Resultat av intervjuer hos Gotlands specialpedagoger

Under denna rubrik redovisas det resultat som framkommit under de fem intervjuerna med specialpedagogerna på Gotland. Uppdragen för de fem specialpedagogerna såg lite olika ut. Specialpedagogernas arbetsår som specialpedagoger varierade från 6 år till 12.

Stress

Samtliga specialpedagogers uppfattningar och upplevelser om vad stress är handlar till stora delar om den negativa stressen och hur den påverkar våra barn. Stressen de beskriver handlar om utbudet i media, många sin- nesintryck, att inte hinna sortera, för höga krav, att inte räcka till osv. För specialpedagog 10 är stress något som både kan vara långsiktig och kortva- rig. Den långsiktiga stressen kan uppta en stor del av ens tid och energi. Är den för långvarig så kan den ta sig uttryck i fysiska åkommor. Däremot kan den kortvariga stressen vara som en drivkraft. Specialpedagog 6 anser om stress:

Stress är en känsla som du inte styr över själv. Man befinner sig i en situation som man inte vill vara i.

Specialpedagog 7 menar att:

Om inte människan liten som stor inte har förmågan att hinna sortera så upplever man stress, kraven blir för många man räcker inte till.

Specialpedagogerna upplever att barns stress har ökat och att den krupit lägre ner i åldrarna. Kraven på barnen är för stora idag. Barnens värld har blivit för vuxna och de får inte längre vara barn. När det gäller att kunna identifiera om barn är stressade, beskriver specialpedagogerna att stressen kan ta sig uttryck på många olika sätt. Handlar det om yngre barn så kan de springa omkring utan mål och mening. Det kan även visa sig genom att de har kort uthållighet, är luststyrda eller okoncentrerade. Vidare uttryck är att de kan bli passiva eller att de fortsätter gå upp i varv och kan då hamna i ett tillstånd av panik. Lika väl som barn kan leva i överstimulans så kan det befinna sig i understimulans. Att leva i understimulans innebär att det hän- der för lite och det kan visa sig genom att barnen får svårt att hålla tankarna samlade. Barnen känner oro, olust och leda. I detta tillstånd finns det risk för att de blir passiva och får allt svårare att ta initiativ. Att befinna sig i detta tillstånd kan i längden leda till depression och förvirringstillstånd. Specialpedagog 9 säger att större barns stress kan visa sig på följande sätt:

Specialpedagog 7 säger:

Att barn inte mår bra de kan ha ont i huvudet, vill inte vara i skolan, svårt att lära sig och sitta still.

Vidare anser specialpedagog 8:

De kan bli trötta nervösa och kan inte lyssna. De kan även bli obstinata.

Stressfaktorer (stressorer)

Samtliga specialpedagoger är överens om att det finns många orsaker som gör att barn stressas. Det kan handla om kamratrelationer som duger jag, är det någon som vill vara min kompis. Det kan handla om att kraven är för höga i skolan, att kunna ta ansvar för sitt eget lärande. Otydlig struktur i sin skoldag, man vet inte vad som ska hända under dagen är stressande. I allt detta ska man även tänka på betyg och måluppfyllelse. Stressfaktorer kan handla om hur de har det hemma, de kanske lever i en familj med miss- bruk, kanske har de mist någon nära anhörig osv. Det är väldigt individuellt hur mycket stress ett barn tål och hur mycket stress det utsätts för. Det är svårt att förutse hur ett visst barn kommer att reagera på stress. Ibland rea- gerar det på ett överraskande sätt. Hur barn reagerar på stress är alltså en individuell fråga. Det kan vara så att den stress som knäcker den ene, stär- ker den andre. Specialpedagog 6 menar att yngre barn stressas av:

Höga ljud, otydliga vuxna, för många barn samlade på ett litet ställe och för många sinnesintryck.

Vidare säger specialpedagog 7:

För höga krav, något de varit med om ex. skilsmässa, någon som avlidit osv. Hela de- ras livssituation hur de har det både hemma och med kamrater.

Specialpedagog 8 uttrycker att barndomen inte är som den en gång var: Barn får inte vara barn. De slussas ut för tidigt i vuxenvärlden.

Specialpedagog 10 upplever att det finns mycket som stressar barn idag bl.a. relationer. Barn har otroligt många olika vuxenkontakter både i sko- lans värld och på fritiden. Idag har barn stora förväntningar och krav på sig av sin omgivning. Hon säger om stressfaktorer:

Barn av idag har inte tillräckligt med föräldratid den är begränsad. De har även ibland svårt att tolka in olika situationer.

Skyddsfaktorer

Samtliga specialpedagoger är samstämmiga om att vi vuxna kan göra mycket, så att barns stress minskar. Det handlar om vårt arbetssätt att göra vardagen begriplig för barn, en tydlig struktur så de vet vad som ska hända, enskilt schema osv. Det finns ett antal faktorer inom barnet och dess om- givning som skyddar och hjälper barnet att lättare motstå stress vilket gör det mindre sårbart. Då fungerar dessa faktorer som ett stöd eller skydd för barnet. Fler sådana skyddsfaktorer barnet själv har eller som finns runt om barnet, desto större chans har barnet att klara sig och utvecklas bra och nå en anpassning. Några exempel på skyddande faktorer inom barnet är för- måga till uppmärksamhet, impulskontroll, positiv självuppfattning, positiv social inställning, förmåga till empati, självständighet och enkänsla av att kunna påverka och styra sitt liv. Specialpedagog 6 säger:

Förstående personal eller föräldrar som reagerar. Barn som känner glädje blir inte stressade livet är kul.

Specialpedagog 7 menar att:

Lekarbete, man hjälper dem att sätta ord på det de gör utan att ställa frågor. Det hand- lar mycket om vilket arbetssätt man har i skolan och vilken pedagog de har. Ödmjuk- het.

Specialpedagog 9 anser:

Enskilda scheman så de kan se sin framtid visuellt. De ska kunna lita på de vuxna vi ska inte utsätta dem för oförutsedda händelser.

Specialpedagog 10 anser att hjälpa barn att bromsa, att få dem att varva ner och ta det lite lugnt är en skyddsfaktor och att vara närvarande som vuxen. Viktigt är också att hjälpa dem att sortera så att kraven blir lagom och syn- liggöra målen för dem så att de vet vad som förväntas av dem.

Förebyggande åtgärder

De intervjuade specialpedagogerna anser att förebyggande åtgärder handlar om hur man är som människa, vilken människosyn man har, mått av öd- mjukhet och respekt för att man ska vara en trygg person för barnet en som de kan lita på. Vidare är det förebyggande att ge dem mycket uppmärksam- het under spädbarnsåren. Att det finns en positiv föräldrar - barn relation under den tidiga barndomen. Tillgång till ett så kallat socialt nätverk så som mor/farföräldrar, släkt och vänner. Att det finns tydliga regler och struktur i hemmet. Så här uttrycker specialpedagog 6 detta:

Samtala med barnen. Låta barnen delta i vardagsaktiviteter t.ex. potatisskalningen här uppstår en naturlig dialog mellan den vuxne och barnet, finns det fler barn med i situationen blir det även en naturlig dialog barnen emellan.

Specialpedagog 7 säger:

Respekt är alltid bra. Samtala med någon man känner sig trygg med.

Specialpedagog 8 menar:

Jag försöker att klassrumsmiljön ska vara så lugn och harmonisk som det bara går. Jag försöker ha struktur så att barnen vet vad de ska göra. Struktur då menar jag att man ska ha ramar och inom ramarna ska det finnas flexibilitet. Jag tror att man skulle und- vika mycket stress om man hjälpte barnen till mer struktur. Begränsa vuxenkontakten. Men det hela handlar om oss vad man har för människosyn, förhållningssätt och vär- degrund.

Specialpedagog 9:

Upprepa, förbereda inte för tidigt. Delaktig i lagom tid ex. om man ska göra något till- sammans så bör man i förväg få veta vad som förväntas av en vilket i sin tur gör att man lättare klarar av situationen.

Specialpedagog 10 betonar struktur och att man tar en sak i taget. Ett lång- sammare tempo och att det inte alltid behöver gå så fort samt tydlighet från vuxnas sida.

Specialpedagogisk kompetens

Den specialpedagogiska kompetens som kan vara bra att ha när man träffar stressade barn uttryckte samtliga specialpedagoger att det har att göra med bemötande av barnen. Det handlar om att man ska vara lyhörd, lyssna vara en god samtalspartner, respektfull, ödmjuk och ta barnen på allvar. I det stora hela handlar det om vilket förhållningssätt och metoder man har som vuxen i mötet med dessa barn. De flesta barn förstå när något har gått snett i deras liv och kan också förstå orsakerna om en vuxen hjälper till. Det är även bra att ge dessa barn kärlek och massor av tid. Specialpedagog 6 sä- ger:

Jättebra om man kan få barnet att berätta om sin vardag och den miljö den vistas i. Hur har du det hemma? Vad tycker du är roligt? Om du fick vara rektor för en dag, vad skulle barnen få göra då?

Kombinationen rena teoretiska kunskaper, veta väldigt mycket om dem olika funk- tionshinder. Om perceptionsstörningar, tidsuppfattning, omvärldsomfattning, all för- ståelse av verklighet och erfarenhet. Ständigt föra en dialog med sina kollegor om problemen. Problemen ska man inte lägga på barnen utan i skolmiljön vi vuxna lyckas inte om barnen mår dåligt.

Vi fick lite olika svar vad det gäller om det finns någon policy på deras skola för stressade barn. Specialpedagog 6 menar på att:

Först ta reda på hur många barn lider av stress. Det finns ingen kunskap. Miljön pro- vocerar fram stressade barn.

Specialpedagog 8 säger:

Nej vi har aldrig diskuterat detta ämne. Vi pratar aldrig om barns stress. Men vi är bra på att stressa barnen, livet i skolan har blivit för splittrat för barnen.

Men däremot säger specialpedagog 7 följande:

Jag anlitas direkt om det är något barn som uppvisar stressymtom. Då använder jag mig av lekarbete då jobbar man med självkänslan. Jag utvecklar leken och tänket man leker något annat man är inte sig själv.

Specialpedagog 9 säger:

Vi har resursteamet där finns kurator som kan komma ut till arbetslaget. Vi har alltid en lägesrapport på våra AE (arbetslagsträffar). Är noga med vad resurserna sätts in.

Specialpedagog 10 anser att vara lyhörd och kunna lyssna samt visa barnen och eleverna respekt är kompetens. Hon säger:

Veta mycket om hur människan fungerar. Att man ser de små signalerna.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att samtliga specialpedagoger som jag intervjuat har nämnt den negativa stressen. Den stress som påverkar barn och som finns i olika situationer i barnens vardag. En specialpedagog nämnde att den kortvariga stressen fungera som en drivkraft. Specialpeda- gogerna upplever och uppfattar att dagens barn har för stora krav och höga förväntningar på sig och avsaknad av struktur i sina liv. Alla var överens om att även barn är mer stressade idag än tidigare. Samtliga var även över- ens om att det är bra om det finns närvarande vuxna till stöd och hjälp att sortera och göra världen begriplig för dem. Det som krävs av en vuxen för

att hjälpa barnen till en mindre stressfylld tillvaro handlar mycket om vil- ken människosyn och värderingar man har. Ytterligare bra egenskaper hos en specialpedagog som de uppfattade var att man ska vara lyhörd kunna lyssna och visa barnen respekt.

7 ANALYS

Vi kommer i denna del försöka reflektera, analysera och kritiskt granska de resultat vi erhållit genom de tio intervjuerna som vi utfört i Stockholm re- spektive på Gotland. För samtliga specialpedagoger varierar arbetsåren mellan 1,5 år till 26 år. Sammanlagt är det nio kvinnor och en man som del- tagit i intervjuerna. Informanterna arbetar i någon form av verksamheter som sträcker sig från förskolan upp till år nio och de specialpedagogiska uppdragen varierar. Specialpedagogerna har alla arbetat inom förskola och skolan under en lång tid samt att de har omfattande uppfattningar och kun- skaper om barn i förskole- och skolmiljö.

För att underlätta läsningen delar vi upp kapitlet i underrubrikerna stress, stressfaktorer, skyddsfaktorer, förebyggande åtgärder och specialpe- dagogisk kompetens. De analysperspektiv vi kommer att använda oss av för att försöka besvara våra frågeställningar är varför specialpedagogerna svarar som de gör och vilka orsaker som ligger bakom det. Vi kommer också visa på märkbara skillnader och likheter i de olika svaren samt redo- visa om det uppkommit något som förvånar oss utifrån vår förförståelse.

Stress

Av samtliga informanters svar kan vi utläsa att begreppet stress definieras överlag väldigt lika. Stress förknippas med en negativ känsla som special- pedagogerna beskriver som tidsbrist, inte räcka till, inte duga, inte klara av, inte hinna, vilket är en frustrerande känsla.

Stress är en kamp eller flykt. Vid flykt slår man ifrån sig ’jag hör inte vad du sä- ger…’. (Specialpedagog 8)

Under intervjuerna uttryckte ett par specialpedagoger att stress också kan vara något positivt och fungera som en drivmotor. Positiv stress ger oss en puff framåt och ser till att saker och ting genomförs i tid. Specialpedago- gerna påpekande dock att den positiva stressen inte kan vara alltför länge då den kan utvecklas till något mindre bra dvs. negativ stress. De ansåg att människan behöver tid för vila, reflektion och återhämtning. En av de in- tervjuade uttryckte dock en viss skepsis till att ordet reflektion. Hon ansåg att ordet reflektion användes i allt för många sammanhang och att det ibland blev allt för mycket reflekterande. Specialpedagogen menade på att återhämtning, vila och reflektion var viktigt men att ibland upplevde hon att man i skolan har en förkärlek till ordet reflektion och att det ska reflek-

teras i tid och otid. Detta kan i sin tur stressa barn och elever, om de inte vet vad de ska reflektera över.

De flesta specialpedagogerna vittnar om att barn som är stressade beter sig på många olika sätt dels beroende på ålder och dels vilken miljö de vis- tas i. Specialpedagogerna som arbetar mot de yngre barnen upplever att en del barns uttryck för stress kan visa sig i att de springer runt utan mål och mening, är luststyrda och har kort uthållighet. De äldre barnens uttryck kan visa sig i att de blir ovanligt tysta och stilla i sina kroppsrörelser och går in i sig själva. En specialpedagog tyckte att det var svårt att skilja ut om barn var stressade eller om beteendet berodde på något annat. Hon upplevde dock att barn är mer stressade idag.

Vi tolkar informanternas svar som att barn är mer stressade idag och att det även krupit ner i åldrarna. Beroende på vem de är och i vilken fas i livet de befinner sig blir stressuttrycken olika och likaså dess konsekvenser. Vi uppfattar både från de intervjuade specialpedagogerna och litteraturen att stress handlar mycket om de dagliga sinnesutryck och valmöjligheter barn utsätts för. Specialpedagogerna upplever också att de kan identifiera barn som är påverkade av stress trots att det är svårt att peka på specifika ut- tryck. Vi tolkar detta som att känslan av att vara påverkad av stress, känns igen eftersom vi själva upplevt stress och därför är det möjligt att konstate- ra fenomenet. Vi tolkar specialpedagogernas uppfattningar och upplevelser, som att de är eniga om att den negativa stressen bör förebyggas bl.a. genom att barn får möjlighet till kontinuerlig naturlig återhämtning under dagen.

Stressfaktorer

Informanternas svar till vilka orsaker det finns till att barn kan bli stressade varierar något. Några specialpedagoger svarade att stressfaktorer kunde handla om delat boende, media och välfyllda kalendrar medan andra beskrev skolans inre och yttre miljö som lärarkrav, måluppfyllelse, lärarby- ten och stora elevgrupper. En specialpedagog menar att barn i dag har otro- ligt många relationer både i skolan och på fritiden vilket kan vara en stress- faktor. Oavsett specialpedagogiskt uppdrag finner vi att specialpedagoger- na anser att tiden är en stor stressfaktor. Tiden att inte hinna avsluta det man håller på med, tiden mellan lektionerna som är för kort, lektionspassen osv. Skolans struktur innebär att det inte alltid är lätt att vara så flexibel som pedagoger önskar som t.ex. med schemaläggning, arbetspass samt måluppfyllelse. En specialpedagog som arbetade mot de yngre barnen an- såg att för mycket valfrihet som t.ex. elevens val, är en stressfaktor. Hon menade på att många barn inte klarar av den valfriheten vilket kan bli en otydlighet för dem.

Jag tror att känslan av att inte de inte känner att de håller måttet, inte duger stressar. De hinner inte klart och de behöver längre tid än de får. (Specialpedagog 5)

Specialpedagogerna upplever också att barn påverkas av stress privat. En av informanterna menar på att barn av idag inte har tillräckligt med föräld- ratid. Den är begränsad på grund av att även föräldrarnas liv är stressfyllt. En specialpedagog uttrycker att barn inte får vara barn i dag och att de ska bli vuxna alltför tidigt vilket kan vara en stressfaktor. Barn har vuxenkläder och är utseendefixerade i för tidig ålder. Andra stressfaktorer som de flesta specialpedagogerna uppfattar är att det kan vara stressande att inte veta vem man ska leka med på rasten, rädsla för att inte duga och få vara som man är, ha tillgång till vänner osv.

Vi tolkar informanternas svar som att de upplever och uppfattar att det finns otroligt många olika stressfaktorer i barns liv. Informanternas upp- fattningar och upplevelse varierade beroende på vilka åldrar specialpeda- gogerna arbetade med. De stressfaktorer som vi som pedagoger kan påver- ka och förhindra, är de som finns i skolans inre och yttre miljö. Däremot är det svårt eller svårare att komma åt faktorer som berör familjeförhållanden. Vi uppfattar informanternas svar som att det är betydelsefullt att uppmärk- samma och vara lyhörd inför barn som känner sig stressade eller är påver- kade av stress, så vi inte utsätter dem för fler stressfaktorer än nödvändigt.

Skyddsfaktorer

När informanterna fick svara på vilka skyddsfaktorer det finns att tillgå mot stress svarar de återigen relativt samstämmigt. Några av informanterna an- såg att om både lärare och föräldrar har rimliga krav och förväntningar på sina barn samt att skolan har ett gott samarbete och en dialog med föräldrar angående barnet skolsituation så är det en skyddande faktor. Det kan också påverka barn och elever positivt, genom att vara lugn som vuxen och inte hetsa på barnen utan låta dem avsluta det de håller på med i lugn och ro.

De flesta informanterna tyckte att miljön i skolan, den inre och yttre, var något som kunde skydda barn mot stress om man såg till att förbättra och utveckla den. Specialpedagogerna menar att den inre miljön handlar om pedagogernas arbetssätt som att göra vardagen begriplig och skapa en tyd- lig struktur för barnen genom t.ex. individuella scheman och planering. Dessutom menade de flesta av informanterna att det kan vara en vinst om det finns möjlighet till en kontinuerlig återhämtning och reflektion under dagen.

Några informanter nämnde att en viktig skyddsfaktor mot stress är att ha tillgång till en god självkänsla, vilket kan innebära att man inte är så bero- ende av andra, att man vågar säga nej samt har vänner och goda relationer till andra. Den tidiga anknytningen i livet och trygga hemförhållanden samt

en god tillit till andra är också skyddsfaktorer som informanterna nämner. De ansåg också att det är viktigt att barnen kan känna glädje, livslust och en meningsfullhet i livet för att kunna hantera motgångar på ett positivt sätt.

Livsglädje, nyfikenhet, känna sig nöjd med sig själv, social förmåga och våga göra