5.1 Sammanställning av enkät
Totalt svarade 308 personer på enkäten varav 298 var från onlineenkäten och resterande från fysiska intervjuer, i bilaga 9 finns total sammanställning av enkätsvar, dock utan bortfallen som plockats bort. Av de svarande bor 129 i Växjö kommun vilket motsvarar cirka 42 procent, se figur 4. Totalt var det enbart fyra interna bortfall, tre på grund av motsägande svar där de svarat att de aldrig vädrar på fråga 7 och 9 men inte nummer 8. Det sista bortfallet var då den svarande bor i London vilket inte är relevant för denna studie.
Figur 4 Resultat på frågan ”Bor du i Växjö kommun”.
Enkäten gav svar från hela Sverige, från Malmö till Umeå. Utöver Växjö var det flest svarande från Göteborg med 27 svar följt av Sotenäs kommun med 17 svar. Figur 5 visar den geografiska spridningen av svaren.
Ja 42%
Nej 58%
22 Figur 5 Geografisk spridning av svar utöver Växjö.
Av det totala urvalet bor drygt 33 procent i hus och av de svarande i Växjö bor enbart drygt 18 procent i hus. Något som sannolikt beror på att bekant-skapskretsen i Växjö till stor del består av studenter som generellt bor i lägen-heter. Figur 6 visar uppdelningen mellan antalet svarande för hus och lägenhet för såväl det totala antalet svarande samt enbart från Växjö.
23
Fullständigt resultat för fråga 4 till 8 presenteras i tabell 3 för lägenheter och i tabell 4 för småhus. Av de svarande från småhus är det vanligaste svaret 3 eller fler och av de svarande från lägenheter är det vanligaste svaret 1 till 2 personer. De svarande från Växjö ger liknande resultat i båda boendefor-merna. Hur många personer det motsvarar per kvadratmeter är okänt då det inte undersöktes men det är möjligt att det speglar ett liknande utfall för både lägenhetshus och småhus då lägenheter generellt bör vara mindre än småhu-sen. Av svaren som insamlats är det svårt att dra en slutsats utan att veta an-talet personer per kvadratmeter.
För lägenheter är det inga större variationer mellan Växjö och hela Sverige sett till hur ofta hushållet vädras, cirka 40 procent har svarat att de vädrar dagligen, runt 30 procent vädrar en gång i veckan och cirka 20 procent vädrar en gång i månaden. För småhus skiljer det sig däremot mellan småhus i Växjö och hela landet, där svarsalternativet som gett flest svar för de boende från Växjö, En gång i månaden, har gett cirka 15 procentenheter jämfört med sva-rande från Sverige. I Sverige är det vanligaste svaret istället att det vädras dagligen.
Enligt resultaten vädras mer i lägenheter än i småhus då svarsalternativ öppet i några timmar har en svarsandel på cirka 60 procent från lägenheter jämfört med småhus som är mellan 32 och 45 procent (den högre siffran för Växjö-borna).
67%
33%
82%
18%
Lägenhet Hus Figur 6: Svar från Sverige t.v. och från Växjö t.h.
24 Tabell 8 Svar för fråga 4−8 för svarande från lägenheter
Svarsalternativ Sverige
(%)
Dagligen/nästan dagligen 42,9 37,4
Sällan/aldrig 12,2 11,2 Jag betalar för värmen separat 21,5 22,4
Vet inte 2,0 2,8
På frågan Hur mycket öppnar du fönstret/dörren i cm? är återigen skillnaden mellan Växjö och alla svarande från Sverige relativt liten, där svarande från Växjö tycks vädra aningen mer. För båda boendeformerna är det cirka en tred-jedel som svarat att de har öppet 10 till 20 cm. Det är däremot vanligare i småhus att ha helt öppet vid vädring som cirka 25 procent har svarat mot en-bart 15 procent i lägenheter. Det stämmer överens med att fler svarat att de vädrar via korsdrag i småhus jämfört mot lägenheter då det kan antas att öpp-ningen är större vid korsdragsvädring. I lägenheter är det vanligaste svaret 3 till 9 cm och för småhus är det vanligaste svaret 10 till 20 cm.
25 Tabell 9 Svar för fråga 4−8 för svarande från småhus.
Svarsalternativ Sverige (%) septem-ber till april?
En gång i månaden 16,0 31,8 Korsdrag i några
mi-nuter
Jag betalar för värmen separat
88,0 86,4
Vet inte 3,0 9,1
I lägenheter har cirka hälften svarat att de har öppet ett fönster åt gången och cirka 40 procent har svarat att de har öppet två åt gången. För småhus är det ungefär samma antal som svarat att de har öppet ett fönster som två fönster, runt 40 procent vardera. Skillnaden mellan alla svarande och enbart de från Växjö är obetydlig för både lägenheter och småhus.
I småhus är det 86 till 88 procent som svarat att värme inte ingår i hyran, till skillnad från lägenheter där andelen som betalar sin värme separat bara är runt 22 procent. Framtida studier skulle kunna undersöka samband mellan hur ofta det vädras och om de boende betalar för sin egen värme eller inte.
Kontinuerligt genom hela enkäten är det cirka 15 procent av de boende i små-hus som svarat att de aldrig vädrar och 4 procent för dem som bor i lägenheter.
26
5.1.1 Slutsatser från enkätstudien
Under studien gavs en del kommentarer från de svarande, både från pilotstu-dien och de fysiska intervjuerna. Vanligt förekommande kommentarer från dem som svarat att de har öppet några timmar är att de har öppet nattetid. Från boende i lägenheter var det flera som gav kommentarer kring problem med för varm lägenhet. En lägenhet är i regel mindre än ett hus och luften kan då upplevas bli sämre snabbare därav den mer konstanta vädringen.
Medelvärden för relevanta enkätsvar från Växjö presenteras i tabell 10 då be-räkningar enbart sker från svaren från Växjö. Hänsyn bör dock tas till att de boende i Växjö tycks vädra aningen mer jämfört med alla svarande.
För småhus vädras det i snitt 8,7 dagar per månad och i lägenheter 12,7 dagar i månaden. När vädring sker uppskattas det att fönstret är öppet 5,1 timmar per dygn för småhus och 6,8 timmar per dygn för lägenheter. Genom att slå samman ovanstående värden ges att i lägenheter vädras det 2 timmar och 53 minuter per dag och i småhus 1 timme och 28 minuter. Däremot är det i snitt 0,3 fler fönster öppna i småhus och de är 7 cm öppnare vid vädring.
Tabell 10 Medelvärden för svar från enkäten
Småhus Lägenhet
Medelvärdet för hur många som bor i hushållet
3,2 1,5
Medelvärdet för hur många da-gar i månaden hushållet vädras
8,7 dagar i månaden
12,7 da-gar i må-naden Medelvärdet för antal timmar
det vädras per dygn
5,1 timmar per dygn
6,8 tim-mar per dygn Medelvärde för hur mycket
fönstret/dörren är öppna i cm
33 cm 26 cm
Medelvärde för antal fönster som är öppna åt gången
1,9 1,6
Boende i småhus vädrar alltså under kortare tid och mindre ofta än dem som bor i lägenheter samt när de vädrar i småhus har de en större öppning. Det stämmer överens med teorin att boende i småhus har mer kontroll över tem-peraturen i byggnaden, vilket gör att när de vädrar är det snarare för att få bättre luftkvalité. Boende i lägenheter kan ha större problem med temperatur-reglering då de troligtvis bor tätare på mindre yta samt majoriteten har svarat att värmen är en del av hyran, vilket kan tyda på att de har mindre kontroll över uppvärmningen. Vid exempelvis matlagning kan påverkan från lukter upplevas större i en mindre lägenhet. Resultaten från enkäten tyder alltså på att en mindre bostad kräver mer ventilation eller vädring.
27
5.2 Ökad luftomsättning vid vädring
Det beräknade medelvärdet för vädringstid per dag, antal öppna fönster samt antalet cm som fönstren varit öppna har använts för att beräkna flödet för varje månad, se tabell 11 för medelflödet genom fönster september till april i Växjö.
Tabell 11 Beräknat adderat medelflöde för september till april för småhus och lägenheter i Växjö.
Månad Flöde i småhus [l/s, m2]
Flöde i lägenheter [l/s, m2]
Januari 0,67 1,24
Februari 0,70 1,30
Mars 0,65 1,21
September 0,41 0,76
Oktober 0,49 0,91
November 0,61 1,13
December 0,65 1,21
Sett till antal kvadratmeter är det ungefär det dubbla flödet i lägenheter, här kan det dock observeras att småhuset är cirka 2,7 gånger större än varje lä-genhet.
5.3 VIP-beräkningar och nya schablonpåslag
Beräkningarna för de tolv fallen visas i tabell 12 och har tagits fram med ek-vation 6 till 8. Resultatet visar att de scenarier där ett FTX-system är installerat påverkas mer av vädring, i synnerhet i fall 2.2 och 4.2 där energianvändningen är som störst. Bilaga 10 visar resultatdata på energianvändningen uppdelat på olika områden från VIP före och efter vädring.
Tabell 12 Resultat från fall 1.1 till 4.1, med nya rekommenderade schablonvärden. BPE = basprimär-energivärde, PE= primärbasprimär-energivärde, tillägg = BPE − PE
Fall BPE [kWh/m2]
PE [kWh/m2]
Tillägg [kWh/m2]
Procentuell ökning
1.1 55,3 71,8 16,5 30 %
1.2 64,1 83,7 19,6 31 %
1.3 49,6 64,4 14,8 30 %
2.1 51,5 70,0 18,5 36 %
2.2 55,5 79,1 23,6 43 %
2.3 47,5 63,8 16,3 34 %
3.1 39,4 41,3 1,9 5 %
3.2 48,4 50,7 2,3 5 %
3.3 36,7 38,5 1,8 5 %
4.1 32,0 38,0 6,0 19 %
4.2 38,3 46,0 7,7 20 %
4.3 29,8 35,3 5,5 18 %
28
Tabell 13 Medelvärden och nya schablonvärden för scenario 1−4
Scenario Fall Tillägg [kWh/m2] Medelvärde [kWh/m2] Mot ref.
1
1.1 16,5
17,0 Ref.
1.2 19,6 1.3 14,8 2
2.1 18,5
19,5 114,7 %
2.2 23,6 2.3 16,3 3
3.1 1,9
2,0 11,8 %
3.2 2,3 3.3 1,8 4
4.1 6,0
6,4 37,7 %
4.2 7,7 4.3 5,5
Medelvärdet för scenario 1 som ses som referens och den procentuella ande-len mot referensvärdet visas i tabell 13. Som nämnts i avsnitt 5.1.1 vädrar Växjöborna aningen mer än svarande från hela Sverige och därmed avrundas den procentuella andelen nedåt vilket ger det slutgiltiga resultatet på vädring-stillägg som visas i tabell 14. Lägenhetsbyggnaden med FTX-system föreslås ha ett tillägg som är 0,5 kWh/m2 högre än referensvärdet, småhusbyggnaden med F-ventilation påverkas ytterst lite av vädring och där föreslås schablon-tillägget vara enbart 0,5 kWh/m2. Småhusbyggnaden med FTX-system före-slås ha ett tillägg på 1,5 kWh/m2.
Tabell 14 Resultat av studien. Nya schablontillägg för fyra boendeformer.
Scenario Schablontillägg
1. Lägenhetsbyggnad med F-ventilation 4 kWh/m2 2. Lägenhetsbyggnad med FTX-ventilation 4,5 kWh/m2 3. Småhusbyggnad med F-ventilation 0,5 kWh/m2 4. Småhusbyggnad med FTX-ventilation 1,5 kWh/m2
Enligt energibalansen från VIP är det främst en ökning av el till pumpar och fläktar samt förluster från ventilationer som är skillnaden före och efter väd-ring, se figur 7 och 8 samt bilaga 10, s. 2 för fall 4.1. Observera dock att detta enbart gäller för simuleringen och stämmer inte fullt överens med verklig-heten på grund av vald metod.
29 Figur 7 Energibalans för fall 4.1 före vädring.
Figur 8 Energibalans för fall 4.1 efter vädring.
30
6. Diskussion
Från resultaten har det konstaterats att vädringstillägget kommer att skilja sig beroende på boendeform och typ av ventilation. I tidigare studier som refere-ras i denna rapport har det enbart fastställts ett värde som sedan använts all-mänt för alla projekteringar av byggnader, 4 kWh/m2 som här används som ett referensvärde. Som nämnts i metoden bygger referensvärdet på fler och större studier. Därmed bör detta värde ha högre kredibilitet än det som beräk-nats i denna studie som enbart har gjort beräkningar på en byggnad för scena-rio 1.
De olika scenarierna visar att i bostäder med FTX-system går energiförbruk-ningen upp mer vid vädring än vid F-system, vilket var väntat. Som det nämns i teorin var det känt sedan tidigare att FTX-systemet påverkas mer negativt av vädring och kräver tätare byggnader för att fungera optimalt. Vid scenario 2, lägenhet med FTX-system, har schablonpåslaget ökat 12 procent av referens-värdet och resulterar i 4,5 kWh/m2 som nytt påslag.
I scenario 3 och 4 blir de nya schablonpåslaget 12 respektive 38 procent av referensvärdet, för ett småhus med F-system och ett med ett FTX-sy-stem. Detta kommer att motsvara 0,5 kWh/m2 och 1,5 kWh/m2 som nya scha-blonpåslag för småhus. Precis som för lägenhetsbyggnaderna påverkas FTX-systemet mer av vädring.
6.1 Diskussion kring enkätundersökningen
I undersökningen har projektgruppen utelämnat frågor om vilken typ av ven-tilation som används i hushållet på grund av att ett antagande gjordes, vilket även bekräftades under pilotstudien, att enbart en handfull människor skulle ha vetskap om detta och som i sin tur skulle kunna dra ner kredibiliteten för resultatet om de deltagande skulle ”gissa” vilken ventilation som används.
Den bristande mängden för svarsresultat från hus/radhus är dels beroende på den mängd människor projektgruppen känner som bor i hus och som dessu-tom ska ha sin bostad i eller runt Växjö.
På grund av den rådande situationen med COVID-19 bestämde gruppen att inte göra mer fysiska undersökningar då folk generellt inte vill svara på frågor och då ännu mindre om det finns risk för smittspridning. För gruppen och deltagarnas säkerhet gjordes ett val att till största del bara använda elektro-niska enkäter. Det är inte självklart att fysiska undersökningar hade resulterat i fler svar från boende i småhus men det hade ökat chanserna.
6.1.1 Förbättringsförslag till enkät
Frågan hur många kvadratmeter boyta hushållet bestod av togs inte upp i en-käten, i efterhand kunde det vara intressant att undersöka hur många personer som bor per kvadratmeter boyta och se hur detta påverkar vädringsvanorna.
31
Ett förslag till framtida undersökningar är att studera antal människor per kvadratmeter utöver enbart vilken typ av byggnad det handlar om.
Ett exempel på hur frågorna skulle kunna formuleras hade varit att uttrycka dem på ett sådant sätt att svarspersoner kan välja ett värde som de tycker pas-sar in bäst på dem. Svaren hade kunnat antagas vara mer specifika och ett mer rättvist medelvärde hade getts. Till exempel genom att försöka få ett exakt tal på frågan hur mycket är fönstret öppet vid vädring istället för att ställa frågan som intervall mellan 3 och 9 cm samt 10 och 20 cm etc.
Detsamma gäller för frågan hur vädrar du? Här har alternativet några timmar valts att motsvara åtta timmar som ska representera att fönstret är öppet en natt istället för NCC:s alternativ för några timmar som i deras rapport från 2007 motsvarar 2 timmar, vilket avsevärt påverkar resultatet. Det tycks vara vanligt att vädra nattetid, enligt tidigare studier samt från kommentarer under enkäten, alternativet öppet några timmar anses därmed vara mer likt 8 timmar än 2. Här hade det varit bättre att de svarande fick säga en exakt siffra för att undvika risk för missförstånd.
6.2 Diskussioner kring beräkningar och metod
En påtaglig svaghet i undersökningen är antalet fallstudier, framförallt att bara två olika byggnader har använts. Genom att simulera flera olika byggnader av olika storlek, såväl lägenheter som småhus, hade det varit möjligt att få fram ett mer korrekt resultat.
I undersökningen utgick projektgruppen från att använda medelvärdet för att simulera människors vädringsvanor. Under projektets gång ställdes dock frå-gan om medelvärden är en bra metod för att undersöka beteenden, frågor som exempelvis Fabi et.al. tar upp i sin undersökning. I avsnitt 5.1.1 visas medel-värden från de svarande i Växjö, siffror som därefter legat till grund för efter-följande beräkningar. Men hur många medelsvar finns det? I ett småhus i Växjö bor det i snitt 3,2 personer, det motsvarar närmast svarsalternativet 3 personer. Dessa tre personer vädrar i snitt 8,7 dagar i månaden och 5,1 timmar per dygn vilket motsvarar svarsalternativen en gång i veckan och öppet några timmar. Vid det här laget har enbart en av 23 svarat det ovanstående och det hushållet har öppet 3 eller fler fönster istället för 1,9 som medelsvaret är. Av de 106 svarande från lägenheter i Växjö stämmer enbart en överens med me-delsvaren.
Ett alternativt tillvägagångssätt hade varit att göra undersökningen mer speci-fik, till exempel endast en boendeform, grupp av människor baserade på in-komst, sysselsättning om de är studerande, arbetande, kulturell bakgrund, ål-der etc. men detta skulle eventuellt vara mer passande till framtida större pro-jekt.
Vid tidigare beräkningar kring energiförbrukning har vädringstillägget adde-rats in efter den specifika energianvändningen och därefter jämförts mot de
32
dåvarande kraven. Den metoden fungerar inte med primärenergi då kraven är konstanta och den geografiska faktorn är en del av den bakomliggande ekvat-ionen. Ett förslag vid framtida projekteringar är att föra in vädringstillägget i ekvationen för primärenergi. Den nya ekvationen skulle då bli:
𝐸𝑃
𝑝𝑒𝑡=
(𝐸𝑢𝑝𝑝𝑣,𝑖+𝐸𝑣ä𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔,𝑖
𝐹𝑔𝑒𝑜 +𝐸𝑘𝑦𝑙,𝑖+ 𝐸𝑡𝑣𝑣,𝑖+𝐸𝑓,𝑖)∗𝑃𝐸𝑖
𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝 ekv. 9
6.3 Slutsatser
Slutsatsen från studien är att alla bostadsbyggnader inte bör ha samma ringstillägg. Det är tydligt att småhus påverkas betydligt mindre av väd-ringen, sannolikt då boende i småhus har större kontroll över temperatur och inomhusklimat samt att det finns mindre behov av vädring då ett småhus ge-nerellt är större än en lägenhet. Enligt resultatet bör även vädringstillägget skiljas mellan olika typer av ventilationssystem, ett FTX-system kommer på-verkas mer av otätheter så som fönsteröppningar. Det tycks vara så att ju större bostaden är, desto mindre påverkas den av vädring, ett vädringstillägg kan alltså vara onödigt på större bostäder som småhus, i synnerhet om de har F-ventilation.
Fler liknande studier bör göras på fler fall, mer specifikt på andra byggnader då enbart två har använts i denna studie. Den här undersökningen bör ge en indikation om vad framtida vädringstillägg bör vara för olika typer av bostä-der.
33
7. Referenser
[1] SVEBY, ”Brukarindata för energiberäkningar i bostäder,” SVEBY, Stockholm, 2009.
[2] Energimyndigheten, ”Energimyndigheten.se,” 22 April 2020.
[Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/. [Använd 30 April 2020].
[3] Boverket, ”boverket.se,” 1 Oktober 2019. [Online]. Available:
https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/. [Använd 30 April 2020].
[4] Boverket, ”BBR28,” Boverket, Stockholm, 2019.
[5] E. Sandberg och K. Engvall, ”MEBY - delapport 3,” Stockholm stad, Stockholm, 2002.
[6] SVEBY, ”Brukarindata för energiberäkningar i kontor,” SVEBY, Stockholm, 2009.
[7] SVEBY, ”Brukarindata för energiberäkningar i skolor,” SVEBY, Stockholm, 2009.
[8] K.-Å. Henriksson och J. Kellner, ”Energistatistik för bostadshus i Stockholm stad uppförda 1995-2002.,” opublicerad, Stockholm, 2005.
[9] J.-U. Sjögren, ”Användning av kall- och varmvatten i flerbostadshus,” Energi och Miljö, vol. 11, 2007.
[10] A. Johansson, Å. Wahlström, T. Berggren och U. Pettersson,
”Time-resolved measurements of water use in 8 dwellings,” i ECEEE 2007, 2007.
[11] K. Engvall, E. Lampa, P. Levin, P. Wickman och E. Öfverholm,
”Interaction between building design, management, household and individual factors in relation to energy use for space heating in apartment buildings,” Energy and buildings, vol. 81, pp. 457-465, 2014.
[12] V. Fabi, R. V. Andersen, S. Corgnati och B. Olesen, ”A methodology for modelling energy-related human behaviour:
34
Application to window opening behaviour in residential buildings,”
Architecture and human behaviour, vol. 6, pp. 415-427, 2013.
[13] R. Andersen, J. Toftum, V. Fabi, S. P. Corgnati och B. W. Olesen,
”Window opening behaviour modelled from measurements in Danish dwellings,” Building and environment, vol. 69, pp. 101-1133, 2013.
[14] B. Nordquist, ”Ventilation and window opening in schools - Experiments and analysis,” Lund university, Division of building services, Lund, 2002.
[15] P. Heiselberg och M. Perino, ”Short-term airing by natural ventilation – implication on IAQ and thermal comfort,” Indoor Air, vol. 20, pp. 126-140, 2010.
[16] A. Abdul Hamid och I. Ibrahimovic, ”Energiförluster på grund av vädring i nybyggda flerbostadshus,” Lunds universitet, Lund, 2013.
[17] P. Levin, ”Anvisningar för val av brukarindata för beräkning av specifik energianvändning i bostäder,” SBUF, Stockholm, 2009.
[18] Socialstyrelsen, ”Temperatur inomhus,” Socialstyrelsen, Stockholm, 2005.
[19] W. Catarina och M. Dahlbom, Projektering av VVS-installationer, Lund: Studentlitteratur, 2018.
[20] StruSoft, ”vipenergy.net,” StruSoft, 23 Maj 2016. [Online].
Available: https://www.vipenergy.net/Manual.htm. [Använd 30 April 2020].
[21] A. Dodoo, U. Y. A. Tettey och L. Gustavsson, ”On input parameters, methods and assumptions for energy balance and retrofit analyses for residential buildings,” Energy and buildings, vol. 137, pp. 76-89, 2017.
[22] M. Björklund och U. Paulsson, SEMINARIEBOKEN, Lund:
Studentlitteratur, 2018.
[23] SCB, ”SCB, Antal lägenheter efter region, hustyp och byggnadsperiod. År 2013 - 2019,” SCB, 23 april 2020. [Online].
Available:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO_
_BO0104__BO0104D/BO0104T02/#. [Använd 30 april 2020].
35
1