Examensarbete
Vädringsvanor och energiberäkningar
En enkätstudie kring vädringsvanor och dess påverkan på energiberäkningar i bostäder
Författare: Samuel Bergvall, Adrian Cerps
Handledare: Ambrose Dodoo Examinator: Michael Strand Datum: 2020-06-17
Kurskod: 2BT01E, 15 hp Ämne: Energi- och miljöteknik Nivå: Grundläggande
Institutionen för byggd miljö och energi- teknik
i
Sammanfattning
För att Sverige ska nå sina energi- och miljömål har staten genom generellt högre krav på energihushållning samt bättre uppföljning satt högre press på bostads- och byggsektorn. Vid nykonstruktion av byggnader är det nödvän- digt att göra energiberäkningar för att se till att byggnaden följer dagens krav och för att undvika problem i uppföljningen. Byggnaden kan dock vara för energikrävande på grund av de inneboendes beteenden, det kan därmed vara nödvändigt att ta hänsyn till människors vanor och mer specifikt vädringsva- nor då de kan stå för en betydande del av energiförlusterna. Sveby, som har tagit fram standardiserad brukarindata för beräkningar, rekommenderar att lägga till ett schablontillägg för vädring på 4 kWh/m2 och år oberoende av byggnadstyp, ett förslag som grundar sig på statistik på lägenhetsbyggnader i Stockholm. Är Svebys förslag bra även för andra byggnader?
Syftet med studien är att öka förståelsen kring vädringsrelaterade beteenden i Sverige samt illustrera vad det har för betydelse för energianvändningen. Ge- nom att samla in enkätsvar från hushåll över hela Sverige samt beräkna ener- giförluster från svaren tas förslag fram på vädringstillägg för olika bostadsty- per.
Resultatet från enkätstudien tyder på att boende i småhus vädrar under kortare tid och mindre ofta än dem som bor i lägenheter samt när boende i småhus vädrar har de en större öppning. I fallen som studerats är det specifika luftflö- det från vädring det dubbla i lägenheter jämfört med småhus trots att småhuset är 2,7 gånger större än varje lägenhet i fallen som studerats. Beräkningar i VIP-Energy på tolv fallstudier visar att de scenarier där ett FTX-system är installerat påverkas mer av vädring samt att småhus berörs betydligt mindre.
Följande tillägg föreslås nedan:
• Lägenhetsbyggnad med F-ventilation: 4,0 kWh/m2
• Lägenhetsbyggnad med FTX-ventilation: 4,5 kWh/m2
• Småhus med F-ventilation: 0,5 kWh/m2
• Småhus med FTX-ventilation: 1,5 kWh/m2
Slutsatsen från studien är att alla bostadsbyggnader inte bör ha samma väd- ringstillägg. Fler liknande studier bör göras på fler fall, mer specifikt på andra byggnader då enbart två har använts i denna studie.
ii
Summary
In order for Sweden to achieve its energy and environmental goals, the gov- ernment has through generally higher demands on energy conservation and better follow-up, put greater pressure on the housing and construction sec- tors. When constructing buildings, it is necessary to make energy calculations to ensure that the building meet today’s requirements and to avoid problems in the follow-up. However, the building may use too much energy due to the behavior of the residents, so it may be necessary to take into account people’s habits and more specifically the airing habits as they can account for a signif- icant part of the energy losses. Sveby, which has produced standardized data used for calculations, recommends adding an energy addition for window opening of 4 kWh/m2 and year regardless of the building type, a proposal based on statistics on apartment buildings in Stockholm. Are Sveby’s sugges- tions suiting for other buildings as well?
The purpose of the study is to increase understanding of airing-related behav- iors in Sweden and to illustrate what significance it has for energy use. By collecting survey responses from households across Sweden followed by cal- culating energy losses from these responses, proposals are made for airing addition for different types of housing.
The results of the survey indicate that residents in small houses are airing dur- ing a shorter time and less frequently than those living in apartments, and those living in small houses have a larger opening while airing. In the cases that are studied, the specific airflow from the airing is double in apartments compared to small houses, even though the small house is 2.7 times larger than each apartment. Calculations in VIP-Energy on twelve case studies show that the scenarios where an FTX system is installed are affected more by air- ing and that small houses are affected significantly less. The following addi- tions are suggested below:
• Apartment building with exhaust ventilation: 4.0 kWh/m2
• Apartment building with FTX ventilation: 4.5 kWh/m2
• Small house with exhaust ventilation: 0.5 kWh/m2
• Small house with FTX ventilation: 1.5 kWh/m2 The conclusion from the study is that not all residential buildings should have the same ventilation addition. More cases should be studied, specifically on other buildings as only two have been used in this study.
iii
Abstract
Syftet med studien är att öka förståelsen kring vädringsrelaterade beteenden i Sverige samt illustrera vad det har för betydelse för energianvändningen. Ge- nom att samla in enkätsvar från hushåll över hela Sverige samt beräkna ener- giförluster från dessa svar tas förslag fram på vädringstillägg för olika bo- stadstyper.
Resultatet visar att småhus berörs betydligt mindre av vädring jämfört med lägenhetshus. Slutsatsen från studien är att alla bostadsbyggnader inte bör ha samma vädringstillägg.
Nyckelord:
Vädring, Beteende, Energiberäkningar, Energiförluster, Beteendemönster, Vanor, Inomhusklimat, Luftflöde, Ventilation, FTX-system, F-system
iv
Förord
Denna studie är ett examensarbete på grundläggande nivå och har uppkommit efter diskussioner med vår handledare Ambrose Dodoo. När vi i ett tidigare projekt arbetade med att hitta bakgrunderna till höga energiförluster i en för- skola la vi märke till hur stor skillnad det gjorde för en byggnad om man tog hänsyn till öppna dörrar och fönster, där föddes idén om att göra en undersök- ning för hur stor påverkan vädringen har för olika scenarier. Arbetet har pågått utan påverkan från företag eller intresseorganisationer. Sveby har inte varit involverade i arbetet mer än en tidig mailkonversation då vi önskade deras synpunkter på vad som bör undersökas.
Tack till Ambrose för att ha gett oss stöd och handledning och Birgitta Nordquist som skannade in sin lic.-avhandling och skickade den till oss. Tack till Jesper Tuvner och Linnea Schindelar för att ha hjälpt oss med FTX-system i VIP-Energy. Tack till mor Anna som tog tid för att korrekturläsa arbetet och såg till att den inte hade lika många språkliga missar.
Tack till alla i vår klass som gett oss feedback under pilotstudien och tack till er som delade vidare enkäten på sociala medier och gav den mycket större spridning än väntat. Slutligen mycket stort tack till alla 310 som har svarat på vår enkät!
Innehållsförteckning
1. Introduktion _____________________________________ 1 1.1 Bakgrund ______________________________________ 1 1.2 Syfte och mål ___________________________________ 2 1.3 Avgränsningar __________________________________ 3 2. Teori ___________________________________________ 4 2.1 Vädring _______________________________________ 4 2.2 Liknande studier _________________________________ 4 2.3 BBR och primärenergi ____________________________ 7 2.4 Sveby och rekommenderad brukarindata ______________ 8 2.5 Ventilation _____________________________________ 8 2.6 Energiberäkningar och VIP-Energy __________________ 9 3. Metod _________________________________________ 11 3.1 Kritik ________________________________________ 11 4. Genomförande __________________________________ 12 4.1 Enkät och pilotstudie ____________________________ 12 4.2 Sammanställning av enkätsvar _____________________ 13 4.3 Beräkning av ökad luftomsättning __________________ 14 4.4 Byggnader i fallstudien __________________________ 15 4.4.1 Lägenhetsbyggnaden ___________________________ 15 4.4.2 Småhuset ____________________________________ 16 4.5 Scenario ett till fyra och tolv fallstudier______________ 16 4.6 VIP-beräkningar ________________________________ 18 4.6.1 Frånlufts-ventilation och vädring _________________ 18 4.6.2 FTX-ventilation och vädring _____________________ 19
4.6.3 Rekommenderade påslag _______________________ 19 5. Resultat och analys ______________________________ 21 5.1 Sammanställning av enkät ________________________ 21 5.1.1 Slutsatser från enkätstudien _____________________ 26 5.2 Ökad luftomsättning vid vädring ___________________ 27 5.3 VIP-beräkningar och nya schablonpåslag ____________ 27 6. Diskussion _____________________________________ 30 6.1 Diskussion kring enkätundersökningen ______________ 30 6.1.1 Förbättringsförslag till enkät _____________________ 30 6.2 Diskussioner kring beräkningar och metod ___________ 31 6.2 Slutsatser _____________________________________ 32 7. Referenser _____________________________________ 33
1
1. Introduktion
Vid nykonstruktion av byggnader är det nödvändigt att genomföra beräk- ningar på energiförbrukning för att se till att byggnaden följer dagens hårda krav. För att bättre återspegla verkligheten kan det vara nödvändigt att ta hän- syn till människors vädringsvanor. I dagsläget går det att finna statistik kring människors vädringsvanor för lägenhetsbyggnader i Stockholmsområdet [1], statistik som därefter har använts för att rekommendera ett schablonpåslag på vädringsförluster för alla typer av byggnader i hela Sverige. Är det skillnad i vädringsvanor mellan dem som bor i småhus och dem som bor i lägenheter samt skulle denna skillnad påverka dagens indata för energiberäkningar?
1.1 Bakgrund
2019 använde bostads- och servicesektorn 146 TWh vilket motsvarar nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning varav el och fjärrvärme till- sammans står för drygt 80 procent av bostads- och servicesektorns använd- ning. Sverige har som mål att energianvändningen ska vara 50 procent effek- tivare år 2030 mot 2005 och EU har satt upp som mål att minska energian- vändningen med 32,5 procent till 2030. För att uppnå de siffrorna behöver Sverige minska sin energianvändning och effektivisera inom flera områden, varav ett är bostadssektorn. Den svenska staten har genom generella högre krav på energihushållning, bättre uppföljning och korrigering från specifik energianvändning till primärenergianvändning satt större press på bostads- och byggsektorn. [2]
Vid projektering av nya byggnader är det därmed nödvändigt att göra utförliga energiberäkningar för att se om byggnaden når upp till de aktuella lagkraven eller högre ställda mål. Regler om hur beräkningar ska gå till styrs av Plan- och Bygglagen och sammanfattas av Boverkets byggregler (BBR). För att för- enkla denna process har Sveby sammanställt och standardiserat brukarindata för beräkningar av energiprestanda i byggnader. Sveby som står för standar- disera och verifiera energiprestanda i byggnader är ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen och deras syfte är bland annat att ta fram standardiserad brukarindata för beräkningar och med en gemensam syn undvika tvister mellan aktörer. [3]
BBR anger inget värde för vädringsindata men för att tydligare återspegla verkligheten rekommenderar Sveby att ta hänsyn till vädringen vid kalkyle- ringar, detta för att undvika problem i uppföljningen. Det är tillåtet enligt BBR att korrigera för uppmätta värden för avvikelser från normal vädring och vissa företag använder egna beräknade värden då Svebys värden enbart är rekom- mendationer. Är Svebys förslag bra nog? [1] [4]
Tre olika metoder kan användas för att uttrycka vädringen i en byggnad, an- tingen som ett schablonpåslag på den specifika energianvändningen, som
2
ökade otätheter eller som ökning av det fläktstyrda luftflödet. Sveby rekom- menderar att använda den första metoden på grund av dess oberoende av pro- gramvara. Det rekommenderade schablonpåslaget är 4 kWh/m2 och år obero- ende av vilken typ av byggnad eller typ av ventilationssystem det gäller.
Denna siffra har därefter använts för att beräkna påslag för otätheter och ök- ning av luftflöden, siffror som varierar med typ av byggnad och ventilations- system. Tabell 1 visar olika inmatningsmetoder och Svebys rekommenderade påslag, observera dock att påslaget gäller för den specifika energianvänd- ningen och inte primärenergianvändning som ska användas sedan BBR25.
Alla kommande tillägg som nämns är per år även om det inte står skrivet. [1]
[4]
Tabell 1 Olika jämförbara inmatningsmetoder enligt Sveby. (FH = flerbostadshus, SH = småhus) [1]
Inmatningsmetod Beräknat påslag
F-vent. (FH/SH) FTX-vent. (FH/SH) Schablonpåslag på energian-
vändning (kWh/m2)
4/4 4/4
Omräknat till påslag på otäthet (l/s, m2 vid 50 Pa tryckskillnad)
0,5/0,4 0,5/0,3
Ökning av konstanta luftflöden för ventilation (l/s och lägenhet)
2,3/4 (2,3/(1−η))/(2,3/(1−η))
I dagsläget används samma schablonpåslag för såväl lägenheter, småhus, sko- lor samt kontor och detta påslag grundar sig på framförallt statistik på väd- ringsvanor från tre studier: MEBY-projektet, SBUF samt en energiuppfölj- ning gjord av NCC. Alla tre är gjorda i Stockholmsområdet och enbart på lägenheter. Med exempelvis tappvarmvatten är det känt att det skiljer kraftigt i användningen mellan småhus och lägenheter och likaså bör gälla för väd- ringsvanor. Inga studier har gjorts på vädringsvanor i småhus i Sverige och därför används samma schablonpåslag för alla typer av byggnader. [5] [6] [7]
[8] [9] [10]
1.2 Syfte och mål
Syftet med studien är att öka förståelsen kring vädringsrelaterade beteenden i Sverige samt illustrera vad det har för betydelse för energianvändningen i bo- stadsbyggnader.
Målet är att samla in data på vädringsvanor hos den svenska befolkningen samt utifrån insamlad data presentera förslag på vädringstillägg vid energibe- räkningar på bostadsbyggnader i fyra olika scenarier:
1. Lägenhetsbyggnad med frånluftsventilation 2. Lägenhetsbyggnad med FTX-ventilation 3. Småhus med frånluftsventilation
4. Småhus med FTX-ventilation
3
1.3 Avgränsningar
Under examensarbetet pågår enkätundersökningen endast under tio dagar, svar som kommer in därefter kommer inte tas med i undersökningen. Ett me- delvärde av enkätsvaren från den kommun som gett flest svar kommer att ligga till grund för uträkningarna av resultaten. Studien kommer enbart utgå från de svenska förhållanden som råder. Beräkningsprogrammen som använts är främst Excel och VIP-Energy.
Studien tar enbart hänsyn till energifrågor, hur olika vädringsscenarier påver- kar inomhusklimatet så som temperatur och luftkvalité tas därmed inte upp.
På grund av tidsbrist har projektgruppen valt att begränsa sig till enbart tolv olika fallstudier, ett mer rättvist resultat hade gått att uppnå med flera och mer varierande fallstudier för att sedan med hjälp av dessa ta ut ett kombinerat slutvärde. Projektgruppen har använt sig av indata från Svebys sammanställ- ning Brukarindata för energiberäkning i bostäder för övriga parametrar som inte testats. [1]
Frågor som inte tas upp i enkäten som hade kunnat påverka resultatet är ex- empelvis byggnadens ålder, hur stort hushållet är i antal kvadratmeter och vil- ket typ av ventilationssystem som bostaden använder. Dels för att det inte är helt säkert att den boende har vetskap om dessa frågor, dels för att minska det totala antal frågor i enkäten. En för stor mängd frågor skulle kunna avskräcka antalet som svarar på enkäten, därför har gruppen valt att inte ha med för många då fokus har legat på att få in ett stort antal svar.
Projektgruppen har endast tagit hänsyn till termiska drivkrafter för att beräkna flöden på grund av vädring och inte räknat med parametrar som till exempel hur vind skulle påverka luftutbytet. Beräkningarna har enbart utgått från sep- tember till april då det antas att temperaturskillnaden samt uppvärmningsbe- hovet under sommarmånaderna inte är tillräckligt stor för att det ska bli någon märkbar påverkning på energiförlusten vid vädring.
För att ge ett nytt schablontillägg har projektgruppen enbart jämfört primär- energi och inte specifik energianvändning som tidigare studier gjort.
På grund av tids- och resursbegränsning har inga praktiska mätningar eller observationer gjorts för att bekräfta resultatet från enkäten och beräkningarna.
4
2. Teori
Under denna rubrik presenteras teorin som ligger till grund för studien, in- formation som gör det lättare för läsaren att förstå det som ligger bakom be- greppet vädring.
2.1 Vädring
Vädringsbeteendet kan ha stor påverkan på energiberäkningarna och hur stor den blir beror på flera olika faktorer, exempelvis temperaturer inne och ute, vindexponering och typ av ventilationssystem samt storlek och placering av vädringsöppningar. [1] [11]
Men varför vädrar vi? Anledningen kan vara ett missnöje med inomhusklima- tet, till exempel i form av för varma rum eller dålig lukt alternativt bara ett invant beteende. Kanske önskas ett svalare sovrum än resterande utrymme men möjligheterna att reglera temperatur på andra sätt saknas i byggnaden.
Studier har visat att boende som har möjlighet att kontrollera klimatet inom- hus är mer nöjda med sitt boende än dem som inte har den möjligheten. [1]
[11] [12] [13]
Det finns huvudsakligen två olika typer av vädring: ensidig vädring och kors- dragsvädring. Den ensidiga vädringen syftar på att öppningar enbart finns på ena sidan av byggnaden och vid korsdragsvädring finns det minst två öpp- ningar, vanligen på vardera sidan av byggnaden med största möjliga tempera- turskillnad mellan sidorna. Vid ensidig vädring är luftutbytet begränsat till övriga utrymmen och vid korsdragsvädring kan luften röra sig fritt och flödet blir generellt betydligt större. [14]
Två saker händer när ett fönster öppnas under uppvärmningssäsongen: luft- flödet ökar och byter ut inneluften mot uteluft, därefter kyler den kalla uteluf- ten ner ytor på byggnadens insida. Ytor är tröga och behåller den svalare tem- peraturen även för en tid framöver. Om syftet exempelvis är att kyla ner sov- rummet nattetid kommer kylan även sprida sig till andra rum. Det innebär att byggnadens uppvärmningssystem behöver tillföra mer värme och därmed kräva mer energi oberoende av uppvärmningssystem. Om ytorna inte kyls ner krävs det mindre energi då det går åt förhållandevis lite värme för att åter- värma luften. Att under kort tid ha korsdrag och snabbt byta ut den kalla luften skulle därmed vara en bättre metod ur ett energiperspektiv. [5] [14] [15]
2.2 Liknande studier
Birgitta Nordquist har i sin lic.-avhandling skrivit omfattande kring vädring i svenska skolor. Trots att hennes arbete har varit inriktad mot skolbyggnader är det hennes ekvationer som ligger till grund för exempelvis Svebys rekom- mendationer och en stor del av arbetet kan även användas till andra byggna-
5
der. Nordquist har analyserat inomhusklimat och vädringsvanor, skapat teo- retiska modeller om vad som händer vid vädring så som förändringar i luft- omsättning samt undersökt om vädring kan påverka mekanisk ventilation. En- ligt Nordquist påverkas inte mekanisk ventilation av vädring såvida inte vind- hastigheterna är mycket höga och generellt påverkas FTX-ventilationen mer än F-ventilationen. Påverkan kan i detta fall innebära att luften rör sig i motsatt håll och tilluft blir frånluft och vice versa. Simuleringar i programmet PFS visar att vädring i ett rum påverkar ventilationen i ett annat rum vid ett ge- mensamt kanalsystem marginellt såvida inte vindhastigheterna är mycket höga. [1] [14]
Ekvation 1 och 2 har tagits fram av Nordquist för att simulera luftomsättning som sker genom ett fönster som är öppet mer än en centimeter med tempera- turskillnaden som drivkraft. Ekvationerna tar inte hänsyn till vind samt utgår från ensidig vädring och därmed inte korsdrag. [14]
𝑞 = J(θ) × 𝐶𝑑 𝐵
3√∆𝑇𝑔𝐻3
𝑇̅ ekv. 1
där: q = Luftflödet genom öppningen (m3/s) J(θ) = Faktor beroende på öppningsgrad Cd = Kontraktionsfaktor
B = Bredd på öppning (m) H = Höjd på öppning (m)
∆T = Skillnad i temperatur ute och inne (k eller C) 𝑻̅ = medeltemperatur i fönstret (k)
g = 9.81 (m/s2)
Nordquist rekommenderar att använda ekvation 2 för att bestämma kontrakt- ionsfaktorn, dock varierar denna siffra mellan olika studier enligt Nordquist.
𝐶𝑑 = 0,4 + 0,0045 × ∆𝑇 ekv. 2
För att ta fram J(θ) presenterar Nordquist två grafer där siffran kan utläsas beroende på öppningsvinkeln samt om fönstret är pivåhängt eller sido- hängt. Abdul Hamid och Ibrahimovic [16] har i sitt examensarbete tagit fram en matematisk anpassning till kurvan för pivåhängda fönster för att kunna an- vändas i simuleringar, se ekvation 3. Figur 1 visar ett pivåhängt samt ett sido- hängt fönster.
J(θ) = 1 −θ−90
902 ekv. 3
6
Figur 1 Exempel på pivåhängt (t.v) och sidohängt (t.h) fönster
Att simulera beteenden i datorprogram så som öppnandet av fönster kan vara svårt om hög noggrannhet önskas. Enligt Fabi et.al. beskrivs beteenden bäst med sannolikheter, som ligger bakom probabilistiska algoritmer att händelser ska ske. Energiberäkningsprogram hanterar generellt bestämda tidsscheman och regler kring värmeöverföring och termodynamik. Fabi skriver i sin studie A methodology for modelling energy-related human behaviour: Application to window opening behaviour in residential buildings om svårigheterna att simulera verkliga beteenden i datorprogram samt beskriver en metod för att simulera öppning av fönster i program med hjälp av statistiska sannolikheter.
Dock kräver denna metod en betydligt större mängd data för att korrekt kunna användas i denna studie. [12]
Enligt en enkätstudie gjord i Stockholm 2002 på 393 lägenheter under det så kallade MEBY-projektet, vädrar 75 procent av inneboende varje dag och 20 procent vädrar dygnet runt under årets kallare månader. Detta tolkas i rappor- ten som att 10 procent av de inneboende vädrar dygnet runt och resterande vädrar inte. En bullerstudie från SBUF från år 2009 visar på liknande resultat.
MEBY-projektets slutsats kring vädring är att det ”är kraftigt beteendebero- ende och kan variera med inne- och utetemperaturer, luftflödesstorlek, rök- ning eller gammal vana.” [5] [17]
En enkätundersökning utförd av NCC 2007 i Stockholms stad på fem nya fas- tigheter visar att cirka 10 procent vädrar ständigt och 25 procent några timmar per dag. Genom att utgå från att några timmar per dag motsvarar två timmar, tolkas det av NCC att 12 procent vädrar ständigt och resterande vädrar inte.
Studien av NCC tillsammans med bullerstudien från SBUF, MEBY-projektet och Nordquists lic.-avhandling är det som ligger till grund för de nuvarande rekommendationerna på vädringstillägg. [1]
7
2.3 BBR och primärenergi
Boverkets byggregler eller BBR innehåller krav och regler kring plan- och bygglagen och tar upp saker som brandskydd, skydd med hänsyn till hälsa och miljö samt energihushållning. Den nu gällande BBR kallas BBR28 och bör- jade gälla 1 oktober 2019. [3]
Den del av BBR som denna studie tar del av är avsnitt 9, där krav på energi- hushållning och värmeisolering hanteras. Den mest aktuella parametern är den som kallas primärenergital som är ett mått på en byggnads energiprestanda som infördes i Boverkets byggregler 1 juli 2017 (BBR25). Före 2017 använ- des specifika energianvändningen för byggnader. Primärenergitalet och den specifika energianvändningen har inte använts samtidigt i den svenska bygg- sektorn utan primärenergitalet infördes som en del av EU:s energiprestanda- direktiv i svenska byggregler. [3] [4]
Den specifika energianvändningen definieras som levererad energi till bygg- naden per uppvärmd golvyta, kraven varierade beroende på byggnadstyp samt vilken del av landet som den är placerad i. Primärenergitalet utgår också från levererad energi till byggnaden men här agerar energibäraren som en vikt- ningsfaktor vid beräkning av primärenergitalet. Ekvation 4 beskriver hur pri- märenergitalet beräknas och tabell 2 visar primärenergifaktorer för olika ener- gibärare. [4]
𝐸𝑃𝑝𝑒𝑡 =
(𝐸𝑢𝑝𝑝𝑣,𝑖
𝐹𝑔𝑒𝑜 +𝐸𝑘𝑦𝑙,𝑖+ 𝐸𝑡𝑣𝑣,𝑖+𝐸𝑓,𝑖)∗𝑃𝐸𝑖
𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝 ekv. 4
Där EPpet är byggnadens primärenergital Ekyl är energi till komfortkyla. kWh Etvv energi till tappvarmvatten, kWh Euppv energi till uppvärmning, kWh Fgeo Geografisk justeringsfaktor
Ef fastighetsenergi kWh/år, är den del av byggnadens energianvänd- ning som är relaterad till byggnadens behov men som inte räknas till hushållsenergin. Exempelvis el till pumpar och fläktar.
PEiär primärenergifaktor per energibärare, exempel på detta redovi- sas nedan i tabellen.
8 Tabell 2 Primärenergifaktorer för olika energikällor
Energibärare Primärenergifaktor(PEi)
El (PEel) 1,6
Fjärrvärme (PEfjv) 1 Fjärrkyla (PEkyl) 1 Biobränsle (PEbio) 1 Olja (PEolja) 1
Gas (PEgas) 1
2.4 Sveby och rekommenderad brukarindata
Vid energiberäkningar på byggnader har Sveby sammanställt brukarindata för tre olika typer av byggnader: bostäder, kontor och undervisningslokaler. Syf- tet är bland annat att ta fram standardiserad brukarindata för att undvika tvister mellan olika aktörer. I denna studie används Brukarindata för energiberäk- ningar i bostäder och den innehåller bland annat inomhustemperaturer, väd- ringspåslag och personvärme med mera.
Den rekommenderade inomhustemperaturen från Sveby är 21 grader Celsius.
I beräkningsanvisningar för flera andra byggföretag, exempelvis Skanska och Peab, anges det att 22 grader ska användas. Socialstyrelsens råd är att inom- hustemperaturen inte bör understiga 20 grader eller överstiga 24 grader vin- tertid. [1] [18]
Personvärme som uppstår i en bostad är främst beroende på antalet människor i hushållet. Sveby har rekommendationer på antalet personer per lägenhet be- roende på antalet rum, tabell 3 visar det antal människor som bor i ett hushåll och som ska användas för att beräkna personvärmen. Varje person antas vara närvarande 14 timmar per dygn och ge ifrån sig 80 watt. [1]
Tabell 3 Antal boende för olika boendestorlekar.
Antal rum Antal boende 1 rum och kök 1,42
2 rum och kök 1,63 3 rum och kök 2,18 4 rum och kök 2,79 5+ rum och kök 3,51
2.5 Ventilation
Självdragsventilation eller S-ventilation byggs sällan idag men förekommer i hus byggda före 1970. Som namnet antyder saknas fläkt och ventilationen drivs huvudsakligen av termiska krafter. [19]
I ett frånluftssystem även kallat F-system skapar en frånluftsfläkt undertryck och lufttillförseln sker via uteluftsventiler som är placerade i de rum som det
9
vistas mest i, vardagsrum och sovrum. Frånluften lämnar byggnaden via från- luftsdon i kök och våtutrymme, tilluftsventiler varierar i placering och vid in- stallation. [19]
I ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning även betecknat FTX-sy- stem kan luften renas, värmas och eventuellt även kylas. Systemet kräver två kanaler, en för tilluft samt en för frånluft och systemet är det vanligast före- kommande ventilationssystemet i byggnader som ibland också kräver kyl- ning. Vid rätt projektering och skötsel bör inneklimatet bli bättre än vid ett vanligt F- och S-system då det ges stora möjligheter att styra luftväxlingen, filtrera uteluft och en möjlighet till dragfri tillförsel av ventilationsluft. Det går generellt åt mer än dubbla mängden el i ett FTX-system än vid ett vanligt F-system, dels för att det är två fläktar, dels för att ventilationsluften behöver extra tryckhöjning för att kunna passera genom aggregatdelarna. Ett FTX-sy- stem är känsligt för vindpåverkan och huset måste vara tätt för god funktion.
Därmed bör ett FTX-system påverkas mer av vädring. Genom att återvinna värmen i frånluften går energianvändningen ner trots den större användningen av fläktar. [19]
2.6 Energiberäkningar och VIP-Energy
För att ta reda på hur en byggnad reagerar när hänsyn tas till olika aspekter så som temperaturer, vind och beteende av användarna är det nödvändigt att ut- föra en matematisk simulation. Det finns en uppsjö av programvara att an- vända för att göra beräkningar och vilken man väljer beror på det exakta syf- tet. En del program är optimerade för att beräkna inomhusklimat, så som IDA- ICE, andra för att beräkna energikonsumtion, exempelvis VIP-Energy (VIP) som kommer användas i denna studie. [12]
VIP som är konstruerat av StruSoft bygger på ett antal olika beräkningsmo- deller kopplade till klimatfaktorer, byggnadsdata, inomhustemperaturer, ven- tilationsdata med mera. Separata beräkningar sker för luftflöden och luftläck- age och det finns ett flertal olika modeller för beräkningar kring solfångare och värmesystem. Byggnadens invändiga lufttryck, vindtryck, temperaturer, flöden och läckage bildar byggnadens luftsystem. Byggnadsstommens tem- peratur styrs av energi från solinstrålning och processer som tillsammans med luftomsättningen sammanställs till en balans för tillförd, bortförd och lagrad energi. Programmet genomför beräkningar timme-för-timme, så kallad dyna- misk beräkning och resultatet kan presenteras på ett flertal olika sätt, exem- pelvis som en energibalans eller som en jämförelse mot vissa krav så som BBR. Att gå in i detalj på hur beräkningarna i programmet sker är inte syftet med denna studie, därmed hänvisas det vidare till www.vipenergy.net för vi- dare beskrivning av mjukvarans funktion. [20] [21]
Det finns tre separata tidsscheman att redigera i VIP som kan justeras för varje timme på året. Tidsscheman för driftfall används för att specificera person- energi, processenergi, fukttillskott, inomhustemperaturer och energi till tapp- varmvatten. I fönstret för tidsstyrd ventilation är det möjligt att addera flera
10
olika ventilationssystem och för varje system kan ett separat tidsschema vara kopplat, vilket kommer nyttjas i denna studie. Det sista tidsschemat är för energipriser och kommer inte användas i undersökningen. Figur 2 visar hur ett tidsschema för ventilation ser ut i VIP. [20]
Figur 2 Screenshot från VIP-Energy som visar tidsschemat för ventilation.
Elförbrukningen på fläktarna, som senare adderas till primärenergibehovet, är proportionellt mot flödet. Ett ökat flöde på grund av vädring skulle i verklig- heten inte få fläktarna att köra hårdare vilket måste beaktas vid simuleringar.
11
3. Metod
Studien är normativ och tvådelad: en kvantitativ enkätundersökning av män- niskors vädringsvanor följt av teoretiska beräkningar av medelvärden som framkommer från enkätundersökningen.
Enkäten är riktad till alla privata hushåll i Sverige för att ge största möjliga spridning i landet då målet är att ge förslag på nationella schablonvärden för vädringstillägg. Den kvantitativa enkätmetoden är vald då tidigare studier har genomförts med den metoden och de nya schablonvärdena ska bygga på vär- den från dessa studier. Genom att använda liknande ställda frågor och svars- alternativ möjliggörs en jämförelse studierna emellan. Enkätmetoden kan ge ett stort underlag av primärdata att beräkna medelvärden på samt genom en stor mängd svar och geografisk spridning öka reliabiliteten. [22]
Den ökning av luftflöden som sker genom öppna fönster beräknas dynamiskt för alla timmar mellan september och april, i enlighet med enkätsvaren från den kommun som gett flest antal svar, med hjälp av ekvationer sammanställda av Birgitta Nordquist samt grundat på ingenjörsmässiga antaganden. Genom att enbart använda den kommun som gett flest svar och därmed precisera mål- gruppen ökar reliabiliteten. Svaren från den använda kommunen jämförs mot det totala svarsunderlaget varpå diskussion bör föras över eventuella skillna- der.
Beräkningar av påslag sker i VIP-Energy för tolv fallstudier med fyra grund- läggande scenarier: flerbostadshus samt småhus för både F-ventilation och FTX-ventilation samt tre variationer av vardera, två extremfall samt ett nor- malfall varpå medelvärden tas ut. Den procentuella skillnaden mellan diffe- rensen av primärenergi före och efter vädringstillägg för de olika boendety- perna och ventilationssystem jämförs mot Svebys rekommenderade värde av 4 kWh/m2 som bygger på fler och större studier. Förslag ges därefter på nya schablonpåslag för lägenhetsbyggnader med FTX-ventilation och småhus med både F- och FTX-ventilation.
3.1 Kritik
Metoden kan kritiseras på ett par områden, från enkätundersökningen till be- räkningsmetoden. Reliabiliteten och objektiviteten sjunker på enkätundersök- ningen då den bygger på de svarandes egna uppskattningar om vanor och öpp- ningsgrader samt att undersökningen saknar egna observationer av vädring- svanor.
Ett försök till att öka reliabiliteten av undersökningen görs genom att utföra fler fallstudier, dock har enbart tre fall undersökts för varje scenario vilket hade kunnat utökas om mer tid varit tillgänglig. Då vädringens påverkan är nära kopplad till boytan i byggnaden bör fler byggnader av olika storlek stu- deras.
12
4. Genomförande
Nedan följer en detaljerad beskrivning över studiens genomförande, från en- kätundersökning till nytt rekommenderat energipåslag.
4.1 Enkät och pilotstudie
För att kontrollera att enkäten var tydlig, inte gav upphov till förvirring, svars- alternativ saknades etc, utfördes först en mindre pilotstudie bestående av 13 hushåll. Gruppen var vald från handledare, vänner och familj för att represen- tera samma breda målgrupp som studien var riktad mot. Pilotstudien gav en- bart mindre förändringar, den främsta var ändringen av svarsalternativet till fråga 8 (se bilaga 1 för hela enkäten). Här uppfattades det som att de ursprung- liga alternativen, vilka var samma alternativ som användes i MEBY-under- sökningen och Stockholmsenkäten utförd av NCC hade för tätt intervall. Frå- gan gäller öppningsgraden av fönster och ändrades till ett intervall som var lättare för gemene man att uppskatta samt ett alternativ för helt öppet fönster, något som flera ansåg saknades. Se tabell 4 för gamla och nya alternativ. Det ställdes även en fråga angående typ av ventilationssystem i hushållet, dock var det tydligt att flera i pilotstudien saknade kunskap kring olika ventilations- system och för att undvika att de svarande gissade, togs frågan bort för att inte minska reliabiliteten. Övriga förändringar var ordningen på frågorna samt korrigering av mindre språkfel.
Tabell 4 Alternativ och intervaller i MEBY-enkäten mot enkäten i denna studie. [1]
Alternativ från MEBY Alternativ i enkät
< 1 cm < 3 cm
2−4 cm 3−9 cm
5−9 cm 10−20 cm
> 10 cm Helt öppet
Fråga 4 på enkäten: Hur många bor i hushållet? kan vara av intresse för att se om antalet människor i en byggnad eller lägenhet påverkar vädringsvanorna.
För att kontrollera om vädringsbeteendet snarare beror på om man betalar för värmen än vilken typ av boende man bor i ställs fråga 5: Betalar du för värmen eller ingår den i hyran?
Fråga 3 på enkäten: Bor du i lägenhet eller hus? är en av de grundläggande frågorna och resultatet från den frågan bör jämföras mot hur uppdelningen ser ut i den kommun som gett flest svar. Enligt statistiska centralbyrån [23] finns det ungefär samma antal lägenheter som småhus i Växjö.
Enkätundersökningen utfördes på två sätt, en onlineenkät samt en variant där intervjuer skedde inne i Växjö stad. Onlineenkäten delades med hjälp av ett så kallat Google-formulär via de sociala medierna Facebook och LinkedIn,
13
formuläret delades sedan vidare av vänner, familj och kollegor vilket gjorde att enkäten fick stor geografisk spridning, från Malmö till Umeå.
De fysiska intervjuerna gav ett betydligt mindre antal svar och på grund av den rådande situationen under tiden för enkäten med COVID-19 valdes det att lägga en mindre andel tid på fysiska intervjuer. Det gjordes enbart en undersökning med hjälp av fysiska intervjuer där projektgruppen gick ut i Växjö stad för att intervjua förbipasserande, detta resulterade i cirka tio svar som sedan kunde användas i undersökningen. Det var även tydligt att de fy- siska intervjuerna minskade objektiviteten då intervjuaren var ovan och lätt kunde påverka svaret. Däremot gav intervjuerna värdefulla kommentarer från de svarande. Kommentarerna har inte sparats då de mestadels kom från all- männa diskussioner med de svarande och därmed ingen statistik förts.
Interna bortfall så som motsägande svar eller svarande från andra länder än Sverige, sorterades ut för att inte ge felaktigt resultat.
4.2 Sammanställning av enkätsvar
De siffror som ligger till grund för medelvärden från enkäten har samman- ställts i tabell 5, här har ett fast genomsnittsvärde angivits och istället för det intervall som finns i svarsalternativen, värden som därefter använts för att räkna fram ett medelvärde. Medelvärdet för frågorna Hur många bor i hus- hållet? Hur ofta vädras fastigheten mellan september och april? Hur vädrar du? Hur mycket öppnar du fönstret/dörren i cm? samt Hur många fönster är öppna åt gången? förs in i VIP-Energy för att räkna fram hur luftomsättningen varierar för huset respektive lägenheten.
14 Tabell 5 Beräkningsvärden för olika svarsalternativ
Fråga Svarsalternativ Beräkningsvärde
Hur många bor i fastigheten?
en person 1
två personer 2
tre personer 3
fyra personer 4
Hur ofta fastigheten vädras mellan september till april?
en gång i månaden 1/30
en gång i veckan 1/7
dagligen/nästan dagligen 1
sällan/aldrig 0
Hur vädrar du?
öppet dygnet runt 1
öppet några timmar 8/24
korsdrag i några minuter 1/48
vädrar aldrig 0
Hur mycket öppnar du fönst- ret/dörren i cm?
helt öppet 130
10 till 20 cm 15
3 till 9 cm 6
mindre än 3 cm 2
vädrar aldrig 0
Hur många fönster är öppna åt gången?
ett 1
två 2
tre eller fler 4
vädrar aldrig 0
Svarsalternativen för frågorna Hur ofta vädras fastigheten mellan september och april? och Hur vädrar du? ses som tidsandelar, en gång i månaden mot- svarar därmed 1/30 och en gång i veckan 1/7 osv. Svarsalternativet öppet några timmar har tolkats som att den svarande har öppet nattetid och har fått beräkningsvärde motsvarande 8 timmar (8/24). Korsdrag i några minuter har fått värdet 1/48 vilket motsvarar en halvtimme öppet.
För att ett helt öppet fönster ska överensstämma med exempelfönstret har det fått ett beräkningsvärde på 130 cm vilket motsvarar dess höjd. Övriga svars- alternativ har fått ett heltalsvärde i mitten av intervallet.
4.3 Beräkning av ökad luftomsättning
Vinkeln θ för ekvation 2 tas fram från enkätsvaren för öppningsgraden och den trigonometriska ekvationen 5.
θ = arctan (𝑎
𝐻) ekv. 5
där: θ är öppningsvinkeln (grader) a = öppningen i fönstret (m) H = Höjd på öppning (m)
15
Luftflödet genom en öppning berorenligt ekvation 1 på temperaturskillnader och öppningsvinkeln. Temperaturen utomhus ändrar sig under året, informat- ion som finns i klimatfiler i timme-för-timme. Bilaga 2 visar genomsnittlig klimatdata för Växjö mellan 1981 och 2010 och det är den klimatdatan som använts.
Ekvation 1 till 3 samt ekvation 5 används för att beräkna flödeshastigheten dynamiskt varje timme mellan september och april (totalt 5 089 timmar) i Växjö vid de olika öppningsgraderna som enkätsvaren har gett samt med hän- syn till antalet öppna fönster. Flödeshastigheterna sammanställs som medel- värden månadsvis för både lägenhetshuset och småhuset och flödet antas öka som tilluft. Observera dock antagandet att vädringsvanorna är konstanta trots skiljande utomhustemperatur.
Genom att välja medeltal månadsvis blir beräkningarna mer exakta än ett to- talt medelvärde för hela perioden. Det är dock möjligt att lägga in flöde för varje timme i VIP men detta skulle kräva att manuellt addera cirka 5 000 vär- den vilket anses för tidskrävande.
4.4 Byggnader i fallstudien
Två olika typer av byggnader undersöks: ett teoretiskt lägenhetshus samt ett teoretiskt småhus. Ventilationen i byggnaderna är på ett konstant flöde av 0,35 l/s, m2 (enbart som tilluft vid F-ventilation och om både tilluft och frånluft vid FTX-ventilation). Båda byggnaderna beräknas med klimatdata från Växjö sammanställd av SMHI. [1] [20]
Byggnaderna är exempel för VIP hämtade från vipenergy.net och är avsedda för att testa simuleringar samt för att lära sig programvaran. De värden som finns i filen för vädring raderas och ersätts med nya beräknade värden. Det adderas värden för personvärme enligt enkätsvar och fallstudier.
Fönstren i fallstudierna är baserade på de exempel som presenteras i Svebys rapport, storleken är på 1,2 x 1,3 meter vilket anses vara en vanlig storlek och fönstret är pivåhängt.
4.4.1 Lägenhetsbyggnaden
Lägenhetsbyggnaden är en byggnad på åtta våningar med 30 lägenheter och hela byggnaden beräknas som en zon då den har homogen temperatur. Bygg- naden har totalt 2 336 kvadratmeter uppvärmd yta och en lägenhet är i snitt en trea på 77,9 kvadratmeter. Indata för byggnaden till VIP-Energy visas i bilaga 3. För att byggnaden ska vara godkänd enligt BBR har tjockleken på isoleringen i tak och väggar ökats med 6 respektive 1 decimeter.
Byggnaden värms upp av bergvärmepumpar med en kompressor kopplad för att värma tappvarmvatten. Modellerna är fyra stycken NIBE F1330A med ett
16
COP justerat till 4 (ursprungligen 3,41) för att stämma överens med värme- pumpen i småhuset.Fönster på öst- och västsidan av lägenhetsbyggnaden kor- rigeras till 1,2 x 1,3 meter för att efterlikna småhusets fönsterstorlek. [1]
Energikravet från BBR28 på lägenhetshus är ett primärenergibehov på 85 kWh/m2. [4]
4.4.2 Småhuset
Småhusbyggnaden är på cirka 213 kvadratmeter med en våning samt ett käl- larplan och beräknas totalt som en zon då byggnaden antas ha homogen tem- peratur. Ytterväggarna har en träfasad med 240 mm mineralull som isolering samt en inre gipsvägg och taket har 400 mm isolering. Grunden är främst en kombination av betong och cellplast. Originalfilen har solceller på taket men de har tagits bort för att förenkla resultatet. Indata för byggnaden till VIP- Energy visas i bilaga 4. Småhuset värms upp av en bergvärmepump av modell NIBE F1255 16 kW med ett COP justerat till 4 (tidigare 4,85) för att överens- stämma med lägenhetsbyggnaden.
Energikravet från BBR28 på småhus är ett primärenergibehov på 90 kWh/m2. [4]
4.5 Scenario ett till fyra och tolv fallstudier
Fyra scenarier presenteras nedan med vardera tre varianter. Scenarierna är lä- genhetsbyggnad eller ett småhus med antingen F- eller FTX-ventilation och de tre varianterna är Svebys rekommenderade indata och svar från enkät (fall- studie 1.1, 2.1, 3.1 och 4.1), samt två extremfall där personvärme, vindhastig- het samt inomhustemperatur har justerats för att ge maximal eller minimal energianvändning. Där inget annat angetts kommer Svebys rekommenderade värden användas. Totalt presenteras 12 fallstudier i tabell 6, som vardera kom- mer beräknas i VIP-Energy.
17
Tabell 6 Beräkningsfall för studien och parametrar som ändras. *medelvärden från enkät, **Svebys rekommenderade indata
Scenario Fall Byggnad Vent. Vindhast.
[%]
Antal personer Temp.
[Celsius]
1
1.1 Lägenhet F 70 1,5* 21**
1.2 Lägenhet F 100 1 24
1.3 Lägenhet F 0 4 20
2
2.1 Lägenhet FTX 70 1,5 21
2.2 Lägenhet FTX 100 1 24
2.3 Lägenhet FTX 0 4 20
3
3.1 Småhus F 70 3,2* 21
3.2 Småhus F 100 1 24
3.3 Småhus F 0 4 20
4
4.1 Småhus FTX 70 3,2 21
4.2 Småhus FTX 100 1 24
4.3 Småhus FTX 0 4 20
Lägenhetsbyggnaden med ett F-system har fläkttryck på 500 Pascal och fläk- tarna har en verkningsgrad på 70 procent. Bilaga 5 visar indata till VIP-Energy för F-systemet i lägenhetsbyggnaden.
Ventilationen till lägenhetsbyggnaden med ett FTX-system har till- och från- luftsfläkttryck på 450 Pascal. Fläktarnas verkningsgrad är på 65 procent och i byggnaden sitter en motströmsvärmeväxlare med en verkningsgrad på 80 pro- cent. Bilaga 6 visar indata till VIP-Energy för FTX-systemet och lägenhets- byggnaden.
Ventilationen till småhuset med F-system har ett fläkttryck på 500 Pascal och fläktarna har en verkningsgrad på 70 procent. Bilaga 7 visar indata till VIP- Energy för F-systemet i småhusbyggnaden.
Småhuset med ett FTX-system har till- och frånluftsfläkttryck på 450 Pascal och fläktarnas verkningsgrad är på 65 procent. I byggnaden sitter en rotorvär- meväxlare med en verkningsgrad på 80 procent. Bilaga 8 visar indata till VIP- Energy för FTX-systemet i småhusbyggnaden.
Personvärmen i de olika scenariona beräknas genom att multiplicera antalet personer per lägenhet med 80 watt och den tidsandel som boende antas vara i lokalen genom dess storlek. Tabell 7 visar vilket beräkningsvärde som an- vänts för de 12 fallen.
18 Tabell 7 Antal personer per hushåll för fall 1.1 −4.3
Fall Antal personer W/m2
1.1 1,5 0,90
1.2 1 0,60
1.3 4 2,40
2.1 1,5 0,90
2.2 1 0,60
2.3 4 2,40
3.1 3,2 0,70
3.2 1 0,22
3.3 4 0,88
4.1 3,2 0,70
4.2 1 0,22
4.3 4 0,88
4.6 VIP-beräkningar
Följande beräkningar görs i VIP-Energy (version 4.2.2) med svenska som valt språk. Resultatet avläses i resultatrutan BBR-jämförelse vilket har konfigure- rats att redovisa enligt BBR27. BBR28 är vid version 4.2.2 ännu inte inlagt i programmet men primärenergikraven är oförändrade sedan BBR25. [3]
Värmepumparnas och ventilationssystemets indata har tagits från Projekte- ring av VVS-installationer samt ingenjörsmässiga antaganden.
4.6.1 Frånlufts-ventilation och vädring
För att simulera vädring i F-system adderas ett nytt ventilationssystem i Tids- styrd ventilation och i reglerfallet är allt avstängt för det nya ventilationssy- stemet samt fläkttrycket sätts till 0 Pascal för att simulera självdrag/vädring.
Det ökade luftflödet simuleras som såväl till- och frånluft för att inte addera eleffekt till fläktarna, i verkligheten rörs sig inte luften åt båda håll i ett föns- ter, tilluften kommer tryckas ut genom frånluftsventilen eller andra öppningar men kommer inte påverka fläktarna enligt Nordquist. [14]
VIP kan enbart hantera hela timmar, därmed kommer den tid som fönster be- räknats vara öppna att avrundas till närmaste heltal. För att förenkla inmatning av data till programmet antas det vädras under natten från midnatt och framåt, något som ökar energibehovet mot att vädra under dagtid då det är kyligare under natten. I tidsschemat läggs medelluftflödet in för respektive månad mel- lan september och april för den tid det antas vädras. Under resterande tid av året sätts till- och frånluftsflödet till 0 l/s, m2 då det inte undersökts hur mycket vädring som sker den perioden. Det antas att ingen större uppvärmning av byggnaden krävs under sommarmånaderna och energiförlusterna därmed blir försumbara.
19
4.6.2 FTX-ventilation och vädring
Det ökade luftflödet i ett FTX-system blir mer komplext än ett F-system. Ett antagande görs att fönsteröppningen är på byggnadens vindsida, vilket gör att luften tillkommer från fönstret och avges genom frånluftsventilationen. För att simulera vädringen utan att påverka elförbrukningen till fläktarna och sam- tidigt påverka värmeväxlingen är det nödvändigt att använda tre olika venti- lationssystem i Tidsstyrd ventilation:
1. Ett ordinarie FTX-system adderas där tilluften är halva frånluftsflödet samt till- och frånluftsfläktarna har ordinarie tryck för att simulera fläktförbruk- ningen.
2. För att simulera den ökning av tilluft som sker genom ett öppet fönster adderas ett självdragssystem. I tidsschemat läggs medelluftflödet in för re- spektive månad mellan september och april för den tid det antas vädras på samma sätt som i avsnitt 4.4.1, dock enbart som tilluft och ej som frånluft.
3. Ett andra FTX-system läggs till utan frånluftsfläkt och där frånluftsflödet är samma flöde som tilluftsflödet genom fönstret. Tilluftsflödet i detta sy- stem är detsamma som tilluftsflödet under punkt 1.
Figur 3 visar flöden och ventilationssystem i punkt 1−3 ovan. Observera dock att figuren inte visar hur det ser ut i verkligheten utan enbart är en förenkling hur flöden kan simuleras i VIP utan att påverka fläktarnas elförbrukning.
Figur 3 Flöden och ventilationssystem för simulering av vädringstillägg i VIP utan att påverka fläk- tarna. 1: FTX, 2: fönster, 3: FTX fast utan frånluftsfläkt. X varierar med tiden.
4.6.3 Rekommenderade påslag
Ett basprimärenergivärde, betecknat BPE, har beräknats i VIP för alla fallstu- dier utan att ta hänsyn till vädring, nya beräkningar sker därefter med hänsyn till vädring. Det nya primärenergitalet (PE) jämförs med motsvarande BPE för att räkna ut det påslag som bör användas för det scenariot. De beräknade
20
tilläggen för fallstudie 1.1, 1.2 samt 1.3 slås samman till ett gemensamt me- delvärde för scenario 1 och detsamma görs för övriga scenarier.
Påslagen för scenario 2−4 jämförs procentuellt mot påslaget för scenario 1 (som är referens och motsvarar Svebys tidigare studier) och den procentuella skillnaden är det som ska skilja från Svebys rekommenderade påslag på 4 kWh/m2. Ekvation 5−7 beskriver tillvägagångssättet för beräkning av rekom- menderat påslag från PE och BPE.
𝑃𝐸𝑖− 𝐵𝑃𝐸𝑖 = 𝑃å𝑠𝑙𝑎𝑔𝑖 [kWh/m2] ekv. 6
𝑃å𝑠𝑙𝑎𝑔2−4
𝑃å𝑠𝑙𝑎𝑔1 = 𝑋2−4 ekv. 7
4 × 𝑋2−4= 𝑅𝑒𝑘. 𝑝å𝑠𝑙𝑎𝑔 𝑠𝑐𝑒𝑛𝑎𝑟𝑖𝑜 2 − 4 [kWh/m2] ekv. 8
Där: BPEi är basprimärenergivärdet för scenario 1−4.
PEi är primärenergivärdet efter att hänsyn till vädring tagits för sce- nario 1−4.
Påslagi är skillnaden mellan primärenergivärdena och basprimär- energivärdena.
X2-4 är andelen mellan påslagen för scenario 2−4 mot scenario1.
21
5. Resultat och analys
5.1 Sammanställning av enkät
Totalt svarade 308 personer på enkäten varav 298 var från onlineenkäten och resterande från fysiska intervjuer, i bilaga 9 finns total sammanställning av enkätsvar, dock utan bortfallen som plockats bort. Av de svarande bor 129 i Växjö kommun vilket motsvarar cirka 42 procent, se figur 4. Totalt var det enbart fyra interna bortfall, tre på grund av motsägande svar där de svarat att de aldrig vädrar på fråga 7 och 9 men inte nummer 8. Det sista bortfallet var då den svarande bor i London vilket inte är relevant för denna studie.
Figur 4 Resultat på frågan ”Bor du i Växjö kommun”.
Enkäten gav svar från hela Sverige, från Malmö till Umeå. Utöver Växjö var det flest svarande från Göteborg med 27 svar följt av Sotenäs kommun med 17 svar. Figur 5 visar den geografiska spridningen av svaren.
Ja 42%
Nej 58%
22 Figur 5 Geografisk spridning av svar utöver Växjö.
Av det totala urvalet bor drygt 33 procent i hus och av de svarande i Växjö bor enbart drygt 18 procent i hus. Något som sannolikt beror på att bekant- skapskretsen i Växjö till stor del består av studenter som generellt bor i lägen- heter. Figur 6 visar uppdelningen mellan antalet svarande för hus och lägenhet för såväl det totala antalet svarande samt enbart från Växjö.
