Här kopplas det presenterade resultatet till den tidigare forskning och relevant litteratur från bakgrunden.
8.1 Hur definierar lärare i Idrott och hälsa begreppet hälsa?
Alla lärare framhöll att hälsobegreppet var ett tvetydigt begrepp och många av lärarna beskrev det som svårt att precisera. Den litteratur som studerats i undersökningen bekräftar
svårigheterna med att definiera begreppet och att det inte råder någon samstämmighet om hur hälsobegreppet ska tydas. Thedin Jakobsson bekräftar genom hennes undersökning att ett så pass otydligt begrepp som omfattar så många dimensioner ger lärarna tolkningsföreträde i undervisningen. Vidare beskriver hon att tolkningsföreträdet innebär att den enskilda läraren avgör hur ämnet ska behandlas i undervisningen.(Thedin, 2004:100)
Annerstedts resultat som visas i undersökningen att lärarna inte tolkar och uppfattar ämnet på samma sätt. Vidare beskrivs att resultatet inte visade helt entydiga svar när det gällde lärarnas uppfattningar om ämnet. Både när det gällde ämnets innehåll, mål och lärarnas synsätt på ämnet Idrott och hälsa skilde sig uppfattningarna.(Annerstedt, 1995:182)
Ett flertal lärare beskrev att hälsa omfattade den fysiska såväl den psykiska hälsan. Enligt Lgr 11 beskrivs syftet med ämnet att eleven ska utveckla kunskaper där fysiska och psykiska aspekter som betraktas som viktiga för individens välmående. Ett flertal lärare påpekade att de såg ämnet idrott och hälsa ur helhetsperspektiv. Där fysisk aktivitet bidrar till god hälsa. Lgr 11 beskriver att den fysiska aktiviteten är en grundläggande faktor för att en individ ska uppleva välbefinnande. Lärare F beskrev även att den sociala hälsan var en viktig aspekt vilket även kan förknippas med WHO: s definition av hälsa. Definitionen framställde både fysiska, psykiska och socialt välbefinnande som hälsa. Genom att studera kommentars material till kursplanen i idrott och hälsa kan man tyda att helhetsperspektivet i enlighet med WHO: s definition är något som genomsyrar ämnets perspektiv på hälsa. I det inledande kapitel i kommentars material beskrivs således de förändringar som skett sedan tidigare kursplanen men att ett helhetsperspektiv på hälsa fortfarande är aktuell.(Skolverket, 2011) Ett flertal lärare beskrev att de inte såg på idrott och hälsa som två skilda ämnen medan lärare F beskrev det som två delar men att dessa ämnen skulle sammanbindas i
undervisningen. Många lärare ansåg att hälsobegreppet behandlades automatiskt genom att man var fysisk aktiv i undervisningen. Med Thedins undersökning kan man styrka att lärarna
på liknande sätt i undersökningen ansåg att hälsa omfattade fysisk aktivitet och att man genom att vara aktiv främjar hälsan. (Thedin, 2005) Även Ekbergs avhandling visade att ämnena ses som två olika objekt för lärande där hälsa blir effekten av den fysiska aktiviteten.
(Ekberg, 2009)
8.2 Hur upplever lärarna den ökade fokuseringen på hälsa i Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa?
Ämnet Idrott och hälsa har genomgått stora förändringar historiskt sett och en stor förändring i ämnet var när ämnet bytte namn från Idrott till Idrott och hälsa (Annerstedt et al, 2000 :10-26). Detta kan anknytas till en av det intervjuade lärare som har varit med om denna
förändring och kan se att det blev en skillnad i ämnets karaktär då fokus på fysisk aktivitet minskades och hälsa har lyfts fram mer.
Det kunde utläsas ett mönster där lärarna som hade varit verksamma sen Lpo 94 upplevde att det inte var så stor skillnad på ämnets innehåll sedan det började arbeta.
En lärare betonar att i och med den nya läroplanen Lgr 11 där man trycker ännu mer på hälsa anser att den får mer stöd för sin undervisning i hälsa. Detta som läraren uttrycker kan härledas utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv utifrån Lindensjö och Lundgren som
beskriver att hur framgångrik implementeringen blir av en ny läroplan är beroende av hur vida den enskilda läraren anser den som betydelsefull för sin undervisning. (Lindensjö &
Lundgren, 2000:176-179)
Flertalet tänker att ämnet har förändrats i och med att samhället har fått ökade problem med de välfärdssjukdomar som övervikt, även att den psykiska ohälsan har stigit. Detta resonemang kan styrkas med Lundgrens beskrivning utifrån ett läroplanteoretiskt synsätt att läroplanen är utformad utifrån samhällets krav på utbildning och uppfostran (Lundgren, 1979:231). Det kan vidare anknytas till det Meckbach och Lundvall beskriver att ämnet värderas i skolan utifrån samhällsperspektiv. Då den fysiska aktiviten är viktig för att kunna sänka samhällskostnader och ohälsotalen. Det som sällan omtalas är ämnets kunskapsvärden som det bidrar till. (Meckbach & Lundvall, 2007: 17-18) Ämnets upplägg och innehåll
anknyter Annerstedt till hur Sveriges folkhälsoarbete i stort har förändrats nu ligger mer fokus på att ändra människor levnadsätt som kan förebygga en del livsstilssjukdomar som övervikt.
(Annerstedt et al, 2000: 115)
Ett flertal av de intervjuade lärarna i undersökningen beskriver att hälsa är något som eleverna bör få kunskap i för att kunna påverka och ha möjligheten att utveckla en
hälsosammare livsstil. Enligt Thedins resultat visar beskrivningarna liknande svar där lärarna
uttrycker att fysisk aktivitet i syfte motverka sjukdomar och förbättra hälsan som viktiga kunskaper (Thedin, 2004:107). Kommentarmaterial visar att ämnet syftar till att eleverna ska utveckla kunskap om hur man kan påverka hälsan över hela livet (Skolverket 2011). Flera lärare framhävde även vikten av att eleverna skulle få utveckla deras personliga målsättningar.
Lärare G betonade det med att det är viktigt att eleverna ska kunna se att deras resultat förbättras. Vidare beskrev lärare C sina erfarenheter av ämnets förändring i undervisningen.
Från att ha varit resultatinriktat till att idag vara ett mer inkluderande ämne och resultaten tonats ned. Sandahl beskriver att 1950- talets skolreformer omfattade en mer individualistisk och prestationsinritad syn på undervisningen. Men att 1950-talets reformer fortfarande syftade till att eleverna skulle få ett bestående intresse för ämnet.(Sandahl, 2004) Sambandet mellan att lärare C upplever förändringen från mer prestationsinriktad till mer inkluderande kan kopplas till att lärare C var den som varit verksam längst och arbetat med publicerade
läroplaner sedan Lgr 64 var aktuell. Kommentarmaterial i ämnet beskriver att eleverna ska få möjligheten att delta utifrån deras egna förutsättningar och vikten av processen i
undervisningen. Fokus i undervisningen ligger på rörelseförmågan och att resultaten uttryckligen inte är det centrala. (Skolverket, 2011)
De intervjuade lärare hade uppfattningen om att hälsoaspekten i ämnet är positivt för eleverna. En lärare påvisade att när de la tid på hälsa väcktes många av elevernas intresse för hur man gör för att förbättra hälsan ur olika perspektiv. Detta kan knytas an till en
forskningsstudie av Statensberedning för medicinsk utvärdering (2007) som visar att den ökade satsning på hälsoundervisningen i skolan har bidragit till att elevers fysiska aktivitet har ökat med 5-25% under lektionerna.
I resultatet beskrevs vikten att stötta och föra dialoger med elever om deras prestationer och resultat. Lärarna tryckte på hur viktig dialogen är för lärandet. Det kan anknytas till Annerstedts beskrivning av hur lärarens roll har förändrat sitt förhållande till eleverna. Nu belyser man det pedagogiska kunskaperna hos en lärare i Idrott och hälsa och det fysiska färdigheterna har tonats ner. (Annerstedt et al, 2001 191-192) Denna förändring kan styrkas med att lärarkåren för idrott och hälsa är i förändring på grund att lärarna har givits
möjligheten att bli tvåämneslärare vilket har gjort kopplingen till pedagogiken har stärkts.
(Sandahl, 2004: 67)
Vid en implementering av en ny reform finns det många beroendefaktorer i skolansvärld.
Majoriteten av de intervjuade lärarna beskrev tidbristen som en faktor till att de inte upplevde att de var bekväma och i fas med den nya kursplanen Lgr 11. Det kan härledas till Lindensjö och Lundgren som vill tillstå att på grund av skolans komplexitet och omfång krävs det
mycket tid till att implementera en ny läroplan och de betonar att tiden är frånvarande. Vidare beskriver de att det synnerligen krävs resurser i form av pengar och kompentens för ett lyckat genomförande. (Lindensjö & Lundgren, 2000: 176-179) Detta betonas även av några lärare att det inte får den stöttning och hjälp de behöver av det så kallade ”experter” vilket kan leda till att det känner som det gör då även Lindensjö och Lundgren nämner det som en viktig komponent.
Lärarna C och D framhäver att de inte vet hur de ska kunna uppnå det krav som finns från samhället att skolan ska vara ”lika” i hela landet. De ser det som en omöjlighet då alla tolkar läroplanenen olika. Det kan återföras till Linde som beskriver att det inte finns någon
säkerheter att det som står skrivet i läroplanen kommer förverkligas i undervisningen. Vidare beskriver Linde att när läroplanen ska transformeras är lärarna huvudpersoner och som Lindensjö och Lundgren beskriver att lärarna är de yttersta verkställare av reformen det vill säga ”street level bureaucrats” och det är utifrån deras erfarenheter, ämnets tradition och tillgång på undervisningsutrymmen som undervisningen utformas. Därav kan vissa avdrag och tillägg göras vid tolkningen av läroplanen (Linde, 2000:48-57; Lindensjö & Lundgren 2000:176)
Lärarna anser att de fått bristfällig information och hjälp med den nya läroplanen. Det kan man resonera kring utifrån vad Larsson beskriver att i och med läroplanens kontinuerliga förändring och att det krävs att lärare har utvecklat förmågan att analysera läroplanen utifrån ett didaktiskt perspektiv och att det är av vikt att lärare utvecklar. Det menar Larsson är av vikt så att lärarna inte blir kvar i förlegade läroplaner. (Larsson, 2007:37-39)
8.3 Vad väljer lärare i Idrott och hälsa att betona i den praktiska undervisningen?
Lärarna redogjorde att hälsoaspekten i ämnet inte behandlades genom teoretiska lektioner utan snarare genom teoretiska material som artiklar, idrottsarbeten eller träningsdagböcker.
Material som idrottsarbete och träningsdagbok syftade att skapa reflektioner kring sitt lärande där den fysiska aktiviteten utgjorde en central del. Kommentarmaterialet i Idrott och hälsa beskriver att genom att eleverna får utvärdera deras upplevelser ges möjlighet till att utveckla kunskap och ett fortsatt intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2011:6,13). Vidare användes inga teoretiska läroböcker utan artiklar där lärare B beskriver vikten av aktuellt material i undervisningen. Karlefors resultat visar att teoriundervisningen i ämnet sker genom att
eleverna får olika hemuppgifter som berör hälsa. Återkoppling sker skriftligt av läraren vilket gör att teori inte tar tid i skolans undervisning (Karlefors, 2002:112). Utmärkande för hur
utvärderingar och reflektioner kring ämnet. Genom att studera kommentarmaterial till Idrott och hälsa beskrivs ämnets till största del som praktiskt men att reflektioner över den fysiska aktiviteten är en viktig del i undervisningen samt att ämnet omfattar ett ”hälsouppdrag” där fysisk förmåga och ett fysiskt perspektiv på hälsa beskrivs som viktiga delar som omfattar ämnet. Lärare A betonar vikten och att strävan efter att vara så fysisk aktiva som möjligt i undervisningen. Skolinspektionens granskning visar att ämnets traditioner som ett rent praktiskt ämne i förhållande till andra ämnen lever kvar trots att kursplanerna fokuserat mer på Idrott och hälsa som ett kunskapsämne. Skolinspektionens (2010) granskning visade även att hälsa var något som knappt behandlades i ämnet. Thedins resultat visade att hälsa var något som behandlades i andra ämnen varav Hem- och konsumentkunskapen samt
Naturkunskapen.(Thedin, 2004:120) Liknande redogörelser var även något som kom fram av de intervjuade lärarna där samverkan skedde med andra ämnen eller genom temadagar. De ämnen som samarbetet skedde kring var Hem – och konsumentkunskap och Biologi.
Karlefors beskriver att samverkan med andra ämnen inte är av större betydelse för ämnet Idrott och hälsa. Anledningen tycks vara att samverkan med andra lärare är något som sällan kommer till stånd i den faktiska undervisningen.(Karlefors, 2002: 152) Flera av de intervjuade lärarnas beskrivningar bekräftar Karlefors resultat. Det som framgår är att de beskriver
ämnesöverskridande undervisning är något som ibland kan vara svårt att genomföra då alla lärare inte upplever samverkan lika angeläget. I Karelfors resultat beskrivs vikten av att lärarna vet vad de vill uppnå med den ämnesöverskridande undervisningen. Även att det råder samstämmighet mellan lärarna emellan för att samverkan ska kunna genomföras.
(Karlefors, 2002:154)