Syftet med vårt arbeteär att undersöka hur en högläsning gör barnen delaktiga och hur peda- goger och barn kommunicerar med varandra. Vi vill även observera hur deltagarna samspelar med varandra under en högläsning samt observera miljöns betydelse.
Under observationerna har vi fått se och höra hur andra pedagoger läser sagor för barnen, och har då blivit mer medvetna om hur betydelsefullt det är hur pedagogen betonar orden när de läser en bok. Vi uppmärksammade hur pedagogen agerade under högläsningens gång genom att hon betonade orden och föreställde rösten. Detta för att fånga barnens intresse samt att de vill höra sagan eller boken som är vald. Pedagogerna framförde sin högläsning på två olika sätt. Den ena pedagogen Stina läste en bok medan den andra pedagogen Kajsa hade en sago- påse som innehöll träfigurer. Andra saker som uppmärksammades under observationen var att den ena pedagogen fångade barnens intresse genom att hon ändrade sin röst samt använde sitt kroppsspråk medan hon spelade de olika karaktärerna ur sagan.
Det som uppmärksammade var när pedagogen använde sig av flera sinnen som olika röstläge och kroppsspråket så speglade detta sig i barnen och de härmade pedagogerna. När pedago- gerna använder sig av kroppsspråket och röstlägen samt samtalar om bokens innehåll så skap- ar de en kommunikation och samspel med barnen. Eklund Wilson (2006) anser att det är bra att pedagogerna använder sig av visuellt material för att engagera barnen i sagostunden. Hon menar när pedagogerna använder sig av alla sina sinnen som känsel, syn och hörsel så fångar de fler barn i en sagostund.
Under observationen uppmärksammades att pedagogen Kajsas sätt att läsa gjorde barnen in- tresserade och delaktiga i sagans berättelse. Kajsa berättar att när hon använder sig av olika röstläge samt kroppsspråk så fångar hon barnens intresse. Pedagogen gör barnen delaktiga genom att hon och barnen leker med sagans figurer efter sagans slut.
32
Under intervjuerna med pedagogerna kom det fram att pedagogen Stina ville ha mer tid till sagostunderna. Detta för att kunna sitta med barnen och diskutera om bokens bilder och inne- håll. Som det står i läroplanen (Lpfö 98, rev.2010) så är det viktigt att förskolläraren strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter.
Under våra observationer kom vi fram till genom att pedagogerna låter barnen vara delaktiga under en högläsning så skapar de en kommunikation och ett samspel med den vuxne och bar- nen. Eklund Wilson (2006) menar att den vuxne och barnet delar en upplevelse och lugnet som uppstår när man läser tillsammans. Dessutom skapar högläsning en stund av samvaro och gemenskap där barn och vuxna kan samtala om något gemensamt.
Både litteraturen som lästs och pedagogerna som intervjuats anser att det är av stor betydelse att börja med högläsning i tidig ålder då detta gynnar barnen i deras utveckling både språkligt och metodiskt. Det finns forskning som visar på att det har betydelse för barnen upp i skolål- dern. Vi har tagit del av bra forskning genom litteraturläsning som hjälpt oss samla empiri till vårt examensarbete. Andra saker vi uppmärksammade i vår observation var att pedagogernas inställning till litteratur är av betydelse för barnen, då pedagogen själv har ett bokintresse så kan det vara lättare att fånga barnens intresse för högläsning samt att de tittar och läser i böck- erna själv. Tankar som kom upp under observationerna var att pedagogerna kanske borde vara tydligare för barnen om varför de läser böcker och berättar sagopåsar.
Det har även uppmärksammats att om pedagogerna gör barnen delaktiga i val av litteratur så blir läsningen mer spännande. Något som kom fram under observationerna var att hur barnen sitter under en högläsning kan ha betydelse för barnens koncentration och samspel med peda- gogen och de andra barnen. Miljön är av stor betydelse när en högläsning sker, några exempel kan vara under ett träd där kronan hänger ner och skapar ett rum i rummet eller kuddar, tyger och bra belysning, det vill säga en plats som inger ett lugn och där inga andra faktorer stör så som till exempel ljud. Under observationen såg vi att pedagogerna kan fånga barnens intresse både förre och efter en högläsning. Exempel genom att ändra röstläge och kroppsspråk under sagans gång eller använda sig av figurer som barnen får känna på och leka med efter sagans slut.
Det som uppmärksammades är att om högläsning är ute eller inne spelar inge roll, utan det är hur pedagogerna själva ser miljön som en begränsning eller en möjlighet. En annan sak vi observerade var att miljön runt om kring har betydelse för barnens koncentration. Vi trodde att barnen som var utomhus skulle reagera på till exempel bilar, hundar eller andra ljud. Bar-
33
nen verkade mer intresserade av sagan ”Bockarna Bruse” än av bilar och andra ljud. Detta är precis som Granberg (1996) säger att det är bra om pedagogerna har regelbundna sagostunder, och väljer samma plats att utföra sagostunden på så sett skapar de kontinuitet och trygghet för barnen. Hon menar också att om pedagogen har sagostunden på samma tid varje dag så får barnen en bättre tidsuppfattning. Det är även viktigt att tänka på vilken tid pedagogerna väljer att hålla en lässituation. För att barnen inte ska vara trötta och hungriga då koncentrationen lätt påverkas negativt. Hon säger också att pedagogen bör välja en lugn plats där barnen inte störs av andra syn och hörselintryck.
Under våra observationer så uppmärksammades det att vi hade fel då det gällde vilka barn som lyssnade bäst. Barnet som visade minst intresse till att lyssna, visade sig vara barnet som förstått mest av sagans innehåll då vi senare intervjuade barnen. Det har varit intressant att se hur de olika pedagogerna är i respektive arbetsmiljö, tillexempel hur de kommunicerar, sam- spelar och gör barnen delaktiga i en högläsning. Det var inte så stor skillnad som vi kanske trodde, utan det som pedagogerna ansåg vara viktigt under en högläsning är hur de samspelar och gör barnen delaktiga i sagoberättandet. De anser även att det hade varit bra om det fanns mer tid till biblioteksbesök och att de läste mer för barnen. Pedagogerna berättar även att det inte spelar någon roll vart högläsningen hålls bara miljön runt om kring inte är störande som att det ligger leksaker spridda över golvet samt att andra vuxna eller barn avbryter under hög- läsningen.
Efter en rolig och arbetsam studie har vi fått reda på mycket fakta om högläsning som exem- pel hur miljön ser ut, hur pedagogens kroppsspråk och betoning är av betydelse samt hur kommunikation och samspelet ser ut mellan pedagog och barn. Med tanke på vår kommande yrkesroll som förskollärare kommer vi båda att lägga ner mer tid på att läsa för barnen då detta kan utveckla barnens läsförståelse, delaktighet, samspel, och kommunikation med vuxna och barn. När vi analyserade vår empiri fick vi nya glasögon på hur en högläsning kan se ut och upplevas av barn och pedagoger. Nu ser vi högläsningen som en grundläggande del i lärandet på förskolan.
34
Referenslista
Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att skriva och
samtala om texter i förskola och skola, 1.uppl. Stockholm: Liber.
Dahlgren, Gösta (2006). ”Barn upptäcker skriftspråket”. 3., rev. uppl. Stockholm: Liber. Dominkovic, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar- metodik
för barnintervjuer.3.,(omarb).uppl. Stockholm: Liber.
Granberg, Ann (1996). Småbarns sagostund- Kultur, språk och lek. 1. uppl. Stockholm: Liber Utbildning.
Ljungström, Viveka & Hansson, Catharina(red.) (2006). Boken om läsning: en handbok om
barns språk-och läsutveckling.1.uppl. Stockholm: Barnens bokklubb.
Läroplanen för förskolan, Lpfö, 98 rev.(2010). Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes. Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets Grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Stenmalm Sjöblom, Lena & Johansson, Inge (1992). Förskolan: kunskap, kompetens, kvalitet. 1. uppl. Solna: Almqvist & Wiksell.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlit- teratur.
35
Internetreferenser
Englund, L (2010). Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling? Tillgänglig 2012-10-16
http://www.forskning.se
Lundberg, I(2012). Varför är högläsning så bra? Tillgänglig 2012-10-12
http://akademibokhandeln.se/artiklar/varfor-ar-hoglasning-sa-bra/
Unicef (2012). Barnkonventionen. Tillgänglig 2012-10-16
http://unicef.se/barnkonventionen
Reggio Emilia (2012). Om Reggio Emilia. Tillgänglig 2012-10-16
http://www.reggioemilia.se/omreggio.htm
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig 2012-10-12
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
36
Bilaga 1
Intervju frågor
Pedagogernas frågor
Hur ofta läser ni för barnen, vad läser ni, varför läser ni?
Är barnen delaktiga i val av litteratur?
Hur får ni pedagogerna in kommunikation och samspel i en högläsning?
Har val av plats någon betydelse för högläsningens innehåll?
Väljer ni böcker utifrån barnens intresse, hur gör ni?
Hur tror ni att barnen påverkas av böckernas innehåll?
37
Bilaga 2
Föräldrar information
Hej!
Vi är två lärarstudenter på Malmö Högskola som skriver vårt examensarbete som handlar om barns lässituation i en sagostund. Vi undrar om det finns möjlighet att få använda oss av era barn för denna undersökning. Vi vill också be om lov att filma och intervjua era barn i grupp. Under intervjun kommer vi att använda oss av diktafon som ett hjälpmedel för att inte missa något som är intressant. De barn som vill bli intervju- ade kommer att vara anonyma och svaren på frågorna kommer bara vi två att lyssna på för att sedan ta del av dem till vår uppsats. Förskolans samt barnens namn kommer att fingeras så att andra inte kan ta reda på var vi varit. Materialet som vi använder oss av kommer endast att användas i internt syfte för vår utbildning.
Tack på förhand Jenny och Anna-Lena Malmö Högskola Lärarutbildningen
Jag godkänner att mitt barn blir filmad och att studenterna använder sig av diktafon som underlag till sitt examensarbete.
Underskrift och datum
38
Bilaga 3
Förskole information
Hej!
Vi undrar om vi kan få besöka er förskola för att filma och göra intervjuer på era barn och pedagoger. Vi som vill göra detta är två lärarstudenter på Malmö Högskola som skriver vårt examensarbete om barns läsintresse. Intervjun är frivillig och kommer bara att användas i forskningssyfte. Alla deltagare kommer att vara anonyma. Förskolans namn kommer att fin- geras så att det inte går att ta reda på var vi varit.
Tack på förhand Jenny och Anna-Lena
Malmö Högskola Lärarutbildningen