Lärarens agerande då eleverna tillåts vara delaktiga kan även antyda att det finns en ömsesidig respekt vilket är av betydelse för ungdomars medborgarskap enligt Lister (2007).

Lärarna som beskrivits har på olika sätt aktiverat snarare än enbart förmedlat ämnets innehåll vilket enligt Högberg (2017), Persson (2018) och Sandahl (2015a) var viktigt för elevernas möjligheter att utvecklas som medborgare. Ämnet har förmedlats både genom förväntade och oförväntade sätt i samspelet mellan läraren och eleverna vilket kan göra det möjligt för eleverna att utveckla aktiva och ansvarstagande medborgarroller (Högberg 2017).

5.1.3 Samhällskunskapens bidrag till medborgerliga färdigheter

Inom ramarna för samhällskunskapen beskriver gymnasieeleverna att de får utveckla både kunskaper och färdigheter som kan vara betydelsefulla för framtiden. De kunskaper och färdigheter som gymnasieeleverna beskriver kommer presenteras var för sig men samtliga utvecklas inom samhällskunskapen och anses viktiga för en medborgare.

5.1.3.1 Kunskaper om samhällets organisering

Att förstå samhällets uppbyggnad och hur demokratiska praktiker går till är en viktigt del inom utbildningen av den framtida demokratiska medborgaren, vilket lärs ut i samhällskunskapen.

Att få kunskaper och förståelse av samhället på olika nivåer framkommer när eleverna pratar om vad de tror är viktigt att lära sig i samhällskunskapen och varför det är viktigt.

Samtliga berättar om styrelseskick, ekonomiska och politiska fenomen, samhällets organisering, politiska partiers ståndpunkter, krig med mera när de beskriver vad de brukar tala om under samhällskunskapslektionerna. Några av dem nämner att olika områden inom ämnet bidrar med olika lärdomar.

Grejen är att alla ekonomiska teorier bakom det vi har idag, när man får lära sig det så förstår man ju det som sker nu på ett helt annat sätt uppfattar jag det som. I samhällskursen fick vi ju reda på vad som hänt i krig och fattigdom och det väcker ju tankar hos personer. (Fanny)

Flera av dem nämner att bakomliggande orsaker till fenomen är intressant att veta och att det kan vara viktigt för att förstå helheten. Emma säger, ” […] Det är mycket som man inte direkt tänker på som privatperson typ som med staten och pengar. Det är kul och spännande när man får veta vad som döljer sig därbakom om man säger så.” Förståelsen för hur och varför något fungerar på ett visst sätt anses vara viktigt när eleverna beskriver olika fenomen inom samhällskunskapen och de tillägger att det är kunskap som kan vara bra att ha med sig som vuxen.

Det kan även ingå praktiska moment i samhällskunskapen som bidrar till möjligheten att lära sig om demokratiska praktiker samtidigt som de själva får möjligheten att utöva det. Detta framkommer när de får frågan om de har haft några praktiska inslag i ämnet.

Gymnasieeleverna säger att praktiska moment inom samhällskunskapsämnet är mer frekvent förekommande på högstadiet än på gymnasiet men att det sker ibland. Det är några som berättar att de har haft simulerade röstningar.

Vi hade en låtsatsröstning, det gjorde vi både under valet när jag gick på högstadiet och nu under gymnasiet så det har vi fått göra, det var väldigt intressant att se hur det skilde sig även mellan skolorna i staden. Det var under perioden som vi läste mycket politik och under tiden det var val så slog de samman det med det som vi läste just då i samhällskursen så då fick vi följa det i verkligheten som vi fick lära oss om det i skolan, det var bra. Det kanske var en slump men jag tyckte det var ett bra sätt att lära sig på. (Isabell)

Sara och Lisa berättar att de har haft en liknande övning och är positiva till att man har praktiska övningar inom samhällskunskapen. Sara säger, ”Ja för ibland går det inte in om man bara läser och skriver ett prov utan ibland måste man få leka det eller själv prova på att utöva det för att få en bättre förståelse.” Några beskriver att de ibland har omröstningar angående vilken film man ska se, när ett prov ska lämnas in med mera. De säger att omröstningarna är som en övning i demokrati eftersom det är majoriteten som vinner, vilket alla i klassen måste acceptera.

Kunskaper om samhällets uppbyggnad, organisering och liknande fenomen inom samhällskunskapen är en del av kvalificeringen. Att förstå hur och varför är en del i att utveckla färdigheter och kunskaper som krävs för den medborgerliga och kulturella förståelsen (Biesta 2011). Enligt Biesta (2011) bidrar detta till deras förståelse av kulturella, sociala och politiska ordningar samt den egna positionen i samhället vilket kan antyda närvaron av funktionen för

In document ”Vi ses som unga och dumma”: Gymnasieelevers uppfattningar om medborgarskap och samhällskunskapens bidrag (Page 30-59)