Resultat av lärarintervjuerna

Jag inledde intervjun med att förklara vad begreppet lärandeprocessen innefattar i denna studie. Lärarna blev därefter ombedda att skriva ned nyckelord på papperslappar om vad de upplevde att elevinflytande är i lärandeprocessen. Lärarna fick därefter ge en bild över sina upplevelser av inflytande i lärandeprocessen, med hjälp av papperslapparna. Därefter fortsatte intervjun med frågor om vilka upplevelser de utlagda lapparna symboliserade. Lärarna valde själva i vilken ordning vi skulle samtala om nyckelorden.

Nyckelord som lärarna skrev ned på lapparna var följande;

L1: Påverka, planera, kursinnehåll, delaktighet, arbetsformer, redovisningsformer och ansvar. L2: Påverka, hanterbart, tillit och ansvar

L3: Påverka, planera, kursinnehåll, delaktighet, arbetsformer, redovisningsformer, hanterbart, tillit och ansvar

Utifrån min förklaring av begreppet lärandeprocessen svarade samtliga lärare att elevinflytande i lärandeprocessen innebar för dem att eleverna kunde påverka och vara delaktiga i lärandeprocessen, samt att eleverna tog ansvar över sina studier. Två av lärarna (L1 och L3) talade om att inflytandet bestod av att eleverna tillsammans med lärarna var med och planerade kursinnehållet. De tyckte även att elevinflytande var delaktigheten i arbets- och redovisningsformerna. Två lärare (L2 och L3) tyckte att elevinflytande skulle vara hanterbart och bygga på ömsesidig tillit. Samtliga lärare menade att de använde sig av elevinflytande i sin undervisning. Det är framförallt i valet av arbets- och redovisningsform som eleverna kunde vara med och påverka. Två av lärarna (L1 och L2) menade att det var svårare för eleverna att vara med och välja stoffinnehåll i kursen. Anledningen var målen i kursen som måste uppnås. En lärare (L3) upplevde att det blev lättare för eleverna att ha inflytande efter det att de hade lärt känna varandra. Läraren (L3) menade att efter första terminen hade eleverna ett ökat elevinflytande på stoffinnehåll i kursen.

Samtliga lärare skapade elevinflytande genom att de var lyhörda, positiva och inbjudande till eleverna. Lärarna ansåg också att förutsättningen för elevinflytande var att lärarna hade en god kommunikation med eleverna. Samtliga lärare vill att eleverna ska ha inflytande över arbets- och redovisningsformer. Lärarna upplevde att eleverna ville ha inflytande över framförallt redovisningsformerna. Eleverna ville ha möjlighet att påverka antal skrivnings- tillfällen, stora eller små prov och om det fanns möjlighet att förflytta prov och redovisnings- tillfällen.

Samtliga lärare upplevde att eleverna inte var engagerade i elevinflytande. Eleverna var oftast bekväma och ville att lärarna skulle bestämma innehållet i kursen och arbetsformerna. En lärare (L1) upplevde att elever med tidigare erfarenhet av ämnet vill ha mer inflytande över kursstoffet. Den läraren tyckte även att elever som var engagerade och ville ha inflytande var elever som var duktiga i skolan. Övriga elever som inte var så engagerade i elevinflytande brydde sig inte om, om de hade inflytande eller inte. Överlag tyckte lärarna att ett hinder för elevinflytande i lärandeprocessen kunde vara eleverna själva. Eleverna var oengagerade i att utöva inflytande, de måste själva vilja ha inflytande. Två av lärarna (L1 och L2) ansåg att elevernas kunskap och erfarenhet i ämnet kunde upplevas som ett hinder. Det var svårt för eleverna att påverka kursens upplägg i och med det. En av lärarna (L3) tyckte att det handlade om att eleverna hade en annan skolbakgrund, framförallt invandrareleverna, som var fostrade att inte ha något elevinflytande i lärandeprocessen alls. En av lärarna (L1) ansåg att elevens psykologiska underläge och beroendeställningen till läraren kunde utgöra ett hinder för eleverna.

Två av lärarna (L2 och L3) ansåg att läraren själv kunde vara ett hinder för elevinflytande. Lärarens egna kunskaper i undervisningsämnet kunde vara avgörande för om läraren tillät inflytande från eleverna eller inte. Om läraren var kompetent i undervisningsämnet var chanserna större till elevinflytande. Även lärarens personliga inställning till eleverna var avgörande för om det fanns elevinflytande eller inte. Samtliga lärare vidhöll att om det inte fanns en god kommunikation mellan läraren och eleven så var det också ett hinder.

Som en av lärarna sa (L1); ”Jag som lärare kan kasta en boll till eleven, antingen tar eleven emot den eller så studsar den bara tillbaka”. Samtliga lärare ansåg att arbetsmaterial och dålig ekonomi på skolan kunde vara en bidragande orsak till bristande elevinflytande i lärandeprocessen. Lärarna kunde inte ta tillvara elevernas önskemål om externa föreläsare och vissa studiebesök på grund av att det inte fanns några ekonomiska förutsättningar i skolan för

dessa kostnader. Det dåliga utbudet av arbetsmaterial och avsaknad av teknisk utrustning i skolsalarna ansåg de också var en bidragande orsak. Två av lärarna (L1 och L3) ansåg också att tiden för varje kurs var en orsak till att elevinflytandet inte blev så stort som de borde vara. Det fanns ingen tid till att diskutera arbets- och redovisningsformer i en redan hårt tidspressad kurs.

Samtliga lärare önskade att det fanns mer elevinflytande i lärandeprocessen. De trodde att om läraren redan i början på utbildningen, introducerar elevinflytandet genom att man tolkade målen för kursen, och därefter planerade kursen tillsammans blev elevinflytandet något naturligt för eleverna som de växte in i. En lärare (L3) trodde också att en fortbildning om pedagogiska arbetssätt som gynnar elevinflytande kunde vara befogat. I och med att det står i styrdokumenten att eleverna ska ha inflytande under sin utbildning ansåg (L3) att då behövde lärarna också arbetsredskap för att kunna utföra det.