I detta kapitel sammanställs resultaten från experimentet. Kapitlet innehåller inga värderingar, tolkningar eller referenser. I resultatkapitlet sammanställs data från alla de fem deltagargrupperna i experimentet. Resultaten grundar sig på hur deltagargrupperna använde sig av aktiviteten i
experimentmiljön. Resultaten talar bl.a. om på vilka sätt de olika deltagargrupperna valde att lösa uppdragen på, vilka svårighetsnivåer de valde att lösa uppdragen på, vad de valde att producera på de olika stegen, om poäng hade någon betydelse, och hur de påverkar deras genomförande m.m.
4.1 Kontrollgrupp: Singel utan tävlingsmotståndare
Deltagarna i kontrollgruppen löste de flesta uppdragen på en medelnivå (idésteg + skaparsteg). De förstod allvaret i problemet, och en av anledningarna till att det många gånger tog tid att genomföra uppdragen var att deltagarna ville skapa genomtänkta lösningar. Dessutom hade deltagarna svårt för att hitta på idéer, vilket drog ut på tiden. När deltagarna väl kom igång med uppdragen löstes uppdragen snabbt. Deltagarna tog oftast deras första idé som lösning istället för att vidareutveckla den till en större idé. Vilket gjorde att idéerna till lösningarna ofta blev oreflekterade idéer. Oavsett hur lång tid det tog för deltagarna att komma igång med uppdragen var det aldrig någon som ville ge upp ett uppdrag genom att gå vidare till nästa. Alltid när deltagarna klarat den lättaste nivån ville de gå vidare till nästa nivå.Resurslådan användes flitig för att kunna leta efter material för att skapa på skaparsteget. Hjälpkorten användes för att få inspiration och idéer. När deltagarna hade bläddrat igenom
hjälpkorten ett flertal gånger började de leta efter inspiration i resurslådan. Överlag hade deltagarna svårt för att omvandla sina egna idéer till att skapa en konkret lösning av uppdraget. Ofta var uppdragslösningarna som deltagarna skapat ofta väldigt lika varandras. Detta pågrund av att de enbart använde det material som fanns i resurslådan. Deltagarna ville aldrig dela med sig/sprida deras problemlösningar på sociala medier. Missnöjdhet över sin prestation upplevdes aldrig, och som mest nöjda var deltagarna då de skapat något konkret på skaparsteget. Engagemanget i grupp 1 var total sett högt i förhållande till valet av svårighetsgraden.
För att se hur det skapade uppdragslösningarna från kontrollgrupp såg ut, se bifogad bilaga. ( Bilaga 8, Kontrollgrupp)
4.2 Grupp 2: Singel möter Singel
Deltagarna i grupp 2 löste de flesta uppdragen på en medelnivå(idé steget + skaparsteget). Som mest engagerade var deltagarna under idéstegen. Deltagarna var mer fokuserade på att skapa uppdragslösningar på skaparsteget bestående av välformulerade texter snarare än att skapa visualiserande material. Idégenereringen hos deltagarna gick långsamt och uppdragen löstes ineffektivt i förhållande till vad deltagarna åstadkom på tiden som de hade på sig. Eftersom deltagarna egentligen inte hade någon de kunde diskutera de problemscenarion som uppdragen var baserade på, så diskuterade deltagarna med varandra även om de tävlande mot varandra. Det var viktigare för deltagarna att ta sig framåt till nästa uppgift snarare än att samla poäng. Stundtals märktes det att deltagarna ville få experimentet överstökat då de löste uppdragen snabbt med enkla och outvecklade idéer. Deltagarna påverkades av varandra, och den positiva attityden och energin försvann i samband med hur den andra deltagaren betedde sig. Deltagarna letade i resurslådan och bland hjälpkorten för att hitta inspiration och idéer då de inte diskuterade och utbytte idéer med varandra. Det var aldrig någon deltagare som ville dela med sig av sina uppdragslösningar på sociala medier. Totalt sett var deltagarna engagerade och nöjda i förhållande till svårighetsgraden på uppdragslösningen.
För att se hur det skapade uppdragslösningarna från Grupp 2 såg ut, se bifogad bilaga. ( Bilaga 8, Grupp 2)
4.3 Grupp 3: Grupp tävlar mot grupp
Deltagarna i grupp 3 valde att lösa uppdragen på den svåraste nivån (idé+skapa+sprid) förutom på det sista extrauppdraget. Grupp 3 strävade efter att vinna över motståndarlaget vilket gjorde att de var mycket engagerade och resultatinriktade. De ansträngde sig för att skapa uppdragslösningar som de trodde kunde lösa problemen i uppdragen. Samtidigt ville de samla så mycket poäng som möjligt för att vinna över motståndarlaget. Gruppen tvingades ständigt till att prestera mer för varje uppdrag för att kunna ta mer poäng än den andra gruppen, då ribban höjdes. När ribban höjdes för varje uppdrag motiverades deltagarna till att samarbeta mer aktivt och engagemanget blev större i gruppen. När samarbetet blev mer aktivt hade gruppen roligare tillsammans. Gruppen skapade oftast sina uppdragslösningar på den svåraste nivån. Deltagarna i gruppen iscensatte tillsammans fiktiva scenarion som de sedan fotade och spred via sociala medier. Ju mer belåten gruppen var över de skapade uppdragslösningarna desto mindre tvekade de på att dela med sig av dem via sociala medier. Deltagarna spred de skapade uppdragslösningarna via telefonen, vilket varje gång gick snabbt och smidigt. De sociala medier som deltagarna valde att sprida på var Instagram och
Facebook. Hashtags och taggar användes för att koppla och länka uppdragslösningarna till problem i det lösta uppdraget. Hashtags användes på Instagram för att länka nyckelorden i
uppdragslösningen bild genom # framför ordet. Taggarna användes på Facebook för att länka den uppladdade uppdragslösningen till de deltagarnas konton på Facebook.
Ibland blev processen att lösa uppdragen något stressig när de tävlande lagen jämförde sig med varandra. De tappade då koncentration och fokus på sitt eget arbete. En annan faktor som
påverkade engagemanget både positivt och negativt var att gruppen inte hade någon tid att begränsa sig till när de skulle lösa uppdragen. När deltagarna inte hade någon tid att begränsa sig till gjorde att deltagarna kunde jobba med ett problem hur länge de ville. Det resulterade till slut att deltagarna tappade fokus och orkade inte engagera sig då de hade lagt väldigt mycket tid på att lösa de
förgående uppdragen. För att se hur det skapade uppdragslösningarna från Grupp 3 såg ut, se bifogad bilaga. ( Bilaga 8, Grupp 3)
4.4 Grupp 4: Duo möter grupp
Totalt sett löste grupp 4 uppdragen till hälften genom den svåra nivån (idé+skapa+sprida) och till hälften via medel nivån (idé+skapa). Eftersom grupp 3 och 4 har snarlika gruppbehandlingar var resultaten från grupperna snarlika varandras. Det som var utmärkande för grupp 4 var hur samarbetet påverkades negativt av att endast vara en grupp bestående av två gruppmedlemmar. Grupp 4 hade svårare för idégenerering än Grupp 3 då de hade en deltagare mindre att utbyta idéer med. De två deltagarna i Grupp 4 hade stundtals svårt för att tillsammans skapa idéer. Detta gjorde att det istället skapades en negativ attityd som frambringade konflikter. Konflikterna ledde till att deltagarna blev ineffektiva när de skulle lösa uppdragen. Gruppen arbetade stundtals parallellt på varsitt håll. Dock förbättrades samarbetet ju fler uppdrag de fick göra ihop. På det sista uppdraget tappade gruppen tålamodet och ville bara avsluta experimentet, men ändå valde de att slutföra det sista uppdraget.
Under de uppgifter som grupp 4 inte var i konflikt var de väldigt engagerade och belåtna med vad de åstadkommit. När de var som mest nöjda med en uppdragslösning valde de att sprida dem på sociala medier. De använde sig snabbt och smidigt av telefonen för att dela sina uppdragslösningar och delade dem på Instagram och Facebook. Under experimentets gång fanns det en god och social stämning hos Grupp 3 som smittade av sig på grupp 4.
För att se hur det skapade uppdragslösningar från Grupp 4 såg ut, se bifogad bilaga. ( Bilaga 8, Grupp 4)
4.5 Grupp 5: Grupp utan tävlingsmotståndare
Deltagarna i Grupp 5 löste uppdragen genom den svåraste nivån (idé+skapa+sprid) på alla uppgifter förutom på den sista. Bortsett från den sista uppgiften var hela gruppen mycket engagerade och fokuserade på att lösa uppdragen med hjälp av välreflekterade idéer som blev lösningar. De ansträngde sig extra mycket och engagerade sig mer när uppdragen berörde dem personligen, exempelvis under uppdrag 1. När uppdraget kopplades till deltagarna personligen hade gruppen lättare för att få förståelse för problemet, vilket gjorde att motivationen för att lösa
problemet ökade. När deltagarna hade roligt under problemlösningsprocessen så ville de hellre dela med sig av det skapade materialet via sociala medier. De använde sig snabbt och smidigt av
telefonen för att sprida materialet på Instagram och Facebook, och använde sig av hashtags och taggar för att koppla uppdragslösning till problemet i uppdraget.
Varje uppdrag löstes i lugn och ro. Deltagarna tog god tid på sig för att analysera och diskutera kring olika lösningar. De skapade uppdragslösningar på skaparsteget dels genom att iscensätta fiktiva scenarion som de fotade, och dels genom att skapa något baserat på det material som fanns i resurslådan. Gruppen visade aldrig något intresse för poängställningen under genomförandet. Deltagarna var mer inriktade på att lösa varje uppdrag på ett så bra sätt som möjligt snarare än att samla poäng.
På det sista uppdraget tappade gruppen tålamodet då uppdraget tog längre tid än väntat, eftersom de hade inte hade någon tid att begränsa sig till, och motivation för att engagera sig försvann. När engagemanget försvann, försvann även all energi som skapar ett bra samarbete. Samarbetet blev långsamt och ineffektivt. Deltagarna tog då hjälp av resurslådan samt hjälpkort och letade
inspiration där. Även om det sista uppdraget är frivillig ville inte gruppen ge upp, de ville klara det sista uppdraget.
För att se hur de skapade uppdragslösningar från Grupp 5 såg ut, se bifogad bilaga. ( Bilaga 8, Grupp 5)