För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad flödes- och föroreningsbelastning på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder:
• Dagvatten från de kommunala vägytorna och GC-vägen längs gatan leds till ett infiltrationsstråk.
• Dagvattenhanteringen inom kvartersmarken har antagits bestå av endast fördröjning.
• När dagvattnet lämnat kvartersmarken passerar det ytterligare ett reningssteg i form av en dagvattendamm som placeras längst nedströms i planområdet.
• Dagvatten som uppstår inom parkmarken (inkl. GC-vägar) inom den allmänna platsmarken omhändertas i ett mindre infiltrationsstråk som löper längs GC-vägen.
• För att underlätta dagvattenhanteringen i planområdet bör kantsten mellan hårdgjorda ytor och grönytor undvikas.
För att Järfälla kommuns krav på dagvattenhanteringen ska uppfyllas krävs ytterligare rening och fördröjning av dagvattnet som uppstår inom kvartersmarken. Ytor för att skapa detta är begränsade och påverkas av bland annat planområdets höjdsättning. För att kunna skapa ytterligare ett renings- och fördröjningssteg inom den allmänna platsmarken behöver anläggningen ligga på så låg nivå som möjligt.
Nedan följer rekommendationer och utformning av den förslagna dagvattenhanteringen som minskar
föroreningsbelastningen på recipienten genom fördröjning och rening i infiltrationsstråk samt en dagvattendamm.
En konceptuell modell över planområdets dagvattenhanteringen kan ses i Figur 7-1.
Figur 7-1. Boxmodell över hur dagvattnet från planområdet kan fördröjas, renas och avledas till recipienten.
Figur 7-2 visar en bild över den planerade markanvändningen samt förslag på placering av dagvattenlösningarna inom planområdet. Förslag på hur dagvattenlösningarna kan dimensioneras finns beskrivet i Tabell 7-1. De valda dagvattenlösningarna är:
Kvartersmarken
• Inom kvartersmarken har endast fördröjning antagits vid föroreningsberäkningarna. Detta för att ta höjd för att dagvattenanläggningarna som anläggs inom kvartersmarken i framtiden inte fungerar
tillfredsställande. För att uppfylla fördröjningskraven inom kvartersmarken krävs 140 m3 fördröjning.
Utflödet från kvartersmarken är då 157 l/s (70 l/s, ha).
Allmän platsmark
• Infiltrationsstråk. Stråket placeras längs med den kommunala gatan som lutas mot stråket. Stråket har antagits vara 2 m brett och totalt ca 500 m långt. Stråket har ingen ovanliggande fördröjningszon utan antas ha ett makadamdjup på 0,5 m. Totalt ger stråket en fördröjningsvolym på ca 100 m3 beroende på stråkets lutning. För att erhålla mer fördröjning kan dämmande sektioner anläggas. Inom stråken finns en
2021-10-28 20(30)
potentiell fördröjningsvolym på upp till 200 m3 om hela stråkets volym utnyttjas till fördröjning. Stråket kan överbyggas med infarter till bostadshusen i området utan att behövas skäras av.
• Längs med GC-vägarna som inte löper längs gatan som genomskär planområdet placeras mindre infiltrationsstråk som samlar upp dagvatten från GC-vägarna och parkmarken. infiltrationsstråken har antagits vara 0,5 m breda och 0,35 m djupa. Dikena har likt gatans infiltrationsstråk inte beräknats ha en ovanliggande fördröjningszon utan allt vatten transporteras och fördröjs i makadamen.
• Inom den allmänna platsmarken krävs ytterligare en hantering av dagvattnet som kommer från
kvartersmarken för att skapa ytterligare rening. För att uppfylla fördröjningskraven för planområdet krävs att ca 20 m3 fördröjs inom den allmänna platsmarken. Eftersom dagvattnet som fördröjs inom
kvartersmarken sannolikt ansluts till en eller flera dagvattenserviser krävs att det ytterligare renings- och fördröjningssteget inom den allmänna platsmarken ligger lågt i området. Den totala ytan för den föreslagna dagvattendammen som visas i figuren nedan är ca 300 m2.
Den erforderliga fördröjningsvolymen och fördröjningsvolymen för de föreslagna dagvattenlösningarna redovisas i Tabell 7-1.
Tabell 7-1. Dagvattenlösningarnas olika storlekar, djup och magasineringsvolym för respektive delområde
Delområde Åtgärd
Vägområdet Infiltrationsstråk 1000 100-2001 -
Kvartersmarken Fördröjning - 140 140
Parkmark Infiltrationsstråk 340 48 -
Allmän platsmark Dagvattendamm 4002 120 20
Totalt 1740 408-5081
1Beroende på om dämning i diket anläggs
2 Total yta (Atot)
Figur 7-2. Lösningsförslag för planområdet.
Höjdsättning
Höjdsättningen av planområdet bör planeras för att klara hanteringen av extremregn, som till exempel ett 50- eller 100-årsregn. Detta görs genom att säkerställa att om föreslagna fördröjningsanläggningar bräddar så ska
överskottsvattnet tillåtas rinna ut via sekundära flödesvägar för vidare transport mot recipienten. Denna lösning
2021-10-28 21(30)
medför att risken för skador på hus och grundläggning kan minskas. En enkel skiss på höjdsättning av byggnader kan ses i Figur 7-3.
Figur 7-3. Höjdsättningsförslag enligt Svenskt vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011).
Det är viktigt att vägområdet höjdsätts så att det vid extremregn avleder vatten bort från bebyggelse mot grönytor.
I Figur 7-4 ses den befintliga höjdsättningen över området. Den föreslagna dagvattenanläggningen har placerats längst västerut i området (nivå 39,77 m.ö.h, RH2000) för att säkerställa att vatten från alla delar av
kvartersmarken kan ledas dit via självfall.
Figur 7-4. Befintlig höjdsättning inom planområdet.
2021-10-28 22(30) 7.2.1. Planerade marknivåer
Det är viktigt att gata och gc-bana lutas mot det föreslagna infiltrationsstråket. Detta kan lösas via enkelsidigt tvärfall vilket möjliggör en dikeslösning på endast ena sidan gatan, t.ex. söder om gatan. Se Figur 7-5 för gatusektion.
Figur 7-5. Gatusektion för område B. Infiltrationsstråk är placerat där ”GRUS” markeras.
Infiltrationsstråket markeras med svartstreckad linje i figuren. Dagvattenflöde redovisas med blå pil.
Vid dagvattenutredningen har inga bestämda marknivåer erhållits. Istället har den befintliga höjdsättningen inom planområdet antagits gälla även för den planerade situationen.
2021-10-28 23(30)
Figur 7-6. Sektion för gång- och cykelväg inom parkmark. Ett mindre infiltrationsstråk föreslås omhänderta dagvatten från GC-vägen och parkytorna. Infiltrationsstråket är markerat med en svartstreckad linje.
Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhantering
Nedan beskrivs den tekniska utformningen för den föreslagna dagvattenhanteringen. Se Tabell 7-2 och Figur 7-7.
2021-10-28 24(30)
Figur 7-7. Framtida utformning och planerad dagvattenhantering i detaljplaneområdet.
Tabell 7-2. Anläggningsdata för utjämningsmagasin och allmänna reningsanläggningar som används i beräkningarna
Åtgärd, nr. i karta
Placering2 Yta vid maxbelastning
1För vattnet som leds till anläggningen
2Kvartersmak eller allmän platsmark
3VA eller Park och gata
4Beroende på om dämning i diket anläggs
7.3.1. Dagvattenhantering på allmän platsmark
Inom den allmänna platsmarken föreslås tre lösningar. En för gaturummet, en för gc-väg och parkområdena samt en en uppsamlande allmän dagvattenanläggning. Infiltrationsstråken förvaltas av park och gata medan den uppsamlande dagvattendammen förvaltas av VA. I den västra delen av planområdet ansluts den allmänna VA-anläggningen (dagvattendammen) till det befintliga dagvattensystemet via en strypt utloppsledning som säkerställer att flödeskravet från planområdet uppfylls, se Figur 7-8, Figur 7-9 och Figur 7-10.
1. Dagvattendamm
2. Krossdike
3. Krossdike för park och
GC-väg
2021-10-28 25(30)
Figur 7-8. Lösningsförslag samt befintligt ledningsnät.
Figur 7-9. Exempelbild på dagvattendamm.
2021-10-28 26(30)
Figur 7-10. Exempel på större och mindre infiltrationsstråk, förvaltas av park gata.
7.3.2. Dagvattenhantering på kvartersmark
Inom kvartersmarken ska 140 m3 fördröjas för att uppnå Järfälla kommuns flödeskrav. Dagvattenhanteringen har inte studerats i detalj för kvartersmarken. Inga reningsanläggningar inom kvartersmarken har tagits i beaktning vid beräkning av föroreningstransporten från planområdet.
Materialval
För att minska miljöpåverkan på dagvattnet och recipienten bör material som inte innehåller miljöskadliga ämnen väljas. Kända material som avger föroreningar är t.ex. varmförzinkade takytor, belysningsstolpar och räcken.
Kadmium återfinns ofta i zinkmaterial, varför zinkprodukter bör undvikas där så är möjligt. Plastbelagda takytor avger organiska föroreningar. Byggvaror bör uppfylla kriterier som ställs av branschorganisationer som
Byggvarubedömningen och BASTA.
Investeringskostnader
Investeringskostnaderna för de föreslagna anläggningarna styrs till stor del av de platsspecifika förutsättningarna.
Generellt är kostnaden för att anlägga ett infiltrationsstråk något dyrare än att anlägga ett vanligt dike.
Investeringskostnaden för en dagvattendamm kan variera stort beroende på storlek och platsens förutsättningar.
En damm i ett naturområde blir i regel billigare än en damm i stadsmiljö.
Drift- och underhållsaspekter
Drift och underhåll av infiltrationsstråk innefattar renhållning och ogräsrensning. Ytan bör kontrolleras regelbundet. På längre sikt kan det finnas behov av att byta ut makadamfyllningen Sedimenterade partiklar kan sätta igen porer och därmed minska infiltrationskapaciteten.
Dagvattendammen kräver regelbunden kontroll och skötsel för att upprätthålla en hög reningskapacitet.
Vegetationsutveckling och tecken på erosionsskador behöver kontrolleras regelbundet. Bottensediment som ansamlas måste avlägsnas med jämna mellanrum, hur ofta beror på föroreningsbelastningen.
De föreslagna lösningarna har valts för att erhålla så stor rening som möjligt.
Genomförbarhet i planerat dagvattensystem
Den föreslagna dagvattenhanteringen bedöms kunna implementeras till befintligt dagvattensystem. Lösningarna bygger på tekniskt genomförbara anläggningar som har hög reningseffekt.
Hänsyn till miljökvalitetsnormerna
Föreslagna lösningar för dagvattenhanteringen inom planområdet är utformade enligt Järfälla kommuns riktlinjer, som syftar till att dagvattnet ska renas i sådan utsträckning att stadens vattenförekomster på sikt ska uppnå god status. Eftersom planområdet idag utgörs av främst naturmark är den befintliga föroreningsbelastningen från området väldigt låg. Att uppnå den befintliga föroreningsbelastningen, och till och med understiga den, skulle innebära en förbättring på en redan väldigt låg påverkan. Beräkningarna av föroreningsbelastning från området visar på en minskning för samtliga studerade föroreningar förutom nickel och bensapyren.
2021-10-28 27(30)