Resultat av textanalysen

Det är påtagligt att det inte finns en röd tråd i synen på programmering i de analyserade dokumenten. Ur digitaliseringskommissionens rapport En digital agenda i människans tjänst (SOU 2014:13) framgår att införandet av programmering sker ur vetskapen att världen håller på att förändras och om Sverige inte ska tappa konkurrenskraft, så krävs det en ökad digitalisering i utbildningen. Synen på programmering är datortänk. I nästa steg i kedjan, alltså i Regeringens beslut att ge skolverket i uppdrag att föreslå en nationell digitaliseringsstrategi (U2015/04666/S) ändras synen något och datortänk-synen färgas av den vardagliga tekniken. När regeringen sen ska konkretisera detta i den nationella digitaliserginsstragein (U2017/4119/s) har synen på programmering gått ännu ett steg i riktning mot datorkompetens, d.v.s. en syn på

programmering som en horisontell kunskapsstruktur med en svag grammatik. I ämnesplanen för gymnasiets matematik (Skolverket 2019b) försvinner den vertikala delen och programmering blir enbart en horisontell kunskapsstruktur som kopplas till problemlösning. I den sista analyserade texten liknar synen på programmering den som Papert Seymour hade (1972a, 1972b) om matematiklandet.

Svaret på frågan om Skolverket betraktar programmering i matematikundervisningen som en vertikal kunskapsstruktur är därmed nej. Skolverket betraktar programmering inom matematiken som en horisontell kunskapsstruktur.

5 Slutdiskussion

I arbetets inledningen nämndes forskning kring exkluderingen av vissa elevgrupper i matematiken (Dahl 2015, Lubienski 2000, Helenius et al. 2015) . Genom att studera sättet som kunskap förmedlas visas att vissa elevgrupper missgynnas. Gemensamma nämnare för det är integreringen av den horisontella diskursen i den vertikala diskursen, d.v.s. integreringen av vardagskunskap i matematikundervisningen.

Syftet med detta arbete var att göra en liknande analys av införandet av programmering i gymnasiets matematikundervisning. Hypotesen var att det skulle leda till liknande effekter dock på grund av andra mekanismer. Medan den ovannämnda studien argumenterar med sättet som kunskapen förmedlas, är argumentationen här mer direkt: eleverna exkluderas genom att helt enkelt inte ta del av en viktig kunskap. Med viktig menas här att det inte enbart handlar om vilken kunskap som helst utan om kunskap som är viktig utöver sin matematiska relevans, det som kallades för datortänk. Om Skolverket hade betraktat programmering som datortänk, hade man kunna dra slutsatsen att det sker en exklusion. Textanalysen visade dock att:

● Skolverket betraktar programmering inom matematik som en horisontell kunskapsstruktur

● det finns evidens för att regeringen betraktar programmering som en vertikal kunskapsstrukur

● matematikens ämnesplan är mycket otydlig gällande programmering

Eftersom Skolverket slutligen betraktar programmering inom matematik som en horisontell kunskap, dras slutsatsen att införandet av programmering i matematikundervisningen inte leder till exkludering av vissa elevgrupper.

Åtminstone inte direkt och inte i dess nuvarande form. Men även om hypotesen om exklusion inte visades stämma, så skulle man kunna argumentera att det ändå finns en risk för det. På regeringsnivå nämns vikten av att alla ska vara med på digitaliseringen och att vi alla står inför stora förändringar. Skulle det då inte vara bra om alla, även elever på yrkeslinjerna, vet lite mer om programmering? Redan 2008 rapporterades det att utbildningen är en viktig markör för hur komplicerad användarna tycker

arbetsförmedlingens sida är (Abalo & Danielsson, 2008) och även om nästan alla gymnasieelever idag har tillgång till en mobiltelefon och andra digitala medier, betyder det inte att de har kunskapen att hantera dessa på ett kompetent sätt (Van Deursen, Van Dyke 2019).

I detta arbetet analyserades bara Skolverkets syn på programmeringen inom matematikundervisningen utifrån några utvalda dokument. Det som troligtvis har störst påverkan på hur programmeringen uppfattas är dock själva läraren. Utifrån mina egna erfarenheter vet jag att många matematiklärare betraktar programmering som något större än bara ett redskap för problemlösning och lägger mycket kraft på att lära eleverna att använda sig av det tankesättet och se världen genom datoralgoritmernas ögon. Vidare forskning skulle kunna belysa denna aspekt. Vilka möjligheter öppnar programmering för kollegialt lärande?

Om några år, när en ny generation elever som har vuxit upp med programmering i grundskolan kommer till gymnasiet, kommer nya frågor uppstå och kanske också den om varför eleverna inte får använda hela sitt kunnande även i matematik. Det krävs inte stora matematiska frågor för att göra programmering intressant utifrån ett matematiskt perspektiv.

6 Litteraturlista

Abalo, E., & Danielsson, M. (2008)_{​. Digitalisering och social exklusion: Om}

medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster.

Växjö University Press.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206142/FULLTEXT01.pdf

Bernstein, B. (1999). Vertical and horizontal discourse: An essay. _{​British journal of} sociology of Education_{​, 20(2), 157-173.}

Broady, D., & Börjesson, M. (2005). _{​Gymnasieskolans sociala karta (the soci-}

al map of upper secondary school) _{​. Utbildningsvetenskap 2005 - Resultatdialog och} Framåtblick, 32-36.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25bea/1529480528779/Utbildni ngsvetenskap-2005-Framaatblick_VR_2005.pdf

Burke, Q. (2016). Mind the metaphor: charting the rhetoric about introductory programming in K-12 schools. _{​On the Horizon 24​(3):210-220}

Dougherty, D. (2013). _{​The maker mindset. Design, make, play: Growing the next}

generation of STEM innovators_{​. Routledge. New York}

Dahl, J. (2014). _{​The problem solving citizen.​ Holmbergs, Malmö}

Jørgensen, M. W., & Phillips, L. J. (2002). _{​Discourse analysis as theory and method​.}

Sage. London

Jorgensen, R., Gates, P., & Roper, V. (2014). _{​Structural exclusion through school} mathematics: Using Bourdieu to understand mathematics as a social practice.

Helenius, O., Johansson, M. L., Lange, T., Meaney, T., & Wernberg, A. (2015). Beginning early: Mathematical exclusion. _{​Proceedings of the International}

Mathematics Education and Society Conference, _{​USA;. Mathematics Education & Soc.}

Kemeny, J. G., & Kurtz, T. E. (1964). _{​BASIC-A Manual for BASIC, the elementary}

algebraic language._{​ Dartmouth College.}

LOGO Foundation. (2020, Januari 13). _{​Logo History}

https://el.media.mit.edu/logo-foundation/what_is_logo/history.html

Nivala, M. (2009). Simple answers for complex problems: education and ICT in Finnish information society strategies_{​.​ ​Media, Culture & Society​, 31(3), 433-448.}

Rensfeldt, A. B., & Player-Koro, C. (2020). “Back to the future”: Socio-technical imaginaries in 50 years of school digitalization curriculum reforms _{​. Seminar. net 16(2),} 20-28. https://doi.org/10.7577/seminar.4048

Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtat 29 Jan, 2021 Hämtad:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2011/gymnasieskola-2011

Lubienski, S. T. (2000). Problem solving as a means toward mathematics for all: An exploratory look through a class lens._{​ Journal for Research in}

Mathematics Education, _{​31(4), 454-482.}

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå. Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. https://www.skolverket.se/getFile?file=3784

Skolverket (2018). _{​Familj bakgrundens betydelse för betygen har ökat.}

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-03- 21-familjebakgrundens-betydelse-for-betygen-har-okat

Skolverket (2019a) Kommentarmaterial gymnasieskolan matematik_{​. Stockholm:} Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/kommentarer/kommentarmaterial.

Skolverket (2019b). _{​Matematik,​ SKOLFS 2010:261.}

https://skolfs-service.skolverket.se/api/v1/download/senaste-lydelse/2010:261

Noss, R. (1986). Constructing a conceptual framework for elementary algebra through Logo programming._{​ Educational Studies in Mathematics​, 17(4), 335-357.}

Papert, S. (1972a). Teaching children thinking _{​. Programmed Learning and Educational}

Technology_{​, 9(5), 245-255.}

Papert, S. (1972b). Teaching children to be mathematicians versus teaching about mathematic_{​s​. International journal of mathematical education in science and}

technology, _{​3(3), 249-262.}

Player-Koro, C. (2013). Hype, hope and ICT in teacher education: a Bernsteinian perspective._{​ Learning, Media and Technology​, 38(1), 26-40.}

Williamson, B., Bergviken Rensfeldt, A., Player-Koro, C., & Selwyn, N. (2019). Education recoded: policy mobilities in the international ‘learning to code’agenda.

Journal of education policy,_{​ 34(5), 705-725.}

Wikipedia. (2020, September 12). _{​Basil Bernstein. In Wikipedia, The Free} Encyclopedia. Retrieved 10:40, January 16, 2021, from https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Basil_Bernstein&oldid=978062667

Wagstaff, K. (2012),_{​ Can we fix computer science education in America?​. Time.} Hämtad:

http://techland.time.com/2012/07/16/can-we-fix-computer-science-education-in-americ a

Wing, J. M. (2006). _{​Computational thinking​. ​Communications of the ACM, 49(3),}

Van Deursen, A. J., & Van Dijk, J. A. (2019). The first-level digital divide shifts from inequalities in physical access to inequalities in material access _{​. New media & society,}